<p>The aim of this thesis is to examine the fear of crime in old peoples lives. Notwithstanding that the age category is exposed to crime to a low degree, old people are experiencing a great fear of crime relative younger people. This is the paradox of fear, also recognized in gender studies. The question is how this paradox can be understood. To answer this, twelve elderly men and women have been interviewed and the reports about crime in the local newspaper, Norrköpings Tidningar, has been analyzed, through discourse analysis.</p><p>The discursive construction of fear is here discussed in terms of discourses of a fearful society, and stereotypes of old age. The hegemonic discourse of old age is collaborating with a discourse, in this paper called the discourse of a threatening society. Old peoples fear is produced, through the interplay of these discourses, because they are objectified and seen as victims alongside with a construction of an ever-present threat.</p>

<p><strong>Aim: </strong>To investigate the quality of life and the social life situation, with special focus on the consequenses of fear of hypoglycemia (FoH), in Islet transplanted patients.</p><p><strong>Method: </strong>11 patients were included, four women and seven men, who have been Islet tranplanted at Uppsala University Hospital during the years 2001-2009. Two questionaires, Short Form 36 (SF-36) and the Swedish version Hypoglycemia Fear Survey (Swe-HFS) were used to investigate the quality of life, in relation to fear of hypoglycemia. Also, telephone interviews were conducted to investigate the patients social life situation in relation to FoH, after Islet transplantation and were analysed using content analysis method.</p><p><strong>Results:</strong> The mean value for quality of life was lower than that in the normal population. Three out of ten patients experienced FoH. Three predominant themes were revealed, one theme associated with pre- transplant, was “Struggle for control of Social Life Situation” and two themes associated with post-transplant, were “Regain power and controll of  Social Life Situation” and “At Peace with the balance between the Present and the Future”.</p><p><strong>Conclusion:</strong> The patients experienced improved control over social life situation and quality of life in relation to FoH may been improved following islet tranplantation.</p> / <p><strong>Syfte: </strong>Att undersöka ö-cellstransplanterade patienters livskvalitet och sociala livssituation med speciellt fokus på oro/rädsla för hypoglykemi.</p><p><strong>Metod</strong>: I studien inkluderades 11 patienter, fyra kvinnor och sju män, vilka genomgått ö-cellstransplantation vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala under perioden 2001-2009. Två frågeformulär, Short Form 36 (SF-36) och den svenska versionen av Hypoglycemia Fear Survey (Swe-HFS) användes för att undersöka patienternas livskvalitet relaterat till oro/rädsla för hypoglykemi. Telefonintervjuer genomfördes för att undersöka patienternas sociala livssituation efter genomgången ö-cellstransplantation relaterat till oro/rädsla för hypoglykemi och analyserats med innehållsanalys.</p><p><strong>Resultat: </strong>Medelvärdet för hälsorelaterad livskvalitet var lägre jämfört med normalbefolkningen och tre av tio deltagare upplevde oro/rädsla för hypoglykemi. Tre övergripande teman med koppling till social livssituation identifierades, ett tema före genomgången ö-cellstransplantation, var ”Kampen om kontroll över social livssituation”, och två teman efter genomförd transplantation, var ”Återtagande av makt och kontroll över social livssituation” samt ”Tillfreds med balans mellan nuet och framtiden”.<strong></strong></p><p><strong>Konklusion: </strong>Patienterna upplevde att kontrollen över den sociala livssituationen och livskvalitet i relation till oro/rädsla för hypoglykemi förbättrades efter genomgången ö-cellstransplantation.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien är att undersöka förekomst, hantering och upplevda orsaker till mentala blockeringar inom kvinnlig truppgymnastik på nationell ungdoms- och juniornivå.</p><p>• Vilken typ av övning är den vanligaste mentala blockeringen inom kvinnlig truppgymnastik?</p><p>• Hur visar sig blockeringarna enligt gymnasterna och tränarna?</p><p>• Vilka orsaker till uppkomsten av mentala blockeringar kan utläsas utifrån gymnasterna och tränarnas berättelser?</p><p>• På vilka sätt har gymnaster och tränare försökt hantera mentala blockeringar?</p><p>Metod</p><p>Studien inleddes med en litteratursökning för att finna tidigare forskning. Därefter utformades en enkät i två versioner (för tränare och gymnaster) och dessa delades ut till gymnaster och tränare på nationell ungdoms- och juniornivå i sex olika föreningar. Gymnasterna valdes efter tränings- och tävlingsnivå och har en medelålder på 14 år.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet visade att mentala blockeringar är ett mycket vanligt fenomen inom truppgymnastiken och något som majoriteten av gymnasterna någon gång drabbats av. Blockeringarna visar sig ofta genom att gymnasten vägrar eller helt utesluter övningen ur sin träning och blockeringarna är vanligast i grenen tumbling. Dock visade studien att de flesta gymnaster upplever blockeringar i mer än ett redskap. Volter som roterar baklänges tenderade att vara den typ av övning som flest gymnaster har blockeringar för. Detta ansågs främst bero på att gymnasterna i fråga inte tror att de kommer att lyckas med övningen följt av orsaker som tidigare skador och mental omognad. De allra flesta gymnaster och tränare har på något sätt försökt behandla problemet, främst genom fysiska åtgärder och har i situationer med mentala blockeringar känt sig rädda, frustrerade och misslyckade.</p><p>Slutsats</p><p>Problematiken kring mentala blockeringar är stor och få gymnaster och tränare vet hur de kan hantera dessa. Behovet av fortsatt forskning inom området samt större fokus på mental träning inom förbundets utbildningar är stort.</p> / <p>Aim and Questions</p><p>The aim of this study is to examine the incidence, handling and experienced causes of mental blockings in female teamgym at national youth and junior level.</p><p>• Which type of exercise is the most common mental blocking in female teamgym?</p><p>• How does the blockings show according to the gymnasts and coaches?</p><p>• Which possible causes to origin of mental blockings can be understood on the basis of the stories of the gymnasts and coaches?</p><p>• In which ways have gymnasts and coaches tried to handle mental blockings?</p><p>Method</p><p>The study started out with a literature search for previous research. Thereafter a questionnaire was formed in two versions (for gymnasts and coaches) and these were sent to gymnasts and coaches at national youth and junior level in six different clubs. The gymnasts were chosen by their level of training and competition.</p><p>Results</p><p>The study showed that mental blockings is a very common phenomenon in teamgym and is something that the majority of the gymnasts at some point have been affected by. The blockings are often revealed by the gymnasts refusing or totally excluding the exercise from training and the blockings are most frequently occurring in the apparatus called tumbling. Yet, the study shows that most gymnasts experience mental blockings in more then one apparatus. Vaults that rotate backwards tend to bee the type of exercise that most gymnasts have blockings for. This was believed to mainly depend on the gymnasts thinking they will fail to succeed with the exercise followed by causes like previous injuries and mental immatureness. Most gymnasts and coaches have in some way tried to solve the problem, mainly by physical measures and have in situations of mental blockings felt afraid, frustrated and like failure.</p><p>Conclusions</p><p>Mental blockings is a big problem and few gymnasts and coaches know how to handle them. The need of more research in the area and focus on mental training in the gymnastics association is big.</p>

Vi fattade intresse för det här ämnet för något år sedan. Vi hade valt att jobba med barn och rädsla som ett tema på en praktikperiod. Där såg vi att det fanns mycket rädsla bland barnen. Vi upplevde att det fanns ett behov av att prata och berätta för någon om olika rädslor. Anledningen till att vi började jobba med detta område är bl.a. att vi tror att det finns mycket ”dold” rädsla hos barn. ”Barn och rädsla” (1969) och ”Jag är rädd för att bli bortglömd och ensam” (1985) av Inga Sylvander och Maj Ödman är de böcker som givit oss inspiration och en modell för vår undersökning. Syftet med vår undersökning är att se vad barn är rädda för idag. Vad är de flesta rädda för? Vad är de mest rädda för? Är det någon skillnad mellan pojkar och flickor? Hur hanterar barn sin rädsla? Vilken relation har de till andra människor i en situation då de blir rädda? Vi anser att det är angeläget att denna undersökning görs p.g.a. att vi ska få reda på mer om barns rädslor, då det är en viktig del i vårt kommande yrke som lärare. Även andra yrkesgrupper som arbetar med barn samt föräldrar kan ha användning av vad vi har fått fram. Vi vill även göra en jämförelse med tidigare undersökningar om vad barn är rädda för. Har det förändrats något? Vi utgår från undersökningar som Inga Sylvander och Maj Ödman har gjort vid två tillfällen, vilka publicerades 1969 och 1985. / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 ht 1992.Annika Englund har senare bytt efternamn till "Englund-Wengelin".

Bakgrund: Sjuksköterskestudenten och sjuksköterskan möter människor i kris eller oro, människor som får allvariga besked om till exempel HIV/Aids. Dessa möten kräver flexibilitet, förmåga till empati och kommunikation av sjuksköterskan. Omvårdnaden innefattar de fysiska, psykiska, kulturella, andliga och sociala behoven hos patienten. Genom att tillgodose dessa behov arbetar sjuksköterskor för att ge bästa tänkbara livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters upplevelser och attityder vid mötet och i omvårdnad av patienter med HIV/Aids. Metod: Litteraturstudien baseras på 12 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som är granskade enligt Fribergs modell. Katie Erikssons omvårdnadsteori relateras till resultatdiskussionen. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor hade positiva och negativa attityder och att deras upplevelser bestod av empati, medkänsla, rädsla, obehag och förakt. Sjuksköterskors huvudsakliga upplevelser var rädsla och deras attityder var positiva. Sjuksköterskestudenters upplevelser bestod också mest av rädsla och deras attityder var negativa. Resultatdiskussion: Kunskap är huvudsakligen vad som fattas och behövs för att minska rädslan och de negativa attityderna. Slutsats: Uppsatsens slutsats belyser att kunskap är nyckelordet för ett gott möte och god omvårdad för patienter med HIV/Aids. Att negativa attityder och upplevelser kan förhindras/minskas med kunskap. Slutsatsen visar även på att kultur och förförståelse spelar roll vid attityderna. / Background: Nursing students and nurses meets patients newly informed about HIV/Aids. These patients often indicate crisis and anxiety. The meetings require flexibility, empathy and communication skills. Nursing care includes the patients physical, psychological, cultural, spiritual and social needs. With these needs in mind the aim is providing best possible quality of life. Purpose: The purpose was to describe the different experiences and attitudes in the meeting and care of HIV/Aids patients. Method: Literature based on 12 qualitative and quantitative articles using The Friberg model. The use of Katie Eriksson's nursing theory relates to the result discussion. Results: Nursing students and nurses have positive and negative attitudes and different experience of empathy, compassion, fear, discomfort and contempt. While main experience of the nurses was fear with a positive attitude the nursing students were fear with a negative attitude. Discussion of the result: Knowledge is what is missing and strongly needs for loose fear and negative attitudes. Conclusion: The conclusion illustrates that knowledge is the key to a good meeting and well care for patients with HIV/Aids. The negative attitudes and experiences can be prevented/ reduced by knowledge. The conclusion also shows that culture and pre-understanding plays a role in attitudes.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka förekomst, hantering och upplevda orsaker till mentala blockeringar inom kvinnlig truppgymnastik på nationell ungdoms- och juniornivå. • Vilken typ av övning är den vanligaste mentala blockeringen inom kvinnlig truppgymnastik? • Hur visar sig blockeringarna enligt gymnasterna och tränarna? • Vilka orsaker till uppkomsten av mentala blockeringar kan utläsas utifrån gymnasterna och tränarnas berättelser? • På vilka sätt har gymnaster och tränare försökt hantera mentala blockeringar? Metod Studien inleddes med en litteratursökning för att finna tidigare forskning. Därefter utformades en enkät i två versioner (för tränare och gymnaster) och dessa delades ut till gymnaster och tränare på nationell ungdoms- och juniornivå i sex olika föreningar. Gymnasterna valdes efter tränings- och tävlingsnivå och har en medelålder på 14 år. Resultat Resultatet visade att mentala blockeringar är ett mycket vanligt fenomen inom truppgymnastiken och något som majoriteten av gymnasterna någon gång drabbats av. Blockeringarna visar sig ofta genom att gymnasten vägrar eller helt utesluter övningen ur sin träning och blockeringarna är vanligast i grenen tumbling. Dock visade studien att de flesta gymnaster upplever blockeringar i mer än ett redskap. Volter som roterar baklänges tenderade att vara den typ av övning som flest gymnaster har blockeringar för. Detta ansågs främst bero på att gymnasterna i fråga inte tror att de kommer att lyckas med övningen följt av orsaker som tidigare skador och mental omognad. De allra flesta gymnaster och tränare har på något sätt försökt behandla problemet, främst genom fysiska åtgärder och har i situationer med mentala blockeringar känt sig rädda, frustrerade och misslyckade. Slutsats Problematiken kring mentala blockeringar är stor och få gymnaster och tränare vet hur de kan hantera dessa. Behovet av fortsatt forskning inom området samt större fokus på mental träning inom förbundets utbildningar är stort. / Aim and Questions The aim of this study is to examine the incidence, handling and experienced causes of mental blockings in female teamgym at national youth and junior level. • Which type of exercise is the most common mental blocking in female teamgym? • How does the blockings show according to the gymnasts and coaches? • Which possible causes to origin of mental blockings can be understood on the basis of the stories of the gymnasts and coaches? • In which ways have gymnasts and coaches tried to handle mental blockings? Method The study started out with a literature search for previous research. Thereafter a questionnaire was formed in two versions (for gymnasts and coaches) and these were sent to gymnasts and coaches at national youth and junior level in six different clubs. The gymnasts were chosen by their level of training and competition. Results The study showed that mental blockings is a very common phenomenon in teamgym and is something that the majority of the gymnasts at some point have been affected by. The blockings are often revealed by the gymnasts refusing or totally excluding the exercise from training and the blockings are most frequently occurring in the apparatus called tumbling. Yet, the study shows that most gymnasts experience mental blockings in more then one apparatus. Vaults that rotate backwards tend to bee the type of exercise that most gymnasts have blockings for. This was believed to mainly depend on the gymnasts thinking they will fail to succeed with the exercise followed by causes like previous injuries and mental immatureness. Most gymnasts and coaches have in some way tried to solve the problem, mainly by physical measures and have in situations of mental blockings felt afraid, frustrated and like failure. Conclusions Mental blockings is a big problem and few gymnasts and coaches know how to handle them. The need of more research in the area and focus on mental training in the gymnastics association is big.

Bakgrund: Hypertoni eller högt blodtryck är vår tids vanligaste folksjukdom då runt 1,8 miljoner svenskar har diagnos förhöjt blodtryck. Att många människor har liten kunskap om hur ett förhöjt blodtryck påverkas av kost, fysisk aktivitet, stress mm och hur detta ökar risken för att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar är genomgående i den forskning som finns idag. Samtidigt finns det lite forskning generellt och i synnerhet rörande kvinnor som belyser hur det är att lära sig leva och få ett bra liv trots sin sjukdom hypertoni. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av att få diagnosen högt blodtryck. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats baserad på semistrukturerade intervjuer med intervjuguide. Texterna analyserades enligt manifest innehållsanalys. Resultat: Av resultatet framkom att beskedet mottogs av kvinnorna med känslor som lättnad, rädsla och oro. Oron och rädslan handlade om vad som kunde ha drabbat kvinnorna innan och efter upptäckten av hypertonin i form av insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar. Kvinnorna upplevde att de kände trygghet efterhand som hypertonin reducerats och stabiliserats till ett normalt värde med hjälp av kost- och motionsförändringar samt medicinering. Alla kvinnorna upplevde mötet med vården i samband med hypertonin som god och hälsofrämjande. Slutsats: Eftersom hypertoni är en av våra vanligaste folksjukdomar borde större resurser läggas på den förebyggande hälsovården för att minska risker för kommande ohälsa och sjukdomar. Viktigt är också att individanpassat stöd och information ges efter upptäckten av hypertonin för att lindra individernas rädsla och oro inför vad som kan ske och vad som skulle tänkas kunna ske. Kontinuerliga uppföljningar av blodtryckkontroller där patienten får möjlighet att träffa samma personal varje gång ger ökad trygghet, skapar tillit och förtroende mellan patient och sjukvårdspersonal.

This study is focused on some individuals' experience of the concept of culture in their everyday life. Some questions about culture were asked to some persons living in a small village in the isle of Gotland and some persons in the capital of Sweden, Stockholm, in the autumn in 2007 in a field study. The study showed that peopele tend to shape their own life world in the continuous activity in their near surroundings, in the garden and in reading literature and listening to music. There were some differences in the life world depending on where they lived,  in the country side or in town. Urban life has more offers as to popera and theatres but negatively more violence and stress. A study of literature on the ethnological concept of culture is included. The answers of the individuals also led to different topics such as nostalgia, mind, fear, feelings, body and soul which were enlightened by scientist from the respective fields.

Aim: To investigate the quality of life and the social life situation, with special focus on the consequenses of fear of hypoglycemia (FoH), in Islet transplanted patients. Method: 11 patients were included, four women and seven men, who have been Islet tranplanted at Uppsala University Hospital during the years 2001-2009. Two questionaires, Short Form 36 (SF-36) and the Swedish version Hypoglycemia Fear Survey (Swe-HFS) were used to investigate the quality of life, in relation to fear of hypoglycemia. Also, telephone interviews were conducted to investigate the patients social life situation in relation to FoH, after Islet transplantation and were analysed using content analysis method. Results: The mean value for quality of life was lower than that in the normal population. Three out of ten patients experienced FoH. Three predominant themes were revealed, one theme associated with pre- transplant, was “Struggle for control of Social Life Situation” and two themes associated with post-transplant, were “Regain power and controll of  Social Life Situation” and “At Peace with the balance between the Present and the Future”. Conclusion: The patients experienced improved control over social life situation and quality of life in relation to FoH may been improved following islet tranplantation. / Syfte: Att undersöka ö-cellstransplanterade patienters livskvalitet och sociala livssituation med speciellt fokus på oro/rädsla för hypoglykemi. Metod: I studien inkluderades 11 patienter, fyra kvinnor och sju män, vilka genomgått ö-cellstransplantation vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala under perioden 2001-2009. Två frågeformulär, Short Form 36 (SF-36) och den svenska versionen av Hypoglycemia Fear Survey (Swe-HFS) användes för att undersöka patienternas livskvalitet relaterat till oro/rädsla för hypoglykemi. Telefonintervjuer genomfördes för att undersöka patienternas sociala livssituation efter genomgången ö-cellstransplantation relaterat till oro/rädsla för hypoglykemi och analyserats med innehållsanalys. Resultat: Medelvärdet för hälsorelaterad livskvalitet var lägre jämfört med normalbefolkningen och tre av tio deltagare upplevde oro/rädsla för hypoglykemi. Tre övergripande teman med koppling till social livssituation identifierades, ett tema före genomgången ö-cellstransplantation, var ”Kampen om kontroll över social livssituation”, och två teman efter genomförd transplantation, var ”Återtagande av makt och kontroll över social livssituation” samt ”Tillfreds med balans mellan nuet och framtiden”. Konklusion: Patienterna upplevde att kontrollen över den sociala livssituationen och livskvalitet i relation till oro/rädsla för hypoglykemi förbättrades efter genomgången ö-cellstransplantation.

Begreppen rädsla och trygghet användes frekvent under 2018 års svenska parlamentariska valrörelse, både av politiker och journalister. Den här uppsatsen är en undersökning av hur journalister från sju av de största traditionella medierna i Sverige använder sig av dessa begrepp i sin kritik mot politikernas brist på ideologisk politik. Med avstamp i bl.a. Michael Foucault teorier om diskurs, Sarah Ahmeds affektteorier, och Murray Eldmans kondenserande symboler gör jag en textanalys av de knappt 500 artiklar från tryckt press som mina sökningar rädsla+politik och trygghet+politik i Mediedatabasen gav. Fokus riktas mot de diskursivt semantiska betydelserna, text och symbolik, i begreppen rädsla och trygghet. Eftersom det är en genusvetenskaplig uppsats tillämpas även ett intersektionellt analysverktyg på materialet, där bl.a. de olika posterna skillnad, samband, makt och sociala kontexter lyfts fram. Analysen är uppdelad i fyra teman; Rädslan som politisk retorik, Från folkstyre via välfärd till nationalstat – Socialdemokratins kappvändning, Hotet mot den fria pressen, och De andra. Under vardera rubrik besvaras frågeställningarna: Hur tar sig begreppen rädsla och trygghet i uttryck i sju av Sveriges största traditionella dagstidningar under de sex sista månaderna i 2018 års svenska valrörelse? Producerade och/eller reproducerade detta någon ”större mening” i förhållande till kön, klass och ”ras” och, i så fall, på vilket sätt gjordes det? Resultatet av undersökningen är att begreppen uttrycks som avgörande i valet om den parlamentariska demokratins och den fria pressens överlevnad i Sverige, samt att detta både producerar och reproducerar köns-, klass-, och rasstereotyper. Och att det sistnämnda görs genom samma användning av kondenserande symboler som journalisterna kritiserar politikerna för att använda. Slutsatsen är därför att politik och demokrati inte enbart bygger på rationella val utan måste hanteras i relation till symboler och känslor.