<p>This study focuses the gendered relations of the Military Academy of Karlberg. More specific the study is investigating the experiences among young women and men cadets of suppression techniques. The purpose of the study is to get more knowledge about the work climate and suppression techniques at the officers’ training program 2007/2010. The research questions employed for the study were:- Do the women and men officer students/cadets have any experiences of master suppressiontechniques at the officers’ training program?- What kind of master suppression techniques occur at the officer’s training program?- What kind of master suppression techniques do women experience?- What kind of master suppression techniques do men experience?The study is a survey and data were retrieved by a questionnaire sent out to the participants. The 30 participants were randomly chosen, out of a population of 120 students/cadets. The result of this study shows that a majority of the participants have experiences from being exposed to suppression techniques. When it comes to suppression techniques, there is a tendency that it targets women more frequently in comparison with men.</p>

This study focuses the gendered relations of the Military Academy of Karlberg. More specific the study is investigating the experiences among young women and men cadets of suppression techniques. The purpose of the study is to get more knowledge about the work climate and suppression techniques at the officers’ training program 2007/2010. The research questions employed for the study were:- Do the women and men officer students/cadets have any experiences of master suppressiontechniques at the officers’ training program?- What kind of master suppression techniques occur at the officer’s training program?- What kind of master suppression techniques do women experience?- What kind of master suppression techniques do men experience?The study is a survey and data were retrieved by a questionnaire sent out to the participants. The 30 participants were randomly chosen, out of a population of 120 students/cadets. The result of this study shows that a majority of the participants have experiences from being exposed to suppression techniques. When it comes to suppression techniques, there is a tendency that it targets women more frequently in comparison with men.

The purpose of this essay is to analyse how medial representations in a specific cultural debate expresses thoughts about gender, power and speech. The debate in question took place in Sweden 2010 and was about an inspection of sexual harassments in the Swedish acting area, made by Sveriges Radio, Ekot. This essay examines the made representations of the debate, with a feministic point of view and concludes that a male gaze shapes the form of speech and gives the debate a discourse sort of reasoning about gender. The special discourse formatted in the examined area contains a certain conception of power and the structure of power, which is also explained by the male gaze and the meaning of post-feminism.

Denna uppsats söker förståelse för hur Metoo har påverkat den svenska teaterbranschen. Detta med bakgrund i händelserna under senhösten 2017 då Metoo startade, först bland skådespelare och senare även i andra branscher. Studien söker kunskap hur Metoo har påverkat personer verksamma i teatervärlden. Den teoretiska referensramen börjar med Michel Foucaults diskussioner om makt och sexualitet för att fortsätta till en överblick av det relationella ledarskapet. Vidare fortsätter teorierna med att beskriva hur sexualitet och organisationer påverkar varandra samt vad som kan leda till sexuella trakasserier i organisationer. Avslutningsvis fördjupas i hur och varför sexuella trakasserier förekommer i teatervärlden. Studien har använt sig av en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer som huvudstrategi för att samla in data, men det har även genomförts telefonintervjuer och skickats ut ett frågeformulär. Utifrån empiri och analys visade det sig att informanterna på olika sätt har blivit påverkade av Metoo. De bekräftade att sexuella trakasserier är vanligt förekommande i teatervärlden även om de var förvånade över omfattningen. Några faktorer som informanterna belyste som en anledning till varför sexuella trakasserier sker är att jämställdhetsarbete inte prioriteras då konsten går före arbetsmiljöfrågor samt att en tystnadskultur har bidragit till att få har anmält. Informanterna menade att Metoo har givit teatervärlden ett språk som kan göra det lättare för dem att prata om och hantera sexuella trakasserier i framtiden. Även om teaterbranschen redan är styrda av lagar och riktlinjer menade informanterna att det behöver bli tydligare hur dessa kan implementeras i det vardagliga arbetet. Överlag vara informanterna positiva till hur Metoo påverkat teatervärlden men några var dock mer skeptiska och menade att strukturer är svåra att förändra. / This essay is an attempt to make an understanding of how Metoo has effected the Swedish theater business. With background in what happened in Sweden and mostly in the theater business in the late fall of 2017, the aim of the study is to know how Metoo have affected people working in this business. The theories start with Michel Foucaults discussion about power and sexuality and continues with a relational perspective on power and leadership. The theories moves on to a discussion about sexuality and sexual harassments in organizations and the cultural industry. The method to collect data was semi-structured interviews and questionnaires with actors and other people working in the theater business. The respondents stories and answers confirmed that sexual harassments is common when working in theaters but most respondents were surprised about the extent. It turned out to be many specific reasons why sexual harassment is a problem in the theatre world, for instance art has the highest value therefore work environment problems is put aside. There is also a culture of silence which prevents sexual harassment from being reported. But many respondents believe that Metoo has given the theatre business a way to speak about problems with sexual harassments. The theatre business are already operating through laws and regulations which prohibits sexual harassments but it needs to work differently for them to be maintained. All the respondents believe that Metoo have influenced them and some of them think that the business will change. But a few respondents have a more critical view on the future impact of #Metoo because they believe that structures are hard to change.

Sexuella trakasserier på grund av kön är något som förekommer frekvent, det påvisar inte minst #metoo-rörelsen som startades i USA. Hashtaggen #metoo spred sig fort över hela världen, tusentals och åter tusentals kvinnor slöt samman och bildade egna hashtaggs för att uppmärksamma sexuella trakasserier på grund av kön inom deras specifika arbetsområde. Kvinnan har under lång tid blivit sedd på som det svagare könet och har inte haft samma rättigheter som män, varken i samhället eller över sig själv. Med tiden har lagar för att samhället ska bli mer jämställt stiftats, och även lagar gällande sexuella trakasserier. Denna studie berör #metoo-rörelsen och nyhetsrapporteringen kring den och det empiriska materialet är en kvalitativ jämförande studie mellan en svensk och en norsk dagstidning. Syftet med studien är att se om nyhetsrapporteringen gällande #metoo skiljer sig åt mellan länderna och i så fall på vilket sätt. Vidare har en kvalitativ deskriptiv analysmetod genomförts på åtta artiklar, där fyra artiklar är från Dagens Nyheter i Sverige och fyra artiklar kommer från Aftenposten i Norge. Artiklarna har därefter parats ihop i fyra olika teman och ställts mot varandra. I studien analyserades differenserna i artiklarna, hur de framställer #metoo och således också jämställdhet, sexuella trakasserier och kopplingen till sociala medier. I resultatet går det att utläsa att en viss skillnad finns mellan nyhetsrapporteringen gällande #metoo mellan Dagens Nyheter i Sverige och Aftenposten i Norge. De artiklar från Dagens Nyheter lämnar ofta läsaren med obesvarade frågor medan de från Aftenposten i större utsträckning besvarar de frågor man inledningsvis får. De artiklar från Aftenposten har också större fokus på just Sverige och andra länder jämfört med vad de artiklar från Dagens Nyheter har.  Nyckelord: #metoo, sexuella trakasserier, jämställdhet, kvinna, man, nyhetsrapportering / Sexual harassment due to gender is something that is frequent and the #metoo-movement that has its roots in USA is an excellent example for that. The hashtag metoo spread through out the world in a rapid pace. Thousands of women merged, and formed their own hashtags to acknowledge sexual harassment due to gender in their specific workplace. For a long period of time the woman has been seen as the weaker gender and have not had the same rights as men, either in society or over themselves. The time has passed and with it laws have been established that seeks to a more equal society, and laws against sexual harassment due to gender is also a fact. This study affects the #metoo-movement and the news reporting around it, the empirical material is a qualitative comparative study between a Swedish and Norwegian newspaper. The purpose of the study is to see if the news reporting regarding the #metoo is different compared between the two countries, and if so in what way. Furthermore, a qualitative descriptive analysis method has been implemented on eight articles were four is from Dagens Nyheter in Sweden and four articles are from Aftenposten from Norway. The articles have been paired together in four different themes, and then objected to each other. In the study the articles are depth analyzed in aspect for their difference how they are producing #metoo and furthermore equality, sexual harassment and the connection to social media. In the result, it can be seen that there is a certain difference between the news report on #metoo between Dagens Nyheter in Sweden and Aftenposten in Norway. The articles from Dagens Nyheter often leave the reader with unanswered questions whilst the ones from Aftenposten often answer the questions the reader initially gets. The articles from Aftenposten has more focus on Sweden and other countries compared to the articles from Dagens Nyheter  Keywords: #metoo, sexual harassment, equality, woman, man, news reporting

Intresset för att genomföra studien väcktes under hösten 2017 när rörelsen #metoo spred sig på sociala medier och ett stort antal individer vittnade om deras utsatthet av sexuella trakasserier på sina arbetsplatser. Rörelsen intygar att trakasserier av sexuell karaktär förekommer i ett flertal branscher, där vårt intresse väcktes att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av sexuella trakasserier. Tidigare genomförda studier som utgör den forskningsfront som föreligger har ett fokus på individen och de individuella konsekvenser som sexuellt ofredande medför. Den kunskapslucka som identifierades var hur organisationer påverkas av förekomsten av sexuella trakasserier likväl hur de kan bedriva ett förebyggande och åtgärdande arbete kring frågan. Studiens syfte är därför att belysa förekomsten och de konsekvenser som sexuella trakasserier medför. Ett delsyfte är att redogöra för hur organisationen arbetar med frågor rörande sexuellt ofredande. Teorier som redogör för definitionen av begreppet sexuella trakasserier, hur ofredandet påverkar såväl individen som organisationen, makt, tystnadskultur, organisationskultur och arbetsgivaransvar föreligger för att besvara studiens syfte. Studiens datainsamling bygger på en triangulering där en kvantitativ webbaserad enkät använts liksom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. En avgränsning har gjorts till kvinnliga sjuksköterskor anställda i en organisation i mellersta Sverige. I studiens resultat framkom det att sexuella trakasserier förekommer på arbetsplatsen samt att det råder en tystnadskultur kring ämnet där de tillfrågade medarbetarna saknar kunskap kring var de bör vända sig för att berätta om sina erfarenheter. De anställda visar även stor okunskap kring organisationens policy, handlingsplan samt vilket stöd de är berättigade att få. Resultaten från det insamlade datamaterialet har analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen och koncentrerats till fyra huvudområden som även diskuteras. Dessa är problematiska gränsdragningar, tystnadskultur, organisationskultur och organisatoriskt arbete. / The interest in conducting the study was raised in the autumn of 2017 when the #metoo movement spread on social media and a large number of individuals witnessed their vulnerability to sexual harassment at their workplaces. The movement certifies sexual harassment in a number of industries, where our interest was raised to investigate the nurse's experiences of sexual harassment. Past studies that constitute the research front are focused on the individual and the individual consequences of sexual harassment. The knowledge gap that was identified was how organizations are affected by the occurrence of sexual harassment as well as how they can carry out preventive and remedial work on the issue. The purpose of the study is therefore to highlight the occurrence and the consequences of sexual harassment. One purpose is to explain how the organization works with issues related to sexual harassment. To answer the purpose of the study theories describing the definition of the concept of sexual harassment, individual- and organization effects, power, culture of silence, organizational culture and employer responsibility is all brought up. The data collection of the study is based on a triangulation using a quantitative web-based survey as well as qualitative semi-structured interviews. A demarcation has been made to female nurses employed in an organization in central Sweden. The results of the study shows that sexual harassment occurs at the workplace and that there is a culture of silence about the subject where the asked employees do not know where to turn to tell their experiences. Employees also show great unknowledge about the organization's policy, action plan and what support they are entitled to receive. The results of the collected data have been analyzed using the theoretical reference framework and concentrated on four main areas that are also discussed. The main areas are where to drawn boundaries, culture of silence, organizational culture and organizational work.

Den femte oktober 2017 gick flera kvinnor i USA ut med anklagelser om sexuella övergrepp och våldtäkter mot filmproducenten Harvey Weinstein. Kort därefter startade skådespelerskan Alyssa Milano hashtaggen #Metoo där hon uppmanade kvinnor att vittna om sexuella övergrepp. Kampanjen #Metoo tog över sociala medier och kvinnor i stora delar av världen började dela med sig av egna berättelser om sexuella trakasserier och övergrepp. Syftet med vår studie är därför att undersöka huruvida mediernas rapportering kring sexualbrott och sexuella trakasserier har förändrats efter #Metoo-kampanjens stora genomslag. Genom en kvantitativ innehållsanalys av 80 stycken publicerade artiklar om bland annat hur offer och förövare porträtterats, om namnpublicering har skett samt vilka som har fått komma till tals i artikeln, studerats. Resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen visar att mediernas rapportering om sexualbrott och sexuella trakasserier skiljer sig inom vissa områden. Inom kategorierna juridisk process, former av sexualbrott och namnpublicering av offer och förövare kan fler skillnader ses än i övriga kategorier. En tydlig skillnad är att innan #Metoo-kampanjen hade den rapporterade händelsen följden av en juridisk process medan efter kampanjen kunde det räcka med en internutredning eller en anklagelse för att medierna skulle rapportera och namnpublicera personerna i artiklarna.

I Sverige är hotell- och restaurangbranschen den bransch där flest anställda utsätts för sexuella trakasserier på arbetsplatsen, där en sexistisk och hård jargong är en betydande faktor. Studiens övergripande syfte är att undersöka hur arbetstagare inom branschen upplever sexuella trakasserier, arbetsgivarens arbete mot detta samt vad som påverkar beslutet att anmäla. För att undersöka detta skickades en webbenkät till arbetsgivare som delade enkäten med sina arbetstagare samt delades på en Facebookgrupp för anställda inom hotell- och restaurangbranschen. Den besvarades av totalt 79 personer, med tämligen jämn könsfördelning. Resultatet visade att 64% av deltagarna har utsatts för sexuella trakasserier på sin arbetsplats samt att kvinnor är signifikant mer utsatta än männen. Deltagare vittnade om att de blivit utsatta för sexuella trakasserier fysiskt, verbalt och icke-verbalt från kunder, kollegor och chefer. Resultatet visade även att upplevelsen av att känna stöd från arbetsgivaren kan predicera en upplevd meningsfullhet att anmäla sexuella trakasserier. Studien ger en bild av en bransch vars arbete mot sexuella trakasserier bör förbättras och stärkas. / The hotel and restaurant industry in Sweden has the highest relative number of sexual harassments occur at the workplace. The harsh, and often sexual, jargon has been identified as a significant contributing factor. The overall purpose of the study is to investigate how employees within the industry are experiencing sexual harassment, how organizations work to counteract sexual harassment and the employee’s decision to report. To investigate this aweb-based questionnaire was sent to employers who distributed it to their employees, andthrough a Facebook group for employees working in the hotel and restaurant industry. The questionnaire was answered by 79 employees, with a gender distribution that was approximately even. The results show that 64.4% of the participants state that they have been subjects of sexual harassment in their workplace. Furthermore, there is a significant difference between women and men, where women are victimized to a larger extent than men. Participants testify that they have been subject to physical, verbal, and non-verbal harassment by customers, colleagues, and managers. The results show that the feeling of support from the employer can predict whether the employee finds it meaningful to report sexual harassment. Moreover, the report indicates that the industry should improve and strengthen its ongoing efforts against sexual harassment.

Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka huruvida det mansdominerade byggarbetet och den machokultur som i vissa fall finns på arbetsplatsen påverkat kvinnliga tjänstemän i deras val av arbete, samt om de upplever att de märker av och påverkas av rådande normer och strukturer i arbetet. Metod: Examensarbetets datainsamling har genomförts på ett kvalitativt sätt i form av semistrukturerade intervjuer med sju kvinnliga tjänstemän från fyra olika byggföretag i Jönköpings län. Utöver det gjordes en litteraturstudie som lade en grund för undersökningen. Resultat: De intervjuade kvinnorna har i det tidiga stadiet av karriären reflekterat olika mycket på machokulturen och den manliga jargongen som skulle kunna tänkas uppenbara sig på deras framtida arbetsplatser. Vidare visar undersökningen att respondenterna i senare skeden upplevt machokulturen i liten eller större skala. Alla såg det dock inte som något särskilt anmärkningsvärt eller negativt, medan vissa vittnade om situationer som direkt går att anknyta till machokultur. Slutligen visade undersökningen att vissa intervjurespondenter upplevt skillnader gällande förutsättningar till att både utföra sitt arbete och att göra karriär. Konsekvenser: De flesta kvinnorna är ensamma på byggarbetsplatserna och har i viss mån upplevt machokulturen. Alla intervjurespondenter är eniga om att vi går åt rätt håll gällande såväl förutsättningar som bemötande. Vissa berättar dock om situationer med såväl arbetskollegor och företagsledningen som på något sätt fått dem att känna sig illa eller orättvist behandlade.  Rekommendationen är att företagen bör marknadsföra byggbranschen och då framförallt produktionsplatsen mot kvinnor. Fler studiebesök från skolans håll, då kan entreprenadföretagen visa upp byggarbetsplatsen och de yrkesroller som finns där. Byggföretagen bör också försöka få in fler kvinnor i ledande positioner som i sin tur kan bli förebilder för andra kvinnor. Förutsättningarna bör också bli jämnare när det kommer till bland annat arbetskläder och omklädningsrum. Byggföretagen bör slutligen se över om det går att förändra tjänsterna till att bli mer flexibla med arbetstiderna. Begränsningar: Då studien endast undersöker ett litet antal kvinnor på ett geografiskt begränsat område, bedöms arbetet inte ge några generaliserbara slutsatser för byggbranschen som helhet. Resultaten ger en bild av några kvinnors tankar och upplevelser av att arbeta i en mansdominerad miljö. Att komplettera studien med exempelvis enkäter till ett större urval kvinnor hade förmodligen ökat möjligheten till att dra mer generaliserbara slutsatser. / Purpose: The purpose of this bachelor thesis is to investigate if, and how, the male dominated construction work and the macho culture that may exist at the workplace have affected the female officers choices of occupation, and if they are affected by prevailing norms and structures at work. Method: The data collection for this bachelor thesis was conducted in a qualitative form of semi-structured interviews with seven female officials from four different construction companies in Jönköping County. In addition, a literature study was conducted that formed the basis for the study. Findings: In the early stages of their career, the interviewed women reflected to a varied extent on the macho culture and the male jargon that might be evident in their future workplaces. The survey also shows that respondents in later stages experienced the macho culture on a small or larger scale. However, everyone did not see it as particularly remarkable or negative, while some testified to situations directly linked to macho culture. Finally, the survey showed that some interview respondents experienced differences in the conditions for both performing their work and making a career. Implications: Most women are alone at the construction sites and have to some extent experienced the macho culture. All interview respondents agree that we are going in the right direction on both conditions and response. Some, however, talk about situations with both work colleagues and company management that somehow made them feel ill or unfairly treated. The recommendation is that companies should market the construction industry and especially the construction site towards women. More study visits from the school, then the construction companies can show the construction site and the different occupational roles that are there. The construction companies should also try to get more women into leading positions, which in turn can become role models for other women. The conditions should also be more even when it comes to, for example, work clothes and changing rooms. Finally, the construction companies should review whether it is possible to change the services to become more flexible with the working hours. Limitations: As the study only examines a small number of women in a geographically limited area, the work is not expected to give any generalizable conclusions for the construction industry. The results give a glimpse of some women's thoughts and experiences of working in a male-dominated environment. Supplementing the study with, for example, questionnaires to a larger sample of women would probably have increased the possibility of giving more generalizable conclusions.

Syftet med studien är att undersöka socialarbetares erfarenheter och upplevelser när deutsatts för sexuella trakasserier från sina kollegor, samt hur ledningen inom socialt arbetehanterar de rapporterade sexuella trakasserierna och vilka hinder och förutsättningar somfinns för att hantera det. För att undersöka socialarbetares upplevelser som utsatta användesnetnografi som metod medan intervjuer användes som metod för att få svar på hur ledningenhanterar sexuella trakasserier. Teoretiska utgångspunkten i studien är genusteori, skam- ochstigmateori samt ledning- och organisationsteori. Studien resultat visar att offret påverkasnegativt när de utsatts för antingen verbala eller fysiska sexuella trakasserier. Resultatet visaräven att socialarbetarnas omgivning reagerar negativt eller inte reagerar alls när de blirutsatta sexuella trakasserier. Från intervjuerna med cheferna visar resultatet att chefernautgår från arbetsplatser rutiner för att hantera sexuella trakasserier, vilket innebär att desamtala med både parter antingen tillsammans eller inte och sedan gör en utredning medhjälp av HR avdelning. Slutligen dras slutsatsen att verksamheter inom socialt arbete brister iförebyggande insatser mot sexuella trakasserier, och detta kan förbättras genom att ökadiskussionen och prata fritt om sexuella trakasserier på arbetsplatser. / The purpose of the study was to investigate social workers’ experiences of being subjected tosexual harassment from their colleagues. The purpose was also how social work managementhandle reports of sexual harassment and which obstacles and conditions exist to handle it.When studying social workers’ experiences of sexual harassment, the method of netnographywas used, while interviews were used to get answers about managements handling of sexualharassment. The theoretical basis for this study is gender theory, shame-stigma theory andmanagement-organization theory. The study’s results show that victims of verbal or physicalsexual harassment are affected negatively by it. They also show that the social workers’ socialsurrounding reacts negatively or do not react when the social worker has been sexuallyharassed. The interviews with managers shows that management follow workplace routinesto handle sexual harassment, which means having a meeting with both parties together orseparate and starting a investigation with the help of the HR-department. Finally, theconclusion is that social work agencies lack preventive measures that deal with sexualharassment, such preventive measures could be to have more discussions about sexualharassment and to allow an open climate in which it can be talked about.