The purpose of this study was to examine young women’s perception and fear of sexual assault. An additional aim was to analyze the women’s view on guilt and responsibility in rape related questions. Two focus group interviews were executed with undergraduate women aged 22-32 years. The questions focused on the women’s understanding of rape and their fear of sexual assault. Questions about responsibility for rape and risky behaviour were also asked. The main results showed that the women are more likely to fear violent stranger rape outdoors than acquaintance rape indoors. They also use constrained behaviour at some level to avoid riskfull situations and to lower their fear of rape. The women were aware of the fact that most rapes occur indoors and are executed by someone known to the victim. Despite this knowledge they did not feel that acquaintance rape was a threat to them. A strong sense of ambivalence among the women was also found. They felt that the reality is different from the ideal world. In reality women have to consider risk factors and take responsibility for a sexual assault at some level. In the ideal world women would not have to constrain their behaviour and the responsibility for a rape would rest on the male perpetrator. The results were discussed from a feminist perspective and the main conclusion was that rape prevention should question the patriarchal ideology and attempt to affect men’s attitudes instead of encouraging women to constrain their behaviours and live their lives in fear.

Enligt forskning har kvinnor en högre rädsla för brott än män. En förklaring är att kvinnors rädsla för sexuella brott ökar rädslan för alla typer av brott. Andra faktorer som har visat sig påverka rädsla för brott är fysisk och psykisk ohälsa. Dessa faktorer och teorin om att kvinnors rädsla för brott påverkas av rädsla för sexuella brott kan innebära att smärtsjukdomar som vulvodyni och vaginism som innebär svår smärta vid penetration och / eller beröring av slidan gör att kvinnor som lider av det kan uppleva en högre rädsla av brottslighet än andra kvinnor. Studiens syfte var att undersöka om vulvodyni har en inverkan på kvinnors rädsla för brott. Deltagarna bestod av 243 kvinnor (medelålder= 24,58, SD= 5,15) med (n=129) och utan (n=114) vulvodyni. Resultaten av studien indikerar att vulvodyni påverkar rädsla för brott och gör kvinnor som lider av den mer rädda för brott än de utan vulvodyni. Kvinnor med vulvodyni har också en högre rädsla för sexualbrott som våldtäkt och sexuella trakasserier. Vulvodyni visar på en unik association till rädsla för brott vid kontroll över andra variabler som tidigare forskning visat samband med rädsla för brott. Rädsla för sexualbrott visar också associationer med rädsla för andra brott hos kvinnor med och utan vulvodyni. Mer forskning om ämnet behövs för att se hur kvinnor med vulvodyni resonerar om sin rädsla för brott. / According to research, women have a higher fear of crime than men. one explanation is that women's fear of sexual offenses increases the fear of all types of crime. Other factors that have been shown to affect fear of crime are physical and mental health. The factors and the theory that women's fear of crime is affected by fear of sexual offenses could mean that pain diseases such as vulvodynia and vaginism that involve severe pain when penetrating and/or touching the vagina make women who suffer from it to have a higher fear of crime than other women. The purpose of the study was to investigate if vulvodynia has an impact on women's fear of crime. The study sample consisted of 243 women (mean age=24,58, SD= 5,15) with (n= 129) and without (n=114) vulvodynia. The results of the study indicate that vulvodynia affects fear of crime and makes women who suffer from it more afraid of crime than those without. Women with vulvodynia also have a higher fear of sexual offenses such as rape and sexual harassment. Vulvodynia also demonstrates having a unique compound to fear of crime proud control for other variables. Fear of sexual crime also shows associates of fear to other types of crimes for women with and without vulvodynia. More research on the subject is needed to see how women with vulvodynia reason about their fear of crime.

Med bakgrund av fallolyckor som ett betydande folkhälsoproblem, med personligt lidande och omfattande samhällskostnader som följd, undersökte studien produktdesigners möjligheter att skapa en tillgänglig och användbar produkt värd att använda, för personer över 65år, som känner rädsla för att falla (FHM, 2021). I en generell kommentar till FN:s mål för hållbar utveckling, uttrycks vikten av tillämpning av Universell Design (UD) i design av alla nya produkter (UN, 2013). Genom den globalt växande och breda målgruppen, blev det därför centralt att parallellt undersöka hur man kan skapa en bredare tillämpning av UD i designbranschen (WHO, 2018). Designprocessen tog stöd av principerna för UD (Story, Mueller & Mace, 1998) i kombination med Emotionell design och Normans (2004) tre nivåer av emotion. Studien tog även stöd i gerontologisk forskning om fenomenet Fear of falling (FoF), som pekar på att högst nivå av FoF uppmätts hos personer då man ställer rädslan i relation till en aktivitet (Lachman et al., 1998). Studiens empiri genererades huvudsakligen ur metoderna enkätundersökning och dagboksstudie, vilka visade en utbredd strategi bland användarna, att hantera rädsla för att falla genom aktivitetsbegränsning. Aktiviteten att nå högt placerade föremål i hemmet, blev central efter upptäckten att deltagarna i stor utsträckning använder annan utrustning och inredning än en avsedd stegpall. Studiens designbidrag resulterade i en stegpall, vars utformning inte ska motivera att använda en köksstol för aktiviteten. Studiens kunskapsbidrag till designbranschen är ett visuellt greppbart analysresultat, vars styrka är att kommunicera både konkret mätbara och känslomässiga värden i en produkt. / With the background in fall accidents as a significant public health issue, causing both individual suffering and a large social cost, the study examined product designers’ opportunities to create accessible, useful products worth using, for people over 65, who suffers from fear of falling (FHM, 2021). In a general comment to the UN’s sustainable development goal’s, the importance of practising Universal Design (UD) in design of all new products is clearly expressed (UN, 2013). With a globally ageing population and within a broad target group, it became central to explore how to reach a more common practice of UD in the industry of product design (WHO, 2018). The design process was supported by the principles of UD (Story, Mueller & Mace, 1998) combined with Emotional Design and Norman’s (2004) three levels of emotion. The study also included theories from gerontological research on the phenomenon of Fear of falling (FoF), which indicates that a higher level of FoF is expressed by people when it is put in relation to an activity (Lachman et al., 1998). The study’s empirics were mainly generated from the methods Questionnaire and Diary study, which showed a widespread strategy among users, to handle FoF through activity restriction. The activity to reach highly placed objects at home became central after the discovering that the participants often use other equipment and furnishing than a designated step stool. The study’s design proposal resulted in a step stool, which should not justify using a kitchen chair for the activity. The study contributes closing a knowledge gap, which can benefit the design industry with a visually tangible analysis result of both measurable and emotional value in a product.

Bakgrund Förlossningsrädsla är ett fenomen som växt fram över tid och som enligt forskning från 1981, 1998 och 2009 ökat med åren. Förekomsten, graden och upplevelsen skiljer sig åt bland kvinnorna. Mötet med en kvinna som är rädd för förlossning kan ske över allt i vården, det är därför av stor vikt att grundutbildade sjuksköterskor besitter denna kunskap om mötet med rädda och oroliga kvinnor. Syfte Studiens syfte var att belysa kvinnors erfarenheter av förlossningsrädsla ur ett patientperspektiv. Metod Metoden som användes var en allmän litteraturstudie. Resultat Resultatet indelas i ett kvalitativt och ett kvantitativt resultat. Det kvalitativa resultatet bygger på två huvudkategorier; känsla av oro och bemötande. Fyra underkategorier identifierades; oförutsägbarhet, smärta samt dialog och förtroende. Det kvantitativa resultatet bygger på signifikanser som anses bidra till kvinnornas rädsla som sedan kunde kopplas till de olika kategorierna. Slutsats Förlossningsrädsla är ett problem som präglar kvinnors upplevelse och hantering av en graviditet och förlossning. Det identifierades att den vanligaste faktorn bakom rädslan bygger på en känsla av oro och ett negativt upplevt bemötande. Viktiga aspekter som ansågs minska rädsla var en väl etablerad dialog, information och ömsesidigt förtroende. / Background Fear of childbirth is a phenomenon that has been made known over time and which, according to research from 1981, 1998 and 2009 has increased over the years. The occurrence, degree of fear and experience of fear differ amongst women. The encounter with a woman who are afraid of childbirth can happen everywhere in the health care system, so it is of great importance that general nurses possess this knowledge of the encounter with scared and worried women. Aim The aim of this study was to shed light on women's experiences of fear of childbirth from a patient perspective. Method The method used was a general literature study. Result The result is divided into a qualitative and a quantitative result. The qualitative result is based on two main categories; feeling of concern and encounter. Four subcategories were identified; unpredictability and pain as well as dialogue and trust. The quantitative result is based on reasons that are considered to contribute to women's fear, which later were matched to the different categories. Conclusion Fear of childbirth is a problem that imprint women's experience and management of pregnancy and childbirth. It was identified that the most common factor behind the fear is based on a feeling of worry and a negative perceived encounter. Important aspects that were considered to reduce fear were a well-established dialogue, information and mutual trust.

Bakgrund: Psykisk ohälsa hos personer är idag ett växande problem runt om i världen. Samsjuklighet inom patientgruppen är vanligt förekommande, vilket resulterar till utmaningar för sjuksköterskor inom somatisk vård.  Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vuxna patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård.   Metod: En litteraturöversikt av kvalitativ induktiv design.  Resultatet är sammanställt av 12 vetenskapliga artiklar som har analyserats med stöd av Fribergs femstegsmodell.   Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter är att de erhåller för lite kunskaper om psykisk ohälsa, vilket skapar känslor av rädsla och osäkerhet i möten med patienter med psykisk ohälsa. Sjuksköterskor upplever att patientgruppen upptar en tid som inte den somatiska vården kan erbjuda. En vilja av att vårda och ge stöd finns, dock upplever sjuksköterskor att okunskap begränsar skapandet av goda vårdrelationer med patienter med psykisk ohälsa.  Slutsatser: Erhåller sjuksköterskor utbildning om psykisk ohälsa kommer kunskaper om ämnet öka vilket leder till minskad rädsla och osäkerhet. Förutsättningar för goda vårdrelationer uppstår och patienter med psykisk ohälsa får en rättvis vård. / Background: Mental illness among people today is a growing problem around the world.Co-morbidity in the patient group is common, which results in challenges for nurses in somatic care. Aim: To shed light on nurses’ experiences of caring for adult patients with mental illness in somatic care. Method: A literature overview of qualitative inductive design. The results are compiled from 12 scientific articles that have been analyzed with the support of Friberg’s five-step model. Result: Nurses’ experiences are that they gain too little knowledge about mental illness, which creates feelings of fear and insecurity in meetings with patients with mental illness. Nurses experience that the patient group occupies a time that somatic care cannot offer. There is a willingness to care and provide support, however, nurses feel that their ignorance limits the creation of good relationships with patients with mental illness. Conclusion: If nurses receive more education on mental illnesses, knowledge of the subject will increase, which leads to reduced fear and insecurity. Conditions for good care and relationships arise and patients with mental illness receive fair care.

Trygghetsupplevelsen i offentliga rum har blivit en alltmer central fråga inom mediedebatten om staden på grund av nyhetsupplysningarna av terrordåd, organiserad brottslighet och mord. Otäcka incidenter förhöjer människors rädsla och gör att offentliga rum kopplas samman med otrygghetskänslor. Debatten övergår sakta men säkert från brottsbekämpning till invecklade relationer som synnerligen präglas av en jämställdhetsfråga mellan män och kvinnor till följd av stadsplaneringens ojämna maktförhållanden som har skapat skilda förutsättningar för könen. De bakomliggande drivkrafterna till studien är vikten av trygghetskänslan i offentliga rum eftersom det alstrar potential för sociala relationer, kunskapsutbyte och utgör en betydelsefull funktion i samhället. Därmed syftar studien till att undersöka genusskillnaden i upplevelsen av trygghet i Mariebergs offentliga rum på kvällstid och vilka sociala hinder det skapar för män och kvinnor. Metoden som använts i studien är av en kvantitativ ansats som samlade 86 respondenter genom en enkätundersökning. Metoden mentala kartor användes som metafor för respondenternas upplevelser av platser. Det visuella materialet och observationsmetoden användes därpå i platsinventeringen i syfte att igenkänna komponenter i den fysiska miljön som ger vetenskapliga belägg för eller emot studiens teorier som avhandlar forskning om trygghet i offentliga rum med fokus på kön och genus. Resultatet visar främst att män känner sig i högre grad trygga i jämförelse med kvinnor. Kvinnor känner sig likaså trygga men är mer bekymrade och oroliga över att utsättas för brott till följd av både fysiska och sociala faktorer i det offentliga rummet, vilket begränsar deras rörelsemönster i en aning större utsträckning än män. / The security experience in public spaces has become a central issue in the media debate about the city. Incidents such as terrorist acts, organized crime and murder increase people's fear and cause public spaces to be linked to feelings of insecurity. The media debate is shifting from law enforcement to complex relationships, which are marked by an equality issue between men and women. The uneven power relations of urban planning that have created different conditions for the sexes. Security in public spaces is an important function in society. Thus, the study aims to investigate the gender difference in the experience of security in Marieberg's public space in the evening and what social obstacles and opportunities it creates for men and women. The method used in the study is of a quantitative approach that collected 86 respondents through a questionnaire survey. The mental maps method was used as a metaphor for respondents' experiences of places. The visual material and the observational method were then used in the site investment to recognize components of the physical environment that provide scientific evidence for or against the study's theories that discusses research on security in public spaces with a focus on gender. The results mainly show that men feel more secure in comparison to women. Women are more concerned about being exposed to crime as a result of both physical and social factors in the public space, which limits their movement patterns slightly more than men.

Syfte: Trygghet och brottsprevention är en viktig del vid utformning och utveckling av bostadsområden och stadsdelar i Sverige. Idag sker ett trygghetsarbete i många delar av landet, resultatet av arbetet visar på en motsatt effekt och ökning av antal utsatta områden. Målet med examensarbetet är att bidra med information kring ett urval av Sveriges 61 utsatta områden i syfte att skapa trygghet och motverka brott. Urvalet blev åtta utsatta områden i Göteborg och studien omfattas av torgmiljön för respektive område.  Metod: I arbetets huvuddel analyserades de valda områdena med hjälp av CPTED. En teori som i denna studie används för att hitta eventuella brister och förbättringsområden. Förberedelsen inför analysen inleddes med en kvalitativ litteraturstudie av den valda teorin och tidigare fallstudier rörande ämnet. Problematiken i områdena undersöktes i syfte att kasta ljus över den upplevda otryggheten samt ge en insikt av den kriminella aktiviteten. Teorier och fallstudier undersöktes kvalitativt med målet att skapa en grund och förutsättningar för arbetet. Resultat: Platsstudien av torgmiljöerna genomfördes med två platsbesök med observationer och dokumentation under dag-och kvällstid. Det framgår tydligt att många torgomgivande byggnader samt marksättning, parkbänkar, planteringar, grönområden och annan utomhusinredning är i behov av renovering och underhåll. Byggnadsutformningarna som tillhör torgen är en brist och skapar mörka, outnyttjade och dolda ytor. Fyra av åtta torg har ett köpcentrum i anslutning till torget och de flesta är underhållna och välvårdade. I tre av fyra köpcentrum finns några oanvända och dolda ytor samt brister i övervakning av inomhusmiljön. Med hjälp av teorin och platsstudien skapades ett betygsystem med kriterier efter CPTED principerna som studerats.  Syftet med betygssystemet var att kunna utföra jämförelser och utse samband av brister kopplat till de studerade principerna.  I den jämförande analysen av samtliga torg framgick det att informell övervakning från omgivande byggnader är den största bristen. Därefter kommer brister av integreringen av territorialitet och image på alla torg. Sammanfattat beror detta på att många delar av fasaderna riktade mot torgen saknar större fönsterpartier. Många torg saknar även närvarandet av bostadshus vilket ger större mängd informell övervakning. Vidare är stadsbyggnadselementen, såsom fasadmaterial och utomhusinredning undermåligt underhållna och vissa byggnader skapar ytor som inte används. Slutsats: Vid utveckling eller utformning av torg i utsatta områden bör hänsyn tas till att skapa öppna ytor med god övervakning från både butiker och bostadshus. Hänsyn bör även tas till att snabbt underhålla och byta ut stadsbyggnadselement för att skapa ägandeskap och ett attraktivt torg. Därefter bör alla ytor och byggnader användas effektivt för att visa ägandeskap, men även i syfte att aktivera platsen. Vid utveckling av offentliga inomhusmiljöer bör fokus ligga på att undvika objekt som kan motverka informell övervakning. Framtida ombyggnationer eller nybyggnationer bör även fokusera på att rikta butiker mot en öppen yta i syfte att motverka brott och öka den upplevda tryggheten.  Slutligen kan de sammanfattade faktorerna bidra med ökad trygghet och förebyggandet av brott i Sveriges utsatta och icke utsatta områden. / Purpose: Security and crime prevention is an important part of the design and development of residential areas and neighborhoods in Sweden. Today, security work takes place in many parts of the country, the result of the work shows an opposite effect and an increase in the number of vulnerable areas. The goal of the degree project is to contribute information about a selection of Sweden's 61 vulnerable areas to create security and counteract crime. The sample was eight vulnerable areas in Gothenburg and the study is covered by the square environment for each area.  Method: In the main part of the work, the selected areas were analyzed using CPTED. A theory that in this study is used to find possible shortcomings and areas for improvement. The preparation for the analysis began with a qualitative literature study of the chosen theory and previous case studies on the subject. The problems in the areas were investigated with the aim of shedding light on the perceived insecurity and providing an insight into the criminal activity. Theories and case studies were qualitatively investigated with the aim of creating a foundation and conditions for the work. Results: The site study of the square environments was carried out with two site visits with observations and documentation during the day and evening. Many square-surrounding buildings as well as ground subsidence, park benches, plantings, green areas and other outdoor furnishings are in need of renovation and maintenance. The building designs belonging to the squares are a flaw and create dark, unused, and hidden surfaces. Four out of eight squares have a shopping center adjacent to the square and most are maintained and well-groomed. In three out of four shopping centers, there are some unused and hidden areas as well as shortcomings in monitoring the indoor environment. Using the theory and site study, a grading system was created with criteria following the CPTED principles studied.  The purpose of the grading system was to be able to carry out comparisons and designate the connection of deficiencies linked to the studied principles.  In the comparative analysis of all the squares, it was clear that informal surveillance from surrounding buildings is the main shortcoming. Next come the shortcomings of the integration of territoriality and image in all squares. In summary, this is because many parts of the facades facing the squares lack larger window sections. Many squares also lack the presence of residential buildings, which provides a greater amount of informal surveillance. Furthermore, the urban building elements, such as facade materials and outdoor furnishings, are poorly maintained and some buildings create surfaces that are not used. Conclusion: When developing or designing squares in vulnerable areas, consideration should be given to creating open spaces with good supervision from both shops and residential buildings. Consideration should also be given to the rapid maintenance and replacement of urban development elements to create ownership and an attractive square. After that, all surfaces and buildings should be used effectively to show ownership, but also for the purpose of activating the location. When developing public indoor environments, the focus should be on avoiding objects that may discourage informal surveillance. Future reconstructions or new constructions should also focus on directing stores towards an open space to counteract crime and increase perceived security.  Finally, the summarized factors can contribute to increased security and the prevention of crime in Sweden's vulnerable and non-vulnerable areas.

Det finns en identifierad ökad otrygghet i Helsingborgs stad (Helsingborg 2022). Tidigare forskning visar att det främst är unga kvinnor som upplever denna otrygghet (Brå 2021; Skr. 2007/08:39; Yates & Ceccato 2020). Studiens syfte är därmed att få en djupare förståelse om vilka faktorer som påverkar unga kvinnors upplevda otrygghet, samt vilka tänkbara åtgärder kvinnorna upplever är nödvändiga för att öka deras trygghet i Helsingborgs stad. Studiens resultat skulle senare kunna bidra till ett fortsatt preventivt arbete kring tryggheten i Helsingborg genom ett förbättrat kunskapsläge. Frågeställningarna som studien bygger på är således; Vilka faktorer påverkar intervjudeltagarnas upplevda otrygghet i Helsingborgs stad? och Vilka tänkbara åtgärder upplever intervjudeltagarna krävs för att öka tryggheten i Helsingborgs stad? Föreliggande studie baseras på 12 semistrukturerade intervjuer med kvinnor som är mellan 20-30 år bosatta i Helsingborg. Resultatet bekräftade bilden som tidigare forskning visar då faktorer såsom rykte och media, utsatthet samt olika yttre faktorer såsom mörker, en plats utformning och människors närvaro har en påverkan på kvinnors upplevda otrygghet. Människors närvaro, avsaknaden av belysning samt kvälls- och nattetid, hade störst påverkan på kvinnornas otrygghet. Åtgärder som ansågs nödvändiga för att öka kvinnornas upplevda trygghet var övervakning i form av belysning och kameraövervakning, närvaro av aktörer samt mer och tydligare information. Kvinnorna berättade även om egna strategier de använde sig av för att öka deras trygghet. De mest önskade åtgärderna var en ökad närvaro av olika aktörer samt belysning. Vidare vore det av intresse att även undersöka andra målgrupper i Helsingborg för att se om det skiljer sig i vad de anser bidrar till deras upplevda otrygghet samt vilka åtgärder de anser kan minska den. / There is an identified unsafety that increases in the city of Helsingborg (Helsingborg 2022). Earlier research shows that it is mostly young women who experience unsafety (Brå 2021; Skr. 2007/08:39; Yates & Ceccato 2020). The aim of this study is thereby to get a deeper understanding about those factors that affect young women’s perceived unsafety, and what possible actions they feel are necessary to increase their safety. The result of this study may later contribute to the continued preventive work on security in Helsingborg by an improved state of knowledge. The questions on which this study is based on are; What factors affect the interview participants perceived unsafety in the city of Helsingborg? and What possible actions do the interview participants think are necessary to improve the safety in the city of Helsingborg?The present study is based on 12 semi-structured interviews with women between the ages of 20-30 living in Helsingborg. The results confirmed what earlier research demonstrated where factors such as rumor and media, vulnerability and external factors such as darkness, area planning and people´s presence have an impact on women’s perceived unsafety. People´s presence, evening and night time, as well as lighting had the greatest impact on women's perceived unsafety. Actions that were considered necessary to increase women´s perceived safety were surveillance in the form of lighting and CCTV, presence of actors, and more and clearer information. The women also talked about strategies they used to increase their safety. The actions they requested the most were increased presence of various actors, as well as lighting. Furthermore, it would be of interest to examen other target groups in Helsingborg to see the difference in what they believe contributes their perceived unsafety and what actions they think are needed to reduce it.

I detta projekt behandlas ämnet misslyckande i relation till mitt framförande av stycket Failing: a very difficult piece for double bass, skrivet av Tom Johnson år 1975. Stycket består av musik för solokontrabas som även har en textrad som ska läsas samtidigt som musiken spelas. Detta med syftet att framföraren ska misslyckas med sitt framträdande. Stycket Failing sätter praxis för att spela musik på sin spets, då det blir oklart vad vi egentligen är ute efter i spelandet. I denna uppsats gör jag ett försök att reda ut hur musikaliska misslyckanden fungerar, samt hur min inställning till misslyckanden kan påverka mitt spelande. Detta sker genom reflektion och begreppsliga resonemang, med vissa referenser till litteratur inom psykologin. Slutsatsen är att jag så länge jag gör ett kvalificerat försök att spela Failing, så kan jag inte misslyckas med mitt framträdande. Detta synsätt leder till minskad prestationsångest vilket kan ge en förhöjd publikupplevelse. Det kan finnas värde i att applicera de begrepp jag kommit fram till på framtida framträdanden, eller fortsätta projektet att skapa tydliga begrepp kring musikaliska framträdanden. / <p><strong>Konsertprogram</strong></p><p>J.S. Bach: <em>Allemande</em> ur Cellosvit nr. 3</p><p>A. Desenclos: <em>Aria</em> ur Aria et Rondo</p><p>S. Koussevitzky: Konsert för kontrabas, Op. 3</p><p>T. Johnson: <em>Failing: a very difficult piece for double bass</em><em></em></p><p><strong>Medverkande</strong></p><p>Joel Hedtjärn, solokontrabas</p><p>Katarina Ström-Harg, piano</p>

Med utgångspunkt i det konstnärliga konceptet knöl söker Heidi i den här uppsatsen bearbeta det djupa och komplicerade förhållandet mellan kaos och kontroll. Genom att röra sig fritt mellan sin personliga erfarenhet, och såväl historiska som samtida skildringar, målar hon här upp en större bild av den känsliga relationen mellan människans sökande efter rationell kunskap och den ständigt närvarande rädslan. Oron för att drabbas av olycka och katastrofer, sjukdom och död. Med stöd i sin egen process, andra konstnärer och relaterade koncept (så som Julea Kristevas abjekt och den gamla föreställningen om monstret) argumenterar Heidi för hur det som bryter av mot våra förväntningar om det rena, sanna och perfekta inte bara bör betraktas som något oönskat. Utan hur dessa avvikelser faktiskt skulle kunna utgöra själva förutsättningen för ett verkligt levande liv…