<p>Bakgrunden till uppsatsen är att skribenternas intresse väckts då de i lärarutbildningen läst musik och fått verktyg för att arbeta med musik i andra ämne. Ett varierat arbetssätt fångar fler elever än om pedagogen håller sig till ett och samma arbetssätt. Syftet är att undersöka pedagogers användning av musik som ett pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen i matematik, svenska och engelska i årskurserna fyra till sex. Datainsamlingen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger i årskurs fyra till sex. Resultatet visar att pedagogerna ansåg sig sakna kompetens för att använda musik för att stödja undervisningen. En slutsats som kan dras är att pedagogerna behöver mer kompetens i hur musik kan främja lärandet och hur musik kan användas i andra ämne. <strong></strong></p>

Bakgrunden till uppsatsen är att skribenternas intresse väckts då de i lärarutbildningen läst musik och fått verktyg för att arbeta med musik i andra ämne. Ett varierat arbetssätt fångar fler elever än om pedagogen håller sig till ett och samma arbetssätt. Syftet är att undersöka pedagogers användning av musik som ett pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen i matematik, svenska och engelska i årskurserna fyra till sex. Datainsamlingen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger i årskurs fyra till sex. Resultatet visar att pedagogerna ansåg sig sakna kompetens för att använda musik för att stödja undervisningen. En slutsats som kan dras är att pedagogerna behöver mer kompetens i hur musik kan främja lärandet och hur musik kan användas i andra ämne.

I den här studien försöker jag lämna en redogörelse på hur lärare kan arbeta didaktiskt och metodiskt med spelfilm i undervisningen, i kursen kultur och idéhistoria på gymnasiet. Via en kvalitativ intervju-undersökning med elva elever som läser kultur och idéhistoria på klippans gymnasium, och kopplingar till didaktisk forskning i ämnet har jag lyft fram olika förhållningsätt att använda spelfilm. För att lärare ska förhålla sig didaktiskt och metodiskt med spelfilm i undervisningen krävs det att lärare är insatta i Lpf 94, kursmålen och följer upphovsrätten. Det krävs även att lärare har didaktisk kunskap om hur en spelfilm i undervisningen bör förbehandlas och efterbehandlas med eleverna. Det är även betydande att lärare är medvetna om mediareception, att elever kan läsa av spelfilmer olika beroende hur lärare väljer att visa spelfilmer.

Syftet med denna studie är att undersöka vad elever och lärare anser om att använda mobiltelefonen som hjälpmedel i skolan. Fungerar den bra som hjälpmedel eller väger nackdelar som konflikter med elever angående användningen och risken för kränkningar över till dess nackdel? Undersökningen genomfördes med enkäter samt uppföljande intervjuer med lärare och elever. Då liknande undersökningar tidigare har utförts bland äldre elever valde jag att göra undersökningen bland lärare och elever i mellanstadiet. Undersökningen visar att både elever och lärare är positiva till att mobiltelefonen används i skolan då den är lättillgänglig och snabb att använda. Nackdelar som kommit fram i undersökningen är att en del elever kan känna sig otrygga då de är oroliga för att filmas eller fotograferas mot sin vilja varpå detta material kan distribueras på internet. Några upplever också mobiltelefoner som störande på lektioner. Trots detta visar dock min undersökning att fördelarna överväger nackdelarna då man genom att tillåta mobiltelefoner i skolsammanhang också öppnar möjligheter att sätta upp regler för användandet av de samma. Större möjligheter att arbeta med förebyggande av mobbning och kränkningar är en annan konsekvens av att tillåta mobiltelefon i skolan. / The intention with this study is to analyse students ' and teachers ' opinions about the use of cellphones as a tool in the school. Do they work as a tools or do the conflicts regarding use and the risk of harassment means too big disadvantages? The study was carried out with surveys and additional interviews with teachers and students. Since similar studies have already been done on elder students, I chose to do this study on teachers and students in primary school. The study shows that both students and teachers are positive regarding the use of cellphones in school, since it is an accessible and quick-to-use tool. But there are disadvantages, such as some students fearing that they will be filmed or photographed against their will, and that this material may be distributed on the Internet. Some students also find the use of cellphones disturbing during lessons. Despite this, my study shows that the advantages outweighs the disadvantages, since when allowing cellphones in the school, you also open up for the possibility of setting rules for their use. Greater possibilities to prevent bullying and harassments is another consequence of allowing cellphones in the school.

The purpose of this thesis is to see how film can be used to invigorate children’s language development. There is not much research regarding this, which is why we have chosen to study this particular topic. The study consists of questionnaires, an interview and a pilot study. We have chosen to proceed from a socio-cultural perspective, language perspective and learning perspective, thus we are interested in the teacher’s views and thoughts about film as a learning tool complemented by what children can gain through film. The result from our surveys show that teachers are divided into two camps, film is a good tool and film is not a part of the preschool mission. We have gained many insights into how film can be efficiently used to invigorate children’s language development and we also have support from the curriculum which has a couple of different points on how film and media is something that could belong in the preschool mission. Finally, the curriculum states that that the preschool activities should be fun, safe and that preschool teachers work for lifelong learning. The study concludes that film should be a part of preschool teachers backpacks because film fulfills many of the goals in the curriculum.

I det här examensarbetet har jag undersökt hur man genom illustration och visuella element som komposition, färg och stil kan gestalta ett fysiskt sällskapsspel som bjuder in barn i 3-5 års ålder till rörelse och reflektion. Teorier och forskning i ämnet har tillsammans med lokala intervjuer och verklighetsförankrade exempel stått som grund för examensarbetets resultat och slutprodukt, sällskapsspelet Funny Faces. Resultatet visar att Funny Faces genom ett twisterliknande koncept bjuder in barnen till rörelse, och genom sin specifika gestaltning och stora variation bjuder in barnen till reflektion. Resultatet visar också att komposition och utgångsspelet Twister var viktiga för sällskapsspelets rörelseaspekt, medan stil och lokala intervjuer var viktiga för sällskapsspelets reflektionsaspekt.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger använder lärandematriser som ett pedagogiskt verktyg för att främja elevernas lust till att lära, både generellt och inom de samhällsorienterande ämnena i grundskolan. Forskning kring olika pedagogiska verktyg är knapp och i synnerhet gällande hur de kan skapa förutsättning för att motivera elever till att utvecklas i sin lärprocess, då matrisen oftast diskuteras utifrån en bedömningsaspekt.  Studiens utgår ifrån tre pedagoger, som är verksamma på tre olika skolor samt en elevgrupp, som är en av de intervjuade pedagogernas egen klass. Det insamlade materialet har i huvudsak utgått ifrån tre kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar med lärandematriser i den dagliga undervisningen. En elevgrupp, som på daglig basis använder sig av lärandematriser under sin skoldag, har även deltagit i studien, via en anonym enkät. Motiveringen till valet av att komplettera de tre intervjuerna med den anonyma enkäten, är att se om såväl pedagoger som elever har samma upplevelse kring lärandematrisens användbarhet. De teoretiska utgångspunkterna för studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet samt motivationsteorin och motiveringen till valet av att kombinera två teoretiska utgångspunkter, har sin förklaring i att skapa ett mer användbart analysverktyg.  Utifrån det material som analyserats har tre teman vuxit fram, vilka är: synliggörande av mål, motivationsskapande samt delaktighet. Kombinationen av de tre teman skapar förutsättningar för att elever ska bli mer motiverade till att lära, vilket möjliggörs genom att använda lärandematrisen i den dagliga undervisningen. Lärandematrisen blir det verktyg, som via sin layout och språk, synliggöra och gör lärandet begripligt för eleverna. Lärandematrisen blir det verktyg, som via synliggörandet och tydlighet, skapar förutsättningar för att eleverna blir mer motiverade till att lära sig eftersom de vet vad och varför de ska lära sig. Lärandematrisen blir det verktyg, som möjliggör att eleverna kan bli mer delaktiga i sin lärprocess tack vare att det finns en inre motivation att vilja lära sig mera.  Min slutsats är att lärandematrisen är ett verktyg som skapar incitament för lust till att lära sig, vilket styrks av den samstämmighet som råder mellan pedagogerna och elevernas upplevelse kring lärandematrisens användbarhet.

Bildstöd är ett pedagogiskt hjälpmedel som i olika grad nyttjas i skolverksamhetens olika delar. En aspekt av bildstöd som det saknas omfattande forskning kring är hur bildstöd används i fritidshemmets kontext, inte minst med utgångspunkt i ett elevperspektiv. Studiens syfte är […] att undersöka vilken betydelse tillgången till bildstöd i fritidshemmet kan ha, samt i vilka situationer dessa används, ur elevers perspektiv. Forskningsfrågorna som studien grundar sig i lyder på vilka sätt används bildstöd i fritidshemmets verksamhet enligt eleverna? och hur uppfattar eleverna bildstöd i fritidshemmets verksamhet?   Studien utgår från en kvalitativ metod där elevintervjuer tillämpas för att undersöka elevers uppfattningar kring bildstöd. Som teoretisk utgångspunkt används den fenomenografiska teorin som inspiration. Intervjuerna har genomförts på två olika fritidshem med 10 informanter på lågstadiet. Studiens resultat visar att informanterna använder bildstöd i olika sammanhang och syften, beroende på hur fritidshemslärarna använder hjälpmedlet. Majoriteten av informanterna uttrycker även att de önskar använda bildstöd i högre grad än det som för tillfället erbjuds. Informanterna ger inblick i hur bildstöd på olika sätt kan vara ett hjälpmedel som främjar elevers utveckling och tillvaro i ett fritidshemssammanhang, både när det kommer till den enskilda individen och andra elever.

I uppsatsen undersöks gymnasielärares relation till IT och lärande och hur deras synsätt befrämjar IT-inlärning. Undersökningar har under fler decennium i Sverige pekat på att datorer borde användas mer som ett pedagogiskt verktyg i skolan. Idag finns tekniken och det borde falla naturligt in i rutinerna att använda datorer. Mitt källmaterial och egna erfarenheter redovisar att ungdomarna redan har skaffat sig en IT-vana. Dessvärre stödjer inte lärsituationen IT-användningen ändå. Målet med detta arbete är att försöka förstå varför Internet som ett pedagogiskt verktyg inte har hittat en naturlig plats ännu i klassrummet.Resultatet av undersökningen som utförts visar att informationstekniken inte är en självklar del i undervisningen. Det är möjligt att påstå att det behövs bättre rutiner för att Internetanvändningen bättre ska kunna användas som ett pedagogiskt redskap i undervisningen. Utvecklingen handlar om att lärare och elever ska interagera mera i klassrummet. Eleverna är mer initierade än sina lärare i digitala verktyg. Men det räcker inte att vara tekniskt kunnig, för elevernas källkritiska granskning måste också utvecklas med hjälp av deras lärare.