Spelling suggestions: "subject:"breading anda writing"" "subject:"breading ando writing""
311 |
Lässtrategier i undervisning för elever i läs- och skrivsvårigheter : En intervjustudie om hur lärare beskriver sin undervisning för elever i läs- och skrivsvårigheter för en ökad läsförståelse / Reading strategies in teaching for pupils with reading and writing difficulties : An interview study on how teachers describe their teaching for pupils with reading and writing difficulties for increased reading comprehensionGrahn Gustavsson, Mathilda January 2023 (has links)
Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om hur lärare beskriver undervisningen inom svenskämnet i grundskolans årskurs 4-6 med fokus på stöd för att utveckla läsförståelsen för elever i läs- och skrivsvårigheter genom lässtrategier. Målet är att bidra med idéer, tankar och kunskap om hur lärare kan planera sin undervisning för att stötta elevers läsförståelseutveckling. Studien fyller en kunskapslucka eftersom det finns begränsad forskning om lässtrategiundervisning för att främja läsförståelseutvecklingen för årskurserna 4-6. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet, vilket betonar betydelsen av socialt samspel och stöttning, även kallad scaffolding. Fem lärare deltog i studien och har intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer där de beskrivit sin undervisning om lässtrategier för elever i läs- och skrivsvårigheter. Data som samlades in analyserades sedan genom en innehållsanalys. Föreliggande studie presenterar lärarnas definitioner av begreppen läsförståelse, lässtrategier samt läs- och skrivsvårigheter. Vidare beskrivs de möjligheter och utmaningarna lärarna beskrev med lässtrategiundervisning för elever i läs- och skrivsvårigheter. Resultaten tyder på att det finns samband mellan elevers medvetna val och framsteg i läsförståelseutvecklingen. / The purpose of the study is to contribute with knowledge about how teachers describe the teachingof Swedish in primary school grades 4-6 with focus on support for developing reading comprehension for pupils with reading and writing difficulties through reading strategies. The goal is to contribute with ideas, thoughts, and knowledge about how teachers can plan their teaching to support pupils reading comprehension development. The study fills a knowledge gap as there is limited research on reading strategy teaching to promote reading comprehension development for the grades 4-6. The study is based on the sociocultural perspective, which emphasizes the importance of social interaction and support, also known as scaffolding. Five teachers were interviewed using semi-structured interviews where they describe their teaching of reading strategies working with pupils with reading and writing difficulties. The data was analyzed usinga content analysis. The study presents the teachers’ definitions of the concepts of reading comprehension, reading strategies, and reading and writing difficulties. Furthermore, opportunities and challenges that the teachers describe using reading strategies when teachingpupils inreading and writing difficulties are highlighted. The results indicate that there are connections between pupils’ conscious choices and progress in reading comprehension development.
|
312 |
Digitalt anpassad information för personer med läs- och skrivsvårigheter/dyslexiZoort, Hanna January 2023 (has links)
Detta är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning textdesign. Syftetmed studien är att undersöka aspekter som gör digitala texter tillgängliga förutvald mottagargrupp med hjälp av principer framtagna för dessa i kombinationmed principer inom informationsdesign. Undersökningar och analyser har gjorts genom litteraturundersökning, läsbarhetsanalys, enkätundersökning, intervju och A/B test. Undersökningarna har visat på behovet av förenklat, anpassat informationsmaterial för mottagarna. Ett förslag på ett anpassat exempelmaterial för mottagarna läggs fram i slutet av rapporten.Teorier som har används i studien är läsbarhetsteorier, kommunikationsteoriersamt teorier inom grafisk formgivning och tillgänglighet för att styrka studien och dess relevans inom forskningen.
|
313 |
Se mina styrkor - inte mina svagheter: en kvalitativ analys : Svensklärares praktik kring stöttning för elever med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter samt gymnasieelevers uppfattning om stödet de får / See my strengths, not my weaknesses: a qualitative analysis : Teachers´ practice in the area of support for students with dyslexia and/or reading and writing difficulties as well as the students` perceptions of the support they receiveKonjusha, Shpresa January 2023 (has links)
The overall purpose of the present study is to investigate experiences of adaptations and special support during the final years of school, from junior high school to high school. Part of the aim is to analyse teachers' perceptions of the support they provide in the Swedish language subject to students who have dyslexia and/or reading and writing difficulties. The other part is to establish how students with dyslexia and/or reading and writing difficulties perceive the support they receive. To achieve the aim, three semi-structured interviews were conducted with one junior high school teacher and two high school teachers, all of whom are experienced teachers in Swedish. Furthermore, three semi-structured interviews were conducted with high school students. The empirical evidence obtained was analysed based on Lev Vygotskij's sociocultural theory. The results show that the teachers partially agree on how they can adapt the teaching of Swedish for students with dyslexia and/or reading and writing difficulties from a socio-cultural perspective. Furthermore, the results demonstrate that the three teachers believe that they lack on-going education about dyslexia and reading and writing difficulties. The results from the interviews with the high school students show that they experience less support from teachers at high school compared to junior high school. We can conclude that Swedish teachers need more knowledge about the causes of dyslexia and other reading and writing difficulties in order to design sustainable and well-functioning support and adaptations. Another conclusion is that most of the teachers (2 out of 3) have insight into how the external conditions in the learning environment can be adapted to accommodate students’ reading and writing problems. A second conclusion drawn from the high school students' responses is that they would like more support from teachers in all subjects, not only Swedish. The final conclusion, which is considered very important, is their wish for the teachers to acknowledge and highlight their strengths instead of pointing out their weaknesses.
|
314 |
Hur elevers läs- och skrivförmåga påverkar lärandet i de samhällsorienterande ämnena. / How pupils reading and writing skills affect learning in the socially oriented subjects.Johansson, Fanny, Andersson, Emma January 2022 (has links)
Syftet med arbetet är att undersöka hur språk- och skrivsvårigheter kan påverka ett ämne som SO då detta ämne lägger stor fokus på innehållet. Det är svårt att lära sig och förstå ett innehåll i en text om du måste lägga största fokuset på att ens kunna läsa texten. För att komma fram till ett resultat har vi valt ut artiklar och använt oss av äldre forskning utifrån dem. Vi har valt ut 8 forskningsartiklar samt avhandlingar och böcker som vi arbetat med. Vi har använt oss av både internationell forskning samt svensk forskning i våra valda artiklar.
|
315 |
Digitala verktyg som stöd i skrivutvecklingen : En kvalitativ studie om hur lärare beskriver användandet av digitala verktyg för att stötta elever med svenska som andraspråk i deras skrivutveckling / Digital tools to support writing development : A qualitative study of how teachers describe the use of digital tools to support students with Swedish as a second language in their writing developmentMilenkovic, Damjan January 2022 (has links)
Denna studie syftar till att undersöka hur digitala verktyg kan användas som stöd för elever med svenska som andraspråk i deras skrivutveckling. För att förstå hur lärare arbetar med verktygen för att stötta elever och vilka faktorer som påverkar detta behövs det få svar på olika frågor. Studien undersöker vilka möjligheter och utmaningar det finns med användandet av det digitala verktyget, lärares beskrivning av användandet med digitala verktyg och hur lärares digitala kompetens påverkar användandet. Studiens teoretiska utgångspunkt grundar sig i ramfaktorteorin och teoretiska begrepp från det sociokulturella perspektivet om den proximala utvecklingszonen och scaffolding. För att uppfylla syftet med studien har en kvalitativ datasamlingsmetod genomförts i form av intervjuer. Fem intervjuer med sex olika lärare genomfördes för att få svar på studiens frågeställningar. Resultatet i studien visar på att respondenterna uttrycker att de digitala verktygen är en positiv faktor för att utveckla elever med svenska som andraspråk i deras skrivutveckling. Det huvudsakliga resultatet i studien var de olika funktionerna med verktygen som ansågs som en givande möjlighet. Digitala verktygets korrigeringsfunktioner, talsyntes och översättning ligger till grund för elevers skrivutveckling. Utmaningar med digitala verktyget berörs också i studiens resultat. Arbetet med verktygen ger krav på lärare och deras digitala kompetens för att använda verktygen på ett effektivt sätt. Studiens metod och resultat diskuteras slutligen i samband med teori och syfte. / This study aims to investigate how digital tools can be used to support pupils with Swedish as a second language in their writing development. To understand how teachers work with digital tools to support pupils and what factors influence this, it is necessary to get answers to various questions. The study investigates what opportunities and challenges there are with the use of the digital tool, teachers’ descriptions of the use of digital tools and how teachers’ digital competence affects their use. The study’s theoretical standpoint is based on the framework factor theory and theoretical concepts from the sociocultural perspective on the proximal development zone and scaffolding. To fulfill the purpose of the study, a qualitative data collection method was conducted in form of interviews. Five interviews with six different teachers were implemented to get answers to the study’s questions. The result of the study show that the respondents express that the digital tools are a positive factor for developing student with Swedish as a second language in their writing development. The main result of the study was different functions with the tool which was considered a rewarding opportunity. The digital tool’s correction functions, speech synthesis and translation form the basis for pupils writing development. Working with the tools places demands on teachers and their digital skills to use the tools effectively. The study’s method and results are finally discussed in connection with theory and purpose.
|
316 |
Att säga tulipanaros ... : svensklärares arbete och lärarutbildningens relevans för arbetet som svensklärare sett ur ett professionsperspektivSjögren, Stella January 2012 (has links)
This study is concerned with Swedish as a school subject, with teachers in Swedish and with the relevance of teacher training, all of which I discuss in the perspective of professionalism. When it comes to content, the Swedish subject is characterized by disruption. The informants describe different subjects, but communicative skills seem to be their most important objective. And among the informants the collective view on the Swedish subject is that of Swedish as Skills. Furthermore, the concept of integrated studies in secondary school is interpreted and construed in two different ways, formal subject integration and one that might be called “true” subject integration. The study also points to discrepancies between teacher education and the profession. One such discrepancy concerns the core of Swedish as a subject. Another concerns the teaching and responsibility of children with reading and writing disabilities and other states of difficulties, such as ADHD. The teachers in this study did not get such proficiency during teacher training, and this causes frustration and feelings of inadequacy. At the same time the Swedish educational authorities presuppose that this area is the concern of every teacher, and not solely the concern of teachers of the Swedish subject. The subject concept, the use and ideology of steering documents, subject integration as well as the status of teacher training are factors that seem to have an impact on the autonomy and status of teachers.
|
317 |
Omvandla utmaningar till möjligheter: Läs- och skrivsvårigheter och elevers välmående inom webbutveckling/programmering. / Turning challenges into opportunities:Reading and writing difficulties and student’s well being inprogramming and web developmentWannerö Avramidou, Linda, Rada, Ehab January 2024 (has links)
This thesis delves into the unique educational challenges and learning styles of students with reading and writing difficulties, specifically within the context of programming and web development. We explore the aspects of cognition, emotion, and motivation, offering a nuanced exploration of how task structures and educational environments impact these students. Employing an Activity and Action-Based framework, the study engages with a blend of observational and interview methodologies. This approach provides an in-depth understanding of how students with reading and writing difficulties interact with and perceive various educational tasks, particularly those with a heavy reliance on text. The insights gleaned from this research are significant, offering valuable guidance for tailoring educational strategies and technological tools to more effectively meet the needs of students with reading and writing difficulties in the increasingly important fields of programming and web development. / Detta examensarbete utforskar de unika utbildningsutmaningarna och inlärningsstrategier hos studenter med läs- och skrivsvårigheter, särskilt inom programmering och webbutveckling. Vi undersöker aspekter av kognition, emotion och motivation och erbjuder en nyanserad bild av hur uppgiftsstrukturer och utbildningsmiljöer påverkar dessa studenter. Genom att använda en aktivitets- och handlingsbaserad ram, engagerar sig studien i en kombination av observations- och intervju-metodologier. Denna metod ger en djup förståelse för hur studenter med läs- och skrivsvårigheter interagerar med och uppfattar olika utbildningsuppgifter, särskilt de mer textintensiva. Insikterna som erhållits från denna forskning är betydande och erbjuder värdefull vägledning för att anpassa utbildningsstrategier och teknologiska verktyg för att mer effektivt möta behoven hos studenter med läs- och skrivsvårigheter inom de alltmer viktiga områdena programmering och webbutveckling.
|
318 |
Lika möjlighet till lärande i samhällskunskap : En intervjustudie om hur samhällskunskapslärare i årskurs 4–6 möjliggör lärande för elever i läs- och skrivsvårigheter / Equal opportunities for learning in civics education : An interview study on how civics education teachers in grades 4-6 enable learning for pupils with reading and writing difficulties.Hjälmeby, Filippa January 2023 (has links)
Samhällskunskapsämnet ska bidra till att utveckla elevers kunskaper om demokratiska värden, mänskliga rättigheter samt utveckla förståelse för olika förhållanden och strukturer i samhället. Dessa kunskaper är avgörande för elevers möjlighet att leva och verka i samhället. Elever i läs- och skrivsvårigheter behöver dock ofta stöd i sin inlärning. Samhällskunskapslärare behöver därför ha kunskap om olika undervisningsmetoder i ämnet som ger dessa elever möjlighet till inlärning. Forskning om undervisningsmetoder i samhällskunskap för elever i dessa svårigheter är begränsad. Det är därför av vikt att undersöka samhällskunskapslärares erfarenheter för att bidra till en mer likvärdig undervisning för alla elever. Syftet med denna studie är därmed att bidra med kunskap om hur mellanstadielärare möjliggör lärande för elever i läs- och skrivsvårigheter inom ämnet samhällskunskap. Denna studie utgår från två frågeställningar som berör vilka undervisningsmetoder lärare beskriver att de använder för att möjliggöra lärande i samhällskunskap hos elever i läs- och skrivsvårigheter samt vilka möjligheter och utmaningar dessa metoder genererar. För att undersöka samhällskunskapslärares beskrivningar av undervisningsmetoder kombineras en sociokulturell teoribildning med en kvalitativ analys baserad på semistrukturerade intervjuer. Åtta lärare från tre olika skolor intervjuades och intervjuerna analyserades med en tematisk analys där fem kategoriseringar lyftes fram. Studiens resultat visar att samhällskunskapslärarna använder olika undervisningsmetoder för elever i läs- och skrivsvårigheter, inklusive gemensam läsning, läsförståelsestrategier och användning av digitala verktyg. För skrivande används både metoder som hjälper elever att visa kunskaper och metoder som främjar lärande, inklusive digitala verktyg och muntlig framställning. Kooperativt lärande är också en metod som påvisas främjar lärande i samhällskunskap för elever i läs- och skrivsvårigheter. Utmaningar med användning av metoderna benämner lärarna är att nå alla elever, skapa ett samarbetsvänligt klimat och hitta differentierat material. Slutligen konstateras att skapandet av lärandemöjligheter för elever i läs- och svårigheter genererar en positiv inlärningsmiljö som gynnar lärandet i samhällskunskap för alla elever. / Civics education aims to contribute to the development of pupils' knowledge of democratic values and human rights, as well as to foster an understanding of various social conditions and structures. These knowledge areas are crucial for pupils' ability to live and function in society. However, pupils with reading and writing difficulties often require additional support in their learning process. Therefore, civics education teachers need to have knowledge of different teaching methods that provide these pupils with opportunities for learning. Research on teaching methods in civics education for pupils with such difficulties is limited. Investigating civics education teachers' experiences is crucial for promoting equitable education. The purpose of this study is to provide knowledge on how primary school teachers facilitate learning for pupils with reading and writing difficulties in civics education. This study addresses two research questions regarding the teaching methods described by teachers to facilitate learning in civics education for pupils with reading and writing difficulties and the opportunities and challenges these methods generate. To examine civics education teachers' descriptions of teaching methods, a sociocultural theory is combined with a qualitative analysis based on semi-structured interviews. Eight teachers from three different schools were interviewed. The interviews were analyzed using thematic analysis which generated five categories. The findings of the study indicate that civics education teachers utilize various teaching methods for pupils with reading and writing difficulties, including shared reading, reading comprehension strategies and the use of digital tools. For writing, both methods that assist pupils in demonstrating knowledge and methods that promote learning are utilized, including digital tools and oral presentations. Cooperative learning is also identified as a method that is shown to enhance learning in civics education for pupils with reading and writing difficulties. Challenges identified by teachers in implementing these methods include reaching all pupils, fostering a cooperative climate and finding differentiated materials. Finally, it is concluded that creating learning opportunities for pupils with reading and writing difficulties generates a positive learning environment that benefits the learning in civics education for all pupils.
|
319 |
Läromedel i svenskämnets läs- och skrivundervisning för grundskolans årskurser 1–3. : - En läromedelsgranskning med utgångspunkt i lärares val av läromedel. / Teaching materials in the swedish reading and writing lessons for students in compulsory school grades 1–3. : - A textbook review based on teachers choices.Lindström, Angelica January 2021 (has links)
Syftet med denna studie var att öka kunskapen om de vanligaste läromedlen som verksamma lärare inom svenskämnet för grundskolans årskurser 1–3 använder. Studien blev uppdelad i två delar, där den första delen innefattade att insamla information kring de tre mest förekommande läromedlen i undervisningen. I denna del användes webbenkät som metod. Andra delen av studien behandlade en innehållsanalys av läromedlen i förhållande till läroplanen. Studien genomfördes genom användandet utav teorierna positivistiska perspektivet och hermeneutik. Resultatet av den första delen av studien presenterade de tre mest förekommande läromedlen som lärare väljer till sin läs- och skrivundervisning. Det presenterades även resultat kring varför de väljer just dessa läromedel. Den andra delen av studien resulterade i att läromedlen lärare använder som innefattar både läs- och skrivböcker korrelerar med fler innehållspunkter i läroplanen än vad läsförståelseläromedlen gör. Att hitta läromedel som passar läraren och dess krav, kräver att läraren kritiskt granskar läromedlet i förhållande med läroplanen. / The purpose of this study was to increase knowledge of the most common teaching aids used by active teachers in the Swedish subject for compulsory school grades 1-3. The study was divided into two parts, where the first part consists of collecting information about the three main teaching materials in the education. In this part, online surveys were used as a method. The second part of the study dealt with a content analysis of the teaching materials in relation to the curriculum. To carry out the study, the theories positivist perspective and hermeneutics were used. The results of the first part of the study present the three most common teaching aids that teachers choose for their reading and writing lessons. Results are also presented about why they choose these particular teaching materials. The second part of the study resulted in the teaching aids used by teachers, which include both reading and writing books, correlate with more content points in the curriculum than the reading comprehension teaching aids do. Finding teaching materials that suit the teacher and its requirements, requires the teacher to critically examine the teaching material in relation to the curriculum.
|
320 |
[fr] LE PNAIC DANS LE CONTEXTE DE DEUX MUNICIPALITÉS DE MINAS GERAIS: UELS SONT LES SENS DE LA FORMATION POUR LE DÉVELOPPEMENT PROFESSIONNEL DES PROFESSEURS ALPHABÉTISEURS? / [pt] O PNAIC NO CONTEXTO DE DOIS MUNICÍPIOS DE MINAS GERAIS: QUAIS OS SENTIDOS DA FORMAÇÃO PARA O DESENVOLVIMENTO PROFISSIONAL DOS PROFESSORES ALFABETIZADORES? / [en] THE PNAIC PROGRAM WITHIN TWO CITIES FROM MINAS GERAIS: WHICH ARE THE REASONS OF THE LITERACY TEACHERS FORMATION TO THE PROFESSIONAL DEVELOPMETN?LENISE TEIXEIRA DE SOUSA 15 May 2020 (has links)
[pt] Esta tese tem por finalidade compreender o sentido do Pacto Nacional pela Alfabetização na Idade Certa (PNAIC) para o desenvolvimento profissional dos professores alfabetizadores em dois municípios de Minas Gerais de pequeno e grande porte: Matias Barbosa e Juiz de Fora. Ademais, procuramos entender que ações gestoras foram realizadas para que o PNAIC fosse implementado e chegasse até aos professores e às salas de aula de contextos tão diferentes. Nesse sentido, investigamos o PNAIC a partir das vozes não silenciadas dos professores alfabetizadores, procurando identificar as suas concepções e ações, no que tange à alfabetização, à formação continuada e à própria docência. O procedimento adotado foi a pesquisa qualitativa. Os instrumentos utilizados para a obtenção dos dados foram a aplicação de questionários com perguntas fechadas e abertas, assim como a realização de entrevistas semiestruturadas com diferentes atores (coordenadores locais, orientadores de ensino, professores-alfabetizadores, secretárias de educação e professores-formadores) que participaram do PNAIC em Matias Barbosa e Juiz de Fora, no período de 2013 a 2015. Além disso, recorremos aos documentos oficiais orientadores do PNAIC como fonte de dados sobre o desenho estrutural desse programa de formação. A análise dos dados da pesquisa mantém diálogo com pesquisadores dos campos da alfabetização (Mortatti, Carvalho, Soares); da formação e do desenvolvimento profissional (Tardif, Nóvoa, Gatti, André, Formosinho, García, Day). Os professores-alfabetizadores entrevistados apontam que a experiência com o PNAIC possibilitou o desenvolvimento profissional pelos fatores: troca de experiência, material rico para estudo e pesquisa, presença de atividades práticas e inovadoras. Pudemos constatar, através dos relatos, que a mudança da prática docente não afetou todos os professores que participaram da formação e que existem diferenças nos encaminhamentos das ações gestoras locais para que o PNAIC chegasse até ao professor e nas salas de aula. A diferença entre o processo de implantação do PNAIC nos dois municípios investigados foi percebida, principalmente, em relação à forma de adesão dos professores-alfabetizadores e orientadores de estudos e ao acompanhamento feito pelos orientadores de estudo e coordenadores pedagógicos das práticas alfabetizadoras no contexto escolar. Além disso, os professores apontam a relevância do acompanhamento das suas ações docentes, para o seu desenvolvimento profissional, pois permite a troca de experiência, o trabalho coletivo na busca da melhoria da prática docente e de soluções dos problemas da aprendizagem dos alunos. Através da pesquisa, ressaltamos a importância de programas de formação continuada construída na e com a escola, como o PNAIC, para a promoção do desenvolvimento profissional dos professores alfabetizadores. Conclui-se que o desenvolvimento profissional docente pode ser compreendido a partir da valorização profissional, da capacidade de aquisição e de veiculação de novos saberes e das competências para a prática alfabetizadora. Além disso, pode contribuir para o incentivo à inovação da prática, ao aperfeiçoamento, à troca de experiências, com vistas à melhoria do ensino e da escola em sua totalidade com reflexos na aprendizagem dos alunos. / [en] This thesis aims to understand the PNAIC, a program directed to the professional development of the literacy teachers and to the students’ education. To do so, there were analyzed two cities from Minas Gerais, a state in Brazil. Those are: Matias Barbosa e Juiz de Fora. Besides, this research tries to understand which management actions were made to implement PNAIC. So, the program was investigated through the non-silenced voices of the literacy teachers. This methodology was chosen, so that it could be possible to identify their conceptions and actions related to literacy, continuous formation and teaching itself. The adopted procedure was the qualitative research. The used instruments to collect data were: inquiries application with open and closed questions and semi structured interview with different actors, such as local coordinators; teaching advisors; literacy teachers; educational secretaries; and formation professors. All of them participated of PNAIC in Matias Barbosa and Juiz de Fora from 2013 to 2015. Besides, there were studied the official documents of the program and other sources of data. The data analysis was then crossed with researches from the field of literacy (Mortatti, Carvalo, Soares); and professional formation and development (Tardif, Nóvoa, Gatti, André, Formosinho, García, Day). The interviewed literacy teachers point out that the experience with PNAIC allowed the professional development. Through it, it was possible to exchange experience; have access to rich material for study and research; and to understand new activities and innovational practices. Those experiences show that teachers could change their teaching practice. Besides, the research also showed that there are differences on the local management practices related with PNAIC. Those dissimilarities of the program s implementation process on the two investigated cities were noticed mainly on the adhesion and follow up of the literacy professors and study advisors. Besides, the professors point out the relevancy of the follow up process to their teaching practices and professional development. Through it, is possible to improve educational methods, especially when finding new practices and solutions to the educational problems. The research shows the importance of continuous formation programs, as PNAIC, to the promotion of the professional development of literacy teachers. It is possible to conclude that the teaching professional development happen through the professional valuing and through the skills of acquiring new knowledges and competences to the literacy practice. Those kinds of programs also help to develop innovative practices, the experience exchange and its improvement. Besides, they also help to improve the educational practice as a whole. / [fr] Cette thèse a comme objectif comprendre le sens du Pacte National pour l Alphabétisation à l Âge Idéal (PNAIC, en portugais) pour le développement professionnel du professeur alphabétiseur et pour l enseignement des élèves dans deux municipalités de Minas Gerais, une petite et l autre grande: Matias Barbosa et Juiz de Fora. De plus, on cherche comprendre que des actions de gestion ont été réalisées pour que le PNAIC ait été mis en oeuvre et afin qu il soit arrivé jusqu aux professeures et aux salles de classe, qui existent dans des différents contextes. De cette manière, on vérifie le PNAIC à partir des voix expressives des professeurs alphabétiseurs, en cherchant identifier ses conceptions et ses actions en ce qui concerne l’alphabétisation, la formation continue et le propre enseignement. La procédure utilisée a été celle de la recherche qualitative. Les instruments employés, pour l acquisition des données, ont été l application de questionnaires avec des questions fermées et ouvertes, ainsi que la réalisation d interviews semi-structurés avec plusieurs subjects (coordinateurs locaux, conseillers pédagogiques, professeurs-alphabétiseurs, secrétaires d’éducation et professeurs-formateurs) qui ont participé du PNAIC à Juiz de Fora et à Matias Barbosa, pendant la période entre 2013 et 2015. En outre, nous avons recours aux documents d’orientation officiels du PNAIC comme source de données à propos de la conception structurale de ce programme de formation. L analyse des données de la recherche dialoguent avec les chercheurs du domaine de l’alphabétisation (Mortatti, Carvalho, Soares) et de la formation et du développement professionnel (Tardif, Nóvoa, Gatti, André, Formosinho, García, Day). Les professeurs alphabétiseurs interrogés indiquent que l’expérience avec le PNAIC a possibilité une évolution à cause des éléments suivants: échange de pratiques, riche matériel pour l’étude et la recherche, ainsi que la présence d activités pratiques et innovatrices. On a pu constater, parmi des rapports, que le changement de la pratique d’enseignement n’a pas affecté tous les professeurs qui ont participé de la formation et, aussi, qu il y a des différences, dans les manières employés par les actions de gestion locales, pour que le PNAIC soit arrivé jusqu’au professeur et aux salles de classe. La différence entre le processus d’implantation do PNAIC des deux municipalités recherchées a été aperçue, principalement, vis-à-vis la manière d adhésion des professeurs-alphabétiseurs et des conseillers d’orientation des études, et aussi par rapport à l accompagnement des pratiques d alphabétisation dans le cadre scolaire, réalisé par les conseillers d orientation et les coordinateurs pédagogiques. Par ailleurs, les professeurs indiquent la pertinence de l accompagnement de leurs enseignements pour leurs évolutions professionnelles, puisque cela permet l échange de pratiques et le travail collectif en quête de l amélioration de l enseignement et d’un dénouement des problèmes d apprentissage des élèves. Parmis l étude, nous soulignons l importance des programmes de formation continue construite à (et avec) l école, comme le PNAIC, pour l encouragement de l évolution professionnelle des professeurs alphabétiseurs. On y conclut que le développement professionnel d enseignement peut être compris à partir de la valorisation professionnelle, de la capacité d obtention et de propagation des nouveaux savoirs et des compétences pour la pratique d alphabétisation. En plus de cela, il peut contribuer pour l encouragement de l innovation de la pratique, au perfectionnement, à l échange d’expériences, à des fins d améliorer l enseignement et l école dans son intégralité, réfléchissant sur l apprentissage des élèves.
|
Page generated in 0.1127 seconds