Lärare har i uppdrag att skapa en inkluderande och jämlik undervisning för alla elever. Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse kring lärares syn på och förhållningssätt till inkludering och jämlikhet i skolämnet idrott och hälsa. Vid datainsamlingen utnyttjades en webbenkät som 39 lärare i idrott och hälsa besvarade. Den insamlade datan analyserades med hjälp av läroplansteori och ramfaktorteori. Resultaten visar att lärarna har en gemensam syn på inkludering och jämlikhet i undervisningen samt dess styrdokument, vilket tyder på att lärarnas transformeringsarenor stämmer överens med formuleringsarenan. Däremot stämmer inte ett fåtal lärares tranformeringsarenor överens med formuleringsarenan, eftersom de beskriver att alla elever ska behandlas likadant. Vidare menar lärarna i studien även att de behöver erbjuda eleverna didaktiska val, nivåanpassningar, trygga relationer och tydliga strukturer och mål samt elevinflytande för att alla elever ska inkluderas i undervisningen och få lika möjligheter att nå målen. Avsaknad av tid, material och kunskaper är de ramfaktorer som försvårar arbetet för lärarna i studien, medan en positiv inställning och ett utökat kollegialt samarbete underlättar arbetsprocessen. Slutligen lyfter denna studie att många av lärarna har kunskaper kring begreppens innebörd men att det i praktiken kan bli svårt att implementera.

Studiens syfte var att undersöka gymnasielärares erfarenheter av och attityder tilltransspråkande samt fördelar och utmaningar lärarna upplevde med att använda entransspråkande pedagogik. I denna kvalitativa studie samlades data in genomsemistrukturerade intervjuer med fyra gymnasielärare. De teoretiska utgångspunkternautgörs av sociokulturella perspektiv. I lärarnas utsagor beskrevs och synliggjordes bådefördelar och utmaningar med transspråkande i undervisningen. Vårt resultat avintervjuerna visade att den största faktorn till lärarnas tillämpning av transspråkande iklassrummet är deras positiva inställning till flerspråkighet. Slutsatsen visar att elevernasspråk samt kunskaper utvecklades och målen uppfylldes när undervisningen anpassadesefter deras behov. På grund av ett litet urval i studien är det därför diskutabelt omslutsatsen är generaliserbar. Vår tolkning av tidigare forskning samt resultat är atttransspråkande kan bidra till att eleverna utvecklar både språk och kunskaper samtidigtsom deras identitet stärks.

Att den svenska skolan ska vara likvärdig tas för givet, samtidigt som likvärdighet är ett begrepp som befinner sig i konstant förändring. Ordets innebörd har varierat över tid och flertalet omdefinitioner har skett de senaste trettio åren. Det pågår en fortsatt diskussion om vad som gör en skola och en utbildning likvärdig. Likvärdighetsbegreppets betydelse är därför i konstant behov av utredning. Syftet med arbetet var således att se hur verksamma lärare i Sverige uppfattar begreppet år 2017. Fyra semistrukturerade intervjuer utfördes med verksamma lärare och specialpedagoger på flera orter. Resultatet visar på att likvärdighet som begrepp definieras som jämlikhet, rättvisa och enhetlighet. Informanterna talar om likvärdighet som jämlikhet mellan könen, rättvisa både för individen och för klassen, samt enhetlighet inom skolan lokalt och nationellt. Rättvisa är centralt i tankesättet, där elevens rätt till skola och utbildning står i centrum. Samtliga informanter framhåller elevens rätt till en enhetlig utbildning, oavsett bostadsort och bakgrund. Resultatet visar på att likvärdighet som begrepp definieras som jämlikhet, rättvisa och enhetlighet. Rent praktiskt utförs detta utförs enligt pedagogerna till stor del genom inkludering och kompensation, genom att undervisning och aktiviteter i klassrummet ska individanpassas, vilket begränsas av skolans resurser och lärarens arbetsbörda. Lärarna anser att eleven har rätt till inkludering i gruppen och ser det som sin arbetsuppgift att kompensera för elevens bakgrund och behov.

Normer är grundade på våra föreställningar och attityder om det som anses vara normalt eller det som i motsats kan vara avvikande och därmed icke-normalt. Attityder kan leda till att det uppstår reproduktioner som begränsar individens möjligheter i sin karriärutveckling. Att bedriva ett normkritiskt arbete handlar om att synliggöra sådana normer, särskilt dem som skapar sociala orättvisor, men också att utmana dessa för att skapa en förändring. Vi har genom en kvalitativ metod intervjuat sju verksamma studie- och yrkesvägledare (SYV) inom skolväsendet. Våra frågeställningar har handlat om att få kunskap och förståelse om hur studie-och yrkesvägledare resonerar kring normer och normkritisk pedagogik samt på vilket sätt de arbetar med detta.Resultatet visar att normer är ett komplext område att arbeta inom eftersom det är så nära förknippat med känslor och värderingar. Normkritiken sker i en ständig process där individen pendlar mellan att vara omedveten till att vara medveten på olika nivåer av kompetenser. Informanterna lyfte även barriärer i det normkritiska arbetet, där speciellt föräldrar med sina normer ansågs ha en stark påverkan på sina barns karriärutveckling. Studien visar att det finns en utvecklingspotential, relaterat till svag styrning från ledningens håll men också för att den normkritiska pedagogiken saknar tydliga handlingsplaner. Informanter uttryckte därför en önskan om ett utökat samarbete, i en enad front, samt fortbildning för hela skolans pedagogiska personal.I sättet hur informanterna arbetar framkommer det att de använder sig själv som redskap och metod, både i sitt förhållningssätt och i sättet att agera. Informanterna förmedlade också ha ett särskilt fokus på genusperspektivet i sitt arbete. I de praktiska övningar som används nämns bland annat övningen Privilege race samt könsneutrala Kiwi-kort, som är ett verktyg för att synliggöra privilegier och normer. / Social norms are based on our beliefs and attitudes about what is right or wrong. These attitudes can lead to unfavorable reproductions of norms that limit the individual's opportunities in his or her career development.Carrying out norm-critical work is about making norms visible, especially those that create social injustices, but also challenging them to create changes. Through a qualitative method, we interviewed seven guidance counsellors that are working within schools. Our questions have been customized to gain knowledge about how these counsellors are reasoning about norms and norm-critical pedagogy as well as how they work with this.The result shows that norms are a complex area to work within because it is so closely associated with emotions and values. Norm criticism takes place in a constant process where the individual commutes between unconscious to consciousness and within various levels of competence. The informants also experienced barriers in the norm-critical work, where parents were highlighted meaning that their own norms have a strong impact on their children's career development. Also, a development potential emerged, related to weak steering from management side and that the norm-critical pedagogy lacks clear action plans. Therefore, there was a desire for increased collaboration, in a united front, as well as continuing education for the entire school's educational staff.As a method in how they work, it emerges that informants use themselves as tools, both in their approach and in the way they act with the clients. The informants also conveyed a special focus on the gender perspective throughout the practical exercises. Specific exercises mentioned by the informants were the Privilege race and as well as using gender- neutral Kiwi-cards, with a purpose and a tool for highlighting privileges and norms.

Social hållbarhet har de senaste åren fått en alltmer framträdande roll i svensk samhällsplanering. Det övergripande transportpolitiska målet är att ”säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för med-borgare och näringsliv i hela landet” (prop. 2008/09:03). En tillgänglig kollektivtrafik spelar därför en viktig roll i en socialt sammanhållen stad. Genom kollektivtrafiken skapas en grundläggande rörlighet att människor kan förflytta sig mellan olika platser i staden. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i tidigare utländsk forskning som visar att otillräcklig tillgång till transporter är en bidragande faktor till socialt utanförskap och segregation. I en svensk kontext saknas det kunskap kring olika socioekonomiska gruppers tillgång till transportsystemet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kollektivtrafiken upplevs och används av individer som bor i Lindängen, ett socialt utsatt område i Malmö. Utifrån teorier kring rättvisa, transportrelaterad social exkludering och tillgänglighet studeras förutsättningarna till tillgänglighet för invånarna i ett socialt utsatt område.Malmö stad har högt uppsatta mål och säger sig arbeta för en socialt sammanhållen stad som är tillgänglig för alla invånare. Vår studie har identifierat en diskrepans mellan den retoriska nivån i styr- och policydokument och användarnas upplevelse av tillgänglighet. Begreppet just city används sedan för att analysera de styr- och policydokumenten som Malmö stads transportplaneringen bygger på. Resultatet visar att kommunen framförallt arbetar utifrån ett equality-perspektiv istället för ett equity-perspektiv, vilket innebär att socioekonomiskt svaga grupper inte stärks i tillräckligt stor utsträckning. / In recent years, social sustainability has been given an increasingly prominent role in Swedish urban planning. The goal of the national transport policy is to “ensure socio- economically efficiency and supply long-term sustainable transport to citizens and industries throughout the country (prop. 2008/09:03). The accessibility of public transport therefor plays an important role in a socially integrative city. Public transport offers a level of basic mobility to citizens so they can access the goods and services the city has to offer and partake in civic life.This paper looks on previous foreign research which shows that inadequate access to transport is contributing factor to social exclusion and segregation. In a Swedish context, there are no such studies conducted and therefore no knowledge about the level of access experienced by groups with low socioeconomic status. The purpose of this paper is to investigate how public transport is experienced and used by individuals living in Lindängen, a residential area in Sweden with a low socioeconomic status.Based on theories of social justice, transport related social exclusion, and accessibility, the social exclusion experienced by residents in Lindängen can to some extent be explained by transport disadvantage.The municipality has high objectives in terms of increased social sustainability, a just public transport system and high accessibility for its residents. The study has identified a discrepancy between the rhetorical level in control and policy documents and the user's perception of accessibility.The concepts of just city is then used to analyse the governance and policy documents on which the municipality’s public transport planning is based. The results show that the municipality primarily works based on an equality perspective instead of an equity perspective. This means that socioeconomically weak groups are not strengthened to a sufficient extent.

This thesis aims to answer the questions; what and were does peer mediation fit into the theoretical and practical frameworks of mediation? How does peer mediation fit into the retributive legal system as it stands today? What problems can arise with the use of peer mediation, its organizations and with the use of adolescent peer mediators, in a legal perspective? When it comes to the question of where peer mediation has its theoretical framework the hypothesis in this thesis are that peer mediation, with respect to the practical framework, is a hybrid of the settlement driven mediation and the transformative mediation. The theoretical framework comes from the philosophy of restorative justice (RJ), primarily the victim-offender mediation in the sense that if peer mediation per se is not enough it has to bee a whole school approach for it to work. In RJ, the community is as important as the primarily parties, the offender and the offended. In school conflicts, the community is the whole school, and as such it has to bee the whole school that is involved in the conflict management program. The method used in this thesis is the traditional method of jurisprudence combined with two case studies. The first case study is the "Peer mediations Project" that in fact was the starting point for the research. The aim with this case study is too show how peer mediation can work in Sweden, both on an organizational and a practical level. In doing so it also highlights which legal questions that is relevant for this thesis. The second case study is the "Spice conflict". This case study aims to make researcher go deeper in the legal issues as well as to illuminate a school conflict and how it can progress. The fist chapter gives a background for peer mediation and the focus of this thesis, as well as the first contact with the two case studies. Chapter two gives a legal background for the thesis. Chapter three deals with conflict theory and chapter four with schools conflicts and the different programs there is to handle those conflicts. In chapter five the different mediations models are presented more in depth and discussed from at mediation perspective. Chapter six goes deeper into the second case study in an effort to resolve the legal issues that has arisen. In the last chapter there is a discussion which originates from the five Nordic principles of mediation, facilitative, peaceably, freely, confidently and restoratively, in conjunction whit mediation, conflict and legal theory.

Fysisk planering kan genom grönstrukturens funktioner hantera och motverka ett flertal utmaningar som urbana städer står inför i samband med behov av förtätning. Tidigare forskning har visat att grönstruktur är särskilt betydelsefull för mänsklig hälsa i socioekonomiskt utsatta områden tack vare dess temperaturreglerande förmåga, då dessa samhällsgrupper generellt visat sig vara mer sårbara för klimatförändringarnas effekter jämfört med andra. Inom denna uppsats undersöks därför hur en kommun planerar för grönstruktur parallellt med behov av förtätning. Undersökningen genomförs i form av fallstudier av Stockholms stad och Norra Djurgårdsstaden samt Fokus Skärholmen, som valda stadsutvecklingsområden i en svensk, kommunal planeringskontext. Syftet är att jämföra om, och i så fall hur, planeringen skiljer sig åt mellan stadsutvecklingsomsråden för att bidra till kunskap om hur en kommun planerar för grönstruktur och förtätning i syfte att minska orättvisor. Uppsatsen ämnar generera ett forskningsbidrag som kartlägger hur en kommun planerar för förtätning, grönstruktur och socioekologisk rättvisa (här avseende rättvis tillgång till temperaturreglerande urban grönstruktur). Forskningen genomförs i syfte att bidra till kunskap om gröna och hälsosamma städer för samtliga invånare över tid.  Metoderna utgår från en kvalitativ forskningsdesign där innehållsanalys gjorts av strategiska dokument och parkplaner. Semistrukturerade intervjuer har genomförts av tjänstepersoner som arbetar med grönstrukturfrågor på Stockholms stad. Empirin ligger sedan till grund för resultat och analys som förs i relation till forskningsöversikt och teoretiskt ramverk, som tar utgångspunkt i tidigare forskning om förtätning, grönstruktur och socioekologisk rättvisa. Studien visar att Stockholms bostadsmål om 140 000 bostäder till år 2030 innebär en oförenlig ekvation för grönstrukturens bevarande över tid utifrån dagens planeringsförutsättningar. Resultatet indikerar att det inte är planeringen i sig som avgör utfallen vid de undersökta fallen av stadsutvecklingsområden med socioekonomiskt olika förutsättningar, utan det är de platsbundna förutsättningarna som i kombination med planeringsförutsättningarna reglerar grönstrukturens möjligheter.

Double Trouble at Bank Noir (2022) är ett digitalt partyspel som utvecklades i en kurs vid Högskolan i Skövde. Vid speltest framkom det att karaktärerna var ojämnt balanserade och detta påverkade spelarnas upplevelse av spelet. En balanseringsmodell skapades som sedan användes för att balansera om ett flertal karaktärer och en ny version av spelet skapades. Studien undersöker hur spelare uppfattar karaktärsbalansen i spelet genom att jämföra två versioner av spelet. En version där balanseringsmodellen används samt en version där modellen inte användes. Deltagarna i studien upplever den version av spelet där modellen används som mer rättvis, dock påverkas fortfarande spelupplevelsen i för stor utsträckning, av vilka karaktärerspelarna får. Den balanseringsmodell som användes stämmer inte helt överens med spelarnas uppfattning om vilka förmågor som är viktiga i spelet. Ett framtida arbete blir därför att anpassa balanseringsmodellen efter deltagarnas svar, balansera om karaktärerna och skapa en ny version av spelet.

No description available.

I takt med samhällsutvecklingen möter och möts allt fler flerspråkiga barn i förskolan och språk- och kunskapsutveckling utgör idag samhällsaktuella debatter. Föreliggande studie syftar till att undersöka hur förskollärare uppfattar och förhåller sig till flerspråkighet, samt hur de beskriver att de bedriver undervisning i relation till fenomenet – för att medverka till flerspråkiga barns språk- och kunskapsutveckling i enlighet med en likvärdig utbildning. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av ett normkritiskt perspektiv och en transspråkande teori, vilka används för att analysera semi-strukturerade intervjuer med fyra förskollärare, verksamma i kontexter där flerspråkighet i låg grad finns representerad.  Studien visar att deltagande förskollärare beskriver en positiv syn på flerspråkighet, där det beskrivs som en tillgång – men samtidigt framträder en bild av denna tillgång som präglat av en enspråksnorm där modersmålet främst ses som en rättighet. I avsaknad av gemensam policy eller uttalat förhållningssätt eller arbetsmetod förhåller förskollärarna sig i sitt arbete med flerspråkighet till läroplanen – i vilken formuleringar framkommer som tolkningsbara och tolkningarna påverkade av normativa föreställningar. Förskolansundervisning framträder framför allt som tillägnad svenska språket, och flerspråkighet delvis som en resurs i individens språk- och kunskapsutveckling, men framför allt som en resurs i förskolans värdegrundsarbete. De förhållningssätt och synsätt som framträder i intervjuerna och som förs visioner om, beskrivs visa sig i låg grad i praktiken och förskolans undervisning.