I dagens samhälle ökar användningen av digitala verktyg och läsning på digital skärm blir en allt mer central del i våra liv. Kraven på elever har i och med att mediets införande bidragit till att informationen som eleverna möter i skolan blivit mer komplex. Istället för en bok ska läsaren hantera ett verktyg som inte existerat i mer än ett tiotal år. Vårt allt mer digitaliserade samhälle i kombination med att svenska elevers resultat i läsförståelsetestet i PISA-undersökningen sjunkit gör att nya utmaningar finns för den svenska skolan. Syftet med denna uppsats är att undersöka om elever på mellanstadiet har det svårare att förstå digitala texter än traditionella analoga texter. De frågeställningar som studien bygger på är: Skiljer sig förståelsen mellan traditionell läsning och digital läsning på skärm? Vilka kompetenser lyfter tidigare forskning att en läsare behöver ha för att kunna förstå digitala texter? Vilken attityd har lärare till digitala texter och verktyg i undervisningen idag? Med utgångspunkt i syftet och frågeställningarna söker jag svar i hur min egen undervisning behöver utvecklas för att möta de nya skrivningarna i läroplanen för grundskolan. Metoden som har använts för att besvara dessa frågor är en kvalitativ metod med kvantitativa inslag i form av ett större läsförståelsetest som genomförts på digital skärm och på traditionellt vis genom att läsaren läst på papper. Elevernas svar i testat har med hjälp av ett bedömningsstöd tolkats för att bedöma om svaret varit rätt eller inte. Resultatet i form av antal rätt från läsförståelsetesten har sedan analyserats och resultaten i de två undersökningarna har ställts mot varandra för att kunna dra en generell slutsats. Som komplement till läsförståelsetestet så har även två semistrukturerade intervjuer genomförts med två lärare. Syftet med intervjuerna var att undersöka hur verksamma lärare ser på digital läsning och hur den digitala tekniken har påverkat deras undervisning. Resultatet i studien visar att det går att se en viss skillnad i hur eleverna presterat när man jämförde två olika grupperna, de som läst digitalt och de som läst på papper. Vid sökläsning visade det sig att eleverna som läst en digital text presterat något bättre än de elever som läst texten på papper. Vid djupläsning har däremot eleverna som läst på papper presterat något bättre än de elever som läst den digitala texten. Resultatet i undersökningen, i kombination med den tidigare forskningen och det lärarna berättat i intervjuerna, antyder att syftet med läsningen bör styra valet av textmedia. Ska läsaren förstå något på djupet lämpar sig texter på papper bättre, medan läsning där läsaren ska söka fakta och skumma igenom en text lämpar sig bättre när läsaren läser på digital skärm.

The company Forsslund Systems has developed a simulator for oral surgery training. The simulator, named Kobra, uses detailed virtual models of surgical situations, spatial haptics and a co-located stereoscopic display to provide an environment in which students can practice surgical techniques. Four years after the introduction of the Kobra a need was recognized for a new hardware design that satisfies the customers expectations on visual appearance and hardware refinement and that aims to improve the experience for the end users. This report describes the design development process of the new enclosure, that had a focus on human-centered design, brand management and small-scale manufacturing. Inspired by findings from a comprehensive user study, conducted at a teaching hospital in Riga and relevant literature, as well as the results of prototyping and testing, the new design of the Kobra aims to improve the usability and market attractiveness of the product offering. This while being tailored to utilize the manufacturing technologies available to a small-scale in-house or out-sourced production team. A full-scale functioning prototype of the concept was built in-house, using the proposed means of manufacture, demonstrating a design that is close to ready for production. / Simulatorn, kallad Kobra, använder detaljerade virtuella modeller av kirurgiska ingrepp, 3D-haptik och en samlokaliserad stereoskopisk skärm för att skapa en miljö där elever kan öva kirurgiska tekniker. Fyra år efter introduktionen av Kobran klargjordes ett behov av en ny hårdvarudesign som uppfyller kundernas förväntningar på utseende och hårdvarukvalité samt som syftar till att förbättra upplevelsen för slutanvändarna. Denna rapport beskriver designutvecklingsprocessen av den nya exteriören, som hade utgångspunkt från människocentrerad design, varumärkeshantering och småskalig tillverkning. Inspirerad av insikter från en omfattande användarstudie, genomförd på ett lärosäte i Riga och relevant litteratur, såväl som resultaten av prototyptillverkning och utvärdering, syftar den nya designen av Kobran till att förbättra användbarhet och produktens marknadsläge. Detta medans designen är skräddarsydd för att utnyttja de tillverkningsprocesser som är tillgängliga för ett småskaligt internt eller externt produktionslag. En fullskalig fungerande prototyp av konceptet byggdes, med hjälp av de föreslagna tillverkningsmetoderna, som påvisade en nära produktionsklar design.

I denna uppsats undersöker vi hur tre olika tidpunkter för visning av information på en secondscreen uppfattas av personer. Målet med undersökningen är att få en inblick i hur tittare upplever information som visas på en second-screen. Vi hoppas att resultatet ska kunna bidra till utformingen av kommande second-screenapplikationer. Dessutom har vi undersökt om tidpunkten av när information visas påverkar minnet av det personer ser på second-screenen. Vi utförde tester på totalt 18 personer med hjälp av tre stycken prototyper och varje testperson blev intervjuad efteråt. / In this paper, we examine how three different times for displaying information on a second-screen is perceived by people. The goal of the survey is to get an insight in how viewers perceive information displayed on a second-screen. We hope that the results will contribute to the design of future second-screen applications. In addition, we investigated whether the timing of when the information is displayed, affects the memory of the people using the second-screen. We performed tests on a total of 18 people with the help of three prototypes, each subject was interviewed afterwards.

Projekt av ett förslag på Operahus vid Stadsgårdskajen i Stockholm med nischning mot ljus- och videoinstallationer. Den publika ytan framför byggnaden integreras med de administrativa aktiviteterna i Operahuset i ett programmerbart landskap.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares erfarenheter av att arbeta med läsning av tryckta texter och text på skärm. Vårt teoretiska ramverk utgår från vad läsning är samt hur olika medier påverkar läsning. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra lärare som undervisar i svenska för årskurs 7-9. Empirin analyseras enligt Braun och Clarkes (2006) tematiska analys där olika koder tillsammans bildar ett tema. Resultatet visar att en majoritet av de lärare som deltar i studien har en större vilja att använda tryckta medier än skärmar i sin undervisning då skärmar kan distrahera eleverna så att det påverkar deras läsning och läsförståelse. Resultatet visar även att bokens fysikalitet kan ha en inverkan på elevernas fokus då bokens ändamål är just läsning, medan skärmar ofta har många ändamål.

Den här studien undersöker hur en tryckt broschyr kan anpassas till en webbplats. Syftet med arbete är att se hur en informationsrik text kan skrivas i klarspråk och hur tydlighet och struktur påverkar webbanpassningen av en text. Jag har i denna studie utgått från en informationsbroschyr om värmepumpar utgiven av Energimyndigheten. På uppdrag av Energimyndigheten har jag omarbetat några sidor av broschyren och förberett dem för digitalt format. Målgruppen för informationsmaterialet är villaägare och energi- och klimatrådgivare som arbetar med rådgivning om värmepumpar. Jag har utgått från teorier gällande klarspråk, läsning på skärm, hierarkier, komposition och disposition. Jag har gjort en textanalys på den befintliga broschyren, genomfört en enkätundersökning med energi- och klimatrådgivare, intervjuat en värmepumpsexpert på Energimyndigheten och sedan genomfört utprovningar med villaägare. De slutsatser jag kommit fram till är att webbtexter behöver vara konkreta och korta. Användande av vardagliga uttryck och förklaringar av krångliga ord och facktermer, underlättar för läsaren. Ett bra exempel är att inkludera en ordlista. Det ska vara enkelt att få en snabb överblick av webbplatsens innehåll och användaren vill inte behöva skrolla ner på skärmen, det försämrar översikten och sammanhanget. Men den absolut viktigaste slutsatsen är att försöka förstå målgruppen och utgå från deras förkunskaper. / This study examines how a printed brochure can be adapted to a website. The aim of this study is to see how an information-rich text can be adapted to a digital format with focus on plain language and how structure can contribute to web adaptation of a text. In this study I have worked with an information brochure about heat pumps, the brochure is a publication from the Swedish Energy Agency. On behalf of the Swedish Energy Agency I have revised some pages of the brochure and prepared them for a digital format. The target group of this information brochure is Swedish homeowners and energy and climate advisors. The advisors help and guide homeowners who are looking for information about heat pumps. I have focused on theories of plain language, reading on screen, hierarchy, composition and disposition. A text analysis on the existing brochure has been performed and I have conducted a survey where I gathered opinions from the energy and climate advisors. I have also interviewed a heat pump expert at the Swedish Energy Agency and conducted usability test with homeowners. The conclusions of my study are that web texts need to be concise and short. The usage of ordinary words is important and to always explain difficult phrases and technical words is of great help to the reader. A good example is to include a dictionary. It should be easy to get a quick overview of the site content and the user should see the full page info, having to scroll down complicates the overview and context. But the most important conclusion is that the writer needs to understand the target group and their previous knowledge.

I samband med att mellanspänningsnätet kablifieras ökar också kraven vad gäller fellokalisering. För att hålla avbrottstiderna i nätet korta är effektiv felsökning erforderlig. Detta arbete syftar till att kartlägga och redogöra för begränsande faktorer som finns vid fellokalisering med fokus på pulsekometoden. Uppdraget utförs tillsammans med Vattenfall Eldistribution AB. Det har uppdagats problem gällande fellokalisering på mellanspänningskablar med pulsekometoden. Ett flertal faktorer bidrar till denna problematik. Resultatet från studien visar att kabelkonstruktionen är en betydande del i det som begränsar pulsekometodens användningsområden och funktionalitet. Rapporten redogör för grundläggande information kring konstruktion och typer av mellanspänningskablar. Kartläggningen uppvisar hur vattenträd påverkar en kabel negativt. Allmänt redogörs för vad som orsakar vattenträd samt vilka avhjälpande åtgärder som vidtas; trippelextrudering samt mantel- och isolationsprovning. Vidare beskrivs olika feltyper, kabeltyper, kabelgenerationer samt instrument- och metodtyper som alla är påverkande faktorer vid fellokalisering. Dokumentering är i högsta grad väsentligt för en lyckad felsökningsprocedur, vilket klarläggs i rapporten. Utöver dokumentation redogörs för hur kabelns kondition kan påverka felsökningsresultatet. Ett antal mätmetoder och mätinstrument finns till förfogande vid felsökning och provning. Alla har sina egna för- respektive nackdelar. De har även tillhörande användningsområden. Pulsekometerns grundfunktion studeras och förklaras. De övriga mätmetoderna, som används vid fellokalisering och provning, redogörs för endast generellt / As the medium voltage network cables in Sweden is buried down in the earth, the demand of fault localization expertise increases. To keep downtimes in the network short, the importance of effective fault localization is necessary. This work is aimed to map and visualize limiting factors within fault localization with focus on the TDR - Time Domain Reflectometry. This work is a collaboration with Vattenfall Eldistribution AB. Problems with fault localization on medium voltage cables with the TDR have been detected. A multiple factors are contributing to this problem. The results of this study show that the cable construction is a significant part in which extent the TDR can be used. The report are also accounting for basic information about construction and types. The mapping also illustrates water treeing and how it affects cables in a negative way. Visualization of what causes water treeing and several actions such as triple extrusion, jacket testing and insulation testing is included in the essay. Further information about fault types, cable types, cable generations, instrument types and method types is given. All of them are affecting factors within the area of fault localization. Documentation is highly important for a successful fault localization procedure, which is clarified in the report. Besides documentation the cable condition and the influence on it affecting the result of fault localization is stated. A number of measuring methods and instruments are available to use when fault localization and testing are occurring. Every instrument has their own advantages and disadvantages. They also have their own respective area of usage. The basic principle of TDR is studied and explained accordingly. The other measuring methods, which are used in fault localization and testing, are shown more generally

Studien tar avstamp i tidigare undersökningar om textmediers olika effekter och söker att svara på hur elevers läsförståelse påverkas av att läsa texter genom olika textmedium. Studien ville specifikt svara på om elevers inställning till textmediet de använder kan påverka deras läsförståelseförmåga. För att svara på detta användes material från tidigare PISA-undersökningar för att konstruera ett läsförståelsetest som undersökningsgruppen fick göra genom att läsa texter via en skärm eller en vanlig papperstext. Till studien fick undersökningsgruppen även svara på om en enkät där de fick beskriva sina upplevelser av läsning genom olika textmedium. Undersökningsgruppen bestod av sammanlagt 56 elever i årskurs 9. Resultaten visade att elevers inställning till textmediet kan ha påverkan på läsförståelseförmågan, och att elever med en preferens för traditionella papperstexter hade i genomsnitt bättre resultat på läsförståelsetestet. Undersökningens enkät visade att en majoritet av eleverna hade en preferens för papperstext, och att digitala texter generellt upplevdes vara mer obekväm att läsa. / This study uses previous studies about the different effects of text mediums as a starting point and seeks to answer how the reading comprehension of students is affected by reding texts through different textmediums. The study specifically sought to answer whether the reading comprehension of students is affected by their attitude towards the text medium being used. To answer this, the study used material from previous PISA-studies to construct a reading comprehension test which the surveyed group worked with by reading texts either through a screen or a traditional print-based text. The surveyed group also answered a survey where they got to describe their experiences of reading through different textmediums. The group was made up of 56 students in 9th grade. The results showed that students’ attitude towards text mediums may have affected reading comprehension, and that students with a preference for print-based texts had slightly higher average score on the reading comprehension test. The survey showed that a majority of students had a preference for print-based text, and that digital texts was generally considered to be less comfortable as a text medium.

Detta examensarbete fokuserar på att designa och utveckla en doseringsask som kan underlätta medicindoseringsprocessen för användare, särskilt personer som lider av kroniska sjukdomar. Målet är att skapa en enkel och användarvänlig produkt som hjälper användarna att hålla reda på rätt dosering och tidpunkt för medicinering. Examensarbetet syftar till att konstruera och utveckla en innovativ doseringsprodukt som är skräddarsydd efter användarnas behov, samtidigt som det adresserar problemet med att människor ofta glömmer att ta sina mediciner. Produkten ska vara användarvänlig, hanterbar och portabel. Målet är att skapa ett väl genomtänkt slutkoncept som tillfredsställer alla användares behov och önskemål. För att uppnå detta tillämpades en metod som inkluderar en förstudiefas där både primär- och sekundärdata samlas in för att skaffa relevant kunskap inom ämnet. Intervjuer genomförs med personer som lider av kroniska sjukdomar för att erhålla specifik information om målgruppen och för att identifiera krav och önskvärda egenskaper. Idégenerering utförs genom användning av olika metoder för att generera en mångfald av koncept och lösningar. Med hjälp av prototyptester samt att kontinuerligt genomföra utvärderingar förbättrades produkten successivt. En viktig funktion i den nya produkten är dess förmåga att organisera medicinerna genom att ha två fack för varje dag. Detta underlättar för användarna att hålla koll på vilka mediciner som ska tas vid olika tidpunkter under dagen. Det gjordes också undersökningar för att bestämma den optimala volymen på varje fack, så att de kan rymma 12 medelstora tabletter och uppfylla kravet på produktens storlek. Materialvalet och dimensioneringen av asken gjordes noggrant för att säkerställa enkel rengöring och portabilitet. Produktens kvalitet och funktion testades noggrant för att säkerställa att den uppfyller användarnas behov. En trådlös anslutning till en mobilapplikation implementerades för övervakning och spårning av medicinering på distans. Bluetooth-modulen, knapparna och skärmen valdes noggrant för att passa askens dimensioner. Slutprodukten är en doseringsask som är ergonomiskt utformad. Dess funktioner, som organiserade fack för varje dag och trådlös anslutning till mobilapplikationen, ger användarna möjlighet till strukturerad och kontrollerad medicinering. / This thesis focuses on designing and developing a medication dispenser that can facilitate the medication dosing process for users, especially people suffering from chronic diseases. The goal is to create a simple and user-friendly product that helps users keep track of the correct dosage and timing of medication. The thesis aims to design and develop an innovative dosing product that is tailored to the needs of users while addressing the problem of people often forgetting to take their medications. The product must be user-friendly, manageable, and portable. The goal is to create a well-thought-out final concept that satisfies the needs and wishes of all users. To achieve this, a method was applied that includes a preliminary study phase where both primary and secondary data are collected to acquire relevant knowledge within the subject. Interviews were conducted with people suffering from chronic diseases to obtain specific information about the target group and to identify requirements and desirable characteristics. Idea generation was performed through the use of different methods to generate a diversity of concepts and solutions. With the help of prototype tests and continuous evaluations, the product was gradually improved. An important feature of the new product is its ability to organize the medicines by having two compartments for each day. This makes it easier for users to keep track of which medicines to take at different times during the day. Studies were also conducted to determine the optimal volume of each box so that it could accommodate 12 medium-sized tablets and meet the product size requirement. The material selection and dimensioning of the box were done carefully to ensure easy cleaning and portability. The quality and function of the product were thoroughly tested to ensure that they met the needs of users. A wireless connection to a mobile application was implemented for remote medication monitoring and tracking. The Bluetooth module, buttons, and screen were carefully selected to fit the dimensions of the box. The end product is a dosing box that is ergonomically designed. Its features, such as organized compartments for each day and wireless connection to the mobile application, give users the opportunity for structured and controlled medication.

Notskrift används för att dokumentera, kommunicera och läsa musik. Notskrift har traditionellt lästs från papper, men med ny teknik tillgänglig har fysiska papper till viss del bytts ut mot digitala enheter, såsom surfplattor. Fördelar med notläsning på surfplattor kan vara portabilitet, snabb åtkomst, och möjlighet för smidig bladvändning. Möjliga nackdelar kan vara svårigheter att annotera och liten skärmstorlek. Tidigare forskning på området har bland annat berört metoder för bladvändning, digitala notställ och digital semantisk förståelse av noter. Trots rapporter om musikers preferenser relaterat till exempelvis storlek på noterna saknas studier om vilka åsikter och attityder musiker har till fenomenet notläsning på surfplatta och i vilken utsträckning de vill använda det. För att kunna utveckla digitala verktyg som gör nytta för frilansmusiker i det dagliga yrkesutövandet behövs kunskap om hur de använder teknik, vilka förutsättningar som kan underlätta notläsning på surfplattor, och om det finns specifika hinder eller sociala aspekter som påverkar attityder till ny teknik. För att adressera problemet är det av intresse att undersöka attityder kring notläsning på surfplattor. Studiens frågeställning lyder: Vilka attityder har frilansmusiker i en kammarmusikensemble till notläsning på surfplattor? För att undersöka fenomenet genomfördes en kvalitativ “face-to-face survey” på frilansande musiker som är medlemmar i en kammarmusikensemble. I syfte att fånga åsikter, attityder, och känslor genomfördes semistrukturerade intervjuer. För att få en tydlig bild av respondenterna genomfördes även en kort grundläggande enkätundersökning. De transkriberade intervjuerna analyserades genom en tematisk analys där egenskaper kodades utifrån den insamlade informationen. Vidare identifierades teman explicit, utan att leta efter något utöver det som har sagts. Detta utfördes med ett datadrivet tillvägagångssätt, där mönster huvudsakligen framkom ur data snarare än analytikernas intressen. De attityder som framkom i studiens resultat kan beskrivas vara övervägande positiva, främst baserat i att surfplattor av musikerna beskrivs ha logistiska och praktiska fördelar såsom portabilitet, snabb åtkomst, och delning. Utöver de positiva attityderna återfanns även negativa attityder, med teman rörande rädsla för tekniska problem, ovana, och svårigheter med bladvändning och annotering. Begränsningar i studien rör studiens korta tidsperiod och att datainsamlingsmetod i stor grad anpassats efter respondenternas tillgänglighet samt att resultatet inte kan anses fullständigt generaliserbart. Tidigare forskning har till stor del berört enskilda aspekter av digitala noter och experiment i kontrollerad miljö. Studien ger nya insikter relaterat till vad musiker upplever i verkliga sammanhang. Resultatet kan vara till nytta för utvecklare av applikationer för notläsning eller tillverkare av tillbehör för bladvändning. / Sheet music is used to document, communicate, and read music. Traditionally sheet music was read on paper, but with new emerging technology physical paper is partly being replaced by digital devices such as tablets. Some advantages of digital sheet music and tablets are described as portability, rapid access, and possibility for easier page turns. Possible disadvantages could be difficulty annotating and small screen sizes. Previous research on the subject has touched on different methods for page turning, digital music stands, and digital semantic understanding of sheet music. Reports about some aspects of musicians preferences, for example regarding size of note staffs are found in the literature, but there is a lack of research on which attitudes and opinions musicians hold regarding reading music from tablets. To be able to develop digital tools that create value for freelance musicians in their daily work, knowledge about how they use technology and which obstacles hinders use. To address the problem it is interesting to explore attitudes towards reading music from tablets among freelance musicians. The research question of this study is: Which attitudes do freelance musicians in a chamber music quartet hold towards reading music on tablets? To explore the phenomenon, a qualitative “face-to-face survey” was performed on freelance musicians that are members of a chamber music quartet. Semi structured interviews were conducted to acquire attitudes, opinions, and emotions. A small questionnaire was also used to get a clear picture of the participants and gather background information. The transcribed interviews were analyzed by first coding interesting characteristics based on the information collected. Furthermore, themes were identified explicitly, without looking for anything beyond what has been said. This is done with a data-driven approach, where patterns emerge mainly from the data rather than the interests of analysts. The attitudes that were held by the participants of the study can be described as mostly positive, based on that tablets were described having logistic and practical advantages such as portability, rapid access and sharing. However, some negative attitudes were found among the musicians, concerning fear of technical problems, unfamiliarity, and difficulty turning pages and annotating. Limitations in the study relate to the study's short time period, that the data collection method was largely adapted to the respondents' availability, and that the results cannot be considered generalizable. Previous research has largely concerned individual aspects of digital sheet music and experiments in a controlled environment. The study provides new insights related to what musicians experience in a real life environment. The result may be useful to developers of music reading applications or manufacturers of page turning accessories.