Malmkvist, C & Wiklund, N (2011). Ett barns liv och leverne i ett kuddrum.Lek och kulturskapande i ett kuddrum, utifrån barns kompetenser sett ur ett sociokulturellt perspektiv.Malmö: Lärande och samhälle: Malmö HögskolaExamensarbetet handlar om lek och kulturskapande utifrån barns kompetenser, sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Empirin blev insamlad på en föräldrakooperativ förskola i Malmö kommun. Syftet med examensarbetet var att beskriva och förstå vad och hur barn, 4-5 år, lekte i en begränsad förskolemiljö. För att uppnå studiens syfte ställdes följande frågeställningar: Vad och hur leker barnen i kuddrummet? Vilka kompetenser visar barnen i samspel med varandra? Vad har barnen för uppfattning om kuddrummet och dess miljö? De metoder som använts för att få fram resultatet har varit gruppintervjuer, enskilda intervjuer med teckning som underlag, samt deltagande observationer. De teoretiska utgångspunkterna var relevant litteratur som berörde lek, kulturskapande och kompetenser. Resultatet pekar mot att barn är rika på kompetenser och att de utvecklas i samvaro och samspel med varandra där miljön spelar roll.

Arbetet syftar till att belysa hur man som pedagog kan skapa socialt stimulerande miljöer för ett-, två- och treåringar i förskolan. Genom att studera små barn och den fysiska miljö de befinner sig i på förskolan har vi undersökt vad som påverkar om samspel uppstår eller uteblir. Den främsta frågeställningen har varit ”på vilket sätt är förskolan en socialt stimulerande miljö för barn i åldern ett till tre”. Tre förskole-avdelningar har deltagit i undersökningen. Vi har utgått från Daniel N. Sterns teori kring det lilla sociala barnet. Vi har även använt tidigare forskning kring barns sociala samspel, samt forskning kring fysisk miljö. Både förskolemiljön och barnen har observerats. Även pedagoger har intervjuats. Resultatet visar på att förskolan är en socialt stimulerande miljö som är beroende av pedagogerna som arbetar där. Pedagogerna ger på olika sätt barnen förutsättningar för samspel. Detta kan handla om att barnen får tillgång till material som intresserar dem, samt om hur tillåtande pedagogerna är då barnen samspelar. Även det faktum att förskolan är en plats där många barn vistas tillsammans gör förskolan till en socialt stimulerande miljö. Ett exempel på detta är måltidssituationerna då samtliga barn vistas på samma plats, vilket ger möjligheter till samspel.

<p>Syftet med denna uppsats var att belysa och analysera på vilket sätt medarbetarna inom Tekniska förvaltningen Hudiksvalls kommun nyttjar de friskvårdsinsatser som Tekniska förvaltningen erbjuder. Studien genomfördes med en kvantitativ metod med deskriptiv surveyundersökning. Detta gjordes i form av postenkäter med standardiserade frågor som vi skickade ut via post till alla medarbetare inom Tekniska förvaltningen. Resultatet är sammanställt över hur aktiva medarbetarna är i sitt deltagande inom Tekniska förvaltningens friskvårdsatsning och hur den nyttjas av medarbetarna. Där redovisas om medarbetarnas självskattade hälsa förändrats något pga. deltagandet samt om ålder och kön har någon betydelse för hur aktiv medarbetarna är i sitt deltagande i friskvårdsatsningen. Vi har även belyst om gemenskapen mellan avdelningarna förändrats något tack vare friskvårdsatsningen. Resultatet visas utifrån de 130 av de sammanlagt 210 medarbetare som arbetar på Tekniska förvaltningen Hudiksvall kommun. Av de 130 som deltog i undersökningen var 71 kvinnor och 59 män. Vi har konstaterat att det är 54 % av de 130 medarbetarna som deltar i någon av friskvårdsaktiviteterna som Tekniska förvaltningen erbjuder. Vi tror att de friskvårdsinsatser Tekniska förvaltningen arbetar med kan bidra till en friskare arbetsplats där medarbetarna får behålla hälsan och få ett ökat välbefinnande. Få känna trivsel och Vi-känsla på arbetsplatsen.</p>

Syftet med denna uppsats var att belysa och analysera på vilket sätt medarbetarna inom Tekniska förvaltningen Hudiksvalls kommun nyttjar de friskvårdsinsatser som Tekniska förvaltningen erbjuder. Studien genomfördes med en kvantitativ metod med deskriptiv surveyundersökning. Detta gjordes i form av postenkäter med standardiserade frågor som vi skickade ut via post till alla medarbetare inom Tekniska förvaltningen. Resultatet är sammanställt över hur aktiva medarbetarna är i sitt deltagande inom Tekniska förvaltningens friskvårdsatsning och hur den nyttjas av medarbetarna. Där redovisas om medarbetarnas självskattade hälsa förändrats något pga. deltagandet samt om ålder och kön har någon betydelse för hur aktiv medarbetarna är i sitt deltagande i friskvårdsatsningen. Vi har även belyst om gemenskapen mellan avdelningarna förändrats något tack vare friskvårdsatsningen. Resultatet visas utifrån de 130 av de sammanlagt 210 medarbetare som arbetar på Tekniska förvaltningen Hudiksvall kommun. Av de 130 som deltog i undersökningen var 71 kvinnor och 59 män. Vi har konstaterat att det är 54 % av de 130 medarbetarna som deltar i någon av friskvårdsaktiviteterna som Tekniska förvaltningen erbjuder. Vi tror att de friskvårdsinsatser Tekniska förvaltningen arbetar med kan bidra till en friskare arbetsplats där medarbetarna får behålla hälsan och få ett ökat välbefinnande. Få känna trivsel och Vi-känsla på arbetsplatsen.

Barns upplevelser av förskolegårdens zoner och det som utgör en zons upplevelsevärde är ett vagt utforskat område. Då läroplanen för förskolan bygger på barns intressen blir en inblick i barns perspektiv med fokus på deras upplevelser av förskolegården ett aktuellt forsknignsområde. För att kunna framställa ett resultat av barnens upplevelser inleds studien med ett analyserande arbete av förskolegården, dess zoner och vad barnen observeras göar under sin utevistelse. Efter den förberedande datainsamlingen görs ett flertal gruppintervjuer med barn från två förskolor på hur de upplever förskolegården och dess olika zoner. Det som framstod som mest utstående i studiens resultat var det faktum att en zon inte kan tillskrivas en fast definion med specifika upplevelsevärden, utan hur en zon upplevs är för barnen högst individuellt och påverkas ständigt av den affordans som är tillgänglig för ett barn vid en specifik tidpunkt. Ännu ett återkommande fenomen är att zoner vars designade ändamål ämnar sig åt en specifik typ av upplevelse många gånger för barnen används till något annat. Zoner vars lugn och sinnlighet anses vara av lugn karaktär kan av barnen nyttjas till fysisk lek av mer kaotisk natur.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om hur förskollärare skapar förutsättningar för samverkan och samvaro med nyanlända vårdnadshavare i förskolan i Sverige. Frågeställningen som har besvarats är: Hur beskriver förskollärare möten med nyanlända vårdnadshavare i förskolan? Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod och fem semistrukturerade intervjuer med förskollärare som besitter olika erfarenheter i mottagandet av nyanlända familjer. Studien har inspirerats av det relationella perspektivet och empirin har bearbetats genom en tematisk analys.  ​Resultatet visar att en majoritet av förskollärarna i studien upplever mötet med nyanlända vårdnadshavare som en utmanande uppgift i förskollärarens profession. Kommunikationen och att nå en ömsesidig förståelse mellan varandra är en av de största svårigheterna som framkommer i resultatet. Det framkommer även att det finns en osäkerhet hos förskollärarna om hur mycket de ska hjälpa de nyanlända vårdnadshavarna. I resultatet går det tyda både ett interkulturellt- och monokulturellt förhållningssätt i samverkan och samvaron med de nyanlända vårdnadshavarna. Det blir synligt i resultatet att ett interkulturellt förhållningssätt är eftersträvansvärt och att arbetet med samverkan och samvaro med nyanlända vårdnadshavare är ett utvecklingsområde.

The purpose of this study was to investigate preschool teacher’s experience of children’s withdrawals during physical activity in preschool.   Interviews were used as a method to study the subject. Five preschool teachers was interviewed and recorded for a total of 109 minutes’ witch has been analyzed. The focus of the study is preschool teacher’s experiences accounting children 3-5 years of age. The theory of SOC, sense of coherence, founded by Antonovsky (2005) has been used in the study.   The results indicate that the preschool teachers have experience of children’s withdrawals during physical activity in preschool. According to the teachers, it is uncertainty over the activity, not trusting your body and low self-esteem that causes the withdrawals. Not feeling safe, a lack of social skills and disinterest over the activity is also causes for withdrawal. The withdrawals often happen verbally or invisible and quiet. The teachers frequently analyze their work to be able to develop the physical activity’s to be able to include everyone and make the experience of the physical activity motivating and fun. / Syftet med den här studien var att bidra med kunskap gällande förskollärares erfarenheter av barn som drar sig undan planerad fysisk aktivitet i förskolan samt på vilket sätt förskollärare arbetar för att inkludera dessa barn.   Kvalitativa intervjuer i form av semistrukturerade intervjuer har använts för att ta reda på förskollärares erfarenheter av att arbeta med planerad fysisk aktivitet. Barn i åldrarna 3-5 år har framförallt varit i fokus. 5 förskollärare intervjuades i sammanlagt 109 minuter vilket har legat till grund för resultatet av studien. Antonovskys (2005) teori KASAM användes som teoretiskt ramverk.   Resultatet visade att samtliga förskollärare hade erfarenhet av barn som drar sig undan planerad fysisk aktivitet i förskolan. Barnen drog sig enligt deras erfarenheter undan på grund av osäkerhet inför vad som kommer hända, dålig tilltro till den egna kroppen och låg självkänsla. Även otrygghet, rädsla i sociala sammanhang och helt enkelt ointresse för aktiviteten kunde också göra att barn drar sig undan. Antingen kunde barnen dra sig undan verbalt med ljud eller ickeverbalt och tyst. För att inkludera alla barn arbetar förskollärarna med att stärka de barn som är osäkra samt analysera och ändra i de aktiviteter som utförs så att alla blir motiverade och har möjlighet att delta.

Bakgrund: Måltider utgör en social och kulturell grund där människor kan mötas i ett välbefinnande och samtidigt tillgodose sig näring. Ökad malnutrition med stigande ålder är ett globalt problem som omfattar både kognitivt medvetna och kognitivt nedsatta.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att identifiera faktorer som vid måltider är av betydelse för välbefinnande och nutritionsstatus hos äldre människor boendes i särskilda boenden.Metod: En litteraturstudie med globalt perspektiv där vetenskapliga artiklar från Canada, Amerika, Storbritannien, Sverige, Danmark, Nya Zeeland och Australien var underlaget till resultatet. Inklusionskriterier var äldre över 65 år, kognitivt medvetna och kognitivt nedsatta vilka levde i särskilda boenden samt vårdgivare som arbetade i sådana.Resultat: Måltiden ger ett socialt och kulturellt sammanhang som stärker både boenden och vårdgivares relationer. Utformning av en terapeutisk fysisk miljö visade sig vara till fördel både för de äldre och vårdgivare. Möjlighet att utöva personcentrerad vård skulle kunna förbättras enligt den här litteraturstudien. Litteraturstudien visar på att social samvaro under måltider är en stund för gemenskap och ett välkommet avbrott under dagen.Slutsats: Måltidssituationen är en komplex situation där många faktorer är inbegripna för välbefinnande och nutritionsstatus. Tre huvudteman identifierades nämligen fysisk måltidsmiljö, personcentrerad vård och social samvaro. / Meals form a social and cultural basis where people can meet in a state of well-being while at the same time consuming enough food to meet thier nutritional needs. Regardless of age, social relationships and the need for food have been linked to enhance the quality of life. Older adult´s poor nutritional status is a global problem that include risks for both cognitive conscious and cognitive impairment.Aim: The purpose of the study was to identify and describe the aspects that are of nutritional beneficial importance and the well-being of the elderly in residential homes.Method: A litterature study with a global perspective whereby scientific articles from Canada, America, Britain, Sweden, Denmark, New Zealand and Australia laid forth foundation of the key findings. Inclusion criterias were elderly over 65 years, cognitive consciousness and cognitive impairment, whom resided in residential homes with round the clock caregivers.Results: The meal provides a social and cultural ambience that strengthens relationships for both the reisdents and caregivers.Three themes emerged and these affected well-being and nutritional status. The possibility of applying person-centered care could be augmented according to the literature study. The literature study shows that social interactions during meals are intervalls for gathering as well as they are welcome intermisssions during the day.Conclusion: The mealtime situation is a complex situation where multiple aspects involved in the well-being and nutrition status of the elderly. Three main themes where identified, physical mealtime environment, person centered care and social interactions.

During the COVID-19 pandemic, many organizations and employees suddenly became increasingly reliant on digital technologies to safely continue work. In this master’s thesis, I tried to understand how such rapid change could be understood when compared to wider, more gradual processes of intensifying media reliance. This was a case study of a department within a Swedish municipality administration. Through employee interviews and a thematic analysis, and by drawing from mediatization theory and the figurational approach, I aimed to explore how a sudden increase in digital distance work had affected experiences of figurational togetherness, and how this related to wider processes of mediatization. More specifically, I assessed how practices of communication were perceived to have changed with digital distance work, and how the latter had affected aspects of power and the self.  In sum, there had been a formalization and individualization of ‘figurational togetherness’ – the social experience of being with others in one or more figurations. Communication was generally perceived to have become more formal, structured, and efficient, but also more detached than before. At the same time, digital distance work appeared to have facilitated self-empowerment and individuality. Such processes had a partial and sometimes contradictory relation to wider processes of mediatization. The findings of this study were conceptualized as a ‘loss of chaos’. Given a newly gained perspective on physical copresence, I argued that one could start to make out the attributes of its materiality. Physical space involved chance, messiness, and contingency, but also inspiration, information richness and subtle yet complex social dynamics. Such aspects of chaos did not always translate well into the digital realm, something that was attributed to the characteristics and capacities that current digital collaboration tools did and did not have. Ultimately, the argument was made that this calls for further inquiries into the materiality of digital office technologies and that of physical copresence itself.

This study focuses on trying to understand the attitudes of people born in the 1940’s concerning their view on social media. This 1940’s group has been growing on the social networks such as Facebook, but their usage is not active. Therefore, the purpose of this report is to understand in what way they are affected by the using of these platforms. The theories that have been applied to this report is Habermas theory of the Public sphere and democracy, McLuhan's theory of Medium is the message and the theory of the Digital divide. These theories have been used to create an understanding of the results that emerged during the study.  A Qualitative method was used to collect information, and through this Qualitative interviews were used. The interviews resulted in three themes, which was democracy in social media, risks and possibilities in the social and the digital divide. The result showed that the group felt left out because of their lack of skills when it comes to technology. It also showed that the lack of skills has caused a negative effect since the users rather seek information than sharing their own, which was a result of their lacking skills. This result was linked to the theory of the Digital divide and McLuhan's theory of Medium is the message. When the democracy aspect was analysed, it showed that they did not trust information shared on social media.   The risks that were detected by the interviewed group was for example identity theft and stress related illness that were caused by social media. The possibilities were for example the fact that it is possible to talk to someone in another country on social media despite time differences and borders and to maintain relationships with distant relatives. These results were used to analyze the consequences further and to have a deeper discussion about the subject. For example the lack of skills lead to that this group do not have the possibility to share their thoughts and counteract stereotypes. / Denna studie har fokuserat på att försöka förstå attityderna hos de människor som är födda på 1940-talet. Gruppen ifråga har vuxit starkt på sociala medier så som Facebook och syftet med denna studie är att förstå på vilket sätt de påverkas när de använder dessa plattformar. De teorier som har använts i studien är Habermas om borgerlig offentlighet och demokrati, McLuhans teori om att mediet är budskapet och teorin om den digitala klyftan. Dessa teorier har använts för att skapa en förståelse för de resultat som framkommit under studien.   Kvalitativa intervjuer har använts för att samla in information där kön och bakgrund blandats hos de olika individerna som har intervjuats. Intervjuerna resulterade i tre teman vilka var demokrati på sociala medier, risker och möjligheter i sociala medier och den digitala klyftan. Resultaten visade att gruppen kände sig utanför på grund av sin bristande skicklighet när det gäller teknologi. De visade också att bristen på skicklighet hade negativa effekter eftersom användarna hellre sökte information än att dela med sig av sin egen, vilket var resultatet av deras bristande skicklighet.   Den digitala klyftan användes för att användarna var en del av klyftan och mediet är budskapet användes för att de inte använde alla funktioner som sociala medier erbjöd, eftersom de inte hade färdigheten. När den demokratiska aspekten analyserades framkom det att de inte litade på informationen på sociala medier. Riskerna som framkom under intervjuerna var exempelvis identitetskapningar och stressrelaterade sjukdomar, som orsakades av sjukdomar. Möjligheterna var exempelvis att man kan prata med någon i ett annat land på sociala medier, oberoende av tidsskillnader och nationsgränser samt att bibehålla relationer med avlägsna släktingar. Dessa resultat användes för att analysera konsekvenserna ännu ett steg, för att ha en djupare diskussion om ämnet. Exempelvis leder bristande på kunskapen till att gruppen inte har möjlighet att dela med sig av sina tankar och att motverka stereotyper.Carls