Syftet med denna studie är att belysa hur äldres sexuella hälsa beaktas på äldreboenden. Samt att titta närmare på omsorspesonalens attityder kring sex och hur de påverkar den äldre brukarens välmående. Det är framför allt viktigt för de äldre men även för personalens framtida arbetssätt. Som enhetschef är det viktigt att känna till hur personalens värderingar påverkar arbetet med den äldre. Genom att använda teorierna ålderism och skam så är syftet att se om åldersdiskriminering förekommer kring frågor om sex inom äldreomsorgen. Teorier om skam används som teoretiska glasögon för att förstå de inre processer som frågor om sex kan väcka hos den äldre och personalen. Studien är en litteraturstudie och ett försök att göra en kunskapsöversikt över frågor kring den äldres sexulaitet på äldreboenden kopplat till personalen och samhällets attityder. Den huvudsakliga litteratur som ligger till grund för arbetet är vetenskapliga artiklar innehållande kvalitativ- och kvantitativ forskning. Artiklarna har gallrats enligt en systematisk litteraturstudie modell (Friberg 2017).Resultatet visar att forskning visar på att sexualitet kan spela en viktig roll för att äldre ska uppnå en god hälsa. Äldres sexualitet är ett tabubelagt ämne och äldre tenderas att diskrimineras pga. sin ålder. Mer kunskap behövs inom ämnet för att bidra till mer positiva attityder gentemot äldres sexuella hälsa och för att de äldre ska våga uttrycka sin sexualitet utan skam och obehag. Resultatet har delats upp i olika teman som framkommit ur de tio artiklar vi har läst. De teman som vi kommer att belysa i den här uppsatsen är äldres inställning till sex, attityder hos personal, attityder hos anhöriga samt samhällets attityder till äldres sexualitet. / The purpose of this study is to shed light on how the sexual health of the elderly is taken into account in nursing homes. And to take a closer look at the care staff's attitudes towards sex and how they affect the elderly user's well-being. It is above all important for the older and also for the staff's future working methods. As a unit manager for a nursing home, is it important to know how the care staff's values colours the work with the eldery person. By using the theories of Ageism and Shame, can we have a closer look and see if age discrimination occurs around issues of of the elderis sexual health in the nursung homes,.. Shame Theories as theoretical glasses can help us understand the internal process and feelings of the eldery. The study is a literature study and an attempt to make a knowledge overview of questions about the elderly's sexuality in nursing homes linked to the staff and society's attitudes. The main literature on which the work is based is scientific articles containing qualitative and quantitative research. The articles have been chosen according to a systematic literature study model (Friberg 2017). The results show that research shows that sexuality can play an important role for the elderly to achieve good health. Elderly sexuality is a taboo subject in both elderly care and in society. More knowledge is needed in the subject to help more positive attitudes towards the sexual health of the elderly and for the elderly to dare to express their sexuality without shame and discomfort. The results have been divided into four different themes: attitudes of staff, attitudes of relatives and society's attitudes to the sexuality of the elderly.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom är en folkhälsosjukdom som finns i hela världen och som främst drabbar rökare. Sjukdomen är livslång och upplevs individuellt av varje drabbad person. Med sjukdomen tillkommer förändringar i vardagen för de som drabbas. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod: Litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga studier, samtliga kvalitativa. Artiklarna är hämtade från Cinahl Complete och PubMed. Artiklarna har analyserats och redovisats i fyra huvudtema. Resultat: Resultatet redovisas i fyra tema; Att känna rädsla inför en oviss framtid, Att skämmas och anklaga sig själv, Att känna sig begränsad och missförstådd i vardagen, Att känna ångest och oro. Diskussion: Resultatdiskussionen fokuserar på hur vardagslivet påverkas för personer som lever med KOL. Vetenskaplig litteratur och Jean Watsons teori används för att belysa resultatet.

Baserat på tidigare studier kan man konstatera att det råder delade meningar om hur negativa självmedvetande-emotioner ses som distinkta separata emotioner och även om emotioner. Denna uppsats syftar till att undersöka om skam, skuld och förödmjukelse kan ses som distinkta separata emotioner genom två forskningsfrågor, om de negativa självmedvetande-emotionerna tydligt skiljer sig från varandra genom sin association till andra emotioner, associerat undvikandebeteende samt upplevelser och om de uppstår i olika distinkta sociala kontexter. De två första forskningsfrågorna framstod endast delvis besvarade eftersom att vi inte fann skillnader mellan de tre emotionerna på samtliga punkter. Syftet anses ändå uppfyllt, resultaten i studien mer för att skillnader finns än att de kan ses som olika termer för samma emotionsupplevelse. Skillnader mellan skam och skuld kunde inte statistiskt fastställas men förödmjukelse framstår tydligare skilja sig från skam och skuld. De viktigaste resultat som hittades genom studien är att förödmjukelse har ett negativt samband till inåtriktad ilska samt att skam endast framstår ha ett positivt samband till utåtriktad ilska genom förödmjukelse (när de upplevs tillsammans). Ytterligare framstod inte externalisering av ansvar kunna förklara sambandet mellan skam och utåtriktad ilska, vilket talar emot att ansvarsexternalisering som försvarsmekanism är en relevant förklaring av skammens association till utåtriktad ilska, något som strider mot tidigare studier. Genom uppsatsen söker vi även att undersöka om tydliga kulturella skillnader framstår i en svensk kontext. Studien gjordes genom en kvantitativ webbenkätstudie med 120 respondenter som till största del bestod av högutbildade och studenter mellan 18 och 35 år, urvalet gjordes genom bekvämlighetsurval. I studien undersöks respondenternas levda erfarenheter av emotionerna skam, skuld och förödmjukelse med fokus på olika aspekter. Studien behandlar analysmetoder som binär logistisk regression, spearmans korrelationstest samt korstabellsanalys med chi2-test. Inga tidigare studier har undersökt emotionerna i en svensk kulturkontext tidigare förödmjukelsens samband till inåtriktad ilska genom levda erfarenheter.

Syftet med uppsatsen har varit att upplysa om anhörigas upplevelser av att leva med en person med missbruksproblematik. Det är en kvalitativ studie där åtta podcastavsnitt har analyserats kring anhöriga till personer med missbruksproblematik. Studien har undersökt vad anhöriga har fått för psykosociala konsekvenser till följd av missbruket och vilka typer av hanteringsstrategier de använt sig av för att hantera sin livssituation. Uppsatsen har haft en abduktiv ansats där ett socialkonstruktivistiskt perspektiv varit uppsatsens ontologiska utgångspunkt. Podcastavsnitten har analyserats utifrån en tematiskt analysmetod där identifiering och bearbetning av olika mönster har genomförts. Uppsatsens hypotes är att känslan av skam som följd av stigma i många fall kan leda till att anhöriga lider i det tysta. Utifrån hypotesen har stigma, skam och coping som teoretiska begrepp tillämpats. Resultat av studien visar att en hanteringsstrategi som kan utläsas hos både barn och föräldrar är att dölja sin närståendes missbruksproblematik. Detta grundar sig i att undvika känslor av skam och skydda sig själv samt sin familj från omgivningens fördomar. Vidare visar resultatet att barn till föräldrar med missbruksproblematik har högre risk att utveckla mer destruktiva beteenden i jämförelse med föräldrar till barn med missbruksproblematik. Föräldrarna har istället ett behov av att aktivt jobba på att förbättra sin egen hälsa, både psykiskt och fysiskt. Det är även tydligt att de anhöriga fått insikt om vikten av att dela med sig av sina erfarenheter. Detta i syfte att själva hantera sitt förflutna, sprida kunskap, dämpa skammen och fördomarna kring personer med missbruksproblematik samt deras anhöriga.

Syftet med studien är att undersöka socialarbetares erfarenheter och upplevelser när deutsatts för sexuella trakasserier från sina kollegor, samt hur ledningen inom socialt arbetehanterar de rapporterade sexuella trakasserierna och vilka hinder och förutsättningar somfinns för att hantera det. För att undersöka socialarbetares upplevelser som utsatta användesnetnografi som metod medan intervjuer användes som metod för att få svar på hur ledningenhanterar sexuella trakasserier. Teoretiska utgångspunkten i studien är genusteori, skam- ochstigmateori samt ledning- och organisationsteori. Studien resultat visar att offret påverkasnegativt när de utsatts för antingen verbala eller fysiska sexuella trakasserier. Resultatet visaräven att socialarbetarnas omgivning reagerar negativt eller inte reagerar alls när de blirutsatta sexuella trakasserier. Från intervjuerna med cheferna visar resultatet att chefernautgår från arbetsplatser rutiner för att hantera sexuella trakasserier, vilket innebär att desamtala med både parter antingen tillsammans eller inte och sedan gör en utredning medhjälp av HR avdelning. Slutligen dras slutsatsen att verksamheter inom socialt arbete brister iförebyggande insatser mot sexuella trakasserier, och detta kan förbättras genom att ökadiskussionen och prata fritt om sexuella trakasserier på arbetsplatser. / The purpose of the study was to investigate social workers’ experiences of being subjected tosexual harassment from their colleagues. The purpose was also how social work managementhandle reports of sexual harassment and which obstacles and conditions exist to handle it.When studying social workers’ experiences of sexual harassment, the method of netnographywas used, while interviews were used to get answers about managements handling of sexualharassment. The theoretical basis for this study is gender theory, shame-stigma theory andmanagement-organization theory. The study’s results show that victims of verbal or physicalsexual harassment are affected negatively by it. They also show that the social workers’ socialsurrounding reacts negatively or do not react when the social worker has been sexuallyharassed. The interviews with managers shows that management follow workplace routinesto handle sexual harassment, which means having a meeting with both parties together orseparate and starting a investigation with the help of the HR-department. Finally, theconclusion is that social work agencies lack preventive measures that deal with sexualharassment, such preventive measures could be to have more discussions about sexualharassment and to allow an open climate in which it can be talked about.

Bakgrund: Att leva utan våld och diskriminering är en grundläggande mänsklig rättighet. Utsatthet för våld i nära relation orsakar negativa hälsokonsekvenser däribland depression, ångest samt en ökad känsla av skam. Kvinnor som varit med om våld i nära relation tenderar att söka vård för kroniska eller akuta skador orsakat av våldet. Det är betydelsefullt att sjuksköterskan är bekväm i den professionella rollen för sjuksköterska-patientrelationen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation upplever bemötandet i vården. Metod: Den kvalitativa litteraturöversikten genomfördes med originalartiklar, med kvalitativ ansats. Analysförfarandet var en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens analys urskilde två kategorier: 1) Hälso- och sjukvårdspersonalens faktorer och egenskaper med underkategorierna: trygghet och tillit; lyssna; attityder samt; icke-påverkbara faktorer. 2) Samtalet och dess innehåll med underkategorierna: stöd och information; att få frågan samt; tid och rum. Slutsats: Mötet med hälso- och sjukvårdspersonal kan inge känsla av tillit och trygghet men även förstärka känslan av skam. Genom att inte skuldbelägga samt avsätta tid till kvinnan minskar känslan av skam. Vidare forskning bör fokusera på hinder för sjuksköterskor i bemötandet med offer för våld i nära relation. / Background: Living without violence and discrimination is a fundamental human right. Exposure to intimate partner violence causes negative health consequences including depression, anxiety and an increased sense of shame. Women who have experienced intimate partner violence tend to seek treatment for chronic or acute injuries caused by the violence. It is important that the nurses are competent in their professional role in order to foster the nurse-patient relation. Aim: The aim of this study was to investigate how women who have been exposed to intimate partner violence experience healthcare encounter. Method: The qualitative literature review was implemented with original articles, with a qualitative approach. The analysis procedure was a qualitative content analysis. Results: The analysis of the study distinguished two categories: 1) The healthcare professional factors and characteristics with the subcategories: safety and trust; listening; attitudes and; non-influencing factors. 2) The conversation and its content with the subcategories: support and information; to receive the question and; time and space. Conclusion: Meeting with healthcare professionals can generate a feeling of trust and safety, however, it can also increase a feeling of shame. When the healthcare professional does not impose guilt upon the woman and provides the time necessary, the feeling of shame is reduced. Further research should focus on the barriers for nurses in dealing with victims of intimate partner violence.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer/strukturer som enligt tidigareforskning bidrar till och upprätthåller mäns våld mot kvinnor i heterosexuella parrelationer,med ett fokus på den manliga förövaren. Mäns våld mot kvinnor är ett utbrettsamhällsproblem som får allvarliga konsekvenser för både samhället och offret. Män utgören majoritet av våldsutövare, och det är därmed viktigt att undersöka deras perspektiv föratt kunna skapa en förståelse kring möjliga orsaker till att våldet sker. Uppsatsen är en narrativ litteraturöversikt där det empiriska materialet utgörs av 20 studiersamt en bok och en artikel. En teoridriven tematisk analys har genomförts därhuvudtemana En riktig man, Inte mitt fel samt Jag utövar våld identifierats. Dessadiskuteras främst i relation till hegemonisk maskulinitetsteori. Sammanfattningsvis visarresultatet att maskulina normer och omgivningens förväntningar styr männens agerandesamt förmåga till förändring, där bland annat rädsla för att ses som “svag” i andra mänsögon hindrar hjälpsökande. Icke-dömande bemötande och miljöer där män har förmågaatt bli konfronterade i sitt våldsamma beteende har påvisats vara viktigt för att skapaacceptans samt ansvarstagande. Avslutningsvis är ett återkommande drag att våldsutövarevill undvika skammen som tillkommer med att vara en kvinnomisshandlare, och använderdärför en variation av strategier för att positionera sig utanför begreppet. Uppsatsens relevans i socialt arbete återfinns i problemets utbreddhet och därmed behovetatt skapa en bredare förståelse för möjliga orsaker till dessa destruktiva strukturer. / The aim of the thesis is to examine which factors/structures, according to previousresearch, contribute to and maintain men´s violence against women in heterosexualintimate partner relationships, with empashis on the male perpetrator. Men´s violenceagainst women is a widespread social problem that has serious consequences for bothsociety and the victim. The majority of perpetrators of violence are men, and it is thereforeimportant to examine their perspective in order to create an understanding of the possiblereasons why the violence occurs. The thesis is a narrative literature review where the empirical material consists of 20 studiesas well as a book and an article. A theoretical thematic analysis has been conducted wherethe themes A real man, Not my fault and I practice violence have been identified. These aremainly discussed in relation to the theory of hegemonic masculinity. In summary, theresults show that masculine norms and societal expectations govern the men's actions andability to change, where, among other things, fear of being seen as "weak" in the eyes ofother men prevents help-seeking. Non-judgmental support and environments where mencan be confronted in their violent behavior have been shown to be important in creatingacceptance and taking accountability. In conclusion, a recurring feature is that maleperpetrators of violence seek to avoid the shame that comes with being a women batterer,and therefore use a variety of strategies to position themselves outside that category.  The thesis' relevance in social work lies in the prevalence of the problem and thus the needto create a broader understanding of possible causes for these destructive structures.

Missbruk och beroende är idag ett utbrett samhällsproblem, på alla samhällsnivåer. Samtidigt som det finns ett stigma kring missbruk har antalet offentliga personer som berättar om sina erfarenheter av missbruk ökat. Studiens syfte har varit att genom kvalitativ tematisk textanalys analysera självbiografier av sju kända svenska män som berättar om sitt missbruk. Vi har undersökt hur droganvändning och dess orsaker skildras i kändisarnas självbiografier. Resultaten har kodats och tematiserats för att kunna besvara frågeställningen. Analysen innefattar förklaringsmodeller (samsjuklighet, självmedicinering, karriärmodell, skam och vändpunkt) som socialarbetare använder när de beskriver hur det kommer sig att vissa personer använder droger. Resultaten visar att berättelser om samsjuklighet, självmedicinering och tillfrisknande från droganvändning är snarlika, om än med individuella skillnader. Slutsatsen är att de ger en inblick i missbruk som kan vara till hjälp i att förstå och hjälpa personer som använder droger. / Addiction and drug dependency have become widespread social problems in all layers of society. While there is always a stigma around drug abuse, the number of public figures willing to share their experiences on the issue has increased. The purpose of the study was to analyse the autobiographies of seven famous Swedish men, writing about their addiction, using qualitative thematic text analysis. We have explored how we can gain a greater understanding of drug use and its causes, and how it is portrayed in autobiographies. The analysis contains selected explanatory models (comorbidity, self-medication, career model, shame and turning point) that social workers use when describing how and why a person is using drugs. Results have been coded and thematized in order to answer the questions at hand. The results show that stories on recovery from drug use are often quite similar, albeit with individual differences. The results give an insight into addiction which can help understanding and helping people affected by addiction.

The aim of this study is to bridge the gap between two emotions, guilt, and shame, and their interplay with perceived physical, psychological, social, and emotional well-being among healthy adults. Hence, we set out to examine how guilt and shame relate to health-related quality of life. To reach this conclusion, the study examines 5 hypotheses based on gender, culture, and the general population. In addition, the study explores coping strategies some may employ. The study sample population was drawn from South Africa and Europe (n = 85, average age = 33 years, 60% women, 38.8% men, and 1.2% other). An online survey based on the validated GSQ-8 and SF-36v questionnaires was used to collect the data. Results of the study have concluded that there is a negative relationship between HRQOL and guilt and shame and that guilt and shame have a negative relationship with Health-related quality of life, indicating that individuals who experience a great deal of guilt or shame will suffer from a reduction in quality of life, and vice versa. Therefore, Guilt and Shame appear to have a positive correlation with HRQOL subscales. Shame and Guilt scores did not differ significantly by gender. It is imperative that future research studies include a broader sample and a more comprehensive analysis of causal factors. Feelings of guilt and shame can be powerful motivators, but when they can become a silent burden that weighs us down, leading to decreased quality of life and a range of negative health outcomes. / Syftet med denna studie är att överbrygga klyftan mellan två känslor, skuld och skam, och deras samspel med upplevd fysisk, psykologisk, social och emotionell välbefinnande bland friska vuxna. Därför bestämde vi oss för att undersöka hur skuld och skam relaterar till hälsorelaterad livskvalitet. För att nå denna slutsats undersöker studien 5 hypoteser baserade på kön, kultur och den allmänna befolkningen. Dessutom undersöker studien hanteringsstrategier som vissa kan använda. Studieprovpopulationen drogs från Sydafrika och Väst- och Sydeuropa (n = 85, medelålder = 33 år, 60% kvinnor, 38.8% män och 1.2% andra). En online-undersökning baserad på de validerade GSQ-8- och SF-36v-frågeformulären användes för att samla in data. Resultaten av studien har dragit slutsatsen att det finns ett negativt samband mellan HRQOL och skuld och skam och att skuld och skam har ett negativt samband med hälsorelaterad livskvalitet, vilket indikerar att individer som upplever mycket skuld eller skam kommer att drabbas av en minskning av livskvaliteten och vice versa. Därför verkar skuld och skam ha en positiv korrelation med HRQOL-delskalor. Skam- och skuldpoäng skilde sig inte signifikant efter kön. Det är absolut nödvändigt att framtida forskningsstudier inkluderar ett bredare urval och en mer omfattande analys av orsaksfaktorer. Känslor av skuld och skam kan vara kraftfulla motivatorer, men när de kan bli en tyst börda som tynger oss, vilket leder till minskad livskvalitet och en rad negativa hälsoutfall.

Studiens syfte är att undersöka hur personer med ätstörning upplever att sjukdomen påverkar sexualiteten samt undersöka vilka erfarenheter de har av samtal om sexuell hälsa och välbefinnande inom ätstörningsvården. Tidigare forskning har visat på sambandet mellan kroppsuppfattning, kroppsmissnöje, kroppsskam och ätstörningar och även sett samband mellan dessa och sexuella dysfunktioner. Forskningen avseende ätstörningar och sexuella svårigheter är något bristfällig, även om det på senare år kommit studier som lyfter ämnet, och i dessa har man sett att individer som har ätstörningar också rapporterar högre vad gäller sexuella svårigheter. Större delen av de studier som gjorts är kvantitativa och i en internationell kontext. Många med ätstörningar kommer i kontakt med hälso- och sjukvården och tidigare forskning har visat att samtal om sexualitet inom en vårdkontext generellt sett är otillräckligt. Studien har en fenomenologisk ansats men även socialkonstruktivistisk och genomförts med en kvalitativ metod bestående av elva halvstrukturerade intervjuer och materialet har analyserats utifrån en reflexiv tematisk analys. Resultaten har analyserats med hjälp av begreppen livsvärld, spegeljag, stigma, skam och skamkompassen för att förstå och visa på samband i kommande analys. Resultatanalysen bygger på de fyra teman: Livsvärlden - en inblick, I-världen-varo med en ätstörning, En hemlös värld samt Vägen mot en tillfredsställande sexualitet - finns den och på vem ligger ansvaret? Resultaten visar att en ätstörning har en biopsykosocial påverkan på sexualiteten och har för många blivit ett hinder vad gäller utlevnad av denna. Resultaten visar även på ett uttryckt behov av sexologiska och relationella samtal inom hälso- och sjukvården för att närma sig en tillfredsställande sexualitet med allt vad det innebär. / The aim of the study is to investigate adults' experiences of how an eating disorder affects their sexuality and to investigate what experiences they have of conversations about sexual health and well-being within eating disorder healthcare services. Previous research has shown the connection between body image, body dissatisfaction, body shame and eating disorders and also seen a correlation between these and sexual dysfunctions. The research regarding eating disorders and sexual difficulties is somewhat lacking, although in recent years there have been studies that highlight the subject, and in these it has been stated that individuals who have an eating disorder also report higher levels of sexual difficulties. Most of existing studies that have been done are quantitative and in an international context. Many people with eating disorders come into contact with healthcare systems and previous research has shown that talking about sexuality within a healthcare context is generally insufficient. This study has a phenomenological but also social constructivist approach. It was conducted with a qualitative method consisting of eleven semi-structured interviews and has been analyzed through a reflexive thematic analysis. The results have been analyzed using the concepts of lifeworld, mirror self, stigma, shame and the compass of shame to understand and show connections in future analysis. The result analysis is based on the four themes: The world of life - an insight, Being-in-the-world with an eating disorder, A homeless world and The road to a satisfying sexuality - does it exist and who is responsible? The results show that an eating disorder has a biopsychosocial impact on sexuality and has for many become an obstacle in terms of experiencing it. The results also show an explicit need for sexological and relational conversations within the healthcare system in order to approach a satisfactory sexuality with all that it entails.