This master thesis examines army officer's view of the social implications of AI within the Swedish Army, as well as what is required of researchers to understand the implications of AI. The thesis is based on an interpretive study of the army officers' narrative and is supported by contemporary research on AI for military use. The theoretical framework includes ideas on social contracts, transrational sentiments, emotions (like love) as meaning making, human life as Holy and bounded rationality. The theme of the Holiness of human life opens up a discussion about the value of trust, hope and love within the activities of the Swedish Army. The analysis describes how the view of AI is partly positive, while simultaneously containing skepticism and fear that technical optimism will lead to a destructive use of it. Participants in the study describe AI's rationality in contrast to human rationality, and war is presented as a non-rational social process. This leads the study to an interpretation of the meaning of the officers distancing and fear towards AI. It addresses the risks of a higher AI usage rate in war, which include; decision makers loss of credibility, devaluation of life and the appearance of war as nonsensical and meaningless, which could contribute to an indifference towards human life and suffering. The conclusion addresses human life as a human responsibility because its meaning and value is socially constructed, the benefits of exploring AI capabilities and the significance of understanding the social culture where the AI is to be used - as it affects the application outcome. / Uppsatsen undersöker arméofficerarens syn på de sociala implikationerna som AI medför inom den militära kontexten, samt vad som krävs av forskare för att förstå implikationerna av AI. Uppsatsen baseras på en tolkningsstudie av armeofficerarnas narrativ. Uppsatsen stöds av forskning kring AI inom militärt bruk i vår samtid. I det teoretiska ramverk ingår teorier kring sociala kontrakt, transrationella upplevelser, känslor som meningsskapande, mänskligt liv som heligt och begränsad rationalitet (bounded rationality). Temat kring människans personliga värde (Helighet) öppnar för en diskussion kring värdet av tillit, hopp och kärlek inom svenska arméns verksamhet. Analysen beskriver hur synen på AI är delvis positiv, och samtidigt innehåller en skepticism och rädsla för att teknisk optimism ska leda till ett destruktivt användande av den. Deltagarna i studien beskriver AIs rationalitet i kontrast till människans, och krig presenteras som en icke-rationell social process. Detta leder studien till en tolkning av vad avståndstagandet och rädslan gentemot AI innebär. Uppsatsen tar upp risker av en högre AI-användningsgrad vid krigets (beslutsfattar)processer. Dessa är bland annat; att beslutsfattaren ska förlora trovärdighet, att liv ska devalveras och att krig ska förefalla oförståeligt och meningslöst, vilket kan bidra till en likgiltighet kring mänskligt liv och lidande. Slutsatsen tar upp att mänskligt liv är ett mänskligt ansvar eftersom mening med och värdet av liv är socialt skapad, att det är gynnsamt att utforska AIs kapacitet samt att kulturen där AI bör framkomma som en betydelsefull aspekt vid utforskandet - eftersom det påverkar beslutsfattandet i sin helhet, tillit mellan soldater, motivationen till och synen på liv.

Detta är en uppsats som tar sig an, på ett semantiskt sätt, ordet Gud och människors syn på vad ordet Gud har för betydelse. Genom att göra en idéanalys av Jonna Bornemarks analys av Nicolas Cusanus för att se om detta kan vara en väg för att ge en mera mångfasetterad bild och värde av ordet Gud och gudsbilden till den scientistiska människan i Sverige. Uppsatsen tar avstamp i att försöka visa på de nycklar Cusanus filosofi ger genom Jonna Bornemarks tolkning av Cusanus i Det omätbaras renässans. / Nicholas Cusanus levde mellan åren 1401 och 1464. Cusanus var astronom, matematiker, teolog och filosof. En verklig renässansmänniska. Cusanus var en man som var på gränsen mellan skolastiken på medeltiden och renässansens mera kosmopolitiska livshållning som tiden gav. Cusanus var starkt influerad av den mystiken som bland annat Mäster Eckhart stod bakom. Den mystika negativa teologin som talade om att det är enklare att beskriva vad den kristna Gud inte är, än att berätta vad som Gud är. Cusanus studerade både Aristoteles och den Plotinos nyplatonska filosofin. Denna filosof kom jag kontakt med genom Cusanus lilla bok Gudsseendet med stort innehåll, vilket han skrev som en guide till munkarna i Tegernsee. Den behandlar den sinnliga bilden och de begrepp som gör att man kan se det som kan finnas bakom den ikoniska bilden. Den ikoniska bilden uppfattar Cusanus vara det djup som en bild kan vara bärare av. Det symboliska värdet på den bild som väcker åskådarens reflektion och reaktion. Den ikoniska bilden är bärare av detta djup som kan vara en utlösande av det personliga symboliska värdet för den specifika bilden. I Gudseendet är det en ikon som Cusanus kallar för ”Guds ikon”. Cusanus öppnade dörrar för mig i hur man kan tänka om att inte ser med de fysiska sinnena, utan måste använda sitt inre öga för att kunna se det som är större än det jag bara kan med de fysiska sinnena erfara. Startpunkten till denna uppsats är att kanske kunna förstå hur människan kan komma närmare det som inte sinnligt kan erfaras, den kunskapen menar Cusanus behöver människan för att vara en hel människa. Bornemark tar Cusanus filosofi till dagens samhällsproblem med att samhället alltid vill mäta allting. Studiens inriktning är att försöka svara på de frågor som uppsatsen ställer inför Bornemarks tolkning av Cusanus filosofi. / <p>På grund av corona utfördes framläggningen online.</p>

Denna uppsats skrivs inom ämnesområdet kyrkohistoria, vilket är ett brett forskningsfält. I denna studie ligger tyngdpunkten på att undersöka hur en kristen praktik gestaltades under en viss tid i Sverige. Den kristna praktik som undersöks är Mariafromheten med fokus på Maria under första hälften av 1500 – talet. Det material som studeras är Kristina Gyllenstiernas andaktsbok för att se hur Maria gestaltades för den senmedeltida människan och om den gestaltningen genomgår en förändring i andaktsboken. Inom kyrkan har läro- och trosfrågor alltid varit ett pågående samtal. Under denna tidsperiod var en av frågorna Marias roll i frälsningshistoria. Det är därför intressant att undersöka hur Maria gestaltades för den troende senmedeltida människan och om det sker en förändring av gestaltningen av Marias roll i Kristinas andaktsbok.  Andaktsboken anses har tre olika delar. Där de två första anses tillhöra den katolska läran och den sista delen tillförs den reformatoriska läran. Den uppdelningen gör att andaktsboken är intressant som material för denna studie.  I analysen av Marias roller i Kristinas andaktsbok används Therese Zachrissons teoretiska aspekter på materialitets kärna (föremål anses besitta gudomlig immanens) och historiska beskrivningar av en kristen praktik. De perspektiven sammantaget skapar en förståelse för hur den troende senmedeltida människan kan ha relaterat till Marias roller.  I andaktsboken framträder i de första delarna en närhet till Maria och Jesus med känslor i fokus som förändras till att förstå Ordet, Skriften och Fadern. Maria får lämna rollerna som den himmelska drottningen, profeternas profet, apostlarnas apostel, bibelkunnig, lärarinna, medlerska mellan Kristus och människan och blir kvar som en ren jungfru som föder Jesus Kristus i den sista delen i Kristinas andaktsbok.

This thesis aims to answer, if and what, limitations Jews experience in a secular state such as Sweden. To answer this question this paper was made through a qualitative method and through the theory about “the other” by Kevin Kumashiro. By applying article eighteen from the universal declaration on Human Rights and the theory of “the other” on actual experiences and limitations this thesis will critically unfold any discriminations and inequality. Main material has been the eight different interviews conducted in autumn of 2022. The following study therefore aim to contribute to increased research on Sweden's commitments and compliance with international conventions and agreements, knowledge, and tools for further work against hate crimes, increased discrimination and xenophobia in Sweden. The study highlights that the basic security affects the propensity for how free one feels to be open about one's identity which results in direct and indirect limitations upon Jewish identity and Jewish life in Sweden. / Denna studie syftar till att besvara, om och vilka, begränsningar judar upplever i en sekulär stat som Sverige. För att svara på denna fråga gjordes denna studie genom en kvalitativ metod och genom teorin om "den andre" av Kevin Kumashiro. Genom att tillämpa artikel arton från den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och teorin om "den andra" på faktiska erfarenheter och begränsningar kommer denna studie att kritiskt synliggöra för diskriminering och ojämlikhet. Huvudmaterialet har varit de åtta intervjuer som genomfördes under hösten 2022. Följande studie syftar därför till att bidra till ökad forskning om Sveriges åtaganden och efterlevnad av internationella konventioner och överenskommelser, kunskap och verktyg för det fortsatta arbetet mot hatbrott, ökad diskriminering och främlingsfientlighet i Sverige. Studien belyser att grundtryggheten påverkar benägenheten för hur fri en känner sig att vara öppen med sin identitet vilket resulterar i direkta och indirekta begränsningar av judisk identitet och judiskt liv i Sverige.

Den här uppsatsen diskuterar John Howard Yoders teologiskt motiverade sexuella våld, med hjälp av queerteologen Marcella Althaus-Reid och den feministiska teologen Mary Daly, och även andra teologiska perspektiv. Särskilt fokus läggs på hur en teologi för syndarens upprättelse och försoning riskerar att osynliggöra skadade och sårbara personer, hur en idealiserad bild av församlingen riskerar att skada den personliga omdömesförmågan, och hur ett profetiskt motiverat gränsöverskridande riskerar att legitimera våld. / This thesis aims to discuss the theologically motivated sexual violence of John Howard Yoder, in the light of the writings of queer theologian Marcella Althaus-Reid and also feminist theologian Mary Daly, and others. Attention is put on how the hurt persons might be left out of a theology for redemption of the sinner, how an idealized view of the congregation risk hurting the personal capacity for judgement, and on how a prophetic calling to cross boundaries might end up protecting transgressive violence.

Vilken arbetsmiljö möter vi som konstnärer? Vad får våra kroppar hantera? I mitt konstnärliga utforskande har jag intresserat mig för de risker vi utsätter oss för i vår arbetsmiljö på Konstfack. Vardagen i verkstäderna för med sig många exempel på de utmaningar våra kroppar ställs inför.  Vi testar gärna nya tekniker, nya material, plaster och kemikalier med främmande egenskaper att förhålla sig till. Kroppen, materialet och arbetsmiljön har varit centralt närvarande i min process, men kanske framför allt frågan om varför vi så gärna bortser från de risker vi utsätter oss för. Hur hanterar vi vetskapen om hoten på ett psykologiskt plan?  Genom skulptur, hantverkstekniker och materialval har jag undersökt det luftburna hotet, ett ämne som lämnar utrymme för subjektivitet. Det är idén av ett hot, något abstrakt och osynligt, ibland förnimbart, ibland inte. Vad vi väljer att tro på kan i vissa fall ha större effekt än den faktiska materiella inverkan på våra kroppar. Något som länge ansetts vara helande kan plötsligt ses som skadligt – en dualitet som jag gett uttryck för i min gestaltning. Den mångbottnade upplevelsen av dessa hot har en förmåga att påverka varje del av våra liv. För att ge en upplevelse av kontroll och avdramatisera kroppens sårbarhet skapar vi undermedvetet nya beteendemönster, eller förändrar hela vår verklighetsuppfattning. Men vad händer om vi förlikar oss med det som rör sig i det undermedvetna? Kan vi internalisera vetskapen om kroppens sårbarhet? / What work environment do we encounter as artists? What can our bodies handle? In my artistic exploration, I have taken an interest in the risks we expose ourselves to in our work environment at Konstfack. Everyday life in the workshops brings many examples of the challenges our bodies face. We like to test new technologies, new materials, plastics, and chemicals with strange new properties to deal with. The body, the material, and the work environment have been central in my process, but perhaps above all the question of why we are so happy to ignore the risks we expose ourselves to. How do we deal with the knowledge of these threats on a psychological level? Through sculptural techniques and choice of materials, I have explored the airborne threat, a subject that leaves room for subjectivity. It is the idea of a threat, something abstract and invisible, sometimes tangible, sometimes not. What we choose to believe in can in some cases have a more significant effect than the actual material impact on our bodies. Something that has long been considered healing can suddenly be seen as harmful – a duality that I have expressed in my artistic exploration. The multifaceted experience of these threats has the ability to affect every part of our lives. To give an experience of control, and downplay the subconscious presence of the body's vulnerability we create new behavior patterns or change our entire perception of reality. But what happens if we come to terms with what moves in the subconscious? Can we internalize the knowledge of the body's vulnerability?

Operating through complex supply chains and multiple jurisdictions, today’s business enterprises can outsource manufacturing to different parts of the world where they can take advantage of low labour- and production costs. In the global quest for businesses to maximise their profits, deteriorating working conditions for offshore labour workers are increasing the risks of human rights abuses. Such abuses often take the form of ‘modern slavery’, which refers to situations of exploitation in which labour workers are trapped and unable to leave due to threats, violence, deception, abuse of power or other forms of coercion. In 2015, the United Kingdom (UK) enacted the Modern Slavery Act (MSA), aimed at combatting modern slavery by requiring business enterprises to be transparent with the steps they have taken to ensure that modern slavery is not taking place within their supply chains. By putting pressure on business enterprises to display their actions taken to address adverse human rights impacts, the MSA has brought the responsibility of business enterprises to conduct ‘human rights due diligence’ (HRDD) – as stipulated in the UN Guiding Principles on Business and Human Rights (UNGPs) - into domestic law. While the MSA has been regarded as a ‘world-leading instrument’ and a ‘historic milestone’ by the UK government, its effectiveness in counteracting modern slavery has been questioned in various studies, pointing towards a risk that the MSA is allowing human rights abuses to prevail under a form of a legal veil. Bearing in mind the country’s long colonial history, the enactment of the MSA can be seen as carrying an important symbolic value for the UK when it comes to taking accountability for human rights abuses committed overseas. However, adopting weak or ineffective legislation could instead, paradoxically, reflect an interest by the UK government to maintain beneficial trade relationships based on exploitative working conditions in a manner that reflects a continuation of former colonial power structures. This thesis is set out to examine this potential paradox by analysing the MSA’s level of compliance with the UNGPs from a postcolonial perspective.

Christ can be understood as a mirror, connecting humanity and God in his image into a hybrid entity, without eliminating the difference. The complex reality is mirrored through Christ transcending the border between subjectivity and objectivity, human and God, ourselves and others. This study is a form of constructive theology that aims to construct a transformative christological conceptual model, which can contribute to theology as a power critical epistemological deconstruction. It does this through the method of critical and comparative text analysis.  The study consists of two main sections, analysis and the discussion. The analysis section seeks to develop a theoretical frame, in which to generate a conversation between critical theorists Theodor Adorno and Gloria Anzaldúa on their view on epistemological oppression and liberation. The result is the development of an analytical concept called dialectics of the borders that exposes epistemological oppression as understood through the critical terms of oppression of objectivism and the suppressed gap. As an answer to the dialectics of border the analysis section develops the phrase dialectics of the gap, as an expression of epistemological liberation, which relies on such concepts as the shape of the gap, epistemological deconstruction, the hybrid entity, and transformative hybridity. The discussion section applies this theoretical frame to various christological concepts in order to create a new useful conceptual model. The constructed conceptual model is called incarnational epistemology and expresses an empowering critical epistemological reconstruction in Christ. The cross is understood as the explicit border between God and humanity, which is expressed by man's colonialization of dialectics. In Christ God transcends these epistemological borders and embodies the gap, as an expression for dialectics of the gap. For example it is demonstrated with the understanding of the body of Christ as the hybridization between subjectivity and objectivity and the sanctification as a reversed incarnation by the collective reconstruction of Christ in the border between subjectivity and objectivity. Hence, humanity as the body of Christ through sanctification can be understood as the mirrored image of Christ incarnating this epistemological reconstruction.

Abstract The purpose of this essay is to investigate how the popular male K-pop group BTS has influenced seven people, to motivate them to a better mental health and new life path in Sweden. The study examines purple dreams that represents mine and six other individuals’ stories that has found similar motivation from Korean popular culture. The method used in this study are autoethnography, my own prior memories and qualitative methods in the form of three interviews and three written stories. The theoretical perspective in the study consists of Blumer's interactionism, which provides a closer insight into how a fandom as a whole community acts and reacts in its inner workings. The results show that the informants experience an improvement in their mental state through this community. It also showed that communication between fans has helped improve mood, providing fans with a community to help fulfill some goals on the road to their dreams. It emerged in the interviews and stories that fans, and idols play a significant role in the BTS community. The community's experience show that culture and interaction are important to people's lifestyles and have contributed to better mental health.

Moderskap är ett brett och universellt ämne som bör utforskas utifrån olika perspektiv. Trots omfattande forskning som har genomförts är moderskap ännu inte fullt utforskat från ett teologiskt perspektiv. Denna undersökning syftar till att utforska och analysera moderskapet inom den kristna traditionen genom att granska tolkningarna av två kristna teologer. Arbetet kommer att jämföra och kontrastera deras perspektiv.Två böcker har valts ut för att fördjupa förståelsen om moderskap ur ett kristet perspektiv och utgör kärnan i arbetet. Valet av materialet ur ett kristet perspektiv har en praktisk koppling som ligger i att Sverige är ett kristet, om än sekulärt land, där detta kan bidra till att skapa en utgångspunkt till att bättre förstå de sociala och normativa kopplingarna i samhället. Då arbetet innefattar jämförelse och analys av texter författade av två teologer krävs en undersökningsmetod som möjliggör kritisk granskning av innehållet, därför har innehållslig idéanalys som vetenskaplig metod tillämpats. Arbetet grundar sig i en etisk teori, då etik beskrivs som en gren inom filosofin som ägnar sig åt att vetenskapligt granska och analysera moralen. Inom kristendomen finns kopplingar till olika etiska teorier som exempelvis dygdetik och pliktetik som är detta arbetes huvudsakliga teoretiska perspektiv.Analysen av arbetet visar att de studerade teologerna delar likhet i sin syn på moderskap i relation till etiska och moraliska krav och betonar att moderskapet är ett komplext fenomen. Teologerna belyser dock olika frågor vilket visar varierande perspektiv på moderskapet.Det främsta fyndet i denna studie ligger kring moderskapets roll och förändringsstadiet från den traditionella uppfattningen till den moderna, feministiska och individualistiska synen. Arbetet visar att dessa syner inte är oförenliga, utan att det finns gemensamma beröringspunkter. Forskning, analys och diskussion kring detta öppnar upp den teologiska didaktiken och uppmuntrar till en diskurs som ifrågasätter och bjuder in till samtal om sociala roller och normer. / Motherhood is a broad and universal topic that should be explored from different perspectives. Despite extensive research that has been conducted, motherhood is not yet fully explored from a theological perspective. This study aims to explore and analyze motherhood within the Christian tradition by examining the interpretations of two Christian theologians. The work will compare and contrast their perspectives.Two books have been selected to deepen the understanding of motherhood from a Christian perspective and form the core of the work. The choice of the material from a Christian perspective has a practical connection that lies in the fact that Sweden is a Christian, albeit secular country, where this can contribute to creating a starting point to better understand the social and normative connections in society. Since the work includes comparison and analysis of texts written by two theologians, a research method is required that enables critical examination of the content, therefore substantive idea analysis as a scientific method has been applied. The work is based on an ethical theory, as ethics is described as a branch of philosophy that is dedicated to scientifically examining and analyzing morality. Within Christianity there are connections to various ethical theories such as virtue ethics and duty ethics, which are the main theoretical perspectives of this work.The analysis of the work shows that the studied theologians share similarity in their view of motherhood in relation to ethical and moral requirements and emphasize that motherhood is a complex phenomenon. However, the theologians shed light on different issues, which shows varying perspectives on motherhood.The main finding of this study is around the role of motherhood and the stage of change from the traditional view to the modern, feminist and individualistic view. The work shows that these views are not incompatible, but that there are common points of contact. Research, analysis and discussion around this opens up the theological didactics and encourages a discourse that questions and invites conversation about social roles and norms.