The purpose of this study was to examine and to contribute with knowledge about exposed women with substance abuse problems and alcohol abuse problems. Further, our study seeks to examine and understand different dimensions of vulnerability of being a woman with abuse problems, and also to understand the stigma and shame connected to the studied group and the found dimensions. Therefore, our study is based on six different autobiographies containing experiences and interpretations of the Swedish societies, from the women in this field.  The main result of our study shows that the studied women are vulnerable in different dimensions, connected to physical and sexual abuse, authorities, economy and family. Other results show that the exposed women with abuse problems are a stigmatized group, ascribed with negative characteristics, by the norms and values in the Swedish societies. These results reflect our society's lack of knowledge, and normalizes the stereotypes about these women. Due to the norms and values of our societies, a lot of the women in this field have untold stories because of the perceived stigma that we illustrate, which is negative since the subject needs even more attention. They tend not to ask for help, since there is an unwritten rule about this field being shameful and taboo. Goffman’s theory about stigma is a part of our study, which is strongly connected to shame, used to analyze the result of our collected data.

This study is based on a qualitative document analysis aimed at investigating stigma related to mental illness. Mental illness can affect individuals at different levels. This study has been conducted by a qualitative thematic analysis of virtual documents to understand how men and women understand and get affected by the stigma of mental illness. And the various outcomes that the diagnosis of mental illness entails for both men and women. The virtual documents that the study has used are personal stories from Mind. Mind is a website where people who have suffered or are suffering from mental illness write stories about their mental illness. The results of the study showed that most men and women with mental illness suffer from stigma, however there may be differences between how men and women relate to mental illness. Stigmatization and shame about mental illness can be contributing factors to the individual's propensity for help. According to the study, it turned out that there are different factors that can dictate how men and women relate to their mental state. / Denna studie är baserad på en kvalitativ fallstudie med syfte till att undersöka stigma relaterat psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa kan påverka individer på olika nivåer. Denna studie har genomfört en kvalitativ tematisk analys av virtuella dokument där syftet är att förstå hur män och kvinnor uppfattar och påverkas av stigmatiseringen kring psykisk ohälsa, samt de olika utfallen som diagnosen psykisk ohälsa medför för män och kvinnor. De virtuella dokument som studien har använt sig av är personliga berättelser från Mind. Mind är en webbplats där personer som drabbats av eller lider av psykisk ohälsa skriver berättelser om sin psykiska ohälsa. Studiens resultat visade på de flesta män och kvinnor med psykisk ohälsa drabbas av stigmatisering, däremot kan det skilja sig mellan hur män och kvinnor förhåller sig till psykisk ohälsa. Stigmatisering och skam kring psykisk ohälsa kan vara bidragande faktorer till individens benägenhet till avsikter om hjälp. Enligt studien visade det sig att det finns olika faktorer som kan diktera hur män och kvinnor förhåller sig till det psykiska tillståndet.

Tidigare forskning visar att självobjektifiering kan ha negativa effekter på individens kroppsuppfattning och leda till bland annat lägre självkänsla, ätstörningar och depression. Enligt objektifieringsteorin innebär objektifiering att betrakta någon eller något som ett objekt när det inte är det och att bedöma och beskåda sig själv utifrån någon annans perspektiv. Självobjektifiering kopplas i huvudsak samman med kvinnor vilket kan bero på traditionella könsroller och att mindre forskning har gjorts på män inom samma fält. Studiens syfte var att undersöka eventuella samband mellan självobjektifiering och kroppsuppfattning samt om det skiljer sig mellan kvinnor och män. Med hjälp av välbeprövade instrument, ett standardiserat frågeformulär och kvantitativ design har vi utformat en tvärsnittsstudie som utförts på det svenska företaget Folkspel i Göteborg (N= 113). Studiens resultat visar att det finns ett samband mellan självobjektifiering och kroppsuppfattning vilket stämmer överens med tidigare forskning. Resultatet visar också att sambandet inte nödvändigtvis behöver vara i negativ art, framför allt när det kommer till män då en viss del av självobjektifiering kan ha en positiv effekt på individens kroppsuppfattning. / Previous research shows that self-objectification can have negative effects on the individual's body image and lead to for example lower self-esteem, eating disorders and depression. According to the objectification theory, objectification means considering someone or something as an object when it is not, and to judge and view oneself from someone else's perspective. Self-objectification is mainly associated with women which may be due to traditional gender roles and the fact that less research has been done on men in the same field. The purpose of the study was to investigate possible connections between self-objectification and body image and whether it differs between men and women. Using well-proven instruments, a standardized questionnaire and quantitative design, we designed a cross-sectional study that was carried out at the Swedish company Folkspel in Gothenburg (N= 113). The result of the study shows that there is a connection between self-objectification and body image which agrees with previous studies. The result also shows that the connection does not necessarily have to be, in a negative sense especially when it comes to men, as a certain amount of self-objectification can have positive effects on the individual's body image.

The purpose of the study is to gain an increased understanding of individuals who havereceived income support. The thesis has the following three problem statements: The perceived contact with administrators? In what way the individual perceives the given support from the surroundings? What social consequences were experienced during the time with incomesupport? Seven semi-structured interviews were conducted to achieve the purpose. The respondents reconstructed their experiences regarding receival of income support. The respondents that participated have previously received income support and are todayproviding for themselves in the form of salary from work or study grants. The collectedempirical data have been produced based on a qualitative research method. The theoretical starting points that have been used are based on trust and reliance, Sense ofcoherence and the Compass of shame.The results indicates that the contact with the administrator was of significance for the individual and the value of maintaining the same contact was regarded highly. Furthermore, social support is noted as health-promoting as the respondents' relationships with family and friends have proven to be meaningful, manageable, and understandable in relation to the studied social phenomena. In some cases, have reducedinteraction occurred with friends. Geographical circumstances have affected the reduction of interactions, which was perceived as strained for some respondents.The conclusions related to the results were that the interviewed persons felt limitedregarding their own possibilities for maneuvering the situation in relation to receivingincome support. This experience was expressed as uncomfortable and shameful. / Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för individens upplevda erfarenheter av att erhålla försörjningsstöd. Studien har besvarat följande tre frågeställningar: Hur upplevdes kontakten med handläggare? På vilket sätt uppfattar den enskilde stöd från omgivningen? Vilka sociala konsekvenser av försörjningsstödet upplevdes? Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes, där respondenterna fått rekonstruera sina erfarenheter gällande erhållandet av försörjningsstöd. De deltagande respondenterna har tidigare erhållit försörjningsstöd och försörjer sig idag med antingen lön från arbete eller studiebidrag. Den insamlade empirin har framställts utifrån en kvalitativ forskningsmetod. De teoretiska utgångspunkter som har används är tillit och förtroende, KASAM och skamkompassen. Resultatet visade på att kontakten med handläggaren var betydande för den enskilde och värdet att behålla samma kontakt värderades högt. Vidare uppmärksammas det sociala stödet som hälsofrämjande då respondenternas relationer till familj och vänner visat sig vara meningsfullt, hanterbart och begripligt i relation till det studerade sociala fenomenet. Inte i alla fall har minskad interaktion förekommit med vännerna, däremot har geografiska omständigheter påverkat den minskade interaktionen vilket upplevdes ansträngt för en del respondenter. Slutsatsen indikerar att respondenterna upplevde det begränsade personliga handlingsutrymme som besvärligt i relation med försörjningsstödet. Upplevelsen av att erhålla försörjningsstöd målades upp som obekvämt och skamfullt

Syftet med denna studie är att undersöka elevhälsans perspektiv på elever med en ADHD-diagnos och deras möjligheter till stöd och resurser i skolan, samt elevhälsans inställning till relationella konflikter såsom skam, stigma och kategorisering. För att förklara detta har tre frågor formulerats: Hur uppfattar elevhälsoteamet elever med ADHD och möjligheten att utveckla psykisk ohälsa? Vilka faktorer påverkar den hjälp dessa elever får när behov uppstår? Vid vilken tidpunkt börjar elevhälsoteamet uppleva en relationell konflikt? I studien insamlades data och en tematisk analys genomfördes. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra kuratorer, två specialpedagoger och en socialpedagog. Dessa arbetar på fyra olika grundskolor i Malmö med årskurs F-9. Det innebär att intervjupersonerna representerar yrkesgrupper från grundskolor med både låg-, mellan- och högstadiet. Dessutom har både internationell och nationell litteratur samt vetenskapliga artiklar använts. Resultaten av studien visade på två huvudteman och fem underteman i analysen: (1) faktorer som hindrar elever med ADHD från att få rätt stödinsatser, (2) viktiga strategier för att hantera hinder i mötet med eleverna, (1a) relationens och kommunikationens betydelse, (1b) diagnosen ADHD och dess komplexiteten i klassrumsmiljö, (2a) elevhälsans kunskap om ADHD i skolmiljöer, (2b) KASAM som skyddsfaktorer för elevernas välmående och (2c) vikten av kunskapssökande för en helhetssyn på ADHD. Slutsatsen av studien är att med rätt resurser och stöd till elever med ADHD från elevhälsoteamet och lärare kan elevernas utveckling i skolan stödjas och bidra till elevernas välbefinnande. / The purpose of this study was to investigate the student health team’s perspective on students with ADHD diagnosis, possibilities to get support from the school, and the team’s position to relational conflict such as shame, stigma and categorization. To explain this, three questions had been formulated: 1. How does the student health team perceive students with ADHD and the possibility of developing mental illness. 2. What factors affect the help these students receive when the needs arise. 3. At which point the student health team starts to experience relational conflict. In the study, data was collected and thematic analysis conducted, with seven semi-structured interviews, with four counselors, two special educators, one social educator who worked at four different primary schools with a 9-grade class in Malmö. This means that all these professionals work in both low, middle and high study primary schools. In addition, both international and national literature and scientific articles have been used. The results of the study revealed two main themes and five sub themes in the analysis such as: (1)factors preventing the students from receiving the right support, (2) key strategies to address barriers in meeting with the student, (1a) importance of relationship and communication in meeting with these student, (1b) complexity of the diagnose ADHD and the help needed, (2a) student health teams knowledge on diagnosis ADHD in school environment, (2b) kasam as protective measures for students' well-being, and (2c) knowledge is important for a holistic approach to the diagnosis ADHD. The outcome of this study showed that mental illness among these students increased, but with functional and causal interaction with these students, the student health team could help to strengthen the students’ self-esteem. This could even strengthen the student against mental illness and contribute to their well-being throughout their lives.

The purpose of this study is to show the discourses that we can see in the texts from RFSU (2015) and “Rädda Barnen” (2013) about children's sexuality, we connect this empiricism to the preschool curriculum. Furthermore, we highlight the gaps that we can see are the different discourses in the texts and how present or absent physical factuality is. We also want to examine what it could mean for our didactic work with body factuality. Generally, there are a lot of texts about the importance of playfulness and many expressions that leave room for interpretation to the reader. We believe that concepts like playful, positive, equality, security, develop a responsible sexuality, private body parts, intimately, and so forth leaves subjective to interpretation of each individual preschool teacher. Children are described exploring their sexuality through play, were the body are in focus, but are often described limited as children's sexuality. Children's bodily feelings and sexuality described indistinct and confused resulting in that the body is made invisible. The discourses make themselves prominent in our discourse analysis is sexuality discourse, disquieting and fear discourse, discourse of norms, materialistic corporal discourse and the invisible discourse.

Bakgrund: I Sverige utsätts omkring 55 000 - 65 000 flickor mellan 0-17 år för incest. Anmälningar kring incest ökar årligen och det diskuteras om det relateras till ett mer medvetet och engagerat samhälle. Mörkertalet är fortfarande omfattande. För sjuksköterskor är det därför viktigt med kompetens och förståelse för barnens upplevelser. Genom stödjande samtal kan sexuellt utsatta barn upptäckas, vägledas och hjälpas vilket lindrar lidande Syfte: Syftet med studien var att belysa flickors upplevelse av att utsättas för incest av fadern. Metod: Studiens baserades på en kvalitativ metod med narrativ karaktär. Detta gjordes genom analys av sex självbiografier skrivna av kvinnor berättade ur barnens perspektiv. Resultat: Flickor upplever att de blir bekräftade av fadern men att inte vara förstående till hans handlingar. Incesten bidrar till att flickor känner sig ensamma och rädda i sin utsatthet. I resultatet framgår det även att flickor lär sig avskärma själen från kroppen i övergreppen. För att uppleva känslan av kontroll över sin egen kropp utvecklar flickorna ett destruktivt beteende. Skuld och skam är återkommande känslor hos flickor som utsätts för incest av fadern. Konklusion: Barn utsatta för incest behöver inte visa synliga symptom. För att upptäcka dessa flickor bör sjuksköterskor genom god omvårdnad se varje flicka i sin helhet och vara lyhörd inför deras livsvärld.

Uppsatsen undersöker feministisk argumentation i två artiklar publicerade av Expressen. Syftet har varit att ta reda på hur diskussionen om ett slags normerande feministisk kvinnlighet tar form. Analysen är uppdelad i två delar: i den första används Lloyd Bitzers teori om den retoriska situationen samt en pragmadialektisk teori och metod. Den information som utvinns i analysens första del kontextualiseras sedan med hjälp av olika genusvetenskapliga ingångar.  I den första delen skisseras argumentationens utgångspunkter och sedan dess argumentationsstruktur. I analysens andra del knyts den ena artikelförfattarens argumentation till en radikalfeministisk tradition, och den andra till en mer postmodern feministisk hållning. Argumentationsstrukturen var till stor nytta för att identifiera hur den första artikelförfattaren räknar upp flera egenskaper som ett kvinnligt subjekt inte kan inneha om hon ska erhålla rätten att kalla sig för feminist. Uppsatsen diskuterar sedan feministers möjligheter att skava, göra fel, och på så sätt tänja gränserna för vad som anses vara respektabelt. Också möjligheter för en bredare feminism som kan inkludera fler och en eventuell dekonstruktion av begreppet feminism är ämnen som uppsatsen argumenterar för. Slutligen resoneras kring de faktorer som samverkar för att skapa normer som både inkluderar och exkluderar kvinnliga subjekt.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka ord och uttryck som förekommer när härskartekniker används på det sociala mediet Facebook. Kvantitativa och kvalitativa metoder har använts för att undersöka hur män och kvinnor i ålder mellan 25–65 år har blivit utsatta för härskarteknikerna förlöjliga, påförande av skuld och skam samt våld och hot om våld. Resultatet visar att kvinnor oftare blir utsatta för härskarteknikerna än män. Härskartekniken förlöjligande är den härskarteknik som oftast förekommer och nedvärderande är den kategori för karakteristik av olämpligt språkbruk som förekommer mest. De slutsatser som går att dra utifrån undersökningen är att kvinnor ännu är de som oftast utsätts för härskartekniker samt att yngre människor uttrycker grövre ord och uttryck då de nyttjar härskartekniker på Facebook. / The purpose of this study is to investigate the words and phrases that occur when suppression techniques are used on the social media Facebook. Quantitative and qualitative methods have been used to investigate how men and women between the ages of 25-65 have been exposed to suppression techniques ridicule, the infliction of guilt and shame, and the violence and threat of violence. The result shows that women are more often exposed to the suppression techniques than men. The suppression technique ridiculous is the most prevalent technique and downgrading is the category of characteristics of inappropriate language use that occurs most frequently. The conclusions that can be drawn from the survey are that women are still the ones who are most often exposed to suppression techniques and that younger people express rougher words and expressions when they use suppression techniques on Facebook.

The purpose of this study was to understand what perceptions the social workers in the social services perceives the clients have about the social services and how this can affect the social workers in their work and private life. The data in this study was collected through a survey, conducted by social workers in six different municipalities. The study has been carried out through a mixed method research. The data was thereafter analyzed through a univariate analysis and a content analysis. The findings in this study shows that a majority of the social workers feel that the clients have bad perceptions about the social services. These are based on several factors, such as own experiences and feelings of shame. Media and rumors also play a significant role. Furthermore, the study also shows that the social workers are most affected in their work than in their private life. Another finding the study showed is that support from the director and the colleagues is a way for social workers to manage the clients' perceptions about them. Explaining and clarifying to the client and the public what the social service means, is an another way of managing it.