Tidiga missfall är vanligt förekommande och det kan ha stor psykisk påverkan på kvinnan. Hon kan känna sig deprimerad och uppleva sorg en längre tid efter missfallet. Studier har visat att kvinnor behöver stöd och samtal för att lättare kunna hantera sorgen. Barnmorskan arbetar utefter en personcentrerad vård där kvinnans fysiska och psykiska behov står i centrum. Barnmorskans roll är att finnas där för kvinnan och hjälpa henne i sorgeprocessen. Kvinnor kan ha olika tankar om vad som är bäst för henne vid missfallet och behovet av stöd kan se olika ut. Vården vid missfall bedrivs på olika sätt i olika delar av Sverige. Syftet med studien är att belysa kvinnors upplevelse av stöd från vårdpersonal i samband med tidigt missfall. Metoden som använts är en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Sju kvinnor från olika delar av Sverige har intervjuats. Studien resulterade i fem kategorier: Övergivenhet, Bekräftelse, Ovisshet, Trygghet och Maktlöshet med temat; En variation av känslor som påverkar helhetsupplevelsen. Det finns en tydligare plan i vården för de kvinnor som haft upprepade missfall än de som haft enstaka missfall. Det var en skillnad mellan dessa grupper när det gäller vilket stöd de fått. Trots att vårdpersonalen är medveten om missfallets påverkan på kvinnan så upplever kvinnorna att de inte fått det individanpassade stöd som de önskat. Barnmorskan bör i större utsträckning ha ansvaret för kvinnor som genomgår missfall då detta ligger inom deras profession, sexuell och reproduktiv hälsa. Alla kvinnor bör få en mer jämlik vård när vården är personcentrerad redan vid första missfallet. / Early miscarriages are common, and it can have a major psychological impact on a woman. She may feel depressed and experience grief for a long time after. Studies have shown that women need support and interlocution to more easily handle the grief. The midwife work according to a person-centered care where the woman's physical and psychological needs are central. The midwife role is to be there for the woman and help her in the grieving process. Women may have different ideas about what is best for her at her miscarriage and the need for support can take different forms. Care for miscarriage is conducted in different ways in different parts of Sweden. The purpose of the study is to highlight women's experiences of support from health professionals in connection with early miscarriage. The method used is qualitative content analysis using an inductive approach. Seven women from different parts of Sweden were interviewed. The study resulted in five categories: Abandonment, Confirmation, Uncertainty, Confidence and Powerlessness with the theme; A variety of feelings that affect the overall experience. There is a clearer plan of care for women with recurrent miscarriages than for those with a single miscarriage. There was a difference between these groups in terms of the support they received. Although the care staff is aware of the miscarriage impact on the woman, the experiences of the women were that they did not receive the individualized support they required. The midwife should to a greater extent be responsible for women undergoing miscarriage when this is within  their profession, sexual and reproductive health. All women should get a more equitable care if the care is person-centered at the first miscarriage.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk, gynekologisk sjukdom som påverkar många aspekter av livet. Trots att ca 10 procent av kvinnor i produktiv ålder i världen är drabbade är sjukdomen okänd för många. Kunskap om sjukdomen saknas hos många sjuksköterskor vilket leder till att de har svårt att tillgodose kvinnornas behov. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metod: En beskrivande litteraturöversikt med kvalitativ ansats gjordes. För analysen användes induktiv innehållsanalys. Resultat: Vid analysen identifierades kategorierna; sjukdomen påverkar livets alla områden, kvinnans upplevelser av sjukvården samt oviss framtid. Sjukdomen visade sig påverka kvinnorna inom många olika områden i livet. Sjukvårdspersonal och allmänheten upplevdes ha bristande kunskap om sjukdomen och kvinnorna kände misstro för sjukvården. Osäkerhet gällande framtiden fanns också hos kvinnorna. Slutsats: Endometrios behöver uppmärksammas mer i samhället så allmänheten lär sig känna igen symtomen för sjukdomen, för att öka chansen för den drabbade kvinnan att få vård snabbare. Kunskap om sjukdomen och kvinnans upplevelser av att leva med den måste förbättras hos vårdpersonal för att kvinnan ska få så god vård som möjligt. Begränsad forskning finns kring sjukdomen och ytterligare forskning behövs. / Background: Endometriosis is a chronic gynaecological disease that affects many aspects of life. Although about 10 per cent of women of productive age in the world are affected, the disease is unknown to many. Aim: To describe women's experiences of living with endometriosis. Method: A descriptive literature review with qualitative approach was conducted. The material was analyzed with inductive content analysis. Result: During the analysis process three categories were identified; the disease affects all areas of life, woman's experiences of care and uncertain future. Health professionals and the public have perceived lack of knowledge about the disease and the women felt distrust to healthcare. Uncertainty regarding the future was also common among women. Conclusion: Endometriosis needs more attention in society, so the public learns to recognize the symptoms of the disease, to increase the chance for the affected woman to receive care faster. Knowledge of the disease and women's experiences of living with it needs to be improved among health personal so the woman will receive the best care possible. Limited research exists about the disease and further research is needed.

<p>Det kommer signaler om att stressupplevelser förefaller öka i skolmiljön. Forskarna vet idag att höga krav och liten egenkontroll över arbetssituationen medför en väsentlig risk för negativ stress. Stressforskning undersöker därför ofta kombinationen krav och kontroll.</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka vad gymnasieelever upplever som stressfaktorer i skolarbetet och skolmiljön, baserat på deras personliga erfarenheter och upplevelser. Denna studie omfattar en grupp elever från två svenska gymnasieskolor</p><p>Då jag ämnat att karaktärisera fenomen – i detta fall vad eleverna upplever – har jag valt att använda mig av kvalitativ temaskrivning som metod. Denna metod är värdefull för forskning kring individers spontana tankar och den ger stor frihet för reflektion. Utifrån denna metod har eleverna fått skriva varsin uppsats på temat ''Stress inom skolan''.</p><p>Med den kvalitativa undersökningsmetoden, samt genom textanalys av varje enskild text, har jag uppnått en bättre förståelse och medvetenhet för hur olika elever upplever stress i relation till sin skolsituation. Dock för att analysen ska bli meningsfull har den satts i ett teoretiskt sammanhang så att betydelsen av min uppfattning kan granskas.</p><p>Utifrån innehållet i uppsatserna har jag analyserat och fått fram ett antal stressrelaterade kategorier som är tydliga och vanligt förekommande i elevernas uppfattningar. Mina slutsatser från resultatanalysen är att eleverna uppfattar ovisshet, otydlighet och oklara gränser, egna krav, överkrav från lärare och föräldrar, osocialt klimat samt betygshets och konkurrens som de främsta stressfaktorerna i deras skolmiljö. Detta har jag även kunnat bekräfta i tidigare stressforskning som vanligt förekommande stressfaktorer i skolmiljön.</p>

Det kommer signaler om att stressupplevelser förefaller öka i skolmiljön. Forskarna vet idag att höga krav och liten egenkontroll över arbetssituationen medför en väsentlig risk för negativ stress. Stressforskning undersöker därför ofta kombinationen krav och kontroll. Syftet med denna studie är att undersöka vad gymnasieelever upplever som stressfaktorer i skolarbetet och skolmiljön, baserat på deras personliga erfarenheter och upplevelser. Denna studie omfattar en grupp elever från två svenska gymnasieskolor Då jag ämnat att karaktärisera fenomen – i detta fall vad eleverna upplever – har jag valt att använda mig av kvalitativ temaskrivning som metod. Denna metod är värdefull för forskning kring individers spontana tankar och den ger stor frihet för reflektion. Utifrån denna metod har eleverna fått skriva varsin uppsats på temat ''Stress inom skolan''. Med den kvalitativa undersökningsmetoden, samt genom textanalys av varje enskild text, har jag uppnått en bättre förståelse och medvetenhet för hur olika elever upplever stress i relation till sin skolsituation. Dock för att analysen ska bli meningsfull har den satts i ett teoretiskt sammanhang så att betydelsen av min uppfattning kan granskas. Utifrån innehållet i uppsatserna har jag analyserat och fått fram ett antal stressrelaterade kategorier som är tydliga och vanligt förekommande i elevernas uppfattningar. Mina slutsatser från resultatanalysen är att eleverna uppfattar ovisshet, otydlighet och oklara gränser, egna krav, överkrav från lärare och föräldrar, osocialt klimat samt betygshets och konkurrens som de främsta stressfaktorerna i deras skolmiljö. Detta har jag även kunnat bekräfta i tidigare stressforskning som vanligt förekommande stressfaktorer i skolmiljön.

Palliativ vård är ofta vård i livets slutskede och är inte en kurativ metod utan syftar till att ge livskvalité i livets slutskede. Detta genom att tidigt identifiera och bedöma omvårdnadsbehov samt smärt- och symtombehandling. Hälso- och sjukvårdspersonal ska bevara patientens integritet och respekt genom god omvårdnad, vilket gör att människovärdet bibehålls vid den palliativa vården. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av palliativ vård. Litteratursökningen skedde i två databaser. Därefter valdes studier ut för kvalitetsgranskning vilket resulterade i tolv stycken vetenskapliga studier som sedan skulle ingå i litteraturstudien. Analysen skedde med metod enligt Graneheim och Lundman (2004) för kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: Vikten av att bli sedd och hörd för att få individuella behov tillgodosedda, Att bibehålla sin värdighet i samband med en förändrad livssituation och Att förbereda sig inför döden utan att tappa hoppet. Slutsatsen var att patienter upplevde ett behov av att bli sedd och hörd och att få alla sina individuella omvårdnadsbehov tillgodosedda. Vidare forskning i ämnet palliativ vård kan vara att öka kunskapen kring hur man talar om döden som en naturlig del av livscykeln. Detta för att skapa en trygghet för patienten.

Det finns barn i förskolan som varken pratar med förskolepersonalen eller med de andra barnen trots att de pratar med vårdnadshavarna och i hemmet utan problem. Detta betecknas som ett ångestsyndrom och benämns selektivmutism (SM). Det här kan innebära att de kommer efter i sin sociala utveckling och riskerar utanförskap. Diagnosen anses relativt ovanlig men den uppkommer oftare hos flerspråkiga barn, vilket kan leda tillsvårigheter i en mångkulturell förskola. Följaktligen bör det vara viktigt för förskolepersonalen tillsammans med specialpedagogen att få ökad förståelse för vad det kan innebära att ha ett barn med diagnosen selektiv mutism (SM) i förskolan. Syftet med studien var därför att beskriva och analysera olika upplevelser och tolkningar om hur det är att arbeta med dessa barn och att beskriva de stödåtgärder som anses behövas i verksamheten. Den metod som användes var semistrukturerade kvalitativa intervjuer med tre förskolepersonal, en specialpedagog och en logoped. Urvalet av deltagarna utgick ifrån att söka forskningspersoner som har arbetat eller arbetar med barn som inte pratar eller barn som utreds för eller har fått diagnosen SM. Studien genomfördes i en mångkulturell förskola. Det insamlade materialet transkriberades och delades in i olika områden. Vidare analyserades resultatet i relation till tidigare forskning och utifrån studiens teoretiska utgångspunkter kunde en förståelse för materialet utrönas. De teoretiska utgångspunkter som studien utgick ifrån var ett sociokulturellt synsätt med ett relationellt förhållningssätt och ett inkluderande arbetssätt. Resultaten visar att det är viktigt att alla som arbetar kring barn som utreds för eller har fått diagnosen SM har ett gemensamt förhållningssätt. Och slutsatsen är att med ökad förståelse om vad det kan innebära att arbeta med barn som inte pratar är att tidiga insatser gynnar barnens utveckling. Därför framkommer också vikten av att samverka med de yrkesprofessioner som arbetar med barnen.

Recent research is largely concordant in that the core roles of the military instrument has expanded after the end of the cold war to include peacetime support to the nation.This study examines the reach a security policy transformation has in ex-plaining this role for the Swedish armed forces. It is done through at deduc-tive approach by examining national security policy documents from 1987 to 2017 using a risk theoretical perspective deriving from sociologist Ulrich Becks conceptualisation of the World risk society.The result shows that even though the rhetoric indicates a widened picture of a complex future of risks and uncertainty, such a transformation has not taken place in full. The view on the causes of danger and how to handle these are more in line with traditional threat-based views and functional reasons seemingly have a better reach in explaining the use of the military in-strument.

Bakgrund: Det är vanligt förekommande att patienter med hematologiskt maligna sjukdomar går från kurativ till palliativ vård. Hematologiska behandlingar beskrivs i litteraturen som högteknologiska, aggressiva och de mest förödande behandlingar människokroppen kan utsättas för. Tidigare studier visar att arbete inom cancervård, palliativ vård och vård i livets slutskede kan ha ogynnsam effekt på sjuksköterskors fysiska, psykiska och emotionella mående. Befintlig litteratur beskriver sjuksköterskors upplevelser av att vårda dessa patienter palliativt dock råder det avsaknad av beskrivning av sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter i övergången mellan kurativ vård och palliativ vård.   Motiv: Då det råder avsaknad av beskrivning av sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i övergången mellan kurativ och palliativ vård ansåg författarna att det förelåg en kunskapsbrist gällande sjuksköterskors upplevelser samt hur dessa påverkar sjuksköterskan i den dagliga omvårdnaden av dessa patienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva och förstå sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med hematologiskt maligna sjukdomar i övergången mellan kurativ och palliativ vård.Metod: Föreliggande studie utfördes som en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats (n=8). Data analyserades enligt the Framework Analyzis. Resultat: Resultatet omfattar fyra teman som handlar om övergången mellan kurativ och palliativ vård: Konsekvenser av ovisshet i övergången, Kommunikation i övergången, Omvårdnad vid ovisshet i övergången och Sjuksköterskans upplevelser vid ovisshet i övergången. Konklusion: Övergången mellan kurativ och palliativ vård för patienter med hematologisk malignitet kan upplevas som otydlig och präglas av ovisshet, vilket leder till utmaningar i omvårdnaden av dessa patienter. Resultatet pekar på områden i behov av utveckling, till exempel behov av ett utökat teamarbete som i sin tur kan förbättra kommunikationen och öka personcentrering i vården av dessa patienter. / Background: It is common for patients with hematological malignancies to go from curative to palliative care. Hematological treatments are described in the literature as high-tech, aggressive and the most devastating treatments the human body can be subjected to. Previous studies show that work in cancer care, palliative care and end-of-life care can have an adverse effect on nurses' physical, mental and emotional well-being. Existing literature describes nurses' experiences of caring for these patients palliatively, however, there is a lack of description of the nurses' experience of caring for patients in the transition between curative care and palliative care. Motive: As there is a lack of description of the nurses' experience of caring for patients in the transition between curative and palliative care, the authors believed that there was a lack of knowledge regarding nurses' experiences and how these affect the nurse in the daily care of these patients. Aim: The aim of the study was to describe and understand nurses' experiences of caring for patients with hematological malignancies in the transition between curative and palliative care. Methods: The present study was conducted as a qualitative semi-structured interview study with an inductive approach (n=8). Data were analyzed with Framework Analysis. Result: The result includes four themes relating to the transition between curative and palliative care: Consequences of uncertainty in the transition, Communication in the transition, Nursing in the event of uncertainty in the transition and The nurses' experiences in the event of uncertainty in the transition. Conclusion: The transition between curative and palliative care for patients with hematological malignancies can be experienced as unclear and characterized by uncertainty, which leads to challenges in the care of these patients. The results point to areas in need of development, for example the need for increased teamwork which in turn can improve communication and increase person-centered care in the care of these patients.

Ovissheten är en del i det Clausewitz benämner som krigets atmosfär, populär kallat krigets dimma. Det finns de som hävdar att ovisshet är något som kan avhjälpas med bättre sensorer samtidigt som det finns de som hävdar att ovissheten genomsyrar alla militära operationer.  I det här arbetet skall ovissheten i ett specifikt fall belysas i syfte att möjiggöra en diskussion om hur ovissheten kan te sig i militära operationer.  Arbetet sker genom en fallstudie av delar av den japanska invasionen av Malaysia 1941. Undersökningen bygger på en kvalitativ studie av två officerares olika syn på samma händelser.  Fokus ligger vid att belysa ovisshet i deras föreställningar före och under invasionen. Studien resulterade i att ovissheten konkretiserades och indelades i de olika former som observerades under arbetet. Ovissheten visar sig vara ett vitt begrepp med många ursprung och olika påverkan.  Avslutningsvis förs en diskussion rörande hur ovissheten kan hanteras för att om möjligt lindra de negativa effekter som ovissheten annars kan föra med sig. / Uncertainty is one part of what Clausewitz names the atmosphere of war, often referred to as the fog of war.  There are those who state that uncertainty are something that can be undone with better sensor systems, while there are those who state that uncertainty imbue all military operations. In this study uncertainty in a specific case will be illuminated, with the purpose to render a discussion possible about how uncertainty can be expressed in military operations. The study is based on a case study contains parts of the Japanese invasion of Malaya 1941. The case study is based on an analysis of two officer’s different view of the same campaign. The focus is to illuminate the uncertainty in their conceptions before and during the invasion.  The study resulted in that uncertainty was concretized and divided in to different shapes that had been discovered during the process. Finally uncertainty is discussed; in terms of how to approach to minimize negative impact, and, if it is possible to overcome as some suggest.

Som ung skådespelare var jag märkligt orustad inför mötet med de oundvikliga tomma mellanrum av ovisshet som väntade mig mellan uppdrag i mitt yrkesliv som frilansande skådespelare. Vem är jag när jag inte står på scenen? Som skådespelare behöver jag andra för att utöva mitt yrke, så när jag är ensam – vad är jag då? Hur handskas man med den här sidan av yrket och väl i arbete – hur handskas jag med den ovisshet och osäkerhet som är en förutsättning för konsten och kanske också för livet?  Genom att sätta ord på en praktisk erfarenhet av att arbeta som frilansande skådespelare och på det konkreta sceniska arbetet och genom att spegla denna erfarenhet i filosofisk litteratur lyfter jag den osäkra tomheten som möjlighet – kanske till och med som nödvändighet. En öppen tomhet.