De tankar som finns bakom planering och genomförande av skrivundervisningen i grundskolan påverkas av de förhållningssätt som den beslutsfattande läraren har till sin undervisning. Att se på språk och skrivande utfrån olika perspektiv ger olika resultat. Denna studies syfte är att identifiera de skrivpedagogiska synsätt som avspeglas i styrdokumenten för grundskolan. Undersökningen ut­fördes genom en omfattande dokumentanalys där synsätten identifierades med inriktning på språk, skrivande, skrivinlärning, skriv­undervisning och bedömning av skrivande. Utgångspunkten för analysen är fem diskurser om skrivpedagogiska synsätt; färdighets­diskursen, kreativitetsdiskursen, processdiskursen, genrediskursen och social­praktik­diskursen. Resultatet visar att ett fåtal synsätt representeras övervägande i styr­dokumenten, men att samtliga synsätt i någon mån går att finna. Framförallt är ett processinriktat synsätt representativt för synen på skrivande medan en mer allmänt hållen inställning vid inlärning och undervisning visar ett kreativitets­inriktat synsätt, bedömningen sker till synes främst utifrån färdighetsinriktade synsätt. Resultatet av dokumentanalysen har med sekundärt syfte jämförts med en mindre enkätundersökning där resultatet visar att skillnader finns i hur framträdande de olika synsätten är i dokumenten och undersökningarna emellan. I diskussionen framkommer vilken relation resultatet har till annan forskning. Där görs även en jämförelse med valda punkter ur den vid tiden för studien kommande kursplanens utkast. / Thoughts behind planning and implementation of writing instruction in primary school is influenced by the attitudes the teacher has to his/hers teaching. To view language and writing from different perspectives yields different results. This study aims to identify the type pedagogical approach that is reflected in the governing documents for the primery school. The study carried out through an extensive document analysis in which the discourses of writing were identified, focusing on approach to education, language and writing. The starting point of the analysis was five discourses on writing pedagogical approach, a skill discourse, a creativity discourse, a process discourse, a genre discourse and a social practice discourse. The results show that a few of the approaches were represented more then other´s in the governing documents, but that all the approaches, to some extent, can be found. Above all is a process-oriented approach, representative of the view of writing while a more general attitude to learning and teaching displays a creativity approach, the assessment is made to appear mainly on the basis of a skill approach. The result of the document analysis whas, as a secondary aim, compared with a smaller questionnaire survey and the result show that differences existed between survey responses. There are also differences in how prominent the different approaches are in the documents. In the discussion of the results, the relationship between the outcome and previous research is raised. There is also a comparison of selected points from the forthcoming, course plan draft that at the time of the study is in alteration.

I studien undersöks individers olika behandling i det svenska skolsystemet utifrån etnisk, kulturell och religiös härkomst. Fokus ligger på skolans styrdokument och den teoretiska utgångspunkten är den universalistiska och mångkulturalistiska perspektiven på hur en individ ska behandlas och vilka fri- och rättigheter den ska kunna åtnjuta. Studien belyser de olika perspetiven och eventuella spänningar dem emellan. Slutsaten är att båda perspektiven finns representerade i styrdokumenten och att spänningar faktiskt existerar. Där till konstateras det att det universalistiska perspektivet alltid har ett övertag gentemot det mångkulturalistiska. Det redogörs vidare för hur riksdag och regering gjort det omöjligt för rektorer att bevilja befrielse från undervisning på etnisk, kulturell och/eller religiös grund. Avslutningsvis förs en diskussion om möjliga orsaker till den problematik som existerar i de svenska skolorna och vad vidare forskning inom området skulle kunna fokusera på för att lösa dessa problem. / The study examines differences in treatment on grounds of ethnic, cultural and/ or religious group affiliation in the Swedish school system. The aim is to highlight these issues from perspectives of universalism and multiculturalism, focusing on the school's policy documents. The study is carried out by highlighting the representation of the perspectives and the tensions that may arise between them. The conclusion is that there are representations of both perspectives and that tensions do exist. In addition, it is concluded that the universalist approach has a clear advantage and that differences in treatment based on the above reasons do not find support in the school’s policy documents. Finally, possible causes for the situation found in the Swedish school system where differences in treatment do exist are discussed.

<p>De tankar som finns bakom planering och genomförande av skrivundervisningen i grundskolan påverkas av de förhållningssätt som den beslutsfattande läraren har till sin undervisning. Att se på språk och skrivande utfrån olika perspektiv ger olika resultat. Denna studies syfte är att identifiera de skrivpedagogiska synsätt som avspeglas i styrdokumenten för grundskolan. Undersökningen ut­fördes genom en omfattande dokumentanalys där synsätten identifierades med inriktning på språk, skrivande, skrivinlärning, skriv­undervisning och bedömning av skrivande. Utgångspunkten för analysen är fem diskurser om skrivpedagogiska synsätt; färdighets­diskursen, kreativitetsdiskursen, processdiskursen, genrediskursen och social­praktik­diskursen. Resultatet visar att ett fåtal synsätt representeras övervägande i styr­dokumenten, men att samtliga synsätt i någon mån går att finna. Framförallt är ett processinriktat synsätt representativt för synen på skrivande medan en mer allmänt hållen inställning vid inlärning och undervisning visar ett kreativitets­inriktat synsätt, bedömningen sker till synes främst utifrån färdighetsinriktade synsätt. Resultatet av dokumentanalysen har med sekundärt syfte jämförts med en mindre enkätundersökning där resultatet visar att skillnader finns i hur framträdande de olika synsätten är i dokumenten och undersökningarna emellan. I diskussionen framkommer vilken relation resultatet har till annan forskning. Där görs även en jämförelse med valda punkter ur den vid tiden för studien kommande kursplanens utkast.</p> / <p>Thoughts behind planning and implementation of writing instruction in primary school is influenced by the attitudes the teacher has to his/hers teaching. To view language and writing from different perspectives yields different results. This study aims to identify the type pedagogical approach that is reflected in the governing documents for the primery school. The study carried out through an extensive document analysis in which the discourses of writing were identified, focusing on approach to education, language and writing. The starting point of the analysis was five discourses on writing pedagogical approach, a skill discourse, a creativity discourse, a process discourse, a genre discourse and a social practice discourse. The results show that a few of the approaches were represented more then other´s in the governing documents, but that all the approaches, to some extent, can be found. Above all is a process-oriented approach, representative of the view of writing while a more general attitude to learning and teaching displays a creativity approach, the assessment is made to appear mainly on the basis of a skill approach. The result of the document analysis whas, as a secondary aim, compared with a smaller questionnaire survey and the result show that differences existed between survey responses. There are also differences in how prominent the different approaches are in the documents. In the discussion of the results, the relationship between the outcome and previous research is raised. There is also a comparison of selected points from the forthcoming, course plan draft that at the time of the study is in alteration.</p>

Den svenska skolan har genomgått stora förändringar, samhället ställer andra krav på dagens unga och internationella mätningar visar att svenska elever presterar sämre i skolan. Forskning har visat på att icke-kognitiva kunskaper spelar stor roll för framtidsutvecklingen samt för utvecklingen av kognitiva kunskaper. Vad är skolans uppdrag för att utveckla barn och ungas icke-kognitiva kunskaper? Genom en kvalitativ innehållsanalys granskas Skollagen, grundskolans läroplan och FN:s barnkonvention, med fokus på skolans uppdrag för barn och ungdomars utveckling av icke-kognitiva kunskaper, ungas rättigheter till en trygg skolmiljö och möjlighet till socialisering samt hur dokumenten fördelar ansvaret mellan skolan respektive hemmet i barnets utveckling. Studien har också granskat utbildningsplanen för grundskollärarutbildningen på Högskolan Väst för att klargöra lärares kunskapsområde och analyserat hur en socialpedagogisk referensram kan komplettera lärare i ovanstående ansvar och uppdrag i förhållande till hemmet. Den socialpedagogiska referensramen betonar vikten av att se helheten i ett barns situation och det viktiga i att barn och unga inkluderas i sociala gemenskaper och verksamheter för att utvecklas. För att utvecklas behöver barn få de grundläggande behoven i Maslows behovspyramid tillgodosedda. Vilket ger en förståelse för hur viktigt det är att ge barn och unga rätt förutsättningar för att utvecklas optimalt. Utifrån kategorierna socialisering, hemmet och skolan, trygg skolmiljö, icke-kognitiv kunskap och disposition framkommer bland annat att skolan har ett viktigt ansvar för barnets utveckling men att hemmet har det grundläggande ansvaret samt att skolan har ett ansvar för mer än bara kognitiva kunskaper. / The Swedish school has undergone great changes, society places different demands on today's youth's and international measurements show that Swedish pupils perform lower results in school. Research has shown that non- cognitive skills play a major role in the future progress and development of cognitive skills. What is the school's mission to develop children and young people's non- cognitive skills? Through a qualitative content analysis examines the Education Act, the compulsory school curriculum and the UNCRC, focusing on school assignments for child and adolescent development of non- cognitive skills, young people's rights to a safe school environment and the opportunity for socialization and how the document allocates responsibility between school and home in child development. The study also examines the curriculum for elementary teacher program at University West to clarify teachers' knowledge area and analyzed how a social pedagogical framework can supplement teacher in the above responsibilities and tasks in relation to home. The social pedagogical reference framework emphasizes the importance of seeing the big picture of a child's situation and that it´s important that young people are included in social communities and businesses to develop. To thrive, children need to get the basic needs in Maslow's needs pyramid satisfied. This gives an understanding of how important it is to give children and young people right conditions to develop optimally. Based on the categories of socialization, home and school, safe school environment, non- cognitive skills and disposition reveals among other things that the school has an important responsibility for the child's development but that the home has the primary responsibility and that the school is responsible for more than just cognitive skills.

The diploma thesis focuses on the process of creation and implementation of public policy which is examined on the social housing policy. The aim of this thesis is to explore how is a certain policy prepared and put into use, considering the social housing policy as an example. Therefore, the key research question inquires how the process of creation and implementation of public policy looks like. The first chapter of the thesis deals with theoretical background of the public policy process, stressing the role of public policy documents. The second chapter describes the area of Czech social politics and policy as a cover for social housing policy development. The third chapter examines the history of Czech housing policies. The final chapter focuses on the development of social housing policy and examines its connections with certain public policy documents.

Weeding is one of the central tasks of collection management at academic libraries but is often not prioritized. Digital collections are constantly growing and soon there will be a need to manage these resources. This master thesis explores the general state of weeding and e-resource weeding to uncover how these practices are understood and enacted at Swedish academic libraries, while also introducing the term e-weeding. A mixed method study was conducted and both quantitative and qualitative content analysis were performed on policy documents and interview transcripts respectively. Sentiments, opinions and current practices surrounding weeding and e-weeding at Swedish academic libraries were investigated and discussed. It was observed that most policy documents did not mention practices that could be understood as e-weeding, but some presented guidelines for print weeding. From the interviews, respondents had no consensus around a definition of e-weeding but practices commonly thought of as digital collection management could be tied to this term. In addition, print weeding was considered by respondents as more acute than e-weeding due to the intangible nature of digital resources. Lastly, it was revealed that criteria used for print weeding could sometimes be used for evaluating digital resources, although unique aspects of e-resources need to be considered. Nevertheless, respondents were open to the idea of e-weeding their digital collections in the future.

I denna uppsats undersöks en relativt ny typ av kommunala dokument, som kallas för miljöprogram. Programmen klassificeras som styrdokument av kommunerna som har tagit fram dem. Dessa har än så länge inte varit föremål för språkvetenskaplig forskning.  Studiens material består av tre kommunala miljöprogram från olika delar av Sverige. Programmen är tillgängliga för allmänheten på kommunernas webbplatser. Syftet med studien är att få kunskaper om miljöprogrammen utifrån sin kontext, innehåll och funktion.  Materialet har undersökts genom en analys av programmens innehållskomponenter och de i texterna mest frekvent förekommande ord, mot bakgrund av programmens kontext enligt systemisk-funktionell grammatik.  Resultaten visar att de undersökta miljöprogrammen har många likheter när det gäller innehållet och de komponenter som förekommer i dem. Dessa likheter kan främst kopplas till programmens övergripande funktion som styrdokument. Det finns dock fler funktioner som kan identifieras. / This thesis investigates a new type of municipal document called environment programs. These programs are classified as policy documents by the municipalities who have developed them. This type of policy documents has not yet been studied from a linguistic perspective. The material investigated in this thesis consists of three environment programs from municipalities in different parts of Sweden. These three programs are publicly available at the websites of the municipalities. By comparing the three programs based on their context, content and function, knowledge is gained about environmental programs as a new type of policy document. The material has been examined through analysis of content and most frequently used words, in the light of their context according to systemic functional grammar (SFG). The results show that the programs that have been studied have many similar characteristics when it comes to content and the components the programs contain. These characteristics also show that the programs mainly function as policy documents for the municipalities. Several other functions can be identified

Tutkielman tavoitteena oli selvittää voiko Suomessa julkaistua oppikirjaa perustellusti käyttää ruotsalaisessa suomi äidinkielenä -opetuksessa, ruotsalaisen peruskoulun opetussuunnitelman äidin­kielen kurssisuunnitelman keskeisiä sisältöjä vasten tarkasteltuna, kun kirja on tarkoitettu alun perin käytettäväksi Suomessa ruotsinkielisten koulujen suomi toisena kotimaisena kielenä -oppiaineessa, äidinkielenomaisen suomen oppimäärässä. Tutkimuksen taustalla on Ruotsissa julkaistun suomen kielen oppimateriaalin, joka olisi suunnattu ruotsalaisen kurssisuunitelman ”suomi ensimmäisenä kielenä” oppiaineeseen, vähäisyys. Äidinkielen­opettajat Ruotsissa käyttävät ruotsalaisen materiaalin vähäisyyden vuoksi Suomessa julkaistua opetusmateriaalia. Tutkimuksen teoreettinen kehys perustuu sosiokulttuurisen oppimis­käsityksen teorialle, ja sitä kehittävälle systeemis-funktionaaliselle kieliteorialle, tai genre­pedagogiikalle. Opetuksen, ja sen myötä myös oppimateriaalin tehtävien ja käsiteltävien tekstien on oltava näiden näkemysten mukaan sellaisia, että ne ovat oppijan lähikehityksen vyöhykkeellä. Tutkielman menetelmänä oli oppikirjatutkimuksen alalla yleinen sisällöntutkimus, ja tässä tutkielmassa sisällön­tutkimuksen kohteena oli nimenomaan oppikirja pedagogisena, ei ideologisena artefaktina. Oppikirjassa ei ole mukana ruotsinsuomalaista näkökulmaa, eikä se mainitse ruotsissa puhuttua suomea, joten tutkimuksessa on rajattu nämä kurssisuunnitelman kohdat tutkimuksen ulkopuolelle.  Tutkimuksen perusteella on todettavissa, että suomessa julkaistua suomen kielen opetusmateriaalia voidaan käyttää äidinkielenopetuksessa, mutta tietyin varauksin. Maiden välisten opetussuunnitelmien painotuserojen vuoksi käsitellyssä oppikirjassa oli vain vähän kaunokirjallisuuteen liittyviä sisältöjä ja tehtäviä, kaunokirjallisuuden ollessa kuitenkin yksi keskeinen osa ruotsalaista kurssisuunnitelmaa. / Målet med denna studie var att undersöka om det går att använda en finsk lärobok i modersmåls­undervisning i finska i Sverige i enlighet med den svenska kursplanen. Boken är publicerad i Finland och riktad mot undervisning i finlandssvenska skolor i ämnet finska som det andra inhemska språket, den modersmålsinriktade lärokursen (mofi). Det saknas lämpliga läroböcker och -material som är utformade för modersmålsundervisning i Sverige med de elever som studerar finska enligt kursplanen ”finska som modersmål”. På grund av bristen har modersmålslärare i Sverige använt sig av läromedel från Finland i undervisningen. Den teoretiska utgångspunkten i studien är den sociokulturella teorin om lärande, som utvecklas vidare i systemisk-funktionell grammatik, eller genrepedagogik. Enligt denna syn på lärande ska läroböcker, -medel och uppgifter vara anpassade så att eleven befinner sig i sin proximala utvecklingszon. Undersökningen grundar sig vidare på innehållsanalysens metoder och betraktar boken som pedagogisk artefakt, inte ideologisk. Boken har inte det sverigefinska perspektivet och nämner inte finskan man talar i Sverige, och därför har jag valt att lämna ut kursplanens delar som berör sverigefinsk kultur. Med den gällande svenska kursplan i modersmål - finska och dess centralt innehåll, visar studien att man kan använda boken i modersmåls­undervisningen även i Sverige, men på vissa villkor: På grund av de tyngdpunkter som den finska läroplanen i Finland har, uppvisar läroboken vissa brister, till exempel beträffande genrer: skönlitteratur saknas i stort sett helt i boken. / The goal of this study was to analyse whether it is arguable to use a textbook in Finnish mother tongue instruction in Sweden when the book itself is originally published in Finland and aimed to be used by Swedish speakers in language instruction within a subject called “Finnish as a second national language” in Finland. There is a lack of suitable textbooks and material that are designed for the Sweden Finnish mother tongue instruction with learners that are studying Finnish in Sweden following the course plan of “Finnish as a first language”. Due to the lack of suitable Swedish-made material, mother tongue teachers in Sweden have used material published in Finland. The theoretical basis of this study is found in the sociocultural perspective of learning and the systemic-functional language theory or genre-based pedagogy. According to these theories, the used material, textbooks and exercises should be on the learners’ zone of proximal development.  The analysis in this study follows the methods of content analysis, and the study focuses on the book as a pedagogical rather than ideological artefact. The textbook analysed in this study does not contain the Sweden Finnish perspective, and does not mention the Finnish spoken in Sweden, and therefore the parts of the Swedish course plan that are related to the perspective are left out of this study. With the current Swedish course plan for Finnish, and its core contents, the textbook in question may be used in mother tongue instruction, with some reservations. The book lacks few genres that are present in the Swedish course plan’s core contents, such as fictional literary genres other than short stories. The lack of specific genres is due to the different emphasises that the curricula of the two countries’ school systems have.

Segregation is frequently described as a consequence of the global restructuring of social, economic, and political expansions in which multicultural cities, like Malmö, become part of them. This study aims to highlight how visions of housing segregation and exclusion in the city of Malmö has been represented in the local policy documents (Master Plans) through the last three decades and to understand how a newly emerged glocal actor, known as BID Malmö, have impacted the urban governance in the city. In order to investigate these developments, this study applies two analytical frameworks. In terms of policy analysis, it employs a what’s the problem represented to be? (WPR) approach and for the conceptualization of BID Malmö applies the theory of the Global City. Policy analysis shows that urban segregation has been persistent in the city of Malmö through the last three decades, however the representation of problem has shifted vibrantly from placing citizens as the main cause of housing segregation during 1990s to an arena that includes contingent processes and practices that need to be tackled. Policy analysis also shows that Malmö municipality, through shifting the burden of responsibility, now promotes partnership between public and private actors to reduce exclusion based on specific district needs. Moreover, this study argues that the city of Malmö, because of the cross-border network of global cities, is now a space where one can identify formation of new types of global politics of place where informal political actors are emerging and can actually impact the urban governance. Finally, this study maintains that the city of Malmö, along with its newly emerged glocalized actor, fit into the theory of the Global City, by Saskia Sassen. Therefore, this study has also a deductive qualitative analysis.

Problemformulering och syfte: Bibliotekets styrning präglas av spänningar mellan ett demokratiskt uppdrag och en ekonomisk förvaltning. Syftet med uppsatsen är att studera motsättningen av folkbibliotekets styrning utifrån denna ideologiska spänning. Metod och teori: Genom kritisk ideologianalys analyseras tre kommuners biblioteksförvaltning; Nacka, Botkyrka och Stockholm, för att därefter belysas utifrån Chantal Mouffes politiska agonism och Jürgen Habermas borgerliga offentlighet.  Material och resultat: Genom studier av kommunernas biblioteksplaner samt dokument för bemötandepolicy framkom det att Nacka kommun främst betonade en ekonomisk förvaltning, medan Botkyrka kommun främst betonade det demokratiska uppdraget och Stockholms stad placerade sig mellan dessa ytterligheter. Kommunernas ideologiska profilering kan betraktas utifrån politisk agonism och borgerlig offentlighet. Slutsatser: Kommunernas ideologiska styrning av biblioteken skiljde sig åt i termer av demokratiskt ansvar, ekonomisk förvaltning samt användarinteraktionen. Samtliga kommuner upprätthåller den liberala konsensusmodellen i olika hög grad vilket sammanfaller med deras koppling till NPM. Fler studier behövs för att utröna kommunala styrdokuments inverkan på biblioteksverksamheten. / Purpose: Library management is influenced by the opposition between democratic values and economic efficency. The purpose of this paper is to examine how the public library is influenced ideologically by this rift. Methodology and theory: Three municipalities, Nacka, Botkyrka and Stockholm are analyzed through critical ideological analysis, and then compared to Chantal Mouffe’s political agonism and Jürgen Habermas bourgeois public sphere. Materials and findings: Through library plans and treatment policys the outcome is that Nacka prioritizes financial stability, Botkyrka democratic values and Stockholm is situated somwhere inbetween. The municipalities ideologies can also be illuminated by theories of political agonism and public sphere by their perception of the public conversation. Implications: The municipal library administrations were separated through their ideological understanding of democratic values, user treatment, and financial management. The municipalities maintained the liberal consensus model to varying degrees, which coincides with their connection to NPM. More research is however needed for understanding the local government and its impact on the public library.