Abstract The purpose of this essay is to investigate the value of the creative process in itself. I want to study the creative process, with emphasis on the process instead of the result, in order to clarify and create awareness of how it can be understood as valuable. As a starting point I have chosen two self-perceived situations, in which preschool children aged two and a half are painting. One question is how and if, considering the background of my painting situations, it is possible to assess that the creative process is valuable and that it is possible to argue its case. Another question is why the creative process is valuable in itself. The background is, based on my observations, that the children in the painting sessions show concentration despite a noisy environment. Many of them sit and paint for a long time. It seems to me that this is an activity that is good for them, but the question is why. They also paint in different ways and do not seem to try to do the same picture as the person next to them. With the help of modern literature about aesthetic learning processes and flow, as well as older literature by Friedrich von Schiller (1995) on the subject, my aim is to investigate and discuss these questions. Reflecting on the children’s painting activities and the theoretical material, I have acquired a deeper understanding on the subject and knowledge of the importance of creative activities.

I detta självständiga arbete undersöks upplevelsen av arrangering för stråkinstrument utifrån olika musikaliska parametrar. Syftet med arbetet är att analysera dessa upplevelser samt att studera hur inställningen och självförtroendet till arrangeringen varierar och utvecklas. Under tre månader skapas arrangemang av åtta låtar av varierande karaktär, där processen dokumenteras med hjälp av loggbok och analyseras med tematisk analys. Med stöd från det fenomenologiska perspektivet och vald litteratur presenteras ett resultat utifrån följande frågeställningar: Hur påverkar olika musikaliska parametrar så som gehör, rytmik och harmonisering vid arrangering? Hur upplevs arrangeringsprocessen utifrån inställning, självförtroende och utmaningar? Resultatet delas in i två teman som baseras på dessa frågeställningar, Musikaliska parametrar och Upplevelsen av arrangering. I resultatet framkommer att plankning och gehörsbaserad arrangering upplevs som lustfylld och utmanande. Utveckling vad gäller harmonisering och musikteori analyseras och vid arrangering för elever dras slutsatsen att balansen mellan utmaningar och tydlighet i arrangemanget är en utmaning även för arrangören. Struktur lyfts som en betydelsefull faktor i processen och inställningen till arbetet är mestadels positiv. Motgångar ger ny drivkraft och inspiration till nya idéer och självförtroendet växer under arbetets gång. Avslutningsvis följer en diskussion kring arbetets resultat i relation till vald litteratur och det fenomenologiska perspektivet. / In this self-study the experience of arranging for string instruments is examined based on different musical parameters. The purpose of this study is to analyze these experiences and to examine how the attitude and self-confidence varies and develops. During three months, arrangements of eight songs of varying character are created, where the process is documented with the help of a journal and analyzed with thematic analysis. With support from the phenomenological perspective and selected literature, a result is presented based on the following questions: How do different musical parameters such as hearing, rhythm and harmonization affect when arranging? How is the arrangement process experienced based on attitude, self-confidence and challenges? The results are divided into two themes based on these issues, musical parameters and the experience of arrangement. The results show that an aural-based arrangement is experienced as pleasurable and challenging. Development in terms of harmonization and music theory is analyzed and when arranging for students, it is concluded that the balance between challenges and clarity in the arrangement is indeed a challenge for the arranger as well. Structure is highlighted as a significant factor in the process and the attitude to the study is mostly positive. Adversity provides new impetus and inspiration to new ideas and self-confidence grows during the study. In conclusion, a discussion follows about the results of the study in relation to selected literature and the phenomenological perspective.

This Bachelor Thesis examines sampling as creative process in relation to friction between users and creators. The goal of this thesis is to create an understanding of the relations involved in creative processes and explore sustainable manner of working with processes. To explore creative processes, sampling is interpreted in relation to music production and the musical culture involved in shaping of worlds. Sampling is the processes of creating from what already is in a way of involving the users and creators with the past, present and future. The friction of creative processes involves an understanding of innovation and originality that questions existing principles. Sampling in relation to friction is about boundaries, how do we involve ourselves in an accountable process and what is appropriation in relation to creative engagement? / Det här kandidatarbetet undersöker sampling som en skapandeprocess i relation till användare och deltagare. Syftet med undersökningen är att skapa en förståelse för de relationerna involverade i en skapandeprocess och utforska hållbara aspekter av att arbeta med processer. För att undersöka skapandeprocesser förstås sampling i relation till musikproduktion och musikkultur som världskapande. Sampling möter skapandeprocesser med det redan befintliga genom att involvera användaren och deltagaren i dåtid, nutid och framtid. Friktionen i skapandeprocesser prövar förståelsen av innovation, originalitet och ägande. Sampling i relation till friktion handlar om gränser, hur kan vi involvera oss i ett ansvarfullt skapande och vad är appropriering i relation till skapandeprocesser?

Sammanfattning  Jag har länge velat skriva musik men känt att det är något som håller mig tillbaka. Känslor av prestationsångest förpestar mitt liv och hindrar mig från att utvecklas musikaliskt. Den här studiens syfte är att utforska och lära av relationen mellan min upplevelse av prestationsångest och min kompositionsprocess utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Följande tre frågeställningar används för det: 1) När i samband med komponerande av musik upplever jag prestationsångest? 2) Hur påverkas min skapandeprocess av att jag upplever eller inte upplever prestationsångest? 3) Vilka verktyg/strategier kan man använda för att hantera prestationsångest? Studien baseras på självobservationer i form av loggboksanteckningar som under tre månader följer min upplevelse av skapandeprocessen att skriva musik från blankt papper till konsertframförande. Med hjälp av tematisk analysmetod och ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv analyseras och bearbetas det insamlade materialet. Resultatet delas in i tre rubriker, prestationsångestens uppkomst, prestationsångestens effekter på skapandeprocessen samt hanteringsstrategier, och presenteras sedan med hjälp av följande tre teman: försvagande perfektionism, flow och insikter. Slutligen förs en diskussion kring studiens resultat i relation till tidigare forskning, vald litteratur samt det fenomenologiska perspektivet.   Nyckelord: musik, komposition, skapandeprocess, prestationsångest, perfektionism, flow, fenomenologi / Abstract  For a long time I have wanted to write music but felt that something is holding me back. Feelings of performance anxiety plague and prevent me from developing my musicality. The purpose of this study is to investigate and learn from the relationship between my experience of performance anxiety and the process of composing music from a phenomenological perspective. The following three questions will be used: 1) When do I experience performance anxiety in association with composing music? 2) How is my creative process affected in how I experience or not experience performance anxiety? 3) Which tools/strategies can be used to deal with performance anxiety? The study is based on self-observations through a journal which during three months records my experiences in the creative process of composing music from blank paper to concert performance. Thematic analysis and the phenomenological lifeworld-perspective is being used to process and analyze the collected material. The result is divided into three headlines, the origin of the performance anxiety, the performance anxieties impact on the creative process and coping strategies, which are then presented using the three following themes: weakening perfectionism, flow and insights. Finally, the result of the study is discussed in relation to previous research, chosen literature and the phenomenological perspective.    Keywords: music, composition, creative process, performance anxiety, perfectionism, flow, phenomenology.

I den här texten reflekterar jag kring hur erfarenheter av motstånd kan påverka min musik samt hur motstånd kan användas som verktyg i en skapandeprocess. Skapande är för mig motstånd, samt att göra motstånd. Motstånd kan här betyda tyngd och tryck, men verkar också som kraft och energi. Motstånd i den här texten är rörelser. Motstånd som håller emot, som trycker ned, som ger frustration och tyngd men också det motstånd som ger styrka och en sorts vild, ilsken glädje. Motståndskraft är avbrytande. Motstånd kan vara erfarenheter av förtryck, erfarenheter som sätter sig i kroppen. Motstånd ger kraft, och motstånd är närhet. Mitt konstnärliga examensprojekt har varit att komponera för en stråktrio, där jag undersökt intimiteten och den kroppsliga närheten i instrumentens klangkroppar samt mellan musikerna. Som en ingång till detta ämne skriver jag om motstånd, ett uttryck som finns i min musik och som även är ett perspektiv jag använder mig av i min skapandeprocess. För mig är det ordlösheten i det kroppsliga som fascinerar mig, det som intellektet inte kan formulera. Och i kroppen finns lyssnandet. Det är kroppens kunskap som vill uttrycka sig i musiken. Till grund för denna text ligger stycket ​Vridna, Vågsång​ som uruppfördes av Julija Morgan (violin), Tove Bagge (viola) och Hanna Cronhjort (kontrabas) den 16 april 2016. Under fem hela helger (från oktober 2015 till mars 2016) har vi provat idéer, improviserat, repeterat samt diskuterat motstånd, lyssnande och rum utifrån vad jag i denna text undersöker. / <p><strong>Bilagor:</strong></p><p>Bilaga 1 – Partitur: ​'Vridna, Vågsång' – Lo Kristenson</p><p>Bilaga 2 – Ljudinspelning från '​Martas och Los Examenskonsert'​ i S:t Johannes Kyrka, 16 april 2016. Uruppförande av Julija Morgan, Tove Bagge och Hanna Cronhjort.Durata: 30 minLjudmaterial i CD-format finns bifogad tillsammans text på Kungliga Musikhögskolans Bibliotek. Inspelning går även att lyssna på här:https://soundcloud.com/lo-kristenson</p><p>Bilaga 3 – Programblad från '​Martas och Los Examenskonsert'​ i S:t Johannes Kyrka, 16 april 2016.</p>

In the age of digitalizarion several new ways of creating immaterial property have sprung up due to the resurgence of artificial intelligence (AI). This has paved the way for different kinds of tech including the assistance of AI in a more normalized way. A prominent variation of this tech is called "deepfake". Deepfakes are a technology that essentially places your face, likeness, mannerisms, and voice onto new situations that the creator then steers to make the deepfake do or say things that the person whose deepfake is based on hasn't done or said. This technology has been used in a myriad of ways, all from humourous content to extorsion and revenge porn. The aim of this master thesis is to analyse how immaterial law protection is achieved through current Swedish immaterial law principles and how these fit within the context of heavily based AI-tech such as deepfakes. This is done through a dogmatic lens, meaning that a systematization and mapping of both Swedish and EU-based laws and praxis are done as well as discussing the current thoughts on AI-assistance throughout the creative process. Another subject that is touched upon is the parody exception in immaterial law and the concept of adaptation and how these work with and apply to AI-based creations. Part of the problems that we face right now is that we have no existing legal parameters to solve the problem of larger AI-involvement in creative processes, this is certainly going to change how we view copyright law today. When comparing and using EU as well as Swedish praxis to analyze the AI-problem a common denominator is that all copyright law and praxis is based around the presumption that there needs to be a human involved in the majority of the creative process. AI already exists as a part of many creative processes today without any questions asked, however when the AI-part is more significant in the process the question becomes complicated when paired with traditional copyright law perspectives. However, some discussions have been going on in both Swedish and EU legal spheres, mostly in the EU who are going to legislate more in the field of AI. In Sweden there have been no legislative processes when it comes to AI in copyright law however there have been some governmental organisations and essays that have shed a light on the matter. I conclude this master thesis by writing about the findings of each question as has been mentioned above, namely that AI becomes a significant factor in deciding if a deepfake achieves copyright protection or not and the same can be said about parodies. After this I make a concluding analysis of the urgency of a need for laws that tackle AI in the area of immaterial laws listing other areas that might need it more than immaterial laws as has been explored throughout this thesis as well and that Sweden needs to take part in every discussion about this to form a sustainable legal framework for AIs in the context of immaterial laws. This will open up for a clear framework when assessing different technologies that use AI like deepfakes as well.