Interoperabilitet blir viktigare och viktigare för Sveriges del, även för funktionen sjukvård. Denna uppsats kommer att behandla likheter och skillnader mellan sjukvårdsdoktriner, handböcker och reglementen med NATO:s och framförallt Norges motsvarigheter, för att undersöka om den svenska Försvarsmakten sjukvårdsorganisation är interoperabel, och för att finna saker som kan förändras för att öka effektiviteten och interoperabiliteten. Under uppsatsen dras slutsatser som att svenska Försvarsmakten tagit åt sig stora delar av de kunskaper som NATO tidigare har gjort. Sverige ”kopierar” delar av NATO:s doktrin för sjukvård, NATO AJP-4,10 Allied joint medical support doctrine. Saker som skulle kunna påverka samarbete med andra länder på ett negativt sätt, t.ex. att alla länder har egna nationella regler samt vissa olikheter i doktriner och handböcker som hur vi i Sverige sätter färger på skadade vid olyckor med en stor mängd skadade, medan detta inte nämns i NATO:s doktrin diskuteras också i uppsatsen. Vi i Sverige har även vid dessa stora olyckor satt tidpunkter för när patienterna kan behövas vård, vilket inte heller går att finna i NATO:s doktrin. Väldigt få skillnader har hittats mellan Sveriges och NATO:s sjukvårdsorganisationer och arbetssätt. Däremot är likheterna väldigt många, vilket gör att samarbete mellan Sverige och NATO länder kan vara mycket effektivt. Detta gör att man i slutsatserna och diskussionen kan läsa om hur svenska Försvarsmaktens sjukvård är interoperabel, men självklart finns saker att förbättra för att öka effektiviteten. / Interoperability becomes more and more important for Sweden, also for the medical. This paper will discuss the similarities and differences between medical doctrines, manuals, regulations, etc. with NATO and particularly the Norwegian similarities, to investigate if the Swedish Armed Forces health care organization are interoperable, and to find things that can be changed to increase efficiency and to be more interoperable. In this paper the author’s conclusions that the Swedish Armed Forces have access to large parts of the knowledge that NATO had done. Sweden "copy" part of NATO's doctrine for medical care, NATO AJP-4, 10 Allied joint medical support doctrine. The author also sees things that could affect the cooperation with other countries in a negative way. Things like that all countries have their own national rules and some differences in doctrine and manuals like how we in Sweden puts colour on damaged in accidents with a large number wounded, while this is not mentioned in the NATO doctrine. We in Sweden have also set times for when patients may need treatment in major accidents, which again can be found in the NATO doctrine. Very few differences have existed between Sweden and NATO's healthcare organizations and practices. However, many similarities, which makes cooperation between Sweden and NATO countries can be very effective. This means that the conclusions and the discussion can be read on the Swedish Armed Forces' medical care is quite interoperable, but obviously there are things to improve in order to increase efficiency.

The purpose with this study is to investigate how the two biggest political parties, the Social Democrats and the Moderate/Conservative Party, looks at a membership in the defense alliance North Atlantic Treaty Organization. The question have the illegal annexation of Crimea affected how the parties look at a membership in Nato will be answered and analyzed. How they discuss, how they believe that a membership can affect the Swedish foreign policy will be examined in this paper.   Nato is a topic that during the last century’s have divided the Swedish population into two groups: one that advocates a membership and one that fight’s against a Swedish membership in the alliance. The debate about Nato has, since the illegal annexation of the Crimea, changed and are now more relevant than ever to discuss. This paper illustrates how the Moderate/Conservative Party and the Social Democrats argues in the debate regarding a membership in Nato.   Since 2003 the Moderate/Conservative Party are in favor of a membership in the defense alliance Nato, what this paper will find out is why they want Sweden to become a member in Nato and how they argue for a membership. The Social Democrats are not in favor of a membership in the defense alliance, they advocates the defense line Sweden have had since the mid 1900s, the Non-alignment.

This essay conducts a descriptive analysis of the ideas expressed by NATO´s official security strategy "Strategic Concept" from 2010 and the European Union’s security strategy "A Secure Europe in a Better World" from 2003. The purpose of this analysis is to examine whether the ESDP and NATO are compatible with each other when it comes to the role of security policy actor. To do so, I´ve chosen to analyse the actors' security strategies based on three dimensions. These dimensions are: Their view of the international scene, their views on cooperation and their views on how to reach security. As sorting tools I´ve used two different ideal types, based on the theoretical perspectives of liberalism and realism. The results show that ESDP and NATO are compatible with each other as both ESDP and NATO´s security strategies are characterised by liberal values. However, there are a few traits of realism regarding NATO's treatment of international threats which can be seen to some extent as being in opposition to the ESDP´s practices regarding the treatment of threats. / Syftet med denna uppsats är att studera huruvida NATO och ESFP är kompatibla med varandra eller inte när det kommer till rollen som säkerhetspolitiskt aktör. Detta eftersom jag vill undersöka vad det finns för eventuell potential till politiska spänningar och intressekonflikter emellan dessa aktörer då de har en stor världsomfattande påverkan när det kommer till den globala säkerhetspolitiken. Den övergripande forskningsfrågan lyder:  Är den Europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP) och NATO kompatibla med varandra när det kommer till rollen som internationell säkerhetspolitisk aktör? Mitt tillvägagångssätt för att svara på min övergripande forskningsfråga har varit att studera aktörernas säkerhetspolitiska policydokument. Detta har jag gjort genom att göra en idéanalys av aktörernas respektive försvarsdokument. I denna uppsats används idealtyper från de teoretiska perspektiven liberalism och realism för att på så sätt operationalisera och undersöka min övergripande forskningsfråga.  Uppsatsens slutsats visar att NATO och ESFP är kompatibla med varandra där båda aktörernas säkerhetsstrategier är präglade av liberala värderingar. Mycket lutar åt att samarbetet mellan aktörerna kan ses ett ömsesidigt beroende där respektive aktör kompletterar den andra. Dock finns det ett fåtal drag av realism kring NATO:s metoder för bemötandet av internationella hot där dessa i viss mån kan ses som stående till ESFP:s metoder kring samma bemötande.

Zugl.: Frankfurt am Main, Univ., Diss. / Originally presented as the author's thesis (doctoral)--Universität Frankfurt am Main. Includes bibliographical references and index.

In recent years, the incidence of non-state actors and social control have been configured as a public policy problem. fte present article is framed inside of the public policy analysis and for it is used the frame explanatory of the design of the policy through the analysis of the instruments of NATO typology. fte work is structured based on an analysis of congruence that allows to generate a logical coherence of a historical narrative of the countries analyzed. fte case study is the free and informed consultation in the hydrocarbons policies of Peru and Ecuador. fte main argument is that the objectives assumed by the government for the hydrocarbons sector become in the implementation of policies that affecting positively or negatively the social control in the sector. Within a comparative analysis, it is studied how these objectives come to consolidate and to generate a normative and institutional change within the analyzed sector, causing the indigenous participation to be affected in a way that generates a deficit of social control in the Ecuadorian case; and strengthening it for the Peruvian case. / En los últimos años, la incidencia de los actores no estatales y el control social se ha configurado como un problema de política pública. El presente artículo se enmarca dentro del análisis de las políticas públicas y para ello se utiliza el marco explicativo del diseño de la política mediante el análisis de los instrumentos de la tipología NATO. El trabajo se estructura sobre la base de un análisis de congruencia, el cual permite generar una coherencia lógica de una narrativa histórica de los países analizados. El caso de estudio es la consulta previa, libre e informada en las políticas hidrocarburíferas de Perú y Ecuador. El argumento principal es que los objetivos asumidos por el Gobierno para el sector hidrocarburífero devienen en la implementación de políticas, las cuales afectan positiva o negativamente el control social en el sector. Dentro de un análisis comparativo, se estudia cómo estos objetivos llegan a consolidarse y a generar un cambio normativo e institucional dentro del sector analizado, lo que determina que la participación indígena se vea afectada de manera que se genera un déficit de control social en el caso ecuatoriano; y el fortalecimiento del mismo para el caso peruano.

The theme of this thesis is the enlargement of the EU and NATO, and Russia's response to such expansion. The aim of this work is to analyze whether the expansion of these institutions after the end of the Cold War is creating a new dividing line in Europe. The analysis is embedded in a constructivist theoretical perspective. I will therefore examine the distinct identities of the West (for purposes of this work represented by the EU and NATO) and Russia. These different identities should cause that the actors perceive the EU and NATO enlargements from a different perspective. Different vision of certain reality then creates tension between the two "value blocks" and thus may resemble the Cold War.

De nordiska staterna delar förutom det geografiska läget också en sammanflätad historia och värdegemenskap. Trots många likheter så skiljer sig och också länderna sig åt gällande de valda försvars- och säkerhetspolitiska inriktningarna. Av de fem nordiska staterna är tre av dem Nato-medlemmar: Norge, Danmark och Island. De återstående länderna: Sverige och Finland är försvarspolitisk obundna utanför EU samarbetet. Denna studie syftar till att undersöka Sveriges och Finlands försvars- och säkerhetspolitiska inriktning som alliansfria och att jämföra dess likheter och skillnader utifrån kontexten av ländernas gemensamma historia och geopolitiska läge. Studien ämnar uppfylla syftet genom att undersöka ländernas försvarspropositioner som för Sveriges del utgavs år 2015 och för Finlands del år 2016 för säkerhetspolitiken och 2017 för försvarspolitiken. Genom en kvalitativ innehållsanalys bryts dokumenten ned och relevanta delar plockas ut efter ett kodschema. Undersökningen visar att Sverige och Finland till stor del gör en gemensam säkerhetspolitisk inriktning. De säkerhetspolitiska målen grundar sig på upprätthållande av territoriell, folkdemokratisk och samhällsfunktionell suveränitet. Länderna är överens om att EU bör stärkas säkerhetspolitiskt, att Nato är den viktigaste säkerhetspolitiska aktören i Europa, att ytterligare nordiskt och Svenskt-finskt samarbete är positivt och att Ryssland är den bakomliggande orsaken till ett försämrat säkerhetspolitiskt läge. Skillnader finns också mellan hur Sverige och Finland beskriver Nato och Ryssland. Finland ser positivt på Nato-medlemskap samtidigt som Sverige inte nämner medlemskap alls. Gällande Ryssland så fördömer Sverige tydligt den ryska aggressionen i Krim samtidigt som Finland ger en mer försiktig beskrivning av Ryssland. Försvarspolitiskt visar studien att Sverige och Finland ser förmågan att både bidra och ta emot internationellt stöd ses som en central aspekt. Sveriges försvarspolitiska inriktning tycks också bli allt mer lik den finska. Detta innebär att Sverige ställer om från ett smalt insatsförsvar till ett åter bredare nationellt fokuserat försvar, likt det finska. Ett tydligt exempel på detta är att det svenska totalförsvaret och värnplikten återuppväcks.

Media har en väldigt betydande roll i hur vi uppfattar det som sker runt om i världen. Uppfattningen vi får utifrån en händelse beror till stor del av hur media rapporterar kring den händelsen. Ryssland anses vara ett land som idag kan väcka en del känslor i olika sammanhang, allt från utrikespolitik till idrottsvärlden. I början av 2014 skrevs det mycket om Ryssland i samband med Ukraina konflikten. En konflikt som FN och västvärlden fördömt Ryssland för. Studien syftar till att förstå hur rysktalande och svenska medborgare upplever medierapporteringen kring Ryssland. Målet har varit att ta reda på om media kan ha påverkat människors uppfattning om Ryssland beroende på hur rapporteringen sett ut men även hur relationen mellan Sverige och Ryssland upplevts. Den metod som valdes för studien var kvalitativ intervju där intervjupersonerna var både rysktalande samt svenska medborgare. Resultatet har visat att samtliga respondenter upplevt att medierapporteringen kring Ryssland har varit negativ. Anledningarna till att rapporteringen upplevts negativ har varit olika både bland rysktalande och svenska medborgare. Samtliga respondenter menar även att nyhetsrapporteringen i media kan påverka ens uppfattning om Ryssland på så sätt att läsaren antingen inte är insatt i ämnet eller inte kritiskt granskat informationen som tagits del av och bildat sin uppfattning utifrån det media valt att framhäva. Vidare menar respondenterna att media med all rätt kan ifrågasätta den ryska politiken men menar samtidigt att det inte rättvist att svartmåla Ryssland. Den dåliga relationen mellan Sverige och Ryssland beror säkerligen på staternas olika ideologier, värderingar och intressen som varit en stor påverkan för hur relationen ser ut men även en förklaring till varför medierapporteringen ser ut som den gör. / The media has a significant impact on how we perceive the things that occur around the globe. The perception we receive about a specific incident has a lot to do with the way media reports about that significant incident. Russia is a nation that stirs up emotions in different contexts, it can be anything between politics and sports. In the beginning of 2014, there were a lot of reports about Russia concerning the Crimea crisis and the Ukrainian conflict which ended up with the west and USA condemning Russia. The purpose of this study is to give an insight on how the Russian speaking community and Swedish citizens experience the way the media reports on Russia. The goal is to figure out whether the media has an impact on people’s opinions because of the reports and because of the unstable relations between Sweden and Russia. The method that was used was a qualitative interview with Russian speaking Swedish citizens. The results has shown that all respondents agreed that the media reporting about russia has been negative. The Russian speaking community and the Swedish citizens have different reasons behind those feelings. All the respondents have also indicated that the news reporting in the media can affect a persons perception about russia, especially individuals who hasn’t done their own research because they will form their own opinion from the medias reporting.The respondents feel like the media has a right to question the politics in Russia but it’s not fair to put Russia in a bad light because of that. The bad relations between Russia and Sweden exists because of the different ideologies, values and interests of the two nations, which has had a huge impact on the relationship and it’s also an explanation to why the media reports on russia they way it does.

Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / This paper seeks to answer the theoretical question: Do international organizations (IOs) bring peace and stability to international relations? The North Atlantic Treaty Organization (NATO) serves as a case study which can help answer this query. Initially, it is important to explore what realist and liberal scholars broadly argue on the matter of IOs, peace and stability. NATO as an organization is then examined, followed by the case study of the role it played in the Ukraine crisis. Many international organizations exist today which deal with a wide variety of issues. The League of Nations, though it failed to fulfill its mandate of maintaining worldwide peace, can be considered the first modern international organization and served as the model for its successor, the United Nations. Realists—who argue that states are the principal actor in international relations (IR) and that they are self-interested and mainly concerned with security and power—look upon IOs skeptically. Liberals, though, believe in cooperation among states and promote the proliferation of international organizations, extolling their virtues. The heated debate between these two ideologies is evident in the case of the North Atlantic Treaty Organization’s (NATO) eastward expansion. NATO was originally designed to curb the Soviet threat and protect Western Europe from communist expansion. When the Cold War ended and NATO’s original mandate had therefore expired, liberals championed the continued existence and expansion of the organization. Realists, on the other hand, warned of negative repercussions, as they foresaw that eastward expansion of the alliance would be perceived as a threat by Russia. The 2014 Ukraine crisis provides a good case study which can help determine whether liberals or realists were right. Liberals have claimed that Russian aggression in the region justifies NATO expansion. Realists, however, have argued that it is the very fact of actual and prospective NATO expansion which has caused this aggression in the first place.

Purpose: The purpose of this essay is to find out what role the Swedish civilian population is expected to have in the country's total defense and what the civilians are expected to do in cases where there is a high level of preparedness, crisis, or war. This purpose includes finding out if the authorities questioned have varying views of said role.   Method: The research method on which this essay is based in an interview study and a document analysis. The informants are made up by five different Swedish authorities and one municipality.   Material: All the policy documents that this essay analyzes are taken from the government's data base and deal with the various proposals that came about during the closing down of total defense at the turn of the millennium and the rearmament around the mid 2010's. Furthermore, the material also consists of interviews as mentioned above.   Conclusion: The analysis of the various policy documents and the interviews resulted in a clarification of the civilian population's role in total defense. This is because the authorities gave tangible examples of what they believe the civilian population should do in the event of heightened alert, crisis, or war. The previous ambiguity of the role is explained with the help of the policy documents and reflections from the informants. The study is concluded with a discussion about the role of the civilian population and offers suggestions for further research on the role of the civilian population in the Swedish total defense.