The purpose of this Master’s thesis is to examine similarities and differences in qualitative experiences between formal and informal reading groups from the participants’ point of view. The empirical data was acquired from interviews with nine reading group participants, of whom four of them participated in formal reading groups and five in informal reading groups. To analyze the empirical data, Louise M. Rosenblatt’s theory concerning reading and a method concerning reading groups by Immi Lundin were used. Björn Nilsson’s and Anna-Karin Waldemarson’s theory concerning the group has also been used. The results of the interviews show that the motive to participate in a reading group is the joy to discuss the novels and to find out the other participants opinion about the same novel, this motive is the same for both formal and informal reading groups. The meeting form of the reading groups differ between the formal and informal reading groups, the formal reading groups have their meeting in the library and the librarian participates as a leader. The informal reading groups have their meeting in the home of the participants and had no leader. Both the formal and informal reading groups find the discussion of the novel to be the most important thing about the reading group but the informal reading groups also finds the social aspects as equally important. / Uppsatsnivå: D

Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den pedagogiska måltiden tillskrivs ha av verksamhetschefer för gemenskapen och den sociala samvaron på vård- och omsorgsboenden för äldre personer. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken verksamhetschefer inom Stor Stockholms geografiska område. Vår teoretiska utgångspunkt utgick från Antonovskys referensram kring det salutogena perspektivet ”Känsla av sammanhang” [KASAM] med de centrala begreppen meningsfullhet (delaktighet), begriplighet och hanterbarhet i fokus under analysfasen av empirin. Det transkriberade textmaterialet analyserades med hjälp av en kvalitativ tematisk innehållsanalys. Resultatet visar att den pedagogiska måltiden på vård- och omsorgsboenden tillför den äldre personen möjligheter till social samvaro och gemenskap. Vårt resultat leder dock till slutsatsen att trots implementering av den pedagogiska måltiden på de vård- och omsorgsboenden där intervjuerna genomfördes är måltidssituationen skör utifrån faktorer som utformandet av måltidsmiljö och personalens individuella resurser.

No description available.

<p>Syftet med studien är att undersöka, analysera och diskutera en kommunal insats till äldre i ordinärt boende, vilken benämns social samvaro. Frågeställningarna som jag har ställt är; Vad innebär social samvaro? Vad ansöker de äldre om? Vilken betydelse har insatsen social samvaro för äldre?</p><p>Studien består delvis av en genomgång av tidigare kunskapsläge samt insamlat empiriskt material. Jag utgick från fallstudien som metod och använde mig av intervjuer, där jag intervjuade kommunala tjänstemän och äldre kvinnor, som var beviljade insatsen social samvaro. Jag studerade även biståndsutredningar för att få kunskap om vad äldre ansöker om. Resultatet är bearbetat och kategoriserat utifrån teman som empirin väckte. Analysen är gjord utifrån vald litteratur och forskning samt studiens centrala begrepp; ensamhet, välbefinnande och det goda åldrandet. </p><p>Studien har kommit fram till att insatsen social samvaro är till för att uppmärksamma det sociala innehållet i hemvårdsarbetet. Insatsen är även en kvalitetshöjning för äldreomsorgen i Lidköpings kommun. Äldre ansöker om insatsen för att få ett socialt innehåll på vardagen och ansökningarna handlar om ensamhet, önskade pratstunder eller något att göra. Resultatet visar att insatsen är betydelsefull för äldre och påverkar deras vardag på ett meningsfullt sätt. I den avslutande diskussionen lyfter jag även funderingar som framkommit samt den lärdom jag tagit av studien. </p>

Syftet med studien är att undersöka, analysera och diskutera en kommunal insats till äldre i ordinärt boende, vilken benämns social samvaro. Frågeställningarna som jag har ställt är; Vad innebär social samvaro? Vad ansöker de äldre om? Vilken betydelse har insatsen social samvaro för äldre? Studien består delvis av en genomgång av tidigare kunskapsläge samt insamlat empiriskt material. Jag utgick från fallstudien som metod och använde mig av intervjuer, där jag intervjuade kommunala tjänstemän och äldre kvinnor, som var beviljade insatsen social samvaro. Jag studerade även biståndsutredningar för att få kunskap om vad äldre ansöker om. Resultatet är bearbetat och kategoriserat utifrån teman som empirin väckte. Analysen är gjord utifrån vald litteratur och forskning samt studiens centrala begrepp; ensamhet, välbefinnande och det goda åldrandet.  Studien har kommit fram till att insatsen social samvaro är till för att uppmärksamma det sociala innehållet i hemvårdsarbetet. Insatsen är även en kvalitetshöjning för äldreomsorgen i Lidköpings kommun. Äldre ansöker om insatsen för att få ett socialt innehåll på vardagen och ansökningarna handlar om ensamhet, önskade pratstunder eller något att göra. Resultatet visar att insatsen är betydelsefull för äldre och påverkar deras vardag på ett meningsfullt sätt. I den avslutande diskussionen lyfter jag även funderingar som framkommit samt den lärdom jag tagit av studien.

The aim of this observational study was to see how social interaction works in nursing homesdayroom. The focus was to study the staff and the residents during lunch, afternoon coffee,and during the eventual common activity. The observation persons were passive and they didnot communicate with either staff nor with the residents. The theoretical framework usedwas Georetrendens theory, KASAM and Communication theory. The results showedthat social interaction in the dayroom of the nursing home is rarely spontaneous, but mustinstead be planned by the staff. The results also showed differences in theinteraction regarding the treatment of the residents. The younger and older staff had differentapproaches. Staff who had a different cultural background than the Swedish had anotherway to respond to the residents. The residents were unhappy about the lack of activities. Theyexpressed that they felt lonely when the staff had several tasks outside the nursinghome. Another thing we observed was that the staff often urged the residents to go and rest intheir apartments. There was also a difference in the various nursing homes that wereobserved; the smaller nursing home had one staffgroup that some of the residents had for longknown each other because of the small community they live in.

I detta examensarbete ville vi undersöka vad barnen som till synes inte leker med andra barn gör och hur några förskollärare talar om dessa barn.I undersökningen har fokus legat på samspelet mellan barn-barn vilket undersökts genom observationer. De vuxnas tankar och syn på hur de kan/bör förhålla sig till dessa barn har framställts genom intervjuer. Vi har gjort observationer och vuxenintervjuer på en förskola belägen i centrala Stockholm. Förskolan har vi valt att namnge till Skogsmullen och avdelningarna namngav vi till Ugglan och Björnen. För att få ännu en infallsvinkel har vi intervjuat en utbildare inom synsättet Vägledande samspel, som bland annat bottnar i psykoanalytikern Daniel Sterns begrepp. Det empiriska materialet har vi valt att koppla och analysera i relation med Sterns teorier och begrepp. Resultatet i vår studie visar att barnen är aktiva i sitt görande, genom bland annat iakttagande och ensamlek. Under intervjuerna framkom två olika saker, det första var att barn kan välja att iaktta lek och det andra var att de kan behöva ett stöd för att våga ge sig in i leken. / In this thesis work, we wanted to look into what the children do that don’t seem to play with other children.We also wanted to investigate how the preschool teachers talk about these children. In this survey focus has been on the interaction between children which has been examined through observations.The thoughts of the adults and their view of how they coould/should relate to children that don´t seem to take part in the play has been brought forward through interviews. We have made observations and interviews in a preschool in central Stockholm. We have named the preschool ”Skogmullen” and the department ”Ugglan” and ”Björnen”.To get yet another perspective, we have intervued an educator in “International Child Development Programme“ that is grounded in (profession) Daniel Stern's concept. We have choosen to connect and analyse the empiric material in relation to Stern's theories and concept.The results of our survey shows that the children are active in what they are doing when playing alone. During the interviews it was emphasised that children can choose to observe or they may need support to participate in the play.

Syftet med den här studien har varit att belysa pedagogers uppfattningar av barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Tidigare forskning inom området menar att barns delaktighet och inflytande begränsas i förskolans verksamhet på grund av olika faktorer som exempelvis tidsbrist, kompetens, pedagogers förhållningssätt, barngruppens storlek, organisation och miljö. Tidigare forskning visar även en problematik att förstå begreppen delaktighet och inflytande, samt hur dessa kan sammankopplas med demokratiuppdraget i förskolans verksamhet. Sex semistrukturerade intervjuer låg som grund för studiens resultat, varav varje förskola belägen i en och samma kommun. Varje förskola hade ett antal barn i barngruppen omfattande 35-40 barn per avdelning med ett genomsnittligt antal av 6 pedagoger per avdelning. Resultatet av studien är uppdelad efter följande teman; Pedagogernas uppfattningar av delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet, Demokratisk samvaro i förskolans verksamhet, Barngruppens storlek - möjligheter för demokratisk samvaro? och Pedagogens roll och betydelse för demokratisk samvaro. Resultatet visade på svårigheter i förståelsen av begreppen delaktighet och inflytande, men samtidigt hade flertalet av pedagogerna gemensamma uppfattningar av hur begreppen borde praktiseras i förskolan. Samtliga pedagoger lyfte vikten av att aktivt arbeta med demokrati i förskolan och att som pedagog vara en förebild i detta både för barn och kollegor. Även om förskolans dagliga verksamhet i många fall innebär olika begränsningar som tidsbrist, kompetens, personaltäthet, barns och pedagogers mående, miljö och organisation så lyftes de dagliga rutinerna som viktiga och avgörande tillfällen för barns möjligheter till delaktighet och inflytande. Delaktighet och inflytande bör genomsyra hela verksamheten och barns fria val, egna vilja och rätten till medbestämmande uppfattades skapa bäst förutsättningar för att möjliggöra en demokratisk samvaro där delaktighet och inflytande får ta plats. Läroplanen för förskolan och tidigare forskning berör att barnen ska fostras till aktiva, ansvarstagande och självständiga medborgare, vilket även resultatet visade. Men samtidigt visade resultatet på en annan uppfattning och problematik rörande den individ som dagens samhälle tycks förespråka där fokus många gånger hamnar på jaget och självständigheten, vilket ibland riskerar bli på bekostnad av gruppen. Vikt lades även vid att barnen ska lära sig ta hänsyn, lyssna och hjälpa andra oavsett bakgrund. Detta betonades som extra viktigt i det samhälle vi lever i idag, där många kulturella och religiösa skillnader råder som kan påverka hur barns delaktighet och inflytande kan ta form och möjliggöras i förskolans verksamhet. Resultatet av vår studie kan bidra till en större inblick och förståelse i utvecklingen av förskolan som en demokratisk samvaro och kan därmed även bli betydelsefull för den fortsatta samhällsutvecklingen. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02.</p>

denna antologi belyses sociala möten, sociala gemenskaper, sociala processer ur olika perspektiv. I de olika kapitlen behandlas barn på förskolor, familjer, livsval, ungdomar, vardagskultur samt intressegemenskaper. Vi menar att livet kan ses som en resa i en social samvaro där sociala möten formar individen samtidigt som individen formar de sociala mötena. Varje dag innebär att individen utvecklas, formas och stöper sig själv samt andra individer. I livet knyts det hela tiden nya sociala band och en individ formar därigenom ett socialt nätverk av relationer. Med sociala möten menas alla former av mellanmänskliga relationer som en individ upplever genom livet vilka sker i olika sociala former av gemenskaper. Individen bygger upp en identitet utifrån kunskap om andra personer, sociala uttryck, normer och social interaktion. Sociala uttryck syftar till de uttryck individer använder sig av i samspelet mellan individerna i de mellanmänskliga relationerna och kunskap om språk, förmåga att tolka kroppsspråk, att kunna tolka olika tings symboliska innebörder är exempel på olika referensramar genom vilka en individ tolkar den sociala samvaron. Genom skapandet och utvecklingen av referensramar lär sig individen hur den kan förhålla sig till andra, de olika sociala uttrycken samt den sociala samvaron.

Förskolan är en plats för barn att skaffa nya erfarenheter, träffa andra barn där de kan leka med varandra. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare resonerar kring barns fria lek i förskolan. Detta för att bidra med mer kunskap om förskollärares förhållningssätt kring den fria leken. Studiens frågeställningar är: Hur är förskollärares uppfattning om barns fria lek? Vilken betydelse anser sig förskollärarna ha för barnens fria lek? Hur skapar förskollärarna förutsättningar för barnens fria lek?Med utgångspunkt i Knutsdotter Olofssons teorier om den fria leken och lekharmoni har vi i denna studie fått förståelse för förskollärares resonemang och betydelse för barns fria lek. Studiens frågeställningar besvarades med hjälp av kvalitativa intervjuer, där nio förskollärares tankar och erfarenheter har fångats. Fri lek är, enligt förskollärarna, en arena för barnen att testa sina erfarenheter och öva samspel. Att lära sig turtagning och lyssna på varandra. Förskollärarna är där som stöd om leken skulle störas på något sätt. Förskollärarna styr också den fria leken med hjälp av miljön och val av material. Om det begränsar eller främjar barnens fria lek är upp till hur barnen upplever omgivningen. Följande slutsatser som kan dras av våra resultat är att det krävs att förskollärarna har kunskaper om sambandet mellan fri lek, sociala samspel, miljö och val av material i förskolan. Allt detta för att ge begreppet fri lek ett brett och genuint perspektiv.