Co-operation between states is a necessity to be able to handle environmental issues in the Baltic Sea area, since these are transboundary problems. Two organisations that deal with environmental issues in this region are HELCOM and Baltic 21. The aim has been to study how the problem of pollution from diffuse land-based sources, especially agriculture, has been dealt with through these organisations, to look upon the roles of and the relationship between HELCOM and Baltic 21 and to study the possibilities and the difficulties in the practical co-operation. The study holds a Swedish perspective, as Swedish representatives with connections to the HELCOM and Baltic 21 processes have been interviewed. The analysis shows that the EU is becoming increasingly important as an actor in the Baltic Sea co-operation, which makes the future roles of HELCOM and Baltic 21 uncertain. Concerning the difficulties of the work, aspects mentioned were cultural differences, group problems and lack of resources. To improve the work some proposals made by the interviewees were to use the experiences from different projects and to increase the resources.

Bakgrund: När en patient drabbas av hjärtstopp ingår det i allmänsjuksköterskans uppgifter att påbörja HLR för att försöka rädda patientens liv. På allmän vårdavdelning används mer avancerad behandling, så kallad S-HLR. En hjärtstoppsituation kan upplevas skrämmande för sjuksköterskan eftersom hen sannolikt behöver gå från en mer lugn till en akut situation. Det kan kännas påfrestande men kunskap och erfarenhet hjälper hen att agera. Behandlingen av hjärtstopp utförs i team tillsammans med flera professioner vilket innebär att det är viktigt med ett väl fungerande teamarbete. Syfte: Syftet med studien var att undersöka allmänsjuksköterskors upplevelser av att vårda vid ett hjärtstopp på vårdavdelningar. Metod: Som metod valdes en kvalitativ intervjustudie där resultatet baserades på sju semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan med en kvalitativ innehållsanalys som besvarade syftet för studien. Resultat: Resultatet visade på att det fanns fyra kategorier som bidrog till upplevelsen av hjärtstopp; ”Kunskap om hjärtstopp” där vikten av utbildning, rutiner och erfarenhet påtalades. ”När hjärtstopp pågår” som innefattar första reaktionen, HLR-situationen och att avbryta HLR. ”Att arbeta i team” bestående av samarbete, trygghet och verktyg för teamet. Slutligen ”Bearbetning efter hjärtstopp” som handlade om debriefing, uppföljning och uppfattning om hjärtstopp. Alla dessa områden bildade tillsammans en uppfattning av hjärtstopp. Slutsats: Hjärtstoppsvård är en påfrestande situation som sjuksköterskan minns länge och det är därför viktigt att avdelningarna arbetar med samtliga kategorier som framkommit i resultatet för att stödja och underlätta för de sjuksköterskor som engageras vid ett hjärtstopp på en vårdavdelning. / Background: When a patient has a cardiac arrest, it is included in the RN's duties to start CPR in order to try to save the patient's life. In the general nursing ward, more advanced treatment, so-called hospital CPR, is used. A cardiac arrest can be daunting for the nurse because they probably need to shift from a calm situation to an emergency situation. It may feel stressful, but knowledge and experience helps the RN to act. The treatment of cardiac arrest is performed in teams with several professions which means that it is important to have a good teamwork. Aim: The aim of the study was to investigate the RN’s experiences of caring for a cardiac arrest occurring at nursing wards. Method: As a method, a qualitative interview study was chosen, based on seven semi- structured interviews. The interviews were transcribed and then analyzed with a qualitative content analysis that suited the aim of the study. Result: The result showed that there were four categories that contributed to the experience of cardiac arrest; "Knowledge of cardiac arrest", emphasizing the importance of education, routines and experience. "When cardiac arrest is in progress" that includes the first response, CPR situation, and termination of CPR. "Working in team" consisting of cooperation, safety and instruments for teamwork. Finally, "Processing after cardiac arrest" that involved debriefing, follow-up and perception of cardiac arrest. All of these areas together formed an idea of ​​cardiac arrest. Conclusion: Cardiac arrest is an urgent situation that the nurse remembers for a long time, and it is therefore important that the wards work with all categories identified in the results to support and facilitate the nurses engaged in a cardiac arrest in a nursing ward.

Introduktion: På en intensivvårdsavdelning vårdas patienter med livshotande tillstånd med hopp om förbättring i en högteknologisk miljö. Trots detta avlider det cirka 10% av intensivvårdspatienter årligen i Sverige. De livsuppehållande behandlingar som ges är ofta invasiva och smärtsamma. Insikten om att den livsuppehållande behandlingen inte alltid gynnar patienten, har ökat bland vårdpersonalen på intensivvårdsavdelningar. Detta leder även till att beslut om att avbryta den kurativa behandlingen och övergå till palliativ vård har ökat. Detta medför att intensivvårdssjuksköterskan kommer ofta i kontakt med vård av palliativa patienter i sin profession.  Syfte: Syftet var att undersöka intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av vårdtillfällen inom intensivvård när kurativ behandling inte påbörjas, eller avslutas och övergår till palliativ vård. Metod: En kvalitativ metod med deskriptiv design användes för att genomföra studien. Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade öppna intervjuer. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera datan. Resultat: Analysen resulterade i ett tema en vilja att lindra lidande för både patient och närstående och fyra kategorier: IVA-sjuksköterskans upplevelse av att vårda döende patienter, IVA sjuksköterskans delaktighet i beslut, IVA-sjuksköterskans upplevelse av att involvera närstående i beslutsfattandet, samt IVA-sjuksköterskans upplevelse av frustration över beslutsprocess. Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskor upplevde inte det som känslomässigt påfrestande att vårda palliativa patienter men upplevde istället att processen fram till att beslutet att övergå från kurativ behandling till palliativ vård var frustrerande. Kommunikation angavs som en nyckelfaktor under hela beslutsprocessen. Detta gällde både kommunikationen inom vårdlaget och kommunikationen med närstående. / Introduction: Patients with a life-threatening illness are admitted to the ICU with hope of recovery. ICU patients receive advanced life-saving treatment in a high technological environment. About 10% of ICU patients die regardless of the invasive and sometimes painful treatment received. Health care professionals have however gained insight that the life-saving treatment patients receive can sometimes be futile. This has even lead to an increase of ending curative treatment in ICU patients hence starting end-of-life care. This means that the ICU nurses often experience giving end-of-life care to ICU patients in their profession. Aim: The aim was to study ICU nurses’ experiences of withholding or withdrawing curative treatment and the transition to end-of-life care. Method: A qualitative method with a descriptive design was used to conduct the study. Data were collected using semi-structured, open interviews, and analyzed using qualitative content analysis. Results: The analysis of data resulted in a theme: an intention to alleviate the patient’s and relatives’ suffering, and four categories: ICU nurses’ experiences of caring for the dying ICU patient, ICU nurses’ experiences of being involved in the decision-making process, ICU nurses’ experiences of involving the relatives in the decision-making process, and ICU nurses’ feelings of frustration over the decision-making process. Conclusion: The ICU nurses did not experience emotional distress due to providing end-of-life care to ICU patients. However, the process of transition from curative treatment to end-of-life care was frustrating for ICU nurses. Communication, both within the health-care team and between the ICU nurses and the relatives, was a key factor during the entire decision-making process.

Liv och hälsa ung är en enkätundersökning bland ungdomar i skolår 7, 9 samt år 2 på gymnasiet i Örebro län. Barn och ungdomar är en prioriterad målgrupp för Sverige och Örebro län enligt regeringens folkhälsoproposition samt Örebro läns folkhälsoplan. I skolan har rektorn det yttersta ansvaret, i denna studie valdes rektorer ut för att ge ett ledarskapsperspektiv på ett användande. Uppsatsens syfte äratt undersöka hur resultatet från Liv och hälsa ung undersökningarna används avrektorer för skolår 7-9 i Örebro län. Studien är kvalitativ där nio stycken rektorer iÖrebro län har intervjuats. Datamaterialet analyserades med hjälp utav en kvalitativinnehållsanalys. Resultatet presenteras i form av fem stycken huvudkategorier;mottagning, spridning, nytta, styrning, hinder och 11 underkategorier. I diskussionen behandlas rektorernas användning utifrån studiens teoretiska referensram. Studien visar på ett komplext och varierat användande men företrädesvis används resultatet för att ge en omvärldsbild av ungdomars hälsa och livssituation till lärare och elevhälsa. Dock används resultatet från Liv och hälsaung sällan direkt i beslutsprocessen. Författarna ser möjligheter till vidare studier för att skapa en helhetssyn på användandet av Liv och hälsa ung resultatet bland Örebro läns kommuner. / ”Liv och hälsa ung” is a survey among adolescents in school grade 7, 9 and schoolgrade 2 in upper secondary school in Örebro County. Children and youth is aprioritized target group for Sweden and Örebro County according to the government public health plan and in the public health guiding principles for Örebro County. A principal has the outermost responsibility at school, they where selected to give a leadership perspective. The aim of this study is to investigate utilization of how the result from “Liv och hälsa ung” is used by principals for school grade 7, 9 in Örebro County. The study is qualitative where nine principals in Örebro County have been interviewed. The data was analysed with a qualitative content theory analysis. The result is presented in five main categories; Reception, Dissemination, Benefit, Management, Obstacles and 11 sub categories. Thediscussion handled the principal’s utilization on the basis of the theoreticalframework of this study. The study shows a complex and miscellaneous utilizationof the result but it is mostly used to disseminate information about the adolescent’shealth and situation in life to teachers and the student health care. Although it israrely used in the decision process. The authors see possibilities for further studiesto create a whole image on the utilization of the “Liv och hälsa ung” results inÖrebro County and its municipalities.

Bakgrund: De vanor som främst påverkar hälsan negativt är en eller fler av följande; ohälsosamma kostvanor, otillräcklig fysisk aktivitet, daglig tobaksrökning, samt riskbruk av alkohol. Distriktssköterskor har inom primärvården uppgiften att stödja och motivera patienter med ohälsosamma levnadsvanor till en förändring. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete med patienter som har ohälsosamma levnadsvanor. Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats. Semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultat: I dataanalysen identifierades två huvudkategorier, i första kategorin, att ha möjlighet till tid och resurser är av betydelse för det hälsofrämjande arbetet framkommer det att tillräckligt med tid, resurser och stöd från ledningen är en förutsättning för att genomföra ett bra arbete samt att det finns behov av mer kunskap i samtalsmetodik. Den andra kategorin, att utgå från ett personcentrerat förhållningssätt i det hälsofrämjande samtalet innefattar vikten av att utgå från patientens förutsättningar och skapa förtroende, personcentrerad vård, hantering av svåra samtal, motiverade eller omotiverade patienter samt att det är betydelsefullt med uppföljande samtal. Slutsats: I det hälsofrämjande arbetet är det viktigt att utgå från patientens förutsättningar och behov för att lättare få till förändring gällande ohälsosamma levnadsvanor. / Background: Habits that mostly have a negative effect on health are one or more of the following: unhealthy diets, insufficient physical activity, daily tobacco smoking, and the risk use of alcohol. In primary care, the district nurse has the task of supporting and motivating patients with unhealthy lifestyles to change. Aim: To describe the district nurse's experience in health promotion work with patients who have unhealthy lifestyles. Method: Qualitative study with inductive approach. Semi Structured individual interviews were conducted with eight district nurses. The collected material was analyzed using a content analysis. Result: The data analysis identified two main categories, in the first category, to have possibility for time and resources is relevant to the health promotion work, it is revealed that sufficient time, resources and management support is a prerequisite for carrying out a good job and that there is a need for more knowledge in conversational methodology. The second category, based on a person-centered approach in the health-promoting conversation, includes the importance of work based on person-centered care and creating trust, handling difficult conversations, motivated or unmotivated patients and that follow-up calls are significant. Conclusion: In the health promotion work, it is important to start from the patient's conditions and needs to make it easier to change regarding unhealthy lifestyles.

Bakgrund: Sjukdomen KOL kan orsaka begränsningar i det dagliga livet för varje enskild individ. Primärvården är en viktig aktör i omhändertagandet av patienter, där omvårdnaden vid KOL är av stor vikt för patienters hälsa. Syfte: Att beskriva distriktsköterskors/sjuksköterskors erfarenheter av att handha patienter med KOL i primärvården Metod: Intervjustudie av kvalitativ design. Åtta individuella intervjuer med distriktssköterskor/sjuksköterskor inom astma/KOL genomfördes. Data analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Distriktssköterskors/sjuksköterskors beskrivningar av erfarenheter av att handha patienter med KOL i primärvården resulterade i tre kategorier: ”Att samverka med andra professioner”, ”Att stödja egenvården” och ”Att möta hinder i arbetet på astma/KOL mottagningen”. Åtta underkategorier framkom: Viktigt att inte känna sig ensam, Olika tillgänglighet till olika professioner, Att stödja patienten till ökad kunskap och förståelse kring sin sjukdom, Att stödja patienten till rökavvänjning, Avståndet har betydelse, Tiden räcker inte till, Många saknar en överskådlig individuell behandlingsplan och Brister i kommunikationen. Konklusion: Distriktssköterskan/sjuksköterskan har en samordnande roll på astma/KOL mottagning i primärvården där interprofessionell samverkan beskrivs som en viktig förutsättning för god omvårdnad. Distriktssköterskan/sjuksköterskan har en betydelsefull roll i omvårdnaden i att stödja patienter med KOL till ökad kunskap och förståelse kring sin sjukdom. / Background: The disease COPD can cause limitations in the daily life of each individual. Primary care plays an important role in the caring of patients, where nursing at COPD is of great importance for patients' health Aim: To describe district nurses / nurses' experiences of managing patients with COPD in primary care Method: Interview study of qualitative design. Eight individual interviews with district nurses / nurses in asthma / COPD were conducted. Data was analyzed using a qualitative content analysis with an inductive approach. Results: District nurses / nurses' descriptions of experiences of managing patients with COPD in primary care resulted in three categories: “Collaborating with other professions”, “Supporting self-care” and “Facing barriers with work at asthma / COPD reception”. Eight subcategories emerged: Important not to feel alone, Different accessibility to different professions, Supporting the patient for increased knowledge and understanding of their illness, Supporting the patient for smoking cessation, Distance is important, Time is insufficient, Many lack a clear individual treatment plan and deficiencies in communication. Conclusion: The district nurse / nurse has a coordinating role on asthma / COPD in primary care where interprofessional collaboration is described as an important prerequisite for good nursing. The district nurse / nurse has a significant role in nursing while supporting patients with COPD to increase knowledge and understanding of their illness.

Studiens syfte är att undersöka högstadielärares idéer och tillämpning av formativ bedömning i ämnet idrott och hälsa, samt vilken typ av formativ bedömning lärarna anser hjälper eleverna bäst i deras lärande. Till studien hör följande frågeställningar: (1) Vilka idéer, värderingar och normer kännetecknar lärares uppfattning om formativ bedömning och dess tillämpning i undervisningen? (2) Vilken typ av formativ bedömning anser idrottslärare hjälper eleverna bäst i sitt lärande? (3) Vilka skillnader finns mellan idrottslärare i deras användning och konceptualisering av formativ bedömning? Studiens kvalitativa ansats har resulterat i semi-strukturerade intervjuer med sex verksamma lärare inom ämnet Idrott och hälsa (IH) i årskurs 7-9.  Kopplingen mellan ämnet IH och idrottsrörelsen befästs bland annat genom att lärarna beskriver hur de hämtat mycket av sin inspiration kring återkoppling från föreningslivet. Det är främst den direkta och muntliga formen av återkoppling (feedback) som används och anses ha stor effekt på elevernas lärande. Motiveringen handlar om att förmågorna inom IH oftast synliggörs på sekunder och det är där och då lärarna ska stötta eleverna framåtsyftande. Lärarna ser självbedömning och kamratbedömning som problematiskt. De relaterar främst till aspekter av tid, planering och elevernas förmåga att bedöma varandra. Studien synliggör även exempel på framgångsfaktorer för när den formativa bedömningen fungerar bäst.

Lantbrukare utsätts för flertalet påfrestningar i sitt dagliga arbete, vilket kan påverka deras psykiska hälsa. Svenska lantbrukares psykosociala arbetsmiljö har beskrivits som relativt god, men inte mycket är känt angående deras hantering av belastningar. Studiens syfte var att utforska, beskriva och skapa förståelse för hanteringen av belastningar genom att besvara frågeställningen: Hur hanterar lantbrukare i Sverige arbetsrelaterade påfrestande händelser? Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med 12 svenska lantbrukare och analyserades genom induktiv tematisk analys. Resultatet visade att påfrestningar och hanteringen av dem uppfattas som en del av lantbrukarnas identitet. Lantbrukarna räknade med att vissa händelser ingår i livsstilen, men mer oförutsägbara sådana skapade ökad belastning. Att införliva påfrestningar och hanteringen av dem i lantbrukaridentiteten möjliggjorde för lantbrukaren att fullfölja sitt livsval. Resultaten ökar förståelsen för varför lantbrukare, trots prövningar, är motiverade att fortsätta arbeta och hur deras hanteringsstrategier kan ha både positiva och negativa hälsoeffekter. För att främja psykisk hälsa bör insatser riktas mot att stärka lantbrukarnas befintliga, adaptiva hanteringsstrategier, exempelvis genom ökad tydlighet i myndigheters kommunikation, att stärka / Farm work is associated with strain, which can affect farmers’ mental health. Although Swedish farmers’ psychosocial work environment has been portrayed as relatively sound, little is known about how they cope with stressors. The present study aimed to explore, describe and generate understanding of this by answering the following question: How do farmers in Sweden cope with work-related strenuous events? Qualitative semi-structured interviews with 12 Swedish farmers were performed and analysed using inductive thematic analysis. The results indicated that both stress and coping were experienced as part of the farmers’ identities. Some hardships were postulated as part of the farming lifestyle but highly unpredictable events created more strain. Incorporation of both strain and coping into the farming identity enabled farmers to retain their existence. The results increase understanding of farmers’ motivation to keep working, in spite of strain and also how their coping strategies may have both positive and negative effects on mental health. Promotion of farmers’ mental health should be directed towards strengthening existing and adaptive coping strategies, for example by government agencies providing transparent communication, and increasing a sense of affinity as well as access to social support.

Author: Raffael Antonio Title: The politics are a joke - a qualitative interview analysis about the view of media consuments on memes and Greta Thunberg.   The purpose of this study is to look closely at the media consumers and their views on political memes and how other consumers and producers on social media are producing Greta Thunberg as a political figure by the help of memes.    The analysis has been done by qualitative semi-structured interviews with people as regular social media consumers. This was made by an interview guide with semi-structured questions about political memes, politics on social media and how Greta Thunberg is produced by meme creators according to the consumers.    The results have shown that there are two groups when it comes to Greta Thunberg on social media; the ones who are disliking her and the ones who stand up for her. These groups are based on opinions, political views and different generations which are also seen among the meme creators and what type of memes they made. Those who are disliking Thunberg, do it for different main reasons, such as age, origin of family and political beliefs.    Memes also matter in this study because of its format in picture and text, which give consumers an idea of the meme creator and its beliefs. Results also show that the behaviour of memes reflect society on different levels, political beliefs as an primary example. / Skriven av: Raffael Antonio Titel: Politiken är ett skämt – en kvalitativ intervjustudie om mediekonsumenters syn på politiska memes och Greta Thunberg   Syftet med denna studie är att titta närmare på mediekonsumenterna och deras syn på politiska memes och hur andra konsumenter och producenter på sociala medier producerar Greta Thunberg som en politisk figur med hjälp av memes.   Analysen har gjorts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med människor som vanliga sociala mediekonsumenter. Detta gjordes av en intervjuguide med semistrukturerade frågor om politiska memes, politik på sociala medier och hur Greta Thunberg produceras av memeskapare enligt konsumenterna.   Resultaten har visat att det finns två grupper när det gäller Greta Thunberg om sociala media; de som ogillar henne och de som står upp för henne. Dessa grupper är baserade om åsikter, politiska åsikter och olika generationer som också ses bland memen skapare och vilken typ av memes de gjorde. De som ogillar Thunberg, gör det för olika huvudskäl, till exempel ålder, familjens ursprung och politiska övertygelser.   Memes spelar också roll i denna studie på grund av dess format i bild och text, som ger konsumenterna en idé om meme-skaparen och dess övertygelser. Resultaten visar också att mönstren som visas i memes, återspeglar samhället på olika nivåer, politiska övertygelser som ett primärt exempel.

Introduktion: Adekvat andning är grundläggande för liv. Att kunna utföra luftvägshantering är därför en kunskap sjuksköterskan måste besitta. I regionen där studien genomförts kan anestesisjuksköterskeresurs medfölja ambulans vid larm om andnings- eller luftvägsproblematik. Denna resurs har tidigare nyttjats per automatik från larmcentral, men har nu övergått till att nyttjas först på ambulanspersonalens begäran. Hur denna förändring upplevs av sjuksköterskan i ambulansen är tidigare inte undersökt. Syfte: Belysa sjuksköterskan i ambulansens upplevelse av luftvägshantering samt upplevelsen av stöd från anestesisjuksköterskan prehospitalt. Metod: Kvalitativ intervjustudie som analyserades med induktiv innehållsanalys. Femton semistrukturerade intervjuer genomfördes på en ambulansavdelning i södra Sverige. Deltagarna var sjuksköterskor aktivt verksamma inom ambulanssjukvården. Resultat: Sjuksköterskan i ambulansen upplevde generellt trygghet i luftvägshantering efter som det övas frekvent. Anestesisjuksköterskans stöd var dock viktigt vid avancerad luftvägshantering. Rutinförändringen, gällande att anestesisjuksköterska endast medföljde på ambulanspersonalens begäran, upplevdes av sjuksköterskan i ambulansen som positivt. Detta skapade fler tillfällen att få möjlighet till luftvägshantering vilket i sin tur skapade ökad trygghet. En annan positiv upplevelse av rutinförändringen var att anestesisjuksköterskeresursen nu kunde nyttjas när den verkligen behövdes. Få tillfällen för samövning mellan anestesisjuksköterskan och sjuksköterskan i ambulansen upplevdes av sjuksköterskan i ambulansen ej ge personlig kännedom för anestesisjuksköterskan, vilket i sin tur påverkade teamkänslan. Deltagarna menade även att det ofta var ”extra händer” som efterfrågades istället för viss kompetens. Slutsats: Luftvägshantering kräver regelbunden övning för att upprätthålla kompetens och känsla av trygghet. Anestesisjuksköterskan bör dock fortsatt finnas att tillgå som stöd vid avancerad luftvägshantering. Rätt resurs ska användas vid rätt tillfälle, vilket sjuksköterskan i ambulansens ansvarar för att så sker. För att möjliggöra en god teamkänsla inom vårdteamet krävs samövning och personlig kännedom. / Introduction: Adequate breathing is essential for life. Being able to perform airway management is therefore a knowledge the nurse must possess. Within the prehospital care in the region the study is carried out there is an anesthesia nurse resource in the event of respiratory problems. This resource has previously been used automatically from dispatch, but now this resource is only used on request from the ambulance staff. How this change is experienced by the nurse in the ambulance has not been investigated earlier. Purpose: Illuminate the nurse in the ambulance’s experience of airway management and the experience of support from the anesthesia nurse prehospital. Method: Qualitative interview study that was analysed with inductive content analysis. Fifteen semi-structured interviews were conducted in an ambulance department in southern Sweden. The participants were nurses with an active employment in ambulance care. Result: The nurse in the ambulance generally felt comfortable in airway management as it was frequently practiced. However, the support of the anesthesia nurse was important in advanced airway management. The routine change, regarding the fact that the anesthesia nurse was only included at the request of the ambulance staff, was perceived by the nurse in the ambulance as positive. This created more opportunities for airway management, which in return increased confidence. Another positive experience of the routine change was that the anesthesia nurse resource could now be used when it was really needed. Few opportunities for joint practice between the anesthesia nurse and the nurse in the ambulance were experienced by the nurse in the ambulance as not giving personal knowledge to the anesthesia nurse, which in return affected the team spirit. The participants also said that it was often ”extra hands” that they requested instead of certain skills. Conclusion: Airway management requires regular practice to maintain competence and confidence. However, the anesthesia nurse should continue to be available, as support for advanced airway management. The correct resource must be used in the right situation, which the nurse in the ambulance is responsible for ensuring. To enable a good team spirit within the care team, joint practice and personal knowledge are required.