• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 616
  • 1
  • Tagged with
  • 617
  • 344
  • 330
  • 284
  • 159
  • 140
  • 97
  • 96
  • 87
  • 79
  • 78
  • 75
  • 71
  • 67
  • 65
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
311

Samhällsfrågor som didaktiskt begrepp i samhällskunskap på gymnasieskolan : En potential för undervisningen / Social Issues as a Didactical Concept in Social Studies in Upper Secondary School

Morén, Göran January 2017 (has links)
Undervisningen i samhällskunskap på gymnasieskolan ska enligt anvisningarna i ämnesplanen bedrivas ”med utgångspunkt i samhällsfrågor”. Vad innebär det? I denna licentiatuppsats diskuteras ämnet samhällskunskap och dess potential, analyserat utifrån samhällsfrågor som didaktiskt begrepp. Studien är en sammanläggning av tre artiklar som bygger på tre studier. I den första studien analyseras begreppet samhällsfrågor i styrdokument över tid. Den andra studien bygger på en enkät som 74 gymnasielärare i samhällskunskap besvarat. Den tredje studien är slutligen en intervjustudie med sju av de lärare som medverkat i enkätstudien. Studiens design medger en successiv förflyttning av fokus från struktur till aktör. När analysen riktas mot samhällsfrågor som didaktiskt begrepp framträder samhällskunskapsämnet som ett ämne som är öppet för det oväntade och som låter såväl aktuella händelser som elevers genuina frågor forma ämnet. I uppsatsen diskuteras argument för att undervisning som sker med utgångspunkt i samhällsfrågor kan motverka ett instrumentellt förhållningssätt till ämnet. Göran Morén är verksam som lärarutbildare vid Högskolan Dalarna. Han har tidigare erfarenhet som samhällskunskapslärare i gymnasieskola. Sedan 2013 har han ingått i forskarskolan Skolnära, ett samarbete mellan Karlstads universitet och Högskolan Dalarna. / This licentiate thesis examines and discusses the potential of the subject social studies by way of an analysis of the concept social issues. It comprises three articles which are based on three separate studies. The first was a discourse analysis on the concept of social issues in steering documents for social studies in upper secondary school from the 1960’s until the current curriculum. The second was a questionnaire in which 74 social studies teachers answered questions regarding their understanding and teaching of social studies, specifically in relation to the concept of social issues. The third study was based on interviews with seven teachers who had completed the questionnaire. The study allows for a shift in focus between structure and agency. Whereas the structure dominates the analysis in the first article the teachers, with agency, gradually move into the foreground in the other articles. With a social-constructionist perspective, phenomena like a school subject and teaching practice are seen as formed by both structure, such as discourse, and agents, in this case professional teachers. The text analysis shows that social issues as a didactical concept is shifting in its meaning and didactical function for the subject depending on the discourse. It is argued that social issues, in the current steering documents, are downplayed in relation to concepts like “core content” and “knowledge requirements”. The questionnaire that followed showed that teachers had an understanding of social issues that challenged the logic of the previous discourse analysis. They seemed to find it possible to combine “teaching with social issues as the point of departure” with the predefined content and knowledge requirements of the subject syllabus. Based on the results of the final interview study the third article argues that the subject social studies, when seen through the lens of social issues, is one that is open, strives beyond the limitations of  core content and calls for  authentic, sometimes controversial content. The conclusion of the licentiate thesis is that the concept of social issues carries the potential to create a subject that is meaningful for students and that challenges the risk of school becoming instrumental.
312

Hållbar utveckling i samhällsorienterade ämnenEn historisk överblick av hållbar utvecklings tre dimensioner i läroplaner

Andersson, Elin January 2021 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur tre dimensioner av hållbar utveckling: social, ekonomisk och miljömässig framträder i kursplaner för samhällsorienterade ämnen i läroplaner från 1969 till 2011. Vidare syftar studien till att undersöka vilka utbildningsteoretiska mönster som framträder i de tre dimensionerna av hållbar utveckling. Studiens syfte besvaras med hjälp av mixed methods, en kombination av kvantitativ- och kvalitativ analys. Resultatet visar att alla tre dimensioner av hållbar utveckling är framträdande i alla läroplaner men i olika omfattning. Den mest framträdande dimensionen är den sociala följt av den ekonomiska och sedan den miljömässiga. I resultatet av dimensionerna framträder utbildningsteoretiska mönster i form av tre läroplanstyper: innehållsorienterad läroplan, processorienterad läroplan och kompetensorienterad läroplan. I studien framkommer hur hållbar utveckling kan ses i relation till utbildningsfunktioner och hur dessa kan påverka undervisningens syfte.
313

När demokratifostran tas i egna händer : En kvalitativ intervjustudie om lärares inställning till elevers deltagande i proteströrelser under skoltid

Eriksson, Camilla January 2020 (has links)
Contributing to the discussion of different groups’ attitudes towards protest movements, this essay aims to examine and describe Swedish teachers’ attitudes towards students’ participation in protest movements during the school day. The topic is relevant since teachers can play a significant role in the political socialisation of the citizens, decision makers and legislators of tomorrow. It is nevertheless a neglected topic; little research has been done on teachers’ attitudes towards protest movements, and even less so on teachers’ attitudes towards students leaving the classroom in order to participate in them. Attitudes towards student participation in the protest movement Fridays for Future are examined and the selection of respondents is based on the least-likely logic; the respondents are teachers that are certified to teach the subject civics in the non-compulsory Swedish school form gymnasium (upper secondary school). The method used to collect data is semi-structured interviews and the framework of analysis is built on models developed in the research fields of didactics and political science. The results show a variety of attitudes among teachers, defined as how teachers value student participation in protest movements during the school day and to what extent teachers accept student participation in protest movements during the school day. No firm conclusions can be drawn from this study, but the results show that all of the respondents value and accept student participation in the protests organised by Fridays for Future during the school day to some extent, but that none of the respondents has an attitude towards the phenomenon that is undividedly positive.
314

Ämnesdidaktik: En möjlighet eller utmaning vid distansundervisning under coronapandemin?

Shehadeh, Alexandros, Gustavsson, Ted January 2020 (has links)
Covid-19 har haft en stor påverkan på samhället och inte minst på gymnasieskolorna i Sverige. Konsekvenserna av detta är att undervisning bedrivs på distans och att eleverna inte får vistas i skolan. Således är syftet med denna studie att undersöka och få en förståelse med hjälp av enkäter hur ämnesdidaktik inom ämnet samhällskunskap tillämpas och fungerar vid distansundervisning jämfört med undervisning i skolan hos två gymnasieskolor i södra Sverige. Utöver detta skall denna studie också ge en överblick av elevernas uppfattning gällande distansundervisningen och hur den skiljer sig jämfört med undervisning i skolans fysiska sfär och undersöka möjliga korrelationer som finns i deras svar. Vår hypotes är att eleverna upplever att lektionerna inte fungerar lika väl vid distansundervisning som vid undervisning i skolan när det ämnesdidaktiska principerna implementeras. Resultatet visar att eleverna har en sämre bild av distansundervisningen och inte har samma uppfattning gällande motivation och aktivitet, mening, konkretion samt dialogicitet som vid undervisning i skolan. Resultatet visar även att lärarna utformar sin undervisning utifrån de ämnesdidaktiska principerna likt i skolan men de menar att det krävs ett ännu större fokus på tydlighet och ser svårigheter i att nå alla elever. Slutsatsen är att lärarna arbetar med att implementera de ämnesdidaktiska principerna vid distans men att det är tydligt att de traditionella undervisningsmetoderna inte fungerar lika väl vid distansundervisning.
315

Medborgare på skilda villkor? : En studie om samhällskunskapsläraresförutsättningar för medborgarbildning på studie- och yrkesförberedande program / Citizens on Different Terms? : A Study on Civics Teachers´Conditions for Citizenshis Education on Avademic and Vocational Programmes

Käcko, Jenny January 2020 (has links)
The aim of this study has been to broaden the understanding of the opportunities and challenges ofcitizenship education by analyzing Civics teachers' experiences of translating their perceptions ofthe mission into practice on academic and vocational programmes. More precisely, the broadeninghas been accomplished through describing similarities and differences between the conditions onthe basis of qualitative interviews with three teachers. Furthermore, descriptions have been formedthrough the use of a theoretical framework consisting of Gert Biesta's socialization, qualification,and subjectification dimensions on one hand, and frame factor theory on the other. The findings of the study suggests that two of the teachers emphasize socialization, allemphasize qualification and two emphasize subjectification. Within the qualification dimension, adistinction was noted between external means (referring to contextually bound ways of participationand influence), which are related to socialization, and internal means (referring to factualknowledge, perspective-taking and critical thinking), which are related to subjectification. Theframe factor analysis of the teachers' experiences indicated that one participant emphasizes inparticular the similarities in the challenge of realizing socializing elements and external means as aresult of existing pedagogic frame factors; most notably the factually oriented curriculum. Regarding differences, which are substantially more prominent, it emerged that opportunities areprimarily linked to academic programmes while challenges are linked to vocational programmes. At academic programmes, there were particularly better opportunities for qualification interms of internal means (especially factual knowledge) as a result of student-related frame factorssuch as a positive attitude towards studies and the subject. The results suggest that these factors canbenefit both qualification and subjectification, if these are combined. Other student-related factorssuch as willingness to speak and subject-relevant prerequisites emerge as valuable resources forqualification and subjectification amongst students at vocational programmes, but they are in somerespects also prevented from being sufficiently utilized. Willingness to speak is prevented byresource-related frame factors such as lack of time in combination with pedagogic frame factorssuch as a substance-rich curriculum, while subject-relevant prerequisites are prevented bydeficiencies in the linguistic knowledge of students with immigrant backgrounds.
316

Same eller svensk? : En läroplansteoretisk studie över den svenska synen på samer / Same eller svensk? : En läroplansteoretisk studie över den svenska synen på samer

Örsäter, Johan January 2020 (has links)
The main focus of this study has been to, with the use of a comparative curriculum analysis study the official swedish approach on the Sami people, and thereby the approach on human rights, ethnicity, national identity and citizenship. Moreover the study has aimed to compare the Swedish approach with the Norwegian and Finnish approach to se similarities and disparities on both the Sami people and above stated concepts. The results show that the countries treat the Sami people differently in their curriculums, both when it comes to quantity and quality. Sweden views the Sami as a minority amongst others, the same can be said for Finland. Norway on the other hand views the Sami as a unique group. The Swedish view on citizenship is international, the Norwegian national and the Finnish global. When it comes to national identity and ethnicity both Sweden and Finland has a rights-based approach while Norway has a culture-based approach.
317

Inkludering och dess innebörd i skolan år 4–6 : Inkludering och exkludering

Shanle, Farhiya January 2021 (has links)
Syftet med denna studie har varit att undersöka vad begreppet inkludering innebär för lärare i årskurs 4–6 och hur lärare beskriver hur de inkluderar eleverna i undervisningen i ämnet samhällskunskap. Syftet har även vart att undersöka vad lärare anser är utmaningen med inkludering och om lärare anser om inkluderingbör vara ett mål i skolan. För att få svar på studiens syfte och frågeställning har jag använt mig av en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av strukturerade intervjuer med fem lärare. Resultatet från undersökningen visar att inkludering innebär för samtliga lärare att alla elever är med i undervisningen och att alla elever deltar i undervisningen. För att se till att alla är med i undervisningen använder sig lärarna av olika metoder. Resultatet visar också att utmaningar lärarna anger i sitt inkluderingsarbete är elever med diagnoser, att få med alla i undervisningen och att tiden inte räcker till samt att alla lärare anser att inkludering bör vara ett prioriterat mål i skolan. / <p>SO</p>
318

Perspektiv på kontroversiella frågor i samhällskunskapsundervisning / Perspectives on Controversial Issues in Social Studies

Ahl, Viktor, Nilsson, Leonardo January 2021 (has links)
Syftet är att ta reda på hur samhällskunskapslärare kan hantera kontroversiella frågor i undervisningen. Detta genom att undersöka vilka perspektiv som förekommer inom forskningen. Uppsatsen ämnar vara en kunskapsöversikt över relevant pedagogisk forskning. I resultatet framgår det att deliberativa perspektivet och agonism är de mest framträdandeperspektiven när det kommer till hur lärare bör förhålla sig kring kontroversiella frågor. Uppsatsen landar i slutsatsen att båda perspektiven ger svar på arbetets frågeställning men att perspektiven lämpar sig olika väl beroende på om läraren vill att eleverna ska skapa en kollektivviljebildning eller om de ska öva på att tycka olika.
319

Exkludering i en skola för alla : Hur olika aktörer bidrar till exkludering och hur man övervinner exkluderande mekanismer i skolan / Exclusion in a school for all : How different actors contribute to exclusion and how to overcome excluding mechanisms in schools

Lyngö, Johanna, Nilsson, Natalie January 2021 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka inkludering i skolan. Elever som hör till diskrimineringsgrunderna löper större risk att exkluderas i skolan, vilket går emot både Diskrimineringslagen (2008:567) och Skollagen (2010:800). Det är varje lärares ansvar att jobba för ökad inkludering i skolan, och kanske bör samhällskunskapslärare ta ett extra ansvar då deras ämne är så starkt kopplat till frågor om demokrati och mänskliga rättigheter. Vi arbetade efter två frågeställningar: ●      Vilka exkluderande mekanismer finns runt dessa grupper och vilka aktörer pekar forskarna på som bidragande till exkluderingen? ●      Vilka metoder pekar forskningen på som framgångsrika när det kommer till inkludering i skolan? Resultatet pekar på att det finns flera aktörer och mekanismer som bidrar till inkludering och exkludering, samt att det är en mycket komplex process. Således är det ett problem som inte är helt enkelt att lösa. Den huvudsakliga lösningen är en helhetssyn och att inkludering prioriteras av alla på skolan. Vi bedömer detta som relevant för läraryrket bland annat eftersom inkludering är kopplat till höjda skolresultat och ökad trivsel, men också eftersom diverse policies och myndigheter förespråkar en inkluderande skola.
320

Att undervisa i kontroversiella frågor i samhällskunskapsämnet - ett didaktiskt dilemma? / Teaching Controversial Issues in Social Sciences - a Didactic Dilemma?

Sundhall, Ellen January 2021 (has links)
No description available.

Page generated in 0.0794 seconds