Denna studie utforskar sexuella trakasserier, mobbning och kränkningar i akademisk miljö. På uppdrag av Luleå tekniska universitet har en sekundäranalys av data från en nationell prevalens­studie genomförts i syfte att beskriva före­komsten av kränk­ningar inom lärosätet samt analysera skillnader i utsatthet. För att synliggöra hur maktordningar i akademin är närvar­ande i de kränk­ningar som sker har skillnader i utsatthet under­sökts utifrån kön, ålder samt de olika organisa­toriska positioner som anställda, doktorander och stu­denter har inom lärosätet. I syfte att sätta resultaten i en kontext har också jämförelser gjorts med aggregerade data för högskole­sektorn. Särskilt fokus har lagts på att kartlägga före­komsten av sexuella trakass­erier, mobb­­­ning och andra former av kränkande behandling men stud­ien utforskar därtill en samlad teo­retisk förstå­else av kränk­ningar för att belysa mångfalden och komplexiteten i utsattheten. Resultaten visar att Luleå tekniska universitet i stort följer trenden för högskolesektorn som helhet; totalt 4 procent vid lärosätet upp­ger att de utsatts för sexuella trakasserier och totalt 8 pro­cent uppger att de utsatts för mobbning. Ungefär dubbelt så många uppger att de har varit åskådare, det vill säga fått kännedom om andra som utsatts. De närmre analyser som gjorts av vilken typ av kränkningar som sker visar att de beteenden som är mest utbredda inom läro­sätet kan beskrivas som mer subtila och normal­iserade former av kränkningar. Resul­taten visar också att det finns betydande skillnader i utsatt­het. De övergr­ip­­ande trenderna indikerar att kvinnor, yngre ålders­grupper och studenter rapp­orterar högre utsatt­het för sexuella trakasserier medan främst kvinnor, äldre ålders­grupper och anställ­da rapp­orterar att de utsatts för mobbning. Sam­tidigt finns några trendbrytande resultat som indi­ker­ar att män i högre utsträckning utsätts för vissa beteenden som kan förknippas med en masku­lin och kränkande jargong. Dessa kunskapsbidrag har flera implikationer för ett vidare förändringsarbete inom läro­sätet. Bland annat finns behov av att tillämpa ett brett arbets- och studiemiljö­arbete som kan adressera även de subtila och mer var­dagliga former av kränkningar som är mest utbredda. Arb­ets- och studie­miljö­­arbetet bör dessutom utformas med grund i kunskap om vilka grupper som är särskilt ut­satta; kvinnors situ­ation bör beaktas särskilt men även insatser för att före­bygga sexuella traka­sserier bland yngre och stu­denter samt mobbning bland äldre och anställda bör vara en målsätt­ning. Avslut­ningsvis pekar studien på att det fortsatt finns kun­skaps­luckor som behöver utforsk­as vidare, bland annat krävs upprepade mätningar för att avgöra vilken påverkan covid-19-pandemin haft på utsattheten samt ytterligare studier kring doktoranders situation inom lärosätet. / This study explores sexual harassment, bullying and violations in academic environment. On behalf of Luleå University of Technology, a secondary analysis of data from a national preva­lence study has been conducted in an aim to describe the incidence of violations within the uni­­versity and to analyse differences in exposure. To shed light on how power relations within the Aca­demy are present in violations, differences in exposure have been examined based on gender, age and the different organi­za­tion­­al positions of employees, doctor­al students and other stud­ents. In an aim to contextualize the results, comparisons have also been made with aggre­gated data for the higher education sector. Primarily, focus has been to examine the incidence of sexual harass­ment, bullying and other vio­lations, but the study also explores an interweaved theoretical under­standing of violations to emphasize the diversity and complexity of abuse. Results show that Luleå University of Technology largely follows the trend for the higher education sector as a whole; a total of 4 percent state that they have been subjected to sexual harassment and a total of 8 percent state that they have been subjected to bullying. About twice as many reports being bystanders. The closer analysis made concer­ning the type of violations that occur show that behav­iours that are most widespread within the university can be described as more subtle and everyday-like violations. Furthermore, results show that there are signi­ficant differ­ences in who is subjected to violations. The overall trends indi­cate that women, younger age groups and students report higher exposure to sexual harassment, while mainly women, older age groups and employees report being subjected to bullying. However, there are also some trend-breaking results, indicating that men are more exposed to certain behaviours that can be associated with a masculine and offensive jargon. These knowledge contributions have several implications for further development work within Luleå University of Technology. Among other things, there is a need to apply a broad app­roach to improvements of the work and study environment that can address also the subtle and more everyday-like forms of violations that are most widespread. Actions should also be based on an aware­ness of which groups are particularly vulnerable; the situation of women should be given special con­sider­ation, but eff­orts to prevent sexual harassment among young people and stud­ents and bullying among older age groups and employees should also be an objective. Finally, the study indicates that there are still considerable knowledge gaps that need to be explored further, including repeated measurements to determine the impact of the covid-19 pandemic as well as further studies on doctoral students' situation within the university.

Sexualbrott och sexuella trakasserier kan beskrivas som ett utbrett samhällsproblem, detta trots lagstiftning och verksamheter som arbetar förebyggande mot problemen. Syftet med studien har varit att undersöka hur offer för-, och förövare av- sexuella övergrepp beskrivs, samt vilka argument som förs gällande deras trovärdighet. Vi har valt att genomföra studien på internetforumen Flashback och Familjeliv, detta då internet idag utgör en stor del av många människors vardag. Dessa forum utgör exempel på hur det offentliga samtalet förs gällande sexuella övergrepp samt dess offer och förövare. Genom en tematisk analys har vi lyckats identifiera fyra övergripande teman med underkategorier: argument om offrets trovärdighet, beskrivning av offer, argument om trovärdighet hos förövare samt beskrivning av förövare. Studien visar på att beskrivningar av offer för-, och förövare av- sexuella övergrepp påverkar hur offer- och förövarskap konstrueras. Resultatet visar på att användarna i vår studie har etablerade uppfattningar om offer för-, och förövare av- sexuella övergrepp. Dessa etablerade förväntningar påverkar i sin tur trovärdigheten hos både offer och förövare. För att studera detta har vi använts oss av genusteori, där vi gjort ett försök att belysa förhållandet mellan kön och makt. Vi har också använt oss av det idealiska offret som perspektiv för att tydliggöra hur etablerade förväntningar gällande offer samt förövare påverkar deras trovärdighet. Vi tänker att hur människor talar om offer för-, och förövare av- sexuella övergrepp har betydelse för det sociala arbetet, både det stödjande och förebyggande arbetet.

Mot bakgrunden av den könsneutrala värnplikten var uppsatsens syfte att identifiera diskurser om gender och jämställdhet inom Försvarsmakten. För att undersöka detta användes en diskursanalys där dagstidningsartiklar och Försvarsmaktens jämställdhetsdokument analyserades utifrån frågeställningarna om hur gender respektive jämställdhet diskuteras och förstås i dessa material. Analysen resulterade i elva identifierade diskurser; sex för gender och fem för jämställdhet. För gender identifierades en binär uppfattning av gender, drivande manlig sexualitet och kvinnliga offer som diskursiva ramar i jämställdhetsdokumenten. I dagstidningarna identifierades diskurser om mäns och kvinnors olika intresse, om maskulint förhållningssätt och manlig sexualitet. I analysen av jämställdhet identifierades en diskurs där kvinnor synliggörs och jämförs mot en osynlig manlig standard samt en diskurs om sexuella trakasserier i jämställdhetsdokumenten. I dagstidningsartiklarna identifierades diskurser om att kvinnor bidrar till försvarets operativa förmåga, att sexuella trakasserier utgör hinder för jämställdhet och att jämn könsfördelning ses som jämställdhet. Diskurserna i jämställdhetsmaterialen och dagstidningarna överlappade varandra till viss del, exempelvis gällande manlig sexualitet och sexuella trakasserier. Utifrån analysen konstaterades att Försvarsmaktens jämställdhetsarbete har ett fokus på sexuella trakasserier. Femininitet associeras till offerskap medan mäns sexualitet formuleras som aggressiv, vilket underbygger förståelsen av sexuella trakasserier inom Försvarsmakten. Den slutsats som dras från uppsatsen är att uppfattningarna om jämställdhet baseras på diskursiva uppfattningar om gender. Likaså baseras uppfattningarna om gender inom organisationen på de diskursiva förståelser som finns om jämställdhet. / In the context of the Swedish conscription being reformulated as gender neutral, this thesis aimed to identify discourses about gender and equality in the Swedish Armed Forces. A discourse analysis was used to identify how gender and gender equality is understood and discussed in newspaper articles as well as in the Swedish Armed Forces’ documents on gender equality. The analysis resulted in six identified discourses on gender. A binary understanding of gender, aggressive male sexuality and female victims were discourses about gender in the gender equality documents, whereas men’s and women’s different interests, masculine attitudes and aggressive male sexuality was discursive perceptions of gender in the newspapers. The analysis resulted in five identified discourses on gender equality. In the gender equality documents a discourse about women being compared to an invisible male standard was identified as well as a discourse about sexual harassment. In the newspapers one discursive notion was that women contribute to the efficiency of the defense; another was that sexual harassment is an obstacle for gender equality and a third discourse regards even gender ratio as gender equality. To some extent, the discourses in the newspapers and the gender equality documents overlapped, for example regarding male sexuality and sexual harassment. The analysis showed a skewed focus on sexual harassment in the Swedish Armed Forces’ gender equality work. Femininity is associated with victim hood while men’s sexuality is articulated as aggressive, which underpins the understanding of sexual harassment. The conclusions that are drawn from this thesis are that perceptions of gender and gender equality are co-constructed, meaning that they mutually depend on and construct each other.

Sexual harassment is a significant problem in school despite policies and guidelines designed to combat the issue. The aim of this study is to illustrate, through feminist theory, how gender and power structures affect school counselors in their work to prevent sexual harassment. With the use of qualitative method we have collected our material through focus group interview with school counselors working at junior high schools. Subsequently, we analyzed the material by using narrative content analysis, and created a collective narrative by combining the school counselors stories. The theories we use include structural theory, feminist theory, and the concept of hard and soft repression. Our results show that school counselors have a structural understanding of sexual harassment, but they face different kinds of resistance in their work to combat the issue: including resistance from themselves, from the organisation, and from society as a whole. Structural understanding is paramount to understanding the importance of a preemptive approach.

Bakgrund: Sexuella trakasserier är ett utbrett samhällsfenomen men också ett prevalent fenomen inom hälso- och sjukvården. Tidigare forskning har visat att sexuella trakasserier kan innebära konsekvenser i arbetslivet och för sjuksköterskans yrkesutövning. Sjuksköterskan har ett professionellt uppdrag och ansvar att tillhandahålla lämplig vård och patientens hälsa är det främsta målet. Vårdrelationen kan ses som asymmetrisk med ett maktförhållande då patienten är i behov av sjuksköterskans kompetens. Dock finns det i samhället ett obalanserat maktförhållande mellan kvinnor och män. Då sjuksköterskeprofessionen är kvinnodominerad anses det rimligt att tro att denna genushierarki även existerar i sjuksköterskans arbetsmiljö.Syfte: Syftet var att genom litteraturstudie belysa sjuksköterskans upplevelse av sexuella trakasserier på arbetsplatsen och hur dessa påverkar omvårdnaden.Metod: Litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. Sökningar efter vetenskapliga studier utfördes i Cinahl och PubMed.Resultat: Fem teman identifierades i de tio studierna: ”Känsloupplevelse”, ”Maktobalans i teamet”, ”Arbetsplatskulturens inverkan”, ”Vikten av stöd från chef” samt ”Kompetens och yrkesroll”.Slutsats: Sexuella trakasserier kan innebära en negativ upplevelse för sjuksköterskor och påverka den omvårdnad som ges patienterna. / Background: Sexual harassment is a widespread social phenomenon and also a prevalent phenomenon in the health care industry. Previous research has shown that sexual harassment can have consequenses in the workplace and while exercising the nurse profession. The nurse has a professional duty and responsibility to provide adequate care and the patient’s health is the main objective. The nurse-patient relationship can be seen as asymmetrical with a power relationship where the patient is dependent on the nurse’s skills. However, in society there is an unbalanced power relationship between men and women. Since the nursing profession is dominated by women it is considered reasonable to believe that this gender hierarchy exists in the nurse’s professional environement.Aim: The aim was through a literary review to illustrate the nurse’s experience of sexual harassment at the workplace and how these affect patient care.Method: Literature review based on ten scientific studies with a qualitative approach. The search for scientific studies were performed in Cinahl and PubMed.Results: Five themes were identified in the ten scientific studies: ”Emotional experience”, ”Power imbalance in the professional team”, ”Impact of workplace culture”, ”Importance of management support” and ”Competence and professional role”.Conclusion: Sexual harassment can involve a negative experience for nurses and may affect the nursing care they carry out to their patients.

Genusrelaterat våld, och då specifikt killar och mäns våld mot tjejer och kvinnor är ett allvarligt globalt folkhälsoproblem, en kränkning av mänskligarättigheter och ett hot mot ett demokratiskt samhälle. De flesta studierna gällande genusrelaterat våld är genomförda i städer eller stadsnära områden och vi saknar tillräcklig kunskap om våld mot tjejer och unga kvinnor på landsbygd. Därför är det övergripande syftet med licentiatavhandlingen att öka kunskapen om genusrelaterat våld mot tjejer på landsbygd genom den participatoriska metoden photovoice. Licentiatavhandlingen består av en kappa och två publicerade delstudier [I‐II] som syftar till att skapa en djupare förståelse för genusrelaterat våld mot tjejer på landsbygd i Sverige, utifrån tjejers egna perspektiv. I studie [II] utökades syftet till att också diskutera metodens potential att nå nyckelpersoner inom policyfältet och leda till social förändring, utöver dess förmåga att informera och engagera. Det är genomgående kvalitativa studier. Det empiriska materialet består av insamlat data genom photovoice samt workshops och gruppintervjuer [I‐II]. Materialet består även av intervjuer med beslutsfattare (tjänstepersoner och politiker) och material från en inspelad podcast [II]. Insamlat data analyserades med hjälp av induktiv och deduktiv tematisk analys [I], en beskrivande aktionsorienterad analys samt innehållsanalys [II]. Analysen i studie [I] utmynnade i två primära teman: det första temat konstant rädsla har två sub‐teman som förklarar en rädsla som är integrerad i tjejernas vardag, och som förminskar deras handlingsutrymmen. Det andra temat fokuserar på de strategier som tjejerna använder för att hantera denna konstanta rädsla, och detta bryts sedan ner i två sub‐teman som visar hur genusnormer till stor del påverkar beteende och förväntningar. Även resultatet i studie [II] visar att tjejernas känsla av kontroll var begränsad och att olika situationer i vardagslivet präglades av känslor av minskat handlingsutrymme och agens. Studien visar också att photovoice är en lämplig metod för att visuellt förmedla deltagarnas perspektiv samt att engagera och informera beslutsfattare, men att enbart metoden i sig inte kan garantera social förändring. Normativa föreställningar om genus påverkar i hög grad både språk och beteende bland ungdomar, och trots att Sverige ofta omtalas och framställs som ett jämställt samhälle finns det flera indikationer på det motsatta. Tjejers handlingsutrymme är betydligt mindre jämfört med killars, och tjejer marginaliseras i en mängd situationer och sociala interaktioner. Deltagarna i studien såg också ett tydligt samband mellan genusrelaterat våld och allvarliga hälsokonsekvenser, och studien hjälper oss förstå hur och på vilket sätt tonårstjejer i Sverige påverkas negativt av genusrelaterat våld. Den alarmerande höga förekomsten av genusrelaterat våld bland unga visar betydelsen av att adressera problemet redan från tidig ålder.

This study analyses how abusive treatment is handled in three novels for adolescents, Färglös, Näthat blues, and Fjärde riket, in order to reveal how these novels can be used as a basis for discussions of values in the teaching of Swedish in upper secondaryschool. The three novels were chosen because statistics showed that they were the most frequently borrowed books for young people under the subject heading bullying at a library in southern Sweden. The analysis shows that there are different forms of abusive treatment in the three books. Färglös describes abusive treatment against a social category, where the members of the vulnerable group are forced to protect themselves and each other as a group. Näthat blues is about net bullying, sexual harassment, and gender-related bullying against a specific individual, while Fjärde riket shows how abuse can be used as a strategy to achieve a higher power position. The latter book tells the story from the point of view of both the victim and the perpetrators. The conclusionis that the three novels, in different ways, invite changes of perspective and can function well as a basis for discussions about abuse using fictitious characters.

RFSU- Do you want to? -A multimodal analysis of the RFSU’s (the Swedish Association for Sexuality Education) school material to encourage mutual sexuality The purpose of this study is to identify the semiotic resources, by using a multimodal analysis, that the RFSU uses to communicate the creation of relationships between participants to express their aim. Furthermore, to examine the basic thoughts that the RFSU has about standards due to gender should be eliminated, and how these become evident in the films. The starting point for the essay is questions about how the RFSU creates a relationship with the audience through the semiotic resources, as well as the manner in which it is possible to derive the RFSU’s basic thoughts about breaking the standards and working towards stereotypical gender roles. The material I examine consists of two short films belonging to a collection of school supplies under the name titled ”Vill du?” (Eng. ”Do you want to?”) that the RFSU has created for the education of secondary school students. The method is based on a sociosemiotic perspective where the material is analyzed by a composition analysis, an ideational analysis and an interpersonal analysis. The dialogues are analyzed based on the systemic functional grammar and the discussion of the results and how they are linked to the theory that there is a heteronormativity in today's society, which the RFSU wants to break through. The conclusion is that RFSU uses semiotic resources such as young participants, communication tools, such as: Skype, computers and phones, and other typical youth-related things. The most prominent result of the analysis that is actively breaking the standards against the heterosexual norm is that one film, ”Gorillan”, which works against the stereotypical gender roles, where it is the male who is subjected to sexual harassment; and the second film works against the norm of heterosexuality as it is about two gay guys.

Syftet med studien var att undersöka hur skolkuratorer på grundskolan arbetar mot kränkande behandling i form av sexuella trakasserier. Vidare undersöktes om det förekommer skillnader i kuratorers bemötande, värderingar och bedömningar ur ett genusperspektiv med utgångspunkt från ett fiktivt fall. Metoden baserades på ett kvalitativt tillvägagångssätt med semistrukturerade intervjuer kopplade till en vinjett. Fyra deltagare utgick under intervjutillfällena från en vinjett och två tog ställning till en annan. Vinjetterna innehöll samma fiktiva berättelse förutom att elevens könstillhörighet var utbytt. Studiens vetenskapliga ramverk bestod av genusteori. Genomsökandet av tidigare forskning inom området visade att professionella vanligtvis gör en viss skillnad i bemötandet av klienter baserat på klientens könstillhörighet. Resultatet från den här studiens intervjuer synliggör dock inga utmärkande skillnader i bemötande beroende på elevens kön. Dock kunde vissa skillnader urskiljas i intervjupersonernas fria berättande i vilket intervjupersonernas förståelse av vissa typer av beteenden hos elever kunde härledas till stereotypa föreställningar om kön. Avslutningsvis diskuteras utifrån skribenternas perspektivhuruvida skolorna borde utveckla sina utbildningsstrategier avseende makt, sexualitet och samtycke. / The purpose of the study was to investigate how school counselors at compulsory school work against offensive treatment in the form of sexual harassment. Furthermore, it was examined whether there were differences in counselors' treatment, values and assessments from a gender perspective, based on a fictitious case. The method was based on a qualitative approach with semi-structured interviews linked to a vignette. During the interview sessions, four participants were based on a vignette and two from another. The vignettes contained the same fictional story except that the pupil's gender affiliation was exchanged. The study's scientific framework consisted of gender theory. The search of previous research in the field showed that professionals usually make a certain difference in the treatment of clients based on the client's gender affiliation. However, the results of this study's interviews do not reveal any significant differences in treatment depending on the student's gender. However, some differences were discernible in the respondents 'free narrative in which the respondents understanding of certain types of behavior among students could be derived from stereotypical notions of gender. Finally, it is discussed from the writers' perspective whether the schools should develop their education strategies regarding power, sexuality and consent.

This discourse analysis looks into discursive constructions of sexual acts as sexual crimes or as “regular” sexual practices in the media debate following the #metoo movement in Sweden. The analysis is focused on three cases of accusations of sexual crimes against famous men. By relating linguistic constructions of sexual acts to how the women and men involved are portrayed, the analysis shows how the meaning of sexual practices as crimes or not seems to be dialectically related to discursive constructions of men and women. The analysis shows that women inhabit three different positions in the material, that of the brave hero warning others of sexual criminals, that of the revenge artist mobilizing media storms and that of the active victim, who is partly responsible for the crimes committed against her. The men in the material inhabit three positions as well, the role of the sexual criminal, the role of the “asshole” and the role of the victim of harsh media storms and revengeful women. The findings shine light on the #metoo movement by showing there might be a preferred narrative involved. The analysis points to the female victims of sexual crime having to be heroes for the sexual acts to be linguistically constructed as actual crimes in the media reports. However, the results also show a contradicting story, that of small changes in narrative from earlier “rape myths” which may make possible small shifts in discourse being circulated throughout different institutions in society. The most important finding is that the juridical discourse seems to have a prominent place in the order of discourse surrounding sexual assault, since all discursive constructions of the acts, the men and the women relate in some way to the law and the justice system. Following this, there seems to be a need for other ways of talking about sexual acts that for some reason cannot lead to a conviction but still feels like violations to one of the parties involved.