The objective of this study is to examine how professionals approach women that have experienced intimate partner rape. Sexual abuse is an area that has seen an upswing of interest in later years partly thanks to samtyckeslagen (the consent law) and #metoo. At the same time the field is full of misinterpretations and old prejudice that sometimes risks leading to poor professional approach from the professionals. Secondary victimization is an effect of the poor approach that means that the women feel victimized again but by the professionals instead of the perpetrator. Though the area has gained more scientific traction in later years there are still many questions remaining and gaps in knowledge to examine. Through this study we have found that the women continuously experience approaches that makes them feel victimized. We have also found that a lot of the victimization is based in old belief connected to rape myths, the belief that a rape looks a certain way and therefore also that the victim of rape is a certain way. At the same time the women also describe that some professionals have been absolutely essential to their healing. This imbalance in approach is also evident in the earlier research that we have found. Our analysis also found that secondary victimization doesn’t only happen in the meeting between the women and the professionals. The choice of wording in the documentation after the meeting have also proven to be able to wake feelings of both shame and pride with the women. It also became evident that the women that had been exposed to secondary victimization in some cases would go to long lengths to avoid further contact with professionals. This finding means that the secondary victimization risks preventing the authority from helping these women in the future.

Syftet med denna uppsats var att sammanställa forskning om vilken påverkan basinkomst har på mottagarnas psykiska hälsa. Vi ville även undersöka hur införandet av basinkomst påverkat sambandet mellan ekonomiska problem och psykisk hälsa samt diskutera resultaten utifrån kopplingen mellan basinkomst, psykisk hälsa och den teoretiska referensramen. Uppsatsens forskningsfråga löd: Hur har genomförda prövningar av basinkomst påverkat deltagarnas psykiska hälsa? Forskningsfrågan besvarades genom en litteraturöversikt där i nio artiklar (varav en monografi) ingick, vilka rapporterade resultat från prövningar av införande av basinkomst där både kvantitativa och kvalitativa studier inkluderades. Artiklarna och monografin samlades in genom sökningar i databaserna Scopus, Onesearch och Social Services Abstracts samt sekundärsökningar. En kvalitativ innehållsanalys tillämpades där tre huvudteman: Delaktighet och gemenskap, Autonomi samt Hälsoeffekter med underteman identifierades. Empirin analyserades med hjälp av teorierna empowerment samt stigma och skam. Slutsatsen utifrån uppsatsens syfte visade att experiment med basinkomst, villkorad eller ovillkorad, ökade mottagarnas psykiska hälsa. Känslan av empowerment ökade hos mottagarna och resultatet visar att mottagarna upplevde mer livstillfredsställelse, ökad delaktighet, minskad stigmatisering, skam och ökat självbestämmande. Detta gemensamt bidrog till känslan av makt över det egna livet och förmåga att hantera motgångar. / The purpose of this essay was to compile research on the impact basic income has on the recipients' mental health. We also wanted to examine how the introduction of basic income affected the connection between financial problems and mental health and discuss the results based on the connection between basic income, mental health and the theoretical frame of reference. The essay's research question was: How have completed trials of basic income affected the mental health of the participants? The research question was answered by a literature review in which nine articles (of which one monograph) were included, which reported results from trials of the introduction of basic income where both quantitative and qualitative studies were included. The articles and monograph were collected through searches of the Scopus, Onesearch and Social Services Abstracts databases as well as secondary searches. A qualitative content analysis was applied where three main themes: Participation and community, Autonomy and Health effects with sub-themes were identified. The experience was analyzed using the theories of empowerment and stigma and shame. The conclusion based on the purpose of the essay showed that experiments with basic income, conditional or unconditional, increased the mental health of the recipients. The sense of empowerment increased in the recipients and the results show that the recipients experienced more life satisfaction, increased participation, reduced stigma, shame and increased self-determination. This jointly contributed to the feeling of power over one's life and ability to deal with adversity.

This thesis examines readership communities on the social media application TikTok, and more specifically videos published under the hashtag SpicyBooks, where users discuss the literary genre of romance. Together with the closely related #BookTok, #SpicyBooks has had a profound impact on the book market. Correspondingly, the formation of readership communities on the app should be of interest to anyone who wishes to understand the changes of and within literacy among young adults. This study examines the top 130 featured videos under #SpicyBooks, which are thematically divided into categories analysed in three separate chapters. Taking its cue from affect theory, the thesis examines how the affect of shame is produced, represented and mediated in the videos. Furthermore, the study maps the various reader positions conjured by shame, and surveys how the video creators present themselves in the prevailing ideas and norms of aesthetic taste and social gender that circumscribes the literature discussed in the videos. By focusing on how the social media users and readers represent themselves, rather than how libraries and librarians can make themselves visible on social media, the study proposes a methodological shift, which might begin bridging the generational gap between libraries and their potential users.

Undersökningen som är en korrelationsstudie från ett sociokulturellt perspektiv vände sig till kvinnor i en normalpopulation. Deltagarna var mellan 19 och 59 år. Ett syfte var att undersöka samband mellan kroppsmissnöje, skam och känslor, attityder och beteenden kopplade till ätande. Kroppsmissnöje konceptualiserades och mättes som missnöje med kroppsform. Skam konceptualiserades och mättes som body shame (skam över den egna kroppen). Enligt feministiska objektifieringsteorier lärs flickor tidigt att se sin egen kropp från en utomstående observatörs perspektiv. En del av de flickor och unga kvinnor som i kulturen erfar sexuell objektifiering internaliserar normer som objektifierar deras kroppar. Detta förutsätts kunna leda till skamkänslor och ätproblem. Eftersom kroppsnormerna är orealistiska är de omöjliga att mot-svara och misslyckandet med detta genererar ytterligare skamkänslor. Menopausen kan för många individer innebära mindre exponering för sexuell objektifiering varför skamkänslor kan antas minska. Ett ytterligare syfte var därför att undersöka ålders samband med skam. Resultatet indikerar att såväl kroppsmissnöje som skam är riskfaktorer för utvecklandet av attityder och beteenden kopplade till ätproblem. Kroppsmissnöje korrelerade starkt positivt med skam och det förelåg ett svagt negativt samband mellan ålder och skam.

Syftet med studien är att undersöka hur förändringar inom kriminalvården påverkar kriminalvårdares arbetsvillkor och förutsättningarna för det emotionella arbetet.  Därför har vi lagt fokus på kriminalvårdens arbete som präglats av de förändringar som skett, både på arbetstid och privat. Därför har vi gjort en tydlig avgränsning gällande just kriminalvårdare, för att det är de som utför emotionellt arbete.  Vi har använt oss av en kvalitativ studie där vi har intervjuat åtta kriminalvårdare. För att hitta de respondenterna har vi kombinerat ett bekvämlighetsurval med ett målstyrt urval. Vi har använt oss av ett emotionssociologiskt perspektiv där vi utgår ifrån Arlie Hochschilds teori om emotionellt arbete. Vi har också använt oss av Lean production, just in time för att förstå förändringarna i organisationen samt Thomas J. Scheffs teori om sociala band och känslorna skam och stolthet som påverkar det sociala samspelet.  Arbetet som kriminalvårdare är en emotionellt krävande uppgift. Förändringarna inom organisationen har lett till en mer pressad arbetsmiljö som har påverkat arbetsvillkoren. Kriminalvårdare uppmärksammar de långa och intensiva arbetsdagarna som leder till trötthet och utmattning. Det har även märkt av en högre arbetsbelastning på sig själva och deras kollegor som har resulterat till flera sjukskrivningar och uppsägningar. / The purpose of this studie is to investigate how changes in prison affect the prison guards' conditions and the conditions for the emotional labor. Therefore have we focused on the prison guards' work, which is characterized by changes that have taken place that affects both working hours and privately. Therefore have we made clear demarcation regarding just prison guards, because it is them who performs emotional labor. We have used a qualitative study where we have interviewed eight prison guards. To find the respondents, we have combined a convenience selection with a goal-oriented selection. We have used an emotional sociological perspective where we start from Arlie Hochschild's theory of emotional labor. We have also used Lean production, just in time to understand the changes in the organization and Thomas J. Scheff's theory of social ties and feelings of shame and pride that affects social interactions. Working in a prison as a prison guard is a difficult emotional request. The changes within the organization have led to a more pressured work environment that has affected working conditions. Prison guards pay attention to the long and intense working days that lead to fatigue and exhaustion. It has also been noticed by a higher workload on themselves and their colleagues which has led to more sick leave and dismissals.

Denna uppsats börjar i tänkandet hos Augustinus, som förutom med hans egen definition av tänkandet som ett samlande också ser tänkandet som ett välvande [volvere] och ett fusionerande [fusio]. Tänkandet som ett välvande sker genom att ord revolverar [revolvere]. Detta leder till upptäckten av att vara involverad [involvere] i världen. Eftersom man är involverad vill man försöka evolvera [evolvere] det i vilket man är involverad: strukturen är volvere–revolvere–involvere–evolvere. Detta hänger samman med varats utgjutning [diffusio] som ingjuts [infusio] i människorna, varför människan ur förskingring vill fusionera [fusio] sin verklighet. Ur detta uppstår confusio. Hos Augustinus bestäms människan av ett tredelat confusio: kosmologiskt som upphov, biologiskt som skam och kognitivt som förvirring. / The following thesis takes as its point of departure the implicit Augustinian view of thinking. Besides his own definition of thinking as a ”collecting” in the Confessions (and his view of thinking in On the Trinity), Augustine also suggests thinking as volving [volvere]. This kind of thinking is structured by words revolving [revolvere] in the mind. This, is suggested, by necessity leads to an involvement [involvere] in the world. The fact of being involved in the world also means striving to evolve [evolvere] that in which you are involved: the structure is volvere–revolvere–involvere–evolvere. This, in turn, is due to ”being” being diffused [diffusio], which then is infused [infusio] into human beings. As a result, the human being tries by thinking to fuse [fusio] reality from dispersion into unity. From this, confusion [confusio] emerges. Here, the structure is diffusio–infusio–fusio–confusio. The aim of this thesis is to envelope and place what for Augustine is predominantly a negative notion of confusio in the right manner as a generative and dynamic notion, structured in a threefold manner: cosmologically as origin, biologically as shame, cognitively as confusion. These being three aspects defining the ego.