Sammanfattning Regeringens intention med den nya lagen om sjukförsäkring som infördes i juli 2008 och kompletterades i januari 2010, var att gå från en passiv långtidssjukskrivning till ökad rehabilitering och en möjlighet till återgång till arbetsmarknaden samt ett minskat utanförskap.  Den mediala debatten i samklang med våra praktikplatser gjorde oss nyfikna på hur förändringen har påverkat livet för den enskilde individen. Vårt syfte är således att undersöka vilka konsekvenserna blir för enskilda individer i samband med och efter beskedet om utförsäkring från sjukförsäkringen. Vi ville utan att ha några förutfattade meningar lyfta fram intervjupersonernas berättelse så vi valde att ha en explorativ ansats, men tog stöd av en semistrukturerad intervjuguide baserad på tre teman som vi ville veta mer om. Temana är; ekonomisk situation, upplevelser av relationer med berörda myndigheter och upplevelser av samhällets syn och deras syn på sin självbild.   Resultaten är komplexa och visar att de teman vi valt ut påverkar varandra, med det menar vi att det ena inverkar på det andra. De teorier vi valt att använda i analys av materialet är Ekonomi- skam modellen, Kasamteori samt teori om social uteslutning. Vi kan se en väg som leder från ekonomisk uteslutning vidare till social uteslutning för personer som utförsäkrats samt att den ekonomiska stress de utsätt för i kombination med skamgörande erfarenheter ger hög risk för psykisk ohälsa. I vår avslutande diskussion reflekterar vi om lagstiftarens intention med reformerna har haft den avsedda effekten för de utförsäkrade. / Abstract The governments intentions with the new law in sickness benefits that was introduced in July 2008 and was supplemented in January 2010, was to go from a passive long-term sick leave to increased rehabilitation and a possibility to return to the labor market, along with reduced exclusion. The media debate in unison with our trainee jobs made us curious about how this change has affected the individual. Our purpose is accordingly to make researches into the consequences for the individuals in connection with and after expiration of sickness benefits. We wanted without preconceived opinions emphasize the interviewee’s stories so we chose to have an explorative inception. But we took support in a semi- structured interviewguide based on three topics we wanted to know more about. The topics are; economic situation, experiences of the relation with concerned public authorities and experiences of societies view on them and their own view on themselves. The results are complex and show that one factor affects another, which means that one thing, leads to another. The theories we have used are a model for Economics- shame, Kasam and social exclusion theories. We can see a road that leads from economic exclusion to social exclusion for the persons whose period of sickness benefits has expired. And also that the economic stress combined with shameful experiences gives a high risk of psychic illness. In our concluding discussion we reflect about if the government’s intentions with the new laws have had the intended effect for these persons.

I norra London startade, den sjätte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats är att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sätt att förklara och förstå händelserna ifråga, med särskild fokus på relationen mellan strukturellt och direkt våld. Styrande teman är socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som strukturellt våld och relativ deprivation skapar är grogrunden för vanmakt och skam – två känslor som är intimt förknippade med direkt våld. En central iaktagelse är att när människans möjligheter till gemenskap direkt eller strukturellt hämmas, skapas en sociopsykologisk miljö där riskerna för direkt våld intensifieras.

The aim of this study is to understand which strategies helped women escape honourbased violence, by reading the autobiographies of seven women. Honourbased violence is a relatively new problem in Sweden, but it has existed for a long time. According to FN (2012) 5000 women are murdered every year in the name of honour. Honourbased violence is about maintaining the honour of the family. Womens sexuality is connected to men´s honour, and because of that they are not allowed to express it. They are being under constant control and surveillance by their family, to make sure they don´t violate the line. The father of the family has the right to make all the decisions of the whole family. In some cases, this leads to woman wanting liberation and successfully escape, starting a new life. In this study we wanted to investigate which persons and organizations meant the most to those women, during their journey. The study also investigates which strategies they used to become free. To help us analyze our result we used a theory based on power. We mean that honourbased violence rely on power and it´s structures, to maintain men´s power over women. We used a qualitative method using textual analyses. Results show that both single individuals and also organizations helped them escape. The most important strategies turned out to be hope, acceptance, denial, isolation, escape, resistance and even suicide attempt.

Compassion Focused Therapy är en integrativ transdiagnostisk behandlingsform som syftar till att öka self-compassion och minska skam och självkritik hos individer med psykisk ohälsa. Skam och självkritik har i hög grad identifierats hos personer med ätstörningar, som också ofta anses svårbehandlade. Denna studie syftade till att undersöka huruvida CFT kan vara ett behandlingsalternativ vid ätstörningar. En single-subject design med upprepade mätningar användes (n=5). Studien visade på tvetydiga resultat men indikerar att en del individer kan vara hjälpta av denna behandling. Fortsatt forskning är således motiverad / Compassion Focused Therapy (CFT) is an integrative transdiagnostic treatment aiming at increasing self-compassion, and reducing levels of shame and self-criticism in individuals with psychiatric illness. High levels of shame and self-criticism have been identified in people suffering from eating disorders, disorders who are usually considered difficult to treat. The aim of the present study was to investigate if CFT could be considered a treatment option for eating disorders. A single-subject design with repeated measures was used (n=5). The results were ambiguous, though indicating that CFT could be helpful for some individuals with eating disorders. Further research is warranted.

I min uppsats har jag undersökt Kerstin Söderholms diktsamling Ord i natten, dels kontextuellt och dels ur ett queerperspektiv. Söderholms lyrik kan utan problem placeras in en modernistisk kontext. De modernistiska uttrycken är i sig intressanta att granska ur ett queerperspektiv. Den genomgående gemenskapsproblematiken yttrar sig på ambivalenta vis i Ord i natten. Tillstånd av närhet förankras i en materiell diktvärld, medan avstånd från gemenskapen kan kopplas till ett transcenderande tillstånd. Diktjagets materialisering i samband med närheten kan tolkas som ett uttryck för hur det ”mänskliga” bara kan existera genom att definieras av ett mänskligt kollektiv. Diktjagets förkroppsligande innebär att aspekter som självbild, begär och kropp sätts i spel. Diktjagets osynlighet kan kopplas till skam och otillåtet begär. Queert begär kan även tolkas i det återkommande vattenmotivet. Genom hela diktsamlingen återfinns tystnad i olika former. Tystnaden har en upprätthållande verkan på gemenskapen, men utgör likväl en begränsning i den. Tystnaden har en hemlighetsbevarande funktion. Brytandet av tystnaden har tydliga kopplingar till nattens queera mörker.

Fobi utgör ett område som varit anmärkningsvärt frånvarande inom psykodynamisk forskning. Denna studie syftar till att skapa en fördjupad förståelse för uppkomst av och svårigheter kopplade till fobi, samt hur psykodynamisk behandling av fobi bedrivs. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio terapeuter. Materialet analyserades utifrån grundad teori (GT). Resultatet visade att självhävdelse var en central aspekt för att förstå uppkomst och svårigheter samt behandling av patienter med fobi, då svårigheter att uttrycka ilska och att visa den egna personen utifrån autentiska känslor och behov var genomgående teman. Resultatet visade också på två typer av social fobi där rädslan bottnade i olika upplevelser vilka utgjorde grunden till respektive sociala fobi. Den första typen av social fobi verkade bottna i en överjagsproblematik bestående av ointegrerade representationer av själv och andra, och behandlades med tolkande interventioner. För den andra typen verkade upplevelser av trauma utgöra grunden för fobin, och behandlingen av denna grupp baserades på stödjande inslag.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur den webbaserade ungdomsserien Skam kan fungera som undervisningsmaterial i religionskunskap på gymnasienivå. Därför ämnar vi genom uppsatsens diskursanalytiska teori och metod att analysera om och hur förenklade föreställningar om muslimer reproduceras eller dekonstrueras i Skam. Vårt resultat visar att Skam oftast dekonstruerar förenklade föreställningar om muslimer samt att seriens framställning av muslimer på flera vis överensstämmer med hur muslimer lever i Europa. Därmed menar vi att serien utgör potential som material inom ramen för religionsundervisning i svensk skola. I den ämnesdidaktiska reflektionen beskriver vi hur serien kan anknytas till läroplanens övergripande mål samt religionsämnets syfte och det centrala innehållet på gymnasienivå. Vi finner alltså underlag i Skam för att diskutera spänningen mellan förenklade föreställningar samt komplexiteten i hur det kan vara att leva som muslim i ett samtida mångkulturellt land som Sverige eller Norge.

Background: It´s obvious that stigma reduces life opportunities and make people act throughout an outcast role. Stigma enters spheres where it is made up to protect a group, but only results in painful feelings for the vulnerable. Individuals suffering from psychosis are exposed to discrimination because of fear and prejudices. These are applied upon individuals whereas they stigmatize themselves.  Aim: To investigate the experience of self-stigma and stigmas effects on life for patients suffering from psychosis. Method: 24 scientific articles have been used and analyzed together with Whittemore and Knalfs integrative method (2005) for the result in this literature review.   After formulating a problem literature has been searched, evaluated, and analyzed in four steps which are presented. The literature was found through databases, free searching compounds and through references. As a theoretic framework the figure Existentiell ensamhet hos personer med psykiska funktionshinder from the doctoral Berättelser om ensamhetens vardag has been used.  Results: The psychiatric contact, to be a psychiatric patient and being labeled with a psychiatric diagnosis affected the way individuals labeled themselves. Individuals wanted to be seen as unique and listened to. The diagnosis contributed to feelings of shame and affected self-esteem and self-ability. Through acceptance of the disease participants could become something different than just a patient in the psychiatric services. Through other people the participant’s self-image could be built up. Social stigmas were described in all levels of society and also within the family. Relationships were important and a link to live a normal life and recover. Normality was desirable and said to occur through activities such as work and studies. Discussion: Was discussed through relevant research and Anette Erdners figure Existentiell ensamhet hos personer med psykiska funktionshinder from the doctoral Berättelser om ensamhetens vardag.

This qualitative study highlights the fact that sexual abuse is considered a social problem. However, few are disclosing their experiences of sexual abuse during childhood, and although children tell, it is difficult to regard them as credible victims. Our aim with this study is to gain an understanding through adults stories about the sexual abuse they were exposed to during their childhood. In order to achieve this purpose, we have analyzed autobiographies written by adults, who during their childhood have become sexually exposed. The study resulted in the problem of considering children as victims, before the abuse's disclosure but also after. The children were seen, in the cases studied, not as credible due to the perpetrator's identity. This study also found that the children did not report their experiences of sexual abuse due to factors such as shame and normalization. The study thus found that sexual abuse against children is complex and so is the view of the children as victims and their silence.

Introduction: Excessive self-criticism constitute a huge suffering for the individual. Clinical experiences and research indicate that the phenomenon is difficult to treat and one of the strongest obstacles against a healing process. The aim of this study is to develop grounded hypothesis of what can be useful ways of relate to and/or intervene regarding excessive self-criticism. Starting point is the experience and knowledge of licenced psychodynamic psychotherapists.  Questions:What is the experience of working with patients who suffers from excessive self-criticism? In which ways and what is it that causes this condition difficult to treat?Which clinical strategies are perceived to work, respectively not work?  Method:Six semi-structured interviews with experienced psychotherapists which were coded with thematic inductive analysis.  Results: Six themes: 1) Observe reactions suggestive of self-criticism. 2) Separate the patient from self-criticism. 3) Analyse why. 4) Be a counterforce. 5) Synthonicity and mistrust. 6) Build a counterforce within the patient.  Discussion:Based on theory and research, the discussion leads to hypothesis of useful therapeutic approaches: 1) Long experience of the phenomenon. 2) Empathic, warm relational and active stand, a reinforcing counterforce. 3) Specific interventions with the aim to activate the patient’s own empathy, compassion and trust – and to others. / Inledning:Överdriven självkritik innebär ett stort lidande för individen. Kliniska erfarenheter och forskning tyder på att fenomenet är svårbearbetat och ett av de starkaste hindren i vägen för en läkningsprocess. Syftet med studien är att utveckla grundade hypoteser om vad som kan vara användbara sätt att förhålla sig och/eller intervenera vid överdriven självkritik. Studien har som utgångspunkt psykodynamiska legitimerade psykoterapeuters erfarenheter och kunskaper.  Frågeställningar:Vad är psykoterapeutens erfarenheter av att arbeta med patienter som lider av överdriven självkritik? På vilka sätt och vad är det som orsakar att tillståndet är svårbehandlat? Vilka kliniska strategier upplevs fungera respektive inte fungera i behandlingen?  Metod:Sex semistrukturerade intervjuer, genomförda med erfarna psykoterapeuter, vilka undersöktes med tematisk induktiv analys. Resultat:Sex teman: 1) Observera reaktioner som tyder på självkritik. 2) Skilja ut patienten från självkritiken. 3) Undersöka varför. 4) Vara en motkraft. 5) Syntonicitet och misstro. 6) Bygga upp en motkraft hos patienten. Diskussion:Utifrån teori och forskningsnivån lyfts resultatdiskussionen till grundade hypoteser om användbara förhållningssätt: 1) Lång erfarenhet av fenomenet. 2) Ett empatiskt, varmt relationellt och aktivt terapeutiskt förhållningssätt och att fungera som en förstärkande motkraft. 3) Specifika interventioner i syfte att aktivera patientens egna empati, medkänsla och tillit – och gentemot andra.