SammanfattningSyftet med studien är att undersöka hur rörelsenedsättning framställs i text och bild i fyrabilderböcker producerade mellan 2007 och 2014, med speciellt fokus på det sociala samspeletmellan karaktärerna i böckerna. Böckerna som analyseras är riktade till barn i förskoleålder ochfinns att låna på offentliga bibliotek. En avgränsning görs till bilderböcker med signumet Hcf och deutvalda böckerna passar barn i 4-6 årsåldern, eftersom analysen även ska mynna ut i olikafrågeställningar till varje bok som kan användas som stöd för pedagoger vid högläsning ochreflekterande samtal. Metoden är kvalitativ diskursanalys, som undersöker hur skrivet språk ochbildspråk används för att skildra barn med rörelsenedsättning i bilderböcker. Analysen görs medsociokulturella utgångspunkter om att bilderböcker förmedlar upplevelser och lärande sker mellanmänniskor i sociala gemenskaper. Resultatet av analysen visar att rörelsenedsättningen i två avböckerna inte skildras alls genom texten, utan enbart via bilderna. De resterande böckerna skildrarrörelsenedsättningen i text som ett problem på grund av brister i omgivningen, och inte på grund avbarnets egen funktionsförmåga. Två av böckerna visar karaktärer med enbart gott socialt samspel,medan de andra två även skildrar konflikter, som sedan löser sig. I bilderna görs ingen åtskillnadmellan barnen med rörelsenedsättning och de andra karaktärerna, förutom att bilderna visar dehjälpmedel i form av exempelvis rullstolar barnen behöver för att kunna förflytta sig. Slutsatsendras att rörelsenedsättning framställs som att det är den fysiska och sociala miljön som avgör hurstora rörelsehinder barnen har, och att alla fyra böcker är bra utgångspunkter för reflekterandesamtal kring rörelsehinder, och kan användas i förskola för att främja ett positivt och inkluderandeklimat.

Trots att det finns ungefär 7000 rörelsenedsatta barn i Sverige finns brister i anpassning av förskolans utomhusmiljö. Förskolans styrdokument uppger att verksamheten ska anpassas för att vara inkluderande för barns olika behov. Alla barn har rätt till lek, men får alla möjlighet att nyttja den rättigheten? I denna studie synliggörs metoder för att öka rullstolsburna barns självständighet, delaktighet och inkludering. Analys av det insamlade materialet har gjorts med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att de intervjuade förskollärarna anser att inkludering har en betydande roll för barns självkänsla samt för deras möjligheter till utveckling och lärande. Pedagogens förhållningssätt kan vara avgörande för huruvida ett barn kan inkluderas när det finns hinder i den fysiska miljön.

Bakgrund: Tillgänglighet i skolan innebär att alla barn ska ha möjlighet till lärande och inkludering på lika villkor. Tillgänglig lärmiljö handlar om att skolan och dess lokaler ska vara anpassade så att elever oavsett funktionsnedsättning ska kunna vara delaktiga i skolverksamheten. Fysisk tillgänglighet kan påverka delaktighet, att känna delaktighet är en förutsättning alla ska ha. Syfte: Syftet är att undersöka den fysiska tillgängligheten för barn med rörelsenedsättning i grundskolor i Örebro kommun. Metod: En strukturerad observation görs på totalt 16 skolor för att kunna beskriva den fysiska tillgängligheten på grundskolor för barn med rörelsenedsättning i Örebro kommun. Uppsatsen genomfördes med hjälp av en checklista med 23 bedömningspunkter som var indelade i de tre områdena “utomhus”, “entré” och "inomhus/hygienutrymme". Resultat: Bedömningpsunkterna A3 (stabil ytbeläggning) A19 (parkering för personer med funktionsnedsättning finns inom 10 meter från entrén) och B2 (inga höga trösklar vid entre) var genomgående inte uppfyllda på skolorna. Resterande bedömningspunkter var relativt bra uppfyllda. Korrelationstestet visade ett svagt negativt samband mellan skolornas ålder och totalpoäng. Resultatet av korrelationstestet var inte statistiskt signifikant. Slutsats: Tillgängligheten på de 16 grundskolorna i Örebro kommun visade sig ha brister. Utifrån checklistans bedömningspunkter och observationer tyder resultatet på att förbättringspotential finns. Skolorna bör göra ronder och kartlägga skolmiljön för att få bättre tillgänglighet och vara anpassade efter alla.

Barns rätt till en lekfull miljö: Ett designförslag på en lekplats med syfte att skapa tillgänglighet för barn som använder rullstol koncentrerar sig på problematiken kring utformandet av lekplatser och barn med rörelsenedsättning. Syftet med arbetet är att utforma ett designförslag på en lekplats som är tillgänglig för barn som använder rullstol. Utifrån metoder som intervjuer, platsobservationer och skisser skapades en helhetsbild över de fysiska problem målgruppen har angående tillgänglighet på lekplatser. Detta gav förståelse för vilka behov och förutsättningar målgruppen har, och eventuella lösningar på problemen. Med hjälp av studien har ett gestaltningsförslag på en lekplats för barn som använder rullstol skapats, för att förbättra och kommunicera tillgänglighet.  Gestaltningsförslaget visar fler lekmöjligheter där barn som använder rullstol har möjlighet att leka tillsammans med barn som inte har någon typ av rörelsenedsättning. Detta för att skapa inkludering och ett socialt sammanhang.

Denna studie tar reda på hur karaktärerna framställs i barnlitteraturen och hur livet med nedsatta rörelsefunktioner gestaltas både i text och bild. En kvalitativ litteraturanalys av sex olika skönlitterära barnböcker som handlar om karaktärer med nedsatta rörelsefunktioner har genomförts. Syftet med analysen är att sprida kunskap om hur förskollärare kan använda litteraturen som ett verktyg i form av ett samtalsunderlag i likabehandlingsarbetet. Resultaten visar att det är viktigt att få förståelse för den situation individer med rörelsenedsättning befinner sig i och visa sitt stöd för dem för att få en bra inkluderande miljö. I de analyserade berättelserna har karaktärerna olika former av stöd från sin omgivning som stärker dem och ökar deras självförtroende. Vilket visar på vikten av att skapa ett inkluderande samhälle. Samtidigt uttrycker karaktärerna en önskan om att de inte vill bli definierade av sin rörelsenedsättning utan vara självständiga individer. Resultatet visar även att det är viktigt att läsa in sig på barnlitteraturen man väljer att behandla för att kunna ha ett bra boksamtal och rikta in det i förhållande till det syfte man har för samtalet med barnen. Detta eftersom barnlitteratur fokuserar på olika aspekter av livet.

Purpose: It is necessary for disabled people to be treated equally, according to regulation 2001:526 § 1, therefore must everyone have the same terms and conditions. It is important to know people's different conditions and needs in order to create an accessible and useful environment. The Swedish standard contains both normal level and an increased level of accessibility. Studies have shown that normal levels of accessibility are not enough for a comfortable home for disabled persons. Ignorance and economic factors are the reason why there is lack of improvements in accessibility. The aim of the study is therefore to develop knowledge about accessibility that can be used to develop effective floor plans or improve existing floor plans. Method: The methods that is used in this study are poll survey, interviews, literature study and document analysis. Literature study and document analysis increased the writer's knowledge about this subject. Interviews and poll surveys increased the writer's information about the experiences and improvement of comfort in homes for people with disabilities. Findings: The majority of disabled individuals from the interview survey are satisfied with usefulness thanks to housing adjustment measures. Improvements in usability that are desired are, for example, threshold-free areas, installation of automatic doorway, height-adjustable kitchen cabinet and kitchen counter. The study showed that the majority of disabled individuals want increased accessibility in bathroom, kitchen and the hallway in order for the home to be comfortable and useful. An ideal home should have movable and open surfaces with a turning radius of at least 1.5 meters. The dwelling must have an open floor plan with a division into a private and social zone. Implications: The conclusions from this study are that one should strive for well thought-out planning solutions from the beginning in order to avoid large costs afterwards. In addition, big focus should be placed on the kitchen, the bathroom and the hallway, as these rooms are used most and are given high priority. For a usable housing for disabled individuals, these rooms should be built according to the height level of accessibility. A closet/storage room is also required for extra storage. In addition, big focus should be placed on the functions of housing, that is, how the different rooms are linked to each other. For instance, it is better to have an open floor plan because there are fewer partitions, which gives the feeling of an open space and larger housing. Limitations: To limit the study, only accessibility indoors is examined. Ground requirements and technical property requirements are not investigated in the study. The focus is on individuals with reduced ability to move, where mental disabilities are not discussed in this study. Improvements to Vätterhems’ floor plans are only made for the apartment with 3 REK. When sketching the ideal floor plans, the focus has only been on designing an apartment with 2 REK. / Syfte: Eftersom alla människor ska kunna leva med samma villkor och samma förutsättningar, enligt förordning 2001:526 § 1, krävs det att funktionshindrade behandlas på lika sätt. För att skapa en tillgänglig och användbar miljö är det viktigt att känna till människors olika förutsättningar och behov. Svensk standard innehåller både normal nivå och höjd nivå på tillgängligheten. Undersökningar har visat att normalnivå inte är tillräcklig för att en bostad ska vara bekväm för funktionshindrade individer. Orsaken till bristande förbättringar på tillgänglighet är okunskap och ekonomiska faktorer. Målet med studien handlar därför om att ta fram kunskap om tillgänglighet som kan användas för att ta fram effektiva planlösningar eller förbättra befintliga planlösningar. Metod: Enkät, intervjuer, litteraturstudie och dokumentanalys har använts som metod till denna studie. Litteraturstudie och dokumentanalys ökade skribenternas kunskap inom ämnet. Intervjuer och enkäter bidrog med ökad information om funktionshindrades upplevelser och önskemål i bostaden Resultat: Majoriteten av funktionshindrade individer från intervjuundersökningen är nöjda med användbarheten tack vare bostadsanpassningsåtgärder. Förbättringar av användbarheten som önskas är exempelvis tröskelfria områden, installation av automatisk dörröppning, höj- och sänkbart köksskåp och köksbänk. Studien visade att majoriteten av funktionshindrade individer vill ha utökad tillgänglighet i badrum, kök och hallen för att bostaden ska vara bekväm och användbar. En ideal bostad ska ha rörliga och öppna ytor med en vändningsradie på minst 1,5 meter. Bostaden ska ha en öppen planlösning med en uppdelning på privat och social zon. Konsekvenser: Slutsatserna som undersökningen har tagit fram är att man ska sträva efter välgenomtänkta planlösningar redan från början för att slippa stora kostnader i efterhand. Dessutom ska det läggas stor fokus på köket, badrummet och hallen eftersom dessa rum används mest och prioriteras högt. För en användbar bostad till funktionshindrade individer ska dessa rum byggas enligt hög tillgänglighetsnivå. Det krävs även en klädkammare/förråd för extra förvaring. Dessutom ska det läggas stor fokus på bostäders funktioner, det vill säga hur de olika rummen är kopplade till varandra. Det är exempelvis bättre med en öppen planlösning för det är färre mellanväggar vilket ger en känsla av en öppen yta och större bostad. Begränsningar: För att begränsa studien undersöks endast tillgängligheten inomhus. Tomtkrav och tekniska egenskapskrav utreds inte i studien. Fokuset ligger på individer med nedsatt rörelseförmåga där psykisk funktionsförmåga ej avhandlas i denna studie. Förbättringar på Vätterhems planlösningar utförs endast för bostaden med 3 ROK. Vid skissning av de ideala planlösningarna har fokuset endast varit att designa en bostad med 2 ROK.

Digital participation is a crucial part of the modern society. Everyone should have the possibility to be digitally active. However, studies have shown that 50 % of people with mobility disabilities in Sweden thinks it is hard to use the internet. The aim of this study is to examine what in a websites structure might cause problems for mobility disabled persons. The study focuses on the four core principles of information architecture that is organization-, navigation-, search- and labeling systems. The study used a mixed method and began with an internet survey among a group of people with mobility disabilities. The survey results then led to an interview with three people with mobility disabilities. The outcome of these two methods showed that the navigation system was the most important one of the four regarding accessibility. The problem that occurred the most was website’s with too deep hierarchy that made the user click many times and scroll a lot. The study also stumbled upon an interesting phenomenon, many people with mobility disability don’t usually think they have a problem with using the internet. But when they think about it, they can see all the little things that might be a problem.

Syftet med denna studie var att undersöka hur vuxna personer med reumatoid artritupplever och påverkas av den sjukdomsrelaterade smärtan och rörelsenedsättningen.Metoden som användes var en litteraturstudie, vilken inspirerats av Goodmans sjusteg. Resultatets underlag är 11 vetenskapliga artiklar. Dessa granskades först eftermodifierade protokoll av Willman m fl, därefter av ett modifierat protokoll avHellzén m fl. Resultatet presenteras under fem teman. De beskriver hur personernaupplever smärtan och rörelsenedsättningen, påverkas i det dagliga livet, uppleverberoende av andra, hur de påverkas psykiskt samt svårigheter i att kunna planeraframtiden. Detta resultat kan öka en sjuksköterskas insikt i hur sjukdomen påverkarden drabbade. Förhoppningen är att skapa en djupare förståelse som kan leda tilllämpligt bemötande och god omvårdnad. / The aim of this study was to investigate how adults with Rheumatoid Arthritisexperience and the impact of the pain and the functional disability related to thedisease. The method used was a literature review, inspired by Goodman’s sevensteps. The ground work of the results is 11 scientific articles. At first the articles werechecked by using a modified protocol by Willman et al. After that a modifiedprotocol by Hellzén et al were used. The results are presented under five themes.They describe how people experience the pain and functional disability, impact ofdaily life, experience of interdependence, the psychical impact and the difficulty inplanning the future. This result can increase the nurse knowledge in how the diseaseaffects the person with Rheumatoid Arthritis. The expectation is to create a deeperunderstanding which can lead to a proper confrontation and a good nursing care.

Inkludering ska vara en självklarhet inom idrotten, men hur blir det när personer och organisationer har olika syn på vad inkludering är för något. Urvalet av personer med funktionsnedsättning är mycket färre än personer som inte har någon funktionsnedsättning. Det gör att det inte blir lika enkelt att organisera idrott för paraidrottare. Syftet med studien var att undersöka hur rullstolsburna paraidrottare upplever och erfar hur inkluderingen i deras olika idrotter fungerar eller inte fungerar. Frågeställningarna handlar om hur paraidrottare upplever inkludering, exkludering och vilka eventuella förbättringsåtgärder det skulle finnas för att inkludera fler. Materialet analyserades utifrån en inkluderingstrappa där första steget kallas segregering och innebär utanförskap. Ju högre upp i trappan desto mer inkluderad inom idrottsverksamhet, sista steget kallas inkluderad och innebär innanförskap. Semistrukturerade intervjuer (n=6) genomfördes med paraidrottare. Resultat visade att tillgänglighet och kunskap om parasport är viktiga faktorer till att paraidrottare ska känna sig inkluderande. Paraidrottare vill bli behandlade med samma förutsättningar, möjligheter och skyldigheter som övriga idrottare. En slutsats som kan dras är att inkludering de senast åren har blivit ett ämne inom idrott som värdesätts högt, dock finns det mycket kvar att göra för att paraidrottare ska känna sig helt inkluderande. Genom att skapa en högre medvetenhet om parasport och idrott för personer med funktionsnedsättning skulle det kunna bidra till det bättre. / Inclusion should be a matter of course in sports, but what happens when people and organizations have different views on what inclusion is. The sample of people with disabilities is much smaller than people who do not have any disabilities. This means that it will not be as easy to organize sports for para-athletes. The purpose of the study was to investigate how para-athletes in wheelchairs experience how inclusion in their various sports works or does not work. The questions are about how para- athletes experience inclusion, exclusion and what possible improvement measures there would be to include more. The material was analyzed based on an inclusion ladder where the first step is called segregation and means exclusion. The higher up the ladder, the more included within sports activities, the last step is called included and means insider ship. Semi- structured interviews (n=6) were conducted with para-athletes. Results showed that accessibility and knowledge of para sports are important factors for para- athletes to feel included. Para athletes want to be treated with the same conditions, opportunities and obligations as other athletes. A conclusion that can be drawn is that in recent years, inclusion has become a subject in sports that is highly valued, however, there is still a lot to be done for para-athletes to feel fully inclusive. By creating a higher awareness of para sports and sports for people with disabilities, it could contribute to the better.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och tolka berättelser publicerade i poddar av personer med rörelsenedsättningar. Utifrån den socialkonstruktivistiska utgångspunkten att kroppen konstrueras utifrån rådande samhällsnormer belyses här hur funktionsnedsatta kroppar konstrueras som infantila och ofullkomliga samt vilka konsekvenser sådana konstruktioner kan få. Mitt empiriska material är poddar publicerade på Spotify och dessa poddar har jag analyserat utifrån reflexiv tematisk analys. Analysen visade på tre huvudteman; det första är Den infantiliserade vuxna som beskriver hur individer med ofullkomliga kroppar infantiliseras i samhället utifrån hinder som skapas fysiskt i det offentliga rummet samt utifrån normen om vuxenhet kopplat till arbete. De ofullkomliga kropparna infantiliseras även genom bemötande från omgivningen utifrån tanken om vad som är barnighet och vuxenhet. Det andra temat är Ofullkomliga kroppen en människa eller? som visar på hur individer med ofullkomliga kroppar ses som ett medicinskt problem samt hur tanken om normaten i samhället gör personer med ofullkomliga kroppar till avvikare och hur de försöker vända detta till något positivt genom att ”dra invalidkortet”. Det temat avslutas med en analys av värdet av dessa individer utifrån begreppet DisHuman. Det tredje och sista temat är En endimensionell och osynlig funkisid vilket visar på konstruktionen av funkisidentitet och dess konsekvenser. Hur osynligheten av personer med ofullkomliga kroppar i samhället påverkar omgivningens syns på dessa kroppar men även deras möjlighet att hitta förebilder. Utifrån en analys av berättelser från personer med rörelsenedsättningar visar jag på hur konstruktionen av personer med ofullkomliga kroppar sker genom hinder i tillgängligheten i det offentliga rummet. Det sker även genom synen på hur vuxenhet är att vara oberoende och detta kopplat till arbetslivet. Resultatet visar att utifrån den funktionsmaktsordning och åldermaktsordning som finns i samhället så infantiliseras personer med ofullkomliga kroppar vilket gör att de hamnar i en konstruerad evig barndom. Vidare så konstrueras dessa individer som avvikande utifrån infantiliseringen i samhället. Konsekvenserna som detta leder till är att personer med ofullkomliga kroppar blir osynliga i samhället samt att det konstrueras en funkisidentitet som blir endimensionell och får ett minskat mänskligt värde.