This paper is a qualitative study about how personnel in Homes for Care and Accommodation work with mental health issues among unaccompanied children. The purpose with this study is to identify how they are working with mental health issues and explore how the personnel would like to work if their resources were unlimited. Interviews have been used as a qualitative method in this study and a social constructionist approach has been applied. The theoretical perspective in this study is salutogenesis and this perspective has been the stepping stone during the analysis of the gathered material. A reflexive analysis of the empirical data has been made and the result is presented in several themes connected to the experience of the personnel. The result and analysis show that it is not the duty of the accommodations to work with mental health issues but still, in practice, this have become their responsibility. The methods used are mainly focusing on building relationships with and structure around the adolescents. Conversations are the most important tool when working with mental health issues. The result also presents that clear information, more help from professionals and more education are items the respondents wishes that they had access to. In the discussion, reasoning is around who has the responsibility for mental health among unaccompanied children and how an increased sense of context could be a proposition for trying to decrease mental health issues among unaccompanied children. / Detta är en kvalitativ studie som berör hur personal på Hem för Vård och Boende arbetar med psykisk ohälsa hos ensamkommande barn. Syftet med studien är att identifiera på vilka sätt personal arbetar med psykisk ohälsa samt undersöka hur de skulle vilja arbeta om det fanns tillgång till obegränsat med resurser. I studien har djupintervjuer använts som datainsamlingsmetod och en socialkonstruktionistisk ansats har applicerats. Den teoretiska utgångspunkten i studien är salutogenes och har därmed tillämpats vid analys av det insamlade materialet. En reflexiv analys av empirin har genomförts och resultatet presenteras i olika teman kopplade till personalens upplevelser. I resultat och analys framkommer att respondenterna anser att det inte ligger i boendenas uppdrag att arbeta med psykisk ohälsa men att det i praktiken fallit på deras lott. Metoder som tillämpas i det vardagliga arbetet går främst ut på att bygga relationer med och skapa struktur kring ungdomarna. Samtal är det viktigaste redskapet i arbetet med psykisk ohälsa. Vidare visar resultatet att tydligare information, mer professionell hjälp och mer utbildning ligger på respondenternas önskelista. I diskussionen förs ett resonemang kring vem som egentligen har ansvaret för att arbeta med psykisk ohälsa hos ensamkommande barn och ungdomar samt att en ökad känsla av sammanhang kan vara ett förslag till minskad psykisk ohälsa hos ensamkommande ungdomar.

Skolpersonalens tuffa arbetssituation är idag ett aktuellt tema, som omnämns i både media och i politiska debatter. Personalbrist, elevernas vikande resultat, överbelastade kalendarium och krav från skolledning präglar deras miljö. Skolpersonalen ställs därför inför många utmaningar och ständiga förändringar som ett resultat av detta. Syftet med studien är att utifrån ett hälsofrämjande perspektiv utforska personalens upplevelse av arbetsglädje som grund för verksamhetsutveckling och social hållbarhet. Därför har en kvalitativ intervjustudie genomförts där elva frivilliga deltagare från tre skolor i en västsvensk kommun har intervjuats. En fenomenologisk analys genomfördes utifrån det inspelade materialet. Fyra olika teman framkom utifrån analysen vilka var utvecklande relationer, stödjande miljöer, att sätta gränser och bra ledarskap. Verksamhetsutveckling har ett stort fokus i uppsatsen, därför presenteras skolpersonalens tankar om verksamhetsutveckling under temat lära av varandra i slutet av resultatet. / The school staffs workload is today a topical theme, which is discussed both in the media and in political debates. Manpower shortage, declining academic results, overtime and demands from the school board imprints their environment. The school staff therefore faces challenges and constant changes in their environment as a result of this workload. The purpose of this study is to, from a health promotion perspective, explore the staff's experience of job satisfaction as a basis for business development and social sustainability. Therefore, a qualitative interview study has been conducted in which eleven volunteers from three schools in a Western Swedish municipality have been interviewed. A phenomenological analysis was performed based on the recorded material. Four different themes emerged from the analysis, which were developing relationships, supportive environments, setting limits and good leadership. Work development has a major focus in the paper, therefore the school staff's thoughts on business development are presented under the theme of learning from each other at the end of the thesis.

I studien undersöktes huruvida resiliensstärkande faktorer påverkar relationen mellan traumaupplevelser (PTH) och traumasymtom hos svenska ungdomar 15–17 år, relativt individuella traumaupplevelser. Med studien avsågs också påbörja en validering av instrumentet Adolescent Resilience Questionnaire (ARQ) för målgruppen.I urvalet ingick 650 elever och totalt sample för databearbetning var 616 personer, 47.9% flickor, 51.8% pojkar och 0.3% annan könsidentitet.Studien fann inte stöd för att resiliens mätt med ARQ eller anknytningsstil mätt med Relationship Questionnaire (RQ) modererar effekten av PTH på traumasymtom, vilket ej går i linje med fynd från tidigare forskning. Resultat från studiens enkla regressionsanalyser indikerade dock att hög grad av resiliens och trygg anknytningsstil predicerar låg grad av traumasymtom, vilket lånar vikt till att det finns tydliga kopplingar mellan resiliens och utvecklandet av traumasymtom.Inga signifikanta könsskillnader avseende PTH framkom, men signifikanta skillnader med måttlig effekt återfanns avseende traumasymtom och resiliensstärkande faktorer. Pojkar uppvisade fler resiliensstärkande faktorer, medan flickor uppvisade fler traumasymtom, vilket går i linje med tidigare forskning.Undersökning av den interna strukturen i ARQ genomfördes med en konfirmatorisk faktorsanalys, där föreliggande studie finner bristande passform vid användandet av ARQ i en svensk kontext. Författarna uppmanar framtida forskare att vidare utforska och anpassa ARQ till en svensk normgrupp.

Introduktion: Psykisk ohälsa har ökat markant de senaste åren bland unga i Sverige och därmed även konsekvenser av psykisk ohälsa enligt forskningen. Flickor är i högre grad drabbade av psykisk ohälsa medan pojkar i högre utsträckning begår suicid. Orsaken till denna ökning är komplex, men det finns fortfarande stora kunskapsluckor kring varför det ser ut så. Få studier bekräftar eller beskriver arbetsmetoder och tillvägagångssätt samt effekter av samhällsaktörers hälsofrämjande och förebyggande arbete. Syfte: Denna studies syfte är att undersöka hur valda samhällsaktörer inom en region i södra Sverige arbetar hälsofrämjande med psykisk hälsa och suicidprevention hos ungdomar. Följande frågeställningar användes: Hur arbetar samhällsaktörer för att nå ut till ungdomar? Vilka arbetsmetoder använder aktörerna för att främja psykisk hälsa och suicidprevention hos ungdomar? Skiljer sig arbetsmetoderna för att främja psykisk hälsa och suicidprevention mellan pojkar och flickor? Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes, som analyserades utifrån innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Fem kategorier växte fram: Utbildning ökar samhällsaktörers kompetens, Arbetsmetoder som stärker ungdomars psykiska hälsa, Hälsofrämjande insatser för psykisk hälsa och suicidprevention, Utmaningar i arbetet med att stärka ungdomars psykiska hälsa och Mål med hälsofrämjande- och suicidpreventivt arbete. Slutsats: Samhällsaktörers gemensamma mål var att stärka unga individer att själva söka hjälp när det förekom ett behov. Ett salutogent fokus var också närvarande samt olika tillvägagångssätt för att nå målet att stärka unga individer. Tillvägagångssätten handlade bland annat om samverkan, kunskapsutveckling och digitala verktyg. / Introduction: Mental illness has increased significantly in recent years among adolescents in Sweden thus also the consequences of mental illness according to research. Girls are more affected by mental illness while boys are more likely to commit suicide. The reason for this increase is complex, but there are still large gaps in knowledge about why it looks this way. Few studies confirm or describe work methods and approaches and effects of community workers health promotion and prevention work. Aim: The purpose of this study is to investigate how selected community workers within a region in southern Sweden work to promote mental health and suicide prevention for adolescents. Following questions were used: How do the community workers reach adolescents? Which approach do the community workers use to promote mental health and suicide prevention to adolescents? Does the method between promoting mental health and suicide prevention differ between boys and girls? Method: Qualitative semi-structured interviews were conducted, which were analysed based on content analysis with an inductive approach. Result: Five categories emerged: Education increases the competence of community workers, Work methods that strengthen adolescents mental health, Health-promoting efforts for mental health and suicide prevention, Challenges in the work to strengthen adolescents mental health and Goals with health-promoting and suicide-preventive work. Conclusion: Community workers common goal was to empowering adolescents to seek help themselves when needed. A salutogenic focus was present as well as different approaches to reach the goal of empowering adolescents. The approaches were for instance through collaboration, knowledge development and digital tools.

The aim of this study is to get a deeper understanding, from a Swedish context, of how you can do social work with vulnerable and orphaned children in a developing country such as Uganda. We have investigated this through the example WEBALE, an NGO working in a context where among other things HIV/AIDS, poverty and a defective social safety net have led to social problems affecting children. Further, we have also aimed at acquiring a deeper understanding of what it is that motivates the volunteers and the director to work with vulnerable children at WEBALE. In order to fulfil this aim, the research has the following two key questions: What is the motivation for the teacher volunteers and the manager to work with vulnerable children at WEBALE? How do the teacher volunteers perceive the social work with the children in everyday life at WEBALE and what experiences do they have from this? The study is a field study with a phenomenological and ethnological approach. We were present at and took part in the everyday life of the informants at the school and orphanage in Uganda for eight weeks. The investigation uses a qualitative method where four interviews and participant observations were carried out. The results are analyzed in connection with theories on social work defining preventions and interventions, where theories on risk- and protection factors and the salutogenetic theory on SOC have been used. The analysis is also connected to theories on social work with children from a developmental-ecological and attachment-theoretical perspective. The results show what it is that motivates the volunteers and manager to work as volunteers in this specific contest through personal accounts of their background. Our observation is that the motivation of the volunteers and the manager to work with orphaned and vulnerable children is closely connected to their own background and childhood. The biggest reason for this kind of a life choice seems to be a sense of coherence and the largest motivating factor is that the work they do feels meaningful. The results further highlight the social work that is carried out and how the volunteers perceive their work at WEBALE. The study shows that the volunteers (who mainly consist of teachers) carry out what can be called social work, according to the definitions of interventions and preventions within various fields, such as health, education, emotional and behavioural development, ability to take care of oneself, social behaviour, family and social relations, and identity.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka vilka variabler som påverkar lärares syn på hälsa och på så sätt också hälsoundervisningen inom ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna är: Vilken är lärares syn på hälsa? Vilken är lärares syn på hälsa, kopplat till ämnet idrott och hälsa? Hur undervisar lärarna om hälsa inom ämnet idrott och hälsa? Påverkar kön, ålder och erfarenhet lärares syn på hälsa och slutligen hälsoundervisningen? Metod Studiens metod är en enkätundersökning som riktas mot undervisande lärare i ämnet idrott och hälsa. Den utformades som en webbenkät som sedan publicerades via en sluten facebookgrupp vid namn Idrottslärare, samt skickades ut till samtliga grund- och gymnasieskolor i Stockholm. Av de tillfrågade valde 340 lärare i idrott och hälsa att delta i studien. Som teoretisk utgångspunkt och som analys av empirin valdes Antonovskys teorier: Känslan av sammanhang (KASAM) och det patogena och salutogena perspektiven på hälsa. Resultat Samtliga deltagare i studien anser att hälsa främst är fysiskt. De yngre deltagarna anser däremot att hälsa är mer holistiskt, salutogent, samt att psykiska och sociala aspekter av hälsa värdesätts högre hos yngre än hos äldre. Kvinnor och äldre har generellt en mer patogen syn på hälsa och fokuserar mer på riskfaktorer. Dessa resultat gäller för både den generella synen av hälsa och synsättet inom ämnet idrott och hälsa. Vad gäller undervisningen i hälsa så är yngre lärare mer benägna att låta eleverna vara delaktiga i undervisningen än äldre. De äldre lärarna är istället mer angelägna att planera sin undervisning inom ämnet, men är även mindre benägna att ändra den efter skilda erfarenheter hos klasser och elever. Slutsats Variablerna kön, ålder och erfarenhet påverkar lärares syn på hälsa, samt hur undervisningen bedrivs inom ämnet. Lärares bakgrund påverkar alltså i slutändan undervisningen i idrott och hälsa.

Vi kommer presentera en kategoriserad och tematiserad översikt av faktorer som främjar/hindrar barns fysiska aktivitet utanför skolans ramar. Avsikten är att försöka göra en inventering av möjliga påverkansfaktorer för vår uppdragsgivare Innovation Skåne och förhoppningsvis skulle detta arbete kunna vara vägledande för dem. Syftet med detta arbete är att undersöka barns förutsättningar för fysisk aktivitet utanför skolans ramar. Metoden bestod av en litteraturstudie och barnintervjuer som genomgick tematisk analys. Sedan genomfördes en triangulering mellan de båda empiriska insamlingsmetoderna. Metoderna ställdes mot varandra för att se om barnens perspektiv från barnintervjuerna skiljde åt sig jämfört med forskning från litteraturen och de vuxnas perspektiv på barnens behov. Resultatet är att barnen har väldigt olika uppfattningar om vad fysisk aktivitet är, barnens perspektiv på fysisk aktivitet skiljer sig från forskningens breda definitioner i den utsträckning att sport, idrott och prestation är i fokus. Den tematiska analysens huvudområde och resultat berörde viktiga påverkansområden som möjliggörandet av självvalda aktiviteter och autonomi. Trygghet vid transporter med cykel, föräldranärvaro, gruppgemenskap eller självvald enskildhet i sin egen “bubbla” för att nämna några exempel. Slutsatsen är att det skiljer sig i barnrättsperspektivet gällande utemiljöer och möjligheterna som barnen har för att kunna ha någonstans att vara på efter skoltid eftersom skolorna inte är tillåtna att vistas på förens skoldagarna är slut när man går på högstadiet. Slutligen och också viktigast. Barn styr inte över sin fysiskt aktiva fritid. Det gör de vuxna. / We will be presenting a categorized and thematically analyzed overview of factors that facilitate/inhibit children's physical activity outside the context of compulsory school. The intent is to attempt to make an inventory of possible influencing factors for our client Innovation Skåne and it's our hope that this work could act as a guide in their work. The purpose of this work is to examine children's conditions for physical activity outside of school. The method consisted of a literature study and child interviews which underwent a thematic analysis. After which a triangulation was carried out between the two empirical collection methods. The methods were compared to each other to see if the children's perspective from the child interviews differ compared to the research from the literature and the adults' perspective on the children's needs. The result is that the children have very different perceptions of what physical activity is, the children's perspective on physical activity differs from the research's broad definitions to the extent that sports and performance are in focus. The main area and results of the thematic analysis touched on important impact areas such as the enabling of self-selected activities and autonomy. Safety when transporting by bicycle, parental presence, group community or self-selected privacy in your own "bubble" to name a few examples. The conclusion is that there is a difference in the children's rights perspective regarding outdoor environments and the opportunities that the children have to be able to have somewhere to be after school because the schools are not allowed to stay in until the school days are over when you go to upper secondary school. Last and most importantly. Children do not control their physically active free time. The adults do.