The objective of this study was to investigate how players experience learning English through playing the popular MMORPG Final Fantasy XIV. It also discussed the improvement in English skills achieved through playing the game, exploring what aspects they have improved and how they were able to do that. This research may interest individuals seeking to understand how video games can improve language skills. Moreover, it is relevant to those who play MMORPGs, a genre where players can experience and practice real-life situations and roles. The research has been done through conducting semi-structured qualitative online interviews with six informants from different backgrounds and English levels. During the interviews, informants were questioned about their experience with learning English while playing Final Fantasy XIV. The results suggested that they improved their vocabulary knowledge and their communication skills through using productive skills with other players. Furthermore, players had different experiences on how they have learned, a few of them learned through repetition and exposure to the game’s content.

Bakgrund: Mångfalden i Sverige är ständigt ökande något som oupphörligt ställer krav på behov av ökad kulturell kunskap och tolerans inom alla delar av samhället och inte minst inom intensivvårdsverksamheter. Patientens kultur spelar en väsentlig roll i omvårdnadens relationer mellan intensivvårdssjuksköterskan och patienten. Både genom en helhetsförståelse för individen och genom krav på god kommunikation. Motiv:Intensivvårdssjuksköterskan behöver omfattande kunskap om olika kulturer och olika etniciteter för att undvika situationer där patienten kan uppleva att intensivvårdssjuksköterskan ger intensivvårdspatienten mindre uppmärksamhet på grund av språkförbistringar och att patienterna har en avvikande kulturellbakgrund än majoritetskulturen. Det är av stort intresse att veta hur intensivvårdssjuksköterskans upplever att vårda patienter med ett annat språk och kulturell bakgrund på en intensivvårdsavdelning. Syfte: Att belysa intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med avvikande kulturer och språk. Metod: Kvalitativ studie med semi-strukturerade intervju. Metoden valdes eftersom författarna ville belysa intensivvårdssjuksköterskors upplevelse vid omvårdnad av patient med avvikande språk samt kultur som vårdas på intensivvårdsavdelning. Metoden Innehållsanalys tillämpades för att kunna beskriva intensivvårdssjuksköterskan upplevelse att vårda patienter från andra kultur och språk. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; ”Att Uppleva risk för att orsaka vårdskada”, ”Att uppleva Svårigheter och okunskap om språklig och kulturell bakgrund” och ” Strategier för att överbrygga språkliga och kulturella barriärer”. När Intensivvårdssjuksköterskor upplevde kommunikationssvårigheter var tolkhjälp betydelsefull. Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskor upplever en utmaning vid omvårdnaden av patienter från olika kulturell bakgrund och språk men försökte hitta strategier för att skapa trygghet hos patienterna. Forskning och kunskap om patientens kulturella bakgrund och språk behövs för att kunna kommunicera effektivt. / Background: Diversity in Sweden is constantly increasing, something that ceaselessly requires know how and knowledge about cultural knowledge and tolerance in all parts of society and not least in intensive care operations. The patient's culture plays an essential role in the nursing relationship between the intensive care nurse and the patient. Both through and overall understanding for the individual and through requirements for good communication. Motive: Intensive care nurses need extensive knowledge of culture and different ethnicities. Knowledge of different cultural and ethnic backgrounds is needed to avoid situations where patients may experience that intensive care nurses have less attention due to lack of language and that the patients have a different background. It is of great interest to know how intensive care nurses experience caring for patients with a different language and cultural background in an intensive care unit. Aim: To shed light on the intensive care nurse's experience of caring for patients with other cultures and languages. Method:qualitative study with semi-structured interview. The method was chosen because the authors wanted to highlight the experience of intensive care nurses when caring for patients with different languages and backgrounds who are cared for in the intensive care unit. Content analysis method was chosen to describe the intensive care nurse's experience of caring for patients from another culture and language. Results: The analysis carried out in three categories; "Perceived risk of causing medical damage", "Difficulties and ignorance of linguistic and cultural background" and "experience a need to bridge linguistic and cultural barriers". Intensive care nurses experienced communication difficulties: interpreter was significant when communication difficulties occur. The intensive care nurse looks at culture in care and their strategies in the care of patients from another culture and language, in order to create a good care relationship. Conclusion:Intensive care nurses experience a challenge when caring for patients from different backgrounds and languages but are trying to find strategies to create security in patients. Research and knowledge of the patient's cultural background and language are needed to be able to communicate effectively. / <p>Intensivvårdssjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med andra kulturer och språk</p>

Bakgrund: Andelen barn och unga med psykisk ohälsa ökar. Tidigare forskning visar att många barn i skolåldern söker upp skolsköterskor för somatiska besvär som är kopplat till psykiska åkommor. Det ingår i skolsköterskan yrkesroll att bland annat att identifiera, främja och förebygga psykisk ohälsa i skolmiljön. En av skolsköterskans kärnkompetenser är att ge personcentrerad vård, vara lyhörd och lyssna aktivt på patientberättelser om hälsa och ge vård utifrån patientens behov. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenhet av att arbeta med elever i ålder 9–15 år som lider av psykisk ohälsa. Metod: En kvalitativ intervjustudie där transkriberade data analyserades med en innehållsanalys med induktiv ansats. Urvalet bestod av 8 kvinnliga skolsköterskor från olika skolor i mellersta Sverige. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier: Identifiering av psykisk ohälsa, förebyggande arbete mot psykisk ohälsa samt utmaningar i arbetet med psykisk ohälsa, med vardera tre underkategorier. Skolsköterskorna identifierade ofta psykisk ohälsa genom de rutinmässiga hälsosamtalen som erbjuds alla barn under skolåren. Det förebyggande arbetet var av stor vikt för barnen, samt att bygga relationer så de kunde känna tillit och förtroende till skolsköterskan. Sekretessen gentemot vårdnadshavare och övrig personal på skolan sågs som en utmaning för skolsköterskorna. Slutsats: Föreliggande studie visar att förebyggande arbete utförs genom att skolsköterskan visar engagemang, har goda relationer till barnen och bra samarbete med andra professioner inom elevhälsoteamet, vilket är en förutsättning för att psykisk ohälsa ska minskas. / Background: The percentage of children and young people with mental illness is increasing. Previous research shows that many middle school-age children seek their school nurses with somatic complaints that are related to mental illnesses. It is part of the school nurse's professional role to, among other things, identify, promote and prevent mental illness in school environments. One of the nurse's core competencies is to provide individual and personal care, be responsive and actively listen to the patient's stories about health and provide care based on the patient's needs and demands. Aim: The purpose of this study has been to depict the school nurse's experiences of working with young students with mental illness in the age range of 9 to 15 years. Method: A qualitative interview study where data was analyzed with an content analysis using an inductive approach. The sample consisted of 8 female school nurses from different schools in central Sweden. Results: The results are presented in three main categories: Identification of mental illness, preventive work against mental illness and challenges within the work with mental illness, each of them with three sub categories as well. School nurses often identify mental illness through the regular routine health talks offered all children throughout their school years. The preventive work was of great importance and had a huge impact for the children as well as for building relationships so the children could feel trust and confidence for the school nurses. Secrecy towards guardians and the other school staff was seen as challenging for the school nurses. Conclusions: The study shows that preventive work is done by showing commitment, having good relationships to the children and good cooperation with other professions within the student health team, which is an essential presumption for mental illness to reduce.

Inom ambulanssjukvården möter, bedömer och vårdar ambulanssjuksköterskor personer i olika åldrar, allt ifrån en nyfödd bebis till en äldre människa. Det krävs att ambulanssjuksköterskor besitter en hög kompetens för att kunna ge livräddande vård åt både barn och vuxna. Eftersom akut sjuka barn inte är lika vanligt förekommande i ambulanssjukvården som akut sjuka vuxna upplever ambulanssjuksköterskor att det finns svårigheter med att få till en god rutin och erfarenhet av att vårda akut sjuka barn. Syftet med examensarbetet var därmed att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda akut sjuka barn inom ambulanssjukvården. En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Åtta deltagare deltog. Inklusionskriterier var att deltagarna skulle vara specialistutbildade sjuksköterskor inom ambulanssjukvård och ha minst tre års erfarenhet från kliniskt arbete inom ambulanssjukvård samt att vårda barn mellan noll och sex år. I resultatet framkom att ambulanssjuksköterskor upplevde en inre stress och oro när larm inkom om akut sjuka barn i åldern noll till sex år. Ambulanssjuksköterskor kunde även uppleva känslor av nervositet och oro vid vårdandet av akut sjuka barn. Genom att ha möjlighet till god förberedelse redan på vägen ut till det akut sjuka barnet så skapades en känsla av kontroll. Bra kollegialt samarbete och god kommunikation till både barnet och barnets närstående ansågs också som betydelsefullt i det fortsatta vårdandet av det akut sjuka barnet. / Within the ambulance service, ambulance nurses meet, assess and care for people of different ages, everything from a newborn baby to an elderly person. It is required that ambulance nurses possess a high level of competence to be able to provide life-saving care to both children and adults. Because acutely ill children are not as common in ambulance healthcare as acutely ill adults, ambulance nurses experience that there are difficulties in getting a good routine and experience in caring for acutely ill children. The aim of the essay was thus to describe ambulance nurses' experiences of caring for acutely ill children within ambulance healthcare. A qualitative interview study was conducted. Eight participants participated. Inclusion criteria were that the participants had to be nurse specialist in ambulance care and have at least three years of experience from clinical work in ambulance healthcare as well as caring for children between zero and six years of age. The results showed that ambulance nurses experienced an inner stress and worry when alarms are received about acutely ill children aged zero to six years. Ambulance nurses could also experience feelings of nervousness and worry when caring for acutely ill children. By having the opportunity for good preparation already on the way out to the acutely ill child, a feeling of control was created. Good collegial cooperation and good communication with both the child and the child's relatives were also considered important in the continued care of the acutely ill child.

Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda äldre som utsätts för våld i nära relationer. Metod: Semistrukturerade intervjuer med sju sjuksköterskor som har haft erfarenhet av att vårda äldre som utsatts för våld i nära relation. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Huvudresultatet visade att sjuksköterskorna upplevde starka känslor och hade behov av stöd från personalgrupp och ledning. Det största upplevda hindret var att inte få samtycke från patienten för att kunna kontakta andra myndigheter. Det saknades kunskap kring att bedöma våldet och att använda screeninginstrument. De flesta upplevde svårigheter kring dokumentation och otydlighet kring möjliga åtgärder. Sjuksköterskorna uttryckte också behov av att utveckla samarbetet med andra myndigheter och ideella föreningar.  Konklusion: Sjuksköterskorna som vårdade äldre som utsattes för våld upplevde starka känslor och hade en vilja att hjälpa. De uttryckte även ett stort behov av kompetensutveckling kring våld i nära relationer bland äldre. / Background: Abuse is a serious threat to the health and well-being of the elderly. There are few studies on the vulnerability of older people and there is a lack of knowledge about how to protect the elderly from being abused.  Aim: To investigate nurses' experiences of caring for elderly people who are exposed to abuse in close relationships. Methods: Semi-structured interviews conducted with seven nurses with experience of caring for elderly people who have been subjected to abuse in close relationships. Data has been analyzed using qualitative content analysis.  Results: The main results showed that the nurses experienced strong emotions and needed support from staff group and management. The largest obstacle perceived was not getting consent from the patient to be allowed to contact other authorities. There was a lack of knowledge about the degree of abuse and how to use screening instruments. Most difficulties where experienced regarding documentation and lack of clarity about possible measures. The nurses also expressed the need to develop cooperation with other government agencies and non-profit associations. Conclusion: The nurses who cared for elderly people who were subjected to abuse experienced strong emotions and had a will to help. They also expressed a great need for skills development around abuse in close relationships among the elderly.

In today’s Swedish preschool curriculum there are demands of using digital tools. The Swedish government wants to change this and has sent a request to Skolverket (the Swedish educational authority) to revise the preschool curriculum so that the digital tools no longer have a prominent part in it. The aim of the present study has, with this in mind, been to examine how preschool teachers feel about digital tools in Swedish preschool. The study used qualitative interviews as a means of collecting data and took theoretical support in the sociocultural perspective. The findings that were made, among others, was that male and female preschool teachers approached digital tools in both similar and different ways. Similarities between the cohorts were partially that they both had a mindful approach when using digital tools and saw scaffolding and interplay between children as paramount in children's exploration of digital tools. All respondents opposed the use of digital tools as a means of “babysitting”, tranquilizing, or means of passing time. Differences between the groups were partially the shifting digital competency in the respondents. The competencies of the male preschool teachers came from interest while the female preschool teachers' competencies came from continuous training, education etc. Another difference that came forth in the study was the difference in responsibility between the interviewees, whereas the male preschool teachers were found to have a greater responsibility regarding the digital tools at their preschools.

Studiens syfte är att undersöka arbetstagares upplevelser av distansarbete under COVID-19 pandemin samt hur de upplevt stress i relation till krav-kontroll-stödmodellen. Arbetstagarna i studien har arbetat på distans mer än 50 procent och under en period av minst sex månader under pandemin. Tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes och insamlad data analyserades med analysmetoden tematisk analys. Studien visar på positiva upplevelser av integrering mellan arbetsliv och privatliv. Produktiviteten och effektiviteten har ökat och tekniken har upplevts välfungerande under perioden av distansarbete. Störningsmoment i distansarbetet upplevdes vara att de inte fått träffa kollegor och distraktioner som exempelvis hushållssysslor. Trots avsaknaden av arbetets sociala aspekter på grund av distansarbete är arbetstagarna positiva till fortsatt distansarbete efter pandemin. Arbetstagarna upplever låga krav, hög kontroll, högt stöd och låg stress, vilket ger stöd för Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll-stödmodell. / The purpose of the study is to investigate employees' experiences of teleworking during the COVID-19 pandemic and how they experienced stress in relation to the demand-control-support model. The employees in the study have worked remotely more than 50 percent and during a period of more than six months during the pandemic. Ten qualitative semi-structured interviews were conducted and the collected data were analyzed by using the method thematic analysis. The study shows positive experiences of integration between work and personal life. Productivity and efficiency have increased and the technology has been experienced as well-functioning during the period of telework. Disturbances in teleworking were perceived to be that they were not allowed to meet colleagues and distractions such as household chores. Despite the lack of social aspects of work due to teleworking, workers are positive about continued telework after the pandemic. Employees experience low demands, high control, high support and low stress, which provides support for Karasek &amp; Theorell's (1990) demand-control-support model.

Syftet med denna studie var att undersöka Instagramanvändares inställningar och attityder till representationen av mänskligt lidande på plattformen Instagram. Tidigare forskning inom samma genre har fokuserat på liknande aspekter kring mänskligt lidande i media. Denna studie tar ett nytt grepp genom att fokusera specifikt på Instagrams roll i denna representation och undersöker hur både plattformen och avsändaren påverkar användarens attityder till mänskligt lidande. I detta sammanhang formulerades tre centrala frågeställningar enligt följande. Hur upplever Instagramanvändare representationen av mänskligt lidande på Instagram? Samt, hur uppfattas olika kommunikativa strategier för att porträttera mänskligt lidande från olika typer av representanter på Instagram? Och slutligen, Hur uppfattar Instagramanvändare att plattformen Instagram och typ av avsändare påverkar representationen av mänskligt lidande? För att besvara dessa frågeställningar genomfördes kvalitativa intervjuer med åtta individuella användare av Instagram. Studien strävade efter att få en djupgående förståelse för användarnas attityder och upplevelser relaterade till ämnet. Intervjuerna erbjöd rika insikter i hur olika avsändare ser på bilder och texter som porträtterar mänskligt lidande, och hur dessa element samverkar för att forma deras uppfattningar. En viktig del av studien är dess teoretiska ramverk, som kombinerar retorik, sociala-medie logik och de teoretiska begreppen compassion fatigue och distant suffering. Compassion fatigue hänvisar till en minskad förmåga att känna empati efter upprepade exponeringar för andras lidande, medan distant suffering handlar om att uppleva andras lidande på avstånd. Genom att applicera dessa teorier har studien kunnat belysa nyanserade aspekter av hur mänskligt lidande uppfattas på Instagram.  Resultaten visade att användarnas reaktioner varierade beroende på flera faktorer. Vissa respondenter betonade bildens betydelse i ett inlägg, medan andra lade större vikt vid den medföljande texten. Dessa uppdelningar visar att både visuella och textuella element är viktiga för att kommunicera ut budskap på Instagram. Många respondenter uttryckte en preferens för inlägg som var tydliga och konkreta, och som kommunicerar sitt budskap direkt och effektivt. Detta understryker vikten av att skapa engagerande och lättförståeligt innehåll på plattformen. Studien fann också att användarnas förväntningar och tolkningar av inlägg om mänskligt lidande påverkas av både avsändaren och plattformen. Till exempel kan ett inlägg från en välkänd organisation med hög trovärdighet uppfattas som mer autentiskt och trovärdigt, vilket kan påverka användarens emotionella respons. På samma sätt kan Instagrams visuella och interaktiva natur förstärka eller försvaga användarens reaktioner på lidande beroende på hur innehållet presenteras. Sammantaget har denna studie bidragit med värdefulla insikter i hur mänskligt lidande representeras på Instagram. Genom att förstå dessa dynamiker kan kommunikatörer och organisationer bättre anpassa sina strategier för att effektivt nå ut till och engagera sina målgrupper. Studien belyser även behovet av vidare forskning för att utforska dessa fenomen i andra sociala medieplattformar och i olika kulturella kontexter, för att få en ännu djupare förståelse av hur digitala medier formar vår uppfattning av mänskligt lidande i dagens samhälle. / The purpose of this study was to examine Instagram users' attitudes and perceptions regarding the representation of human suffering on the platform. Previous research in the same genre has focused on similar aspects of human suffering in the media. However, this study takes a new approach by specifically focusing on Instagram's role in this representation and investigates how both the platform and the sender influence users' attitudes toward suffering. In this context, three central research questions were formulated as follows: How do Instagram users perceive the representation of human suffering on Instagram? Also, how are different communicative strategies for portraying human suffering perceived by different types of representatives on Instagram? And finally, How do Instagram users perceive that the Instagram platform and type of sender influence the representation of human suffering? To answer these questions, qualitative interviews were conducted with eight individual Instagram users. The study aims to gain an in-depth understanding of users' attitudes and experiences related to the topic. The interviews provided rich insights into how different senders view images and texts portraying human suffering and how these elements interact to shape their perceptions. An important part of the study is its theoretical framework, which combines rhetoric, social media logic, and the theoretical concepts of compassion fatigue and distant suffering. Compassion fatigue refers to a diminished ability to feel empathy after repeated exposure to others' suffering, while distant suffering is about experiencing others' suffering from a distance. By applying these theories, the study has been able to illuminate nuanced aspects of how human suffering is perceived on Instagram. The results showed that users' reactions varied depending on several factors. Some respondents emphasized the importance of the image in a post, while others placed greater emphasis on the accompanying text. These divisions show that both visual and textual elements are important for communicating messages on Instagram. Many respondents expressed a preference for posts that were clear and concrete, and that communicated their message directly and effectively. This underscores the importance of creating engaging and easily understandable content on the platform. The study also found that users' expectations and interpretations of posts about human suffering are influenced by both the sender and the platform. For example, a post from a well-known organization with high credibility may be perceived as more authentic and credible, which can affect the user's emotional response. Similarly, Instagram's visual and interactive nature can enhance or diminish users' reactions to suffering depending on how the content is presented. Overall, this study has provided valuable insights into how human suffering is represented and perceived on Instagram. By understanding these dynamics, communicators and organizations can better tailor their strategies to effectively reach and engage their target audiences. The study also highlights the need for further research to explore these phenomena on other social media platforms and in different cultural contexts, to gain an even deeper understanding of how digital media shape our perception of human suffering in today's society.

Studien undersöker anställdas röst ur ett organisationskulturellt perspektiv. Anställdas röst avser den kommunikation som sker när en anställd är missnöjd med sin arbetssituation och vill förbättra sin egen och/eller organisationens välbefinnande. Det är på så vis viktigt för en organisations möjlighet till utveckling, vilket i sin tur är en central del för organisationer i dagens konkurrerande samhälle. Organisationskulturen har en stor inverkan på individers beteenden. Ofta undviker anställda att göra sin röst hörd vilket är ett problem som många inte känner till. Mer kompetens och forskning inom ämnet är därför viktigt. Genom kvalitativa intervjuer med ÅF:s (Ångpanneföreningens) anställda, Carneys abstraktionsstege och Scheins kulturnivåer, undersöker vi hur en organisationskultur kan påverka anställdas röst. Studien utgår från tre frågeställningar där vi genom de två första urskiljer ÅF:s kulturnivåer och genom den sista svarar på hur ÅF:s organisationskultur främjar respektive hämmar anställdas röst. Resultatet visar att kulturnivåerna och deras interrelation indirekt och direkt påverkar anställdas röst. Om de är främjande och/eller hämmande beror på kulturens underliggande element. Kulturelement med positiv koppling till välvilja, prosocialt beteende och utveckling har visat sig vara viktiga främjande faktorer för anställdas röst. Kulturen visar sig även vara en viktig faktor i vad som anses vara tillräckligt relevant information för att göra sin röst hörd. / The study examines employee voice from an organisational cultural perspective. Employee voice refers to the communication that occurs when an employee is dissatisfied with its work situation and wants to improve its own and/or the organisation's wellbeing. Employee voice is important for an organisation's potential for development, which in turn is central for organisations of today's competitive society. The organisational culture has a major impact on individuals' behaviour. Employees often avoid voice, which is a problem that many do not know. More expertise and research in the area is therefore important. Through qualitative interviews with ÅF’s (Ångpanneföreningen) employees, Carney’s abstraction ladder and Schein’s levels of culture, we investigate how an organisational culture influences employee voice. The study is based on three questions, where we through the first two discern ÅF’s cultural levels. The third question answers how ÅF’s organisational culture is promoting and/or inhibiting employee voice. The result shows that the cultural levels and their inter-relationship have indirect and direct effects on employee voice. The effect depends on the culture’s underlying elements. Cultural elements that positively links to kindliness, prosocial behaviour and development, have proven to promote employee voice. The culture also appears to have an effect on what information is considered relevant enough for employee voice.

Introduktion: Att skapa fri luftväg i samband med prehospitalt hjärtstopp är en komplicerad åtgärd i en stressande situation. Det finns flera metoder för denna åtgärd och de har olika svårighetsgrad beroende på vilken metod som ambulanssjuksköterskan behöver använda för att nå framgång. Denna åtgärd förväntas ambulanssjuksköterskan klara av trots att miljön är utmanande och tidspressen stor.   Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av etablering av fri luftväg i samband med hjärtstopp.   Metod: Kvalitativ intervjustudie som analyseras med latent innehållsanalys. Tolv semistrukturerade intervjuer genomfördes på tre verksamhetsställen i södra Sverige.   Resultat: Ambulanssjuksköterskorna berättade om hur luftvägshantering är en liten men viktig del av allt de ska klara av i sin yrkesroll. Det finns en otrygghet i momentet intubation som beror på bristande utbildning i kombination med hur sällan ambulanssjuksköterskan gör detta i det dagliga arbetet. Studien resulterade i tre huvudkategorier: Otrygghet i yrkesrollen, Prehospitala framgångsfaktorer och Personcentrerad vård genom samarbete med tillhörande tolv subkategorier. Det som bekymrade ambulanssjuksköterskorna mest var luftvägshantering på barn. Det som upplevs vara den största framgångsfaktorn betonades vara de enkla åtgärderna när det gäller luftvägshantering.   Slutsats: För att öka ambulanssjuksköterskans trygghet i luftvägshantering krävs ökade utbildningsinsatser. Arbetsgivaren bör ta ett ökat ansvar för utbildning genom att skapa förutsättningar och uppföljning. Vidare bör de riktlinjer som finns för luftvägshantering ses över. De enklaste metoderna är oftast de bästa prehospitalt. / Introduction: To manage an airway in a prehospital environment is a complex measure in a stressful situation. There are several methods for this measure and they have various level of severity depending on the method the ambulance nurse chooses to apply. This measure is expected to be managed by the ambulance nurse despite rough environment and lack of time.   Purpose: To describe the ambulance nurse’s experiences of airway management in a cardiac arrest situation.   Method:  Twelve semi-structured qualitative interviews was made and analyzed by content analysis. The interviews were made at three different ambulance organizations in the south of Sweden     Result: The ambulance nurses told about how small but essential task airway management is. But it’s still a task they must be able to perform in their work.  There is an insecurity in the moment of intubation which is related to lack of training and how rarely they perform the moment in their daily duties. The study resulted in three main categories: Insecurity in the profession, Prehospital success factors and Person-centered care through teamwork with twelve subcategories. What concerned the ambulance nurses the most was airway management on children. They describe the greatest success factor to be the simplest possible measures when it comes to airway management.   Conclusion: To increase the ambulance nurse’s security in airway management more education efforts is needed. Employers should take a greater responsibility for education by creating conditions and monitoring. Therefore, should the guidelines for airway management be reviewed. The simplest methods in airway management are often the most successful.