Carbon offsetting has a growing presence on the global climate action agenda where it is promoted as a triple-win for the environment, business and development. However, the opinions on carbon offsetting are divided. Projects with agroforestry and participatory methods are highlighted as having more positive aspects, but critics emphasize that carbon offsetting can become an excuse for the Global North to continue business as usual while using the Global South as a carbon dump. Carbon offsetting can reproduce unequal power structures where countries, while formally decolonized, are still affected by coloniality. This study examines carbon offsetting through tree planting projects and the potential discrepancies between discourse and documented effects in East Africa with focus on Uganda. Four projects are compared with each other, focusing on documented social effects and impacts on land access. We analyze how power structures are expressed in carbon offsetting generally and in the projects. This is a literature study with a combined theoretical framework of political ecology and the decolonial approach. Findings imply that there, to varying degrees, are discrepancies between rhetoric and reality for the projects. Differences between the projects’ outcomes mainly boil down to their planting method, degree of participation and operating logic. All the projects are to varying degrees based on a coloniality, permeated by power structures and have some level of exclusion. However, findings also imply that best practices involve the local communities in a bottom up approach with an agroforestry method and carbon offsetting as a co-benefit.

This project is an active exploration of subjectivities through the medium of weaving. In a narrative illustrated with woven works, the emotional trajectory of this person of mixed cultural background through Swedish society is described. First, the work is contextualized in terms of the larger politico-cultural-discursive context, entitled the outside. It is then positioned in terms of the individual context, the inside, largely dramatized as the developments in the art of western tapestry in the past century. This culminates in the final works, three of which are presented in the final exhibition. They are entitled monads, the etymology of which, in Greek, relates to the words one, alone, or singularity. Each is a conceptual microcosm proposing a different light distribution scheme. They are imprints of alternative actualizing tendencies. There could only be one; at the end of the experiment, Schrodinger’s cat is either dead or alive. The collapse involves the very structure of the ground, and is therefore embedded directly into the weave structure. But remember, each act of observation is an irreversible disturbance to the system. In the interpretation of the primary emanation arises difference, but in which direction will the pendulum swing, and on what forces does its motion hinge? Do subjectivities follow the locality assumption? Do you produce subjectivities or do they produce you?

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur barn positionerar varandra irollek och hur det skapar makt och motstånd. Syftet är även att bidra med kunskapom hur barns positioner skapar möjligheter och begränsningar i rollek. Studien tarinspiration ur Sheridan, Williams och Pramling Samuelssons (2014) artikel där detframkommer att barn i förskolan endast har strukturerade grupperingar 0.5–2 timmarom dagen. Det resulterar i många timmar om dagen i förskolan där barn självakonstruera sina grupper, även så kallad fri lek. Fri lek är en viktig del i förskolan ochskapar såväl möjligheter för barns utveckling likväl som det skapar begränsningarför barns utveckling. Skolverket (2022) lyfter att nästan 86% av Sveriges barn går iförskola där utbildningen utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö 18 (Skolverket2018) där ett mål om att alla barn ska få lika stort inflytande i utbildningen finnsskrivet. Studien har genomförts med ett baklängesarbete med kvalitativ ansatsgenom deltagande observationer som metod. Baklängesarbete innebar att syfte ochfrågeställningar omformulerades efter att resultatet var fastställt (Klingberg &Hallberg 2021). Deltagande observationer innebar att vi var delaktiga i barnens lekoch samtidigt förde fältanteckningar. Resultatet i studien analyseras utifrån KlaraDolks tolkning av Michel Foucaults teori med tre teoretiska begrepp. Studiensinsamlade empiri visade på att barn positionerar varandra i fyra olika positioner ideras rollek. Resultatet visade även på hur makt och motstånd konstitueras i barnsrollek och hur barns positioner skapar möjligheter men även begränsningar för barnsinflytande i rollek genom makt, motstånd och normer (Dolk 2013). Slutsatsen blevatt barns positioner har olika möjligheter till inflytande i rollekar som baseras påmaktstrukturer som ofta är synliga för barn, men osynliga för pedagoger. Dettaskapar både möjligheter och begränsningar för barn som pedagoger i förskolanmåste vara uppmärksamma på.

The climate crisis is an urgent threat towards people and planet, and rapid changes are needed to decarbonize the planet. The energy sector is in a current transition to renewable-based energy, which also includes a shift to electric cars. Electric cars are motivated to be the future, which will be beneficial for the economy and the environment. The industry has also received criticism, several human rights violations occur in the supply chains of the electric cars and that it is an industry that risk increasing global inequalities. This study explores the complexity of the car industry’s transition to renewable energy, based on case studies of Volvo, Mercedes, and Volkswagen, and their sustainability work related to the supply chains of electric vehicles batteries. The purpose is to show the relation between companies and power structures, as an exemplification of the possibilities for a just energy transition from fossil fuel-based energy to renewable-based energy. The findings shows that the transition is shaped by economical values, which risks broaden the gap between Global South and Global North. It emphasized that it is an issue that needs a collective effort to change the Status Quo, to create sustainable solutions based on the three pillars of sustainable development beneficial for all, not only the Global North.

Bakgrund: Mentalsjukhus upprättades på 1900-talet runt om i västvärlden för att separera obildbara sinnesslöa från samhället. Mentalsjukhusen hade ett uppfostrande syfte, men generellt blev det förvaring av patienterna. Mentalsjukhusen byggdes på moraliska samhälls-ideologier som motiverades med hjälp av medicinsk vetenskap. Med framsteg i antipsykotiska farmaka minskade behoven för mentalsjukhusen, som börjades avvecklas på 1960-talet. Syfte: Syftet är att belysa skötares upplevelser av det patientnära arbetet på Sankta Maria mentalsjukhus i Helsingborg. Metod: Tematisk analys av semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Skötare både acklimatisera sig till rollen som skötare och kände sig motstridig till den. Utöver personal hierarkier var kunskap var en faktor till skötarnas arbete och metod / Background: Asylums were established in the 2000 - century around the western world to separate the feeble minded from society. Asylums hade a fostering purpose, but generally it became storage of patients. Asylums was foundation om society’s moral ideology and was legitimatise with the help of medical science. Progress in pharmaceuticals diminish the need for asylums, which started to get dismantled in the 1960’s. Purpose: Purpose is to enlighten psychiatric aids experience of the close patient work in Saint Marys asylum in Helsingborg.Method: A thematic analysis of semi structured interviews. Conclusion: Psychiatric aids both acclimated to the role as psychiatric aids and felt contradictory to it. Knowledge was a key factor, besides staff hierarchy, to the psychiatric aids work and method.

This thesis explores alternative ways of staging music in preschool. The ‘preschool subject of music’ is approached as a social and cultural construct that is embedded in discursive negotiations. Participants in the study are 1-3 year-old children and their music pedagogues, working in the preschool on a daily basis. In three studies, the negotiation of a local music ‘didactic identity’ is examined by answering research questions related to three different discursive levels: (i) the micro-level of face-to-face interaction; (ii) the level of pedagogue’s conceptions; and (iii) the political/societal level. Study I examines the participants’ use of semiotic resources in their co-construction of musicking events. By means of micro-analyses of video-recordings it is shown that mobility in the room is essential for the children’s access to instruments and other artefacts, and for their possibility to influence music activities. Other crucial conditions concern the pedagogues’ responsive uptake and improvisatory approach, and that the activities are open to other forms of expression. Study II explores conceptions of the ‘child’ and conceptions of ‘music’ in four music pedagogues’ talk in a group interview. Different conceptions of the ‘child’ are seen to interrelate with certain ontological and functional conceptions of ‘music’ that involve diverse opportunities for children’s (bodily) agency. This analysis is made by means of discursive psychology. Study III examines the music practices from a political and philosophical perspective, using Hannah Arendt’s concept of the ‘public sphere’. This third perspective shows how this preschool’s music practices create a public sphere by seriously putting into practice equality and plurality as values and principles that increase the equality between children and adults. Age power structures are thereby challenged, and the children can be seen as citizens in the ‘here and now’, and not in some distant future when they are grown-ups. Also, the ‘preschool subject of music’ itself becomes a negotiated issue. Implications for preschool practice and preschool teacher education are discussed, and further research is suggested within other educational areas regarding how pedagogues’ interpretations of the concept of ‘children’s participation’ and ‘influence’ impact on specific preschool subjects, such as music. / <p>At the time of the doctoral defense, the following paper was unpublished and had a status as follows: Paper 2: In press.</p>

The aim of this study was to get a greater understanding of children´s approach to each other in the after school center. We used a qualitative method consisting of interviews to collect the material to our study. We interviewed five educators that worked in the after school center and focused on their child perspective. The outset for our study was a gender perspective as well as an intersectional perspective. In recent years gender norms have got a lot of attention in media and The National Agency for Education (Skolverket) has come up with policydocuments that intend to make the schools a more equal and accepting place. In our examination we asked the educators about their view on gender- intersectional areas and how they have changed and developed in the last few years. The result in our study showed that it has been a change in equality and gender norm areas at the after school center. According to the educators, the schools have become a more accepting environment and the schools work a lot with having the children to form their identities and that they should be able to be themselves. Another result of our study was that boys and girls play with each other more nowadays than they did before. The educators think that this is because it is more accepted to break and question the gender patterns. Group pressure among children has according to the educators a large role in the selection of friends, games, activities and who should be the leader of the peer group. / Syftet med vår studie var att få en förståelse för barns förhållningssätt till varandra på fritidshemmet. För att samla in empirin till vår studie använde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Vi intervjuade fem pedagoger som arbetar på fritidshemmet och utgick från deras barnperspektiv. Vår studie utgick från ett genus- och intersektionellt perspektiv. Genusnormer har på senare år fått mycket uppmärksamhet i media samt att Skolverket har utformat styrdokumenten för att skolorna ska sträva efter en jämställd och accepterande skolmiljö. I vår studie frågade vi pedagogerna om deras syn på hur genus och intersektionella områden har utvecklats och ändrats i skolans värld under de senaste åren. Utifrån vår studie blev resultatet att det har skett en förändring när det kommer till jämställdhet och genusnormerna på fritidshemmet. Skolan har blivit en mer accepterande miljö och pedagogerna vi intervjuade menar att man arbetar mycket med att eleverna ska få forma sina identiteter och kunna vara sig själva. Vi kom även fram till att pojkar och flickor leker mer tillsammans nu än för några år sedan. Enligt pedagogerna har det att göra med att det är mer okej nu än då att bryta och ifrågasätta genusmönster. Grupptrycket bland barnen spelar enligt pedagogerna en stor roll i val av kamrater, lek, aktivitet och vem som ska vara ledare i kamratgruppen.

<p><p>I förskolan sker det hela tiden möten mellan barn och vuxna och dessa möten har en stor inverkan på barns utveckling. Vi valde att göra denna undersökning då syftet var att se vad förskollärare har för förhållningssätt till genus i barnböcker. Studien har genomförts genom intervjuer med tre förskollärare i två olika kommuner i Mellansverige. Intervjuernas resultat har varit grunden för underlag till vår analys och diskussion. I resultatet framgick det att förskollärares förhållningssätt till genus är viktigt för utvecklandet av barns värderingar och attityder kring könsroller och att barnböcker kan vara ett sätt att överföra dessa värderingar på. Resultatet visade även att barnböcker i samband med genus behövs uppmärksammas mer på vissa förskolor.</p></p>

I förskolan sker det hela tiden möten mellan barn och vuxna och dessa möten har en stor inverkan på barns utveckling. Vi valde att göra denna undersökning då syftet var att se vad förskollärare har för förhållningssätt till genus i barnböcker. Studien har genomförts genom intervjuer med tre förskollärare i två olika kommuner i Mellansverige. Intervjuernas resultat har varit grunden för underlag till vår analys och diskussion. I resultatet framgick det att förskollärares förhållningssätt till genus är viktigt för utvecklandet av barns värderingar och attityder kring könsroller och att barnböcker kan vara ett sätt att överföra dessa värderingar på. Resultatet visade även att barnböcker i samband med genus behövs uppmärksammas mer på vissa förskolor.

Text in German with English and German summaries / The New Testament teaching on the church structure associated with the Systematic Theology is being investigated and discussed under the term ecclesiology. Therefore, this is about the contextualization of the main terms: Ecclesia, the body of Christ, Positions (Acts, teachers,bishop, elders, etc.). In this climactic situation I will write my work and critically analyze the postmodern model of the multi-site and compare it to other post-modern models including their main exponents who are also trying to respond to today's situation. It is through the critical examination of the contextualization of the multi-site - relating to the New Testament understandingof the church – that full attention is given to the context of this world and the Christian identity is preserved by referring back to the Scriptures. The identity of the multisiteneeds to be examined through the pluralization of religious providers and compared toother ecclesiological models in order to gain new insight and understanding. / Die neutestamentliche Lehre über die Gemeindestruktur ist der systematischen Theologie zugeordnet und wird unter dem Terminus Ekklesiologie erforscht und diskutiert. Deswegen geht es um die Kontextualisierung der wesentlichen Begriffe Ekklesia, Leib Christi, Ämter (Apostel, Lehrer, Bischof, Älteste usw.). In dieser Zuspitzung werde ich meine Arbeit schreiben und kritisch das Modell der Multisite im Vergleich zu anderen postmodernen Modellen mitsamt deren Hauptexponenten, die ebenfalls versuchen auf die heutige Situation reagieren, zu analysieren. Denn durch die kritische Betrachtung der Kontextualisierung des Multisite-Modells anhand des neutestamentlichen Kirchenverständnisses wird dem Kontext dieser Welt volle Aufmerksamkeit geschenkt und durch den Rückbezug auf die Heilige Schrift die christliche Identität gewahrt. Diese Identität der Multisite soll in der Pluralisierung religiöser Anbieter im Kern mit anderen ekklesiologischen Modellen kritisch betrachtet werden, um so neue Erkenntnisse zu gewinnen. / Philosophy, Practical and Systematic Theology / M. Th. (Systematic Theology)