No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers föreställningar om och erfarenheter av skolans demokratiuppdrag samt att tolka dessa till hur skolan sköter sitt demokratiuppdrag. För att definiera skoldemokrati har vi valt att konkretisera begreppet utefter Dahls fem demokratikriterier och Deweys definition av demokrati. Metodmodellen för uppsatsen är en kvalitativ studie med fokusgrupper med gymnasieelever. Tidigare forskning pekar på att skolan brister i sitt demokratiuppdrag, att skolan inte kan ses som en demokratisk arena och att elever inte bryr sig om demokrati i stort. Av resultatet utifrån elevernas svar framkommer en mer positiv bild av det hela.Eleverna får påverka under skolans ramar och de värnar om demokratin och ser vikten av kunskap för att bevara den. I analysdelen av resultatkapitlet så kopplar vi samman elevernas svar mot vår teoretiska utgångspunkt med Dahl och Dewey för att sedan i diskussionen operationalisera med tidigare forskning.

Undersökningen behandlar demokratins framväxt i skolan samt lärarnas syn på vad det innebär att arbeta på ett demokratiskt sätt med elever. Syftet med undersökningen är att lyfta fram och följa läroplanernas utveckling och betydelse för skola och demokrati för att se om det finns något samband till demokratins utveckling i skolan. Vi har även lyft fram Deweys teorier i arbetet för att koppla till dagens skolutveckling. Till vår hjälp har vi använt oss av kvalitativ undersökning Vi har intervjuat åtta pedagoger om hur de uppfattar demokratin i skolan. I undersökningen börjar vi med att presentera de olika läroplaners historia. Längre ner i arbetet tillkommer resultatet av våra kvalitativa intervjuer med pedagoger som har varit verksamma en längre tid (från 27 år- 43 år). Vår baktanke var att även få deras åsikt om hur stor roll läroplanen har spelat i yrket. Teorierna som vi har med i undersökningen lyfter demokratins värde, tillvägagångssätt samt utveckling. Undersökningen visar att begreppet demokrati alltid har funnits i skolan men dess innebörd har utvecklats eftersom att samhället har lyft fram dess värde. Intervjuerna tyder på att demokratin tillämpas mera i skolan på grund av att begreppet lyfts fram tydligare i de nya läroplanen. Pedagogerna som vi har intervjuat anser att elevinflytandet har utvecklats delvis genom att skolorna har olika råd där eleverna får delta samt framföra deras åsikter. Deweys teorier menar att skolan är en institution som ska följa samhällets utveckling för att elever ska utvecklas som goda samhällsmedborgare. Detta sker med hjälp av lärarna som implementerar budskapet om demokratins värde.

Democracy is now a legitimate claim not only in the society but even in the classrooms. According to the 1994 Curriculum for the Non-Compulsory School System, Lpf 94 in Sweden, are all pupils in all types of schools ought to have a high level of possibilities to be able to influence their education. But many studies have led to unsatisfactory results about the actual situation in schools. Swedish students are critical of the limited opportunities they have in influencing their own learning process. This essay is only one among the many studies that have dealt with school democracy during the last 50 years. The aim is to study the real situation of students’ participation in a Swedish upper secondary school by asking students to answer a questionnaire about their experiences with the teachers and the school as a whole. The students are in their last year in upper secondary school and studies in different national programs: The Natural science, the social science and the child recreation. The results were, in much, the same as earlier studies had shown. Students still lack the opportunities of influencing their education especially in planning and the form of the teaching situations. They accuse the teachers to be traditional, authoritarian and unwilling to share their power with them. But on the other side the students, according to their answers, are passive and are unwilling to be active in the process of changing their situation. It is a situation that lacks all the requirements that the Swedish curriculum Lpf94 places on the schools. This may in the end lead to the fact that students may not be able to fulfill the goals as they have right to.

<p>The main objective in this study is to examine the pupil’s possibility to affect the upper secondary schools in Stockholm, Sweden. I was once active in the pupil’s council and experienced some hardships, feeling a great dissatisfaction among teachers and principals against pupil’s suggestions and chances to affect their school environment. Thus I wanted to do a contemporary study of where schools in Stockholm stand today within this issue. This study is based on Robert A. Dahl’s theory about democracy, from which I have created my theoretical template, I interpreted Dahl’s theory and formed my own seven institutions from his original theory. With this construction I developed survey questions, which were designed to measure school democracy. I used a qualitative survey method, where I interviewed pupils who are active in the pupil’s council in five different schools today, one of the respondents is a civil servant for the Swedish pupils council centralorganization (Seco).</p><p>Based on my interviews I have analyzed whether the contemporary upper secondary schools is or is not democratic. My conclusion, I see a wide variety of democratic institutions in Stockholm today, but when comparing the schools today with schools just six years ago, I can trace down huge differences. The pupil’s have learned to organize in a wider manner than six years ago, moreover the main problem doesn’t seem to be a lack of opportunities to influence the school today, the general attitude against the pupil’s council seem to have changed considerably amongst principals and teachers for the better. The main problem for the schools to actually be democratic in a wide manner seems to lie on the pupil’s, if pupil’s showed more interest the schools would be more democratic. Because schools today strive to be as democratic as possible and with organizations like Seco the pupil’s council will be democratic as well, the schools in the Swedish (Stockholm) contemporary society today is according to my study democratic.  </p><p><strong> </strong></p><p><strong></strong> </p>

The violent extremism represents the greatest threat towards the society of today. The school does not have an explicit assignment in the crime prevention work against violent extremism. The school and education, are important factors in preventing children and young people from being involved in violent extremism. Because of this, the school staff has an important task. The aim of this study was to shed light on school staff need to relate to and manage violent extremism in school. This study is conducted by having a qualitative method with six semistructured interviews, where the empirical information is analysed with a qualitative analysis. Further, the theoretical starting point is the theory of health known as Sense of Coherence (SOC) and Job- demands- control-support-model (JDCS), as well as Norm-critical pedagogy. Three categories could be found from the analysis. The personnel are in need of reducing uncertainty, The personnel are in need of increased support and The personnel are in need of knowledge. The conclusion is that school staff are in need of reducing uncertainty about expressing themselves wrong and dare to engage in dialogue with students. School staff are also in need of increased support in the form of collaboration with actors, access to an action plan and more resources. The school staff is also in need of more knowledge about violent extremism, the democratic mission and what the law says. Finally, they need better information and guidelines on how to act when a student risks being involved in violent extremism. / Våldsbejakande extremism utgör det största hotet mot säkerheten i dagens samhälle. Skolan har inte ett uttalat uppdrag i det brottsförebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Skolan som arena och utbildning är dock viktiga faktorer för att förebygga att barn och ungdomar involveras i våldsbejakande extremism. Därav har skolpersonalen en betydelsefull uppgift. Studiens syfte var att belysa skolpersonals behov av att förhålla sig till och hantera våldsbejakande extremism i skolan. Studien utgörs av en kvalitativ metod i form av sex semistrukturerade intervjuer, där empirin analyserades via en kvalitativ innehållsanalys. Studiens teoretiska utgångspunkt var hälsoteorierna Känsla av Sammanhang (KASAM) och Krav/kontroll/stödmodellen (KKS) samt den pedagogiska utgångspunkten Normkritisk pedagogik. Analysen resulterade i tre kategorier som utgör studiens resultat och speglar studiens syfte; Skolpersonal är i behov av att minska osäkerheten, Skolpersonal är i behov av ökat stöd och Skolpersonal är i behov av kunskap. Studiens slutsats är att skolpersonalen är i behov av att minska osäkerheten över att uttrycka sig fel och våga föra dialog med eleverna. Skolpersonalen är även i behov av ökat stöd i form av samarbete med aktörer, ta del av en handlingsplan och mer resurser. Skolpersonalen är likaså i behov av mer kunskap om våldsbejakande extremism, det demokratiska uppdraget samt vad lagen säger. Slutligen är de i behov av bättre information och riktlinjer om hur de ska agera när en elev riskerar att involveras i våldsbejakande extremism.

<p><strong>Bakgrund</strong></p><p>Inkludering och begreppet "en skola för alla" har länge varit uttryck för en officiell policy i svensk skola, men uppfattningarna om vad som egentligen kännetecknar en inkluderande skola och "en skola för alla" varierar kraftigt.</p><p><strong>Syfte</strong></p><p>Syftet med undersökningen var att synliggöra och beskriva rektorers uppfattningar och attityder till inkludering och begreppet "en skola för alla". Utifrån syftet var frågeställningarna: Vilka personliga synsätt och värderingar kan urskiljas i rektorernas resonemang kring en inkluderande skola? Hur resonerar rektorerna kring möjligheter, mål och strategier för att realisera "en skola för alla"? Vad kännetecknar, ur ett ledningsperspektiv, en inkluderande skola?</p><p><strong>Urval</strong></p><p>Fem rektorer, verksamma inom grundskolan i en medelstor svensk stad, valdes ut efter att ha svarat positivt på en skriftlig förfrågan. Urvalsgruppen bestod av tre män och två kvinnor. En av rektorerna var även ansvarig för särskolan. Tre av rektorerna var verksamma på skolor med stor social och etnisk mångfald, medan två arbetade i socialt stabila områden med homogen elevsammansättning.</p><p><strong>Design och metod</strong></p><p>Semistrukturerade intervjuer, baserade på en intervjuguide med några få, öppna frågor genomfördes med de deltagande rektorerna. Intervjuerna varade i ungefär en timme vardera, bandades och transkriberades i sin helhet. Intervjupersonerna erbjöds att läsa en sammanfattning av intervjuerna. Analysen genomfördes utifrån ett kritiskt perspektiv, inspirerat av diskursanalys. Fokus lades på olika sätt att tala om inkludering och "en skola för alla". Utsagorna kategoriserades för vidare analys. Avsikten var att definiera olika teman och mönster i rektorernas uttalanden.</p><p><strong>Resultat</strong></p><p>Rektorerna talar om inkludering utifrån personliga värderingar, men relaterar även till olika utbildningsideologier, demokratimodeller och politiska synsätt. Resultatet visar på det komplicerade sambandet mellan samhälle, skolans styrning och realiserandet av utbildning, samt de konsekvenser skolledarskapet får i arbetet med inkluderande undervisningsformer i skolan.</p><p><strong>Slutsatser</strong></p><p>Resultatet visar på betydande likheter mellan rektorerna, men det finns samtidigt stora variationer i sättet att tala om och närma sig utmaningarna med att realisera en inkluderande skola för alla. Utifrån personliga synsätt beträffande den mening och innebörd som tillskrivs begreppet inkludering, utvecklar rektorerna olika strategier och praktiska tillvägagångssätt i tolkningen och formuleringen av sitt uppdrag.</p> / <p><strong>Background</strong></p><p>Inclusion and the concept of 'A School for All' have for many years been an expression of official policy for the Swedish nine-year compulsory school. Opinions as to what really constitutes an inclusive school or "one school for all" vary considerably.</p><p><strong>Purpose</strong></p><p>The aim of the study is to describe and highlight head teachers' personal attitudes and views on inclusion and the notion of the "one school for all" concept. Main questions were: How might head teachers articulate the possibilities, aims and strategies for realizing "a school for all"? What might characterize "a school for all", from a head teachers' point of view?</p><p><strong>Sample</strong></p><p>Five compulsory school head teachers, three male and two female from a medium size Swedish town, were selected on the basis of positive responses to a letter of enquiry. Two of the heads' schools were housed in the same building: one head having responsibility for F-6 and classes for children with severe learning disorders and the other for compulsory school classes. Three of the head teachers worked in schools with a large social and ethnic diversity, while two worked in schools with a more homogeneous student composition.</p><p><strong>Design and methods</strong></p><p>Semi-structured interviews, based on an interview guide with a number of open-ended questions were carried out. Interviews lasted about one hour each and were taped and fully transcribed. Interviewees were given an opportunity to read an interview summary. Using a critical perspective inspired by discourse analysis, attention was paid to different modes of articulating the notions of inclusion and "a school for all". Subjects' statements were categorized and further analysed with the intention of locating different themes and patterns in the statements taken together.</p><p><strong>Results</strong></p><p>While head teachers did express personal opinions about inclusion, their statements could also be related to different educational ideologies, models for democracy and political positions. The results indicate the complex relations between society, school governance and the realization of educational goals, including the various consequences of different ways of thinking about school leadership and how this in turn relates to inclusive education.</p><p><strong>Conclusions</strong></p><p>Interviewees' statements show significant similarities but also wide variation in how they articulate and approach the challenges of making an inclusive school for all a reality. Depending on their personal positions regarding the meaning and understanding of the term inclusion, these head teachers are developing different strategies and practices as they interpret and formulate their mission.</p>

Bakgrund Inkludering och begreppet "en skola för alla" har länge varit uttryck för en officiell policy i svensk skola, men uppfattningarna om vad som egentligen kännetecknar en inkluderande skola och "en skola för alla" varierar kraftigt. Syfte Syftet med undersökningen var att synliggöra och beskriva rektorers uppfattningar och attityder till inkludering och begreppet "en skola för alla". Utifrån syftet var frågeställningarna: Vilka personliga synsätt och värderingar kan urskiljas i rektorernas resonemang kring en inkluderande skola? Hur resonerar rektorerna kring möjligheter, mål och strategier för att realisera "en skola för alla"? Vad kännetecknar, ur ett ledningsperspektiv, en inkluderande skola? Urval Fem rektorer, verksamma inom grundskolan i en medelstor svensk stad, valdes ut efter att ha svarat positivt på en skriftlig förfrågan. Urvalsgruppen bestod av tre män och två kvinnor. En av rektorerna var även ansvarig för särskolan. Tre av rektorerna var verksamma på skolor med stor social och etnisk mångfald, medan två arbetade i socialt stabila områden med homogen elevsammansättning. Design och metod Semistrukturerade intervjuer, baserade på en intervjuguide med några få, öppna frågor genomfördes med de deltagande rektorerna. Intervjuerna varade i ungefär en timme vardera, bandades och transkriberades i sin helhet. Intervjupersonerna erbjöds att läsa en sammanfattning av intervjuerna. Analysen genomfördes utifrån ett kritiskt perspektiv, inspirerat av diskursanalys. Fokus lades på olika sätt att tala om inkludering och "en skola för alla". Utsagorna kategoriserades för vidare analys. Avsikten var att definiera olika teman och mönster i rektorernas uttalanden. Resultat Rektorerna talar om inkludering utifrån personliga värderingar, men relaterar även till olika utbildningsideologier, demokratimodeller och politiska synsätt. Resultatet visar på det komplicerade sambandet mellan samhälle, skolans styrning och realiserandet av utbildning, samt de konsekvenser skolledarskapet får i arbetet med inkluderande undervisningsformer i skolan. Slutsatser Resultatet visar på betydande likheter mellan rektorerna, men det finns samtidigt stora variationer i sättet att tala om och närma sig utmaningarna med att realisera en inkluderande skola för alla. Utifrån personliga synsätt beträffande den mening och innebörd som tillskrivs begreppet inkludering, utvecklar rektorerna olika strategier och praktiska tillvägagångssätt i tolkningen och formuleringen av sitt uppdrag. / Background Inclusion and the concept of 'A School for All' have for many years been an expression of official policy for the Swedish nine-year compulsory school. Opinions as to what really constitutes an inclusive school or "one school for all" vary considerably. Purpose The aim of the study is to describe and highlight head teachers' personal attitudes and views on inclusion and the notion of the "one school for all" concept. Main questions were: How might head teachers articulate the possibilities, aims and strategies for realizing "a school for all"? What might characterize "a school for all", from a head teachers' point of view? Sample Five compulsory school head teachers, three male and two female from a medium size Swedish town, were selected on the basis of positive responses to a letter of enquiry. Two of the heads' schools were housed in the same building: one head having responsibility for F-6 and classes for children with severe learning disorders and the other for compulsory school classes. Three of the head teachers worked in schools with a large social and ethnic diversity, while two worked in schools with a more homogeneous student composition. Design and methods Semi-structured interviews, based on an interview guide with a number of open-ended questions were carried out. Interviews lasted about one hour each and were taped and fully transcribed. Interviewees were given an opportunity to read an interview summary. Using a critical perspective inspired by discourse analysis, attention was paid to different modes of articulating the notions of inclusion and "a school for all". Subjects' statements were categorized and further analysed with the intention of locating different themes and patterns in the statements taken together. Results While head teachers did express personal opinions about inclusion, their statements could also be related to different educational ideologies, models for democracy and political positions. The results indicate the complex relations between society, school governance and the realization of educational goals, including the various consequences of different ways of thinking about school leadership and how this in turn relates to inclusive education. Conclusions Interviewees' statements show significant similarities but also wide variation in how they articulate and approach the challenges of making an inclusive school for all a reality. Depending on their personal positions regarding the meaning and understanding of the term inclusion, these head teachers are developing different strategies and practices as they interpret and formulate their mission.

In the mid-20th century the assignment of nurturing democratic citizens in Swedish schools, was first proposed and implemented. Since then, the democratic assignment has been put aside by the schools´ second assignment: communicating knowledge. The aim of this essay is to once again bring light on this forgotten assignment. I have gathered the material for this essay by interviewing five teachers of upper secondary school. By the use of three ideal types of democratic theory I then analyze the material to determine the teachers´ views on school democracy and their ways of using it in their teaching. The ideal types are participatory democracy, discursive democracy and representative democracy. The results show that the interviewed teachers share very similar views on school democracy, close to the ideal type participatory democracy. In their use of school democracy in teaching traces of both participatory and discursive democracy, can be found.

Avhandlingens syfte är att belysa hur delaktighet kan ta sig uttryck i skolans vardagspraktik med fokus på både social och politisk delaktighet. Utgångspunkt för studien är att delaktighet är något som görs mellan aktörerna, dvs. eleverna och pedagogerna i skolan. Förutom att studera hur delaktighet görs lyfts även elevers erfarenhet av delaktighet fram samt vilka möjligheter och hinder som finns för elevers delaktighet i skolans vardag. Studiens resultat bygger på en etnografisk studie med elever som går i år 4-5 i grundskolan. Datamaterialet består av fältanteckningar, intervjuer, teckningar och skriftliga berättelser från eleverna, vilka analyserats med hjälp av Grounded Theory. Studiens resultat visar att delaktighet görs ständigt i skolans vardagsarbete vilket innefattar processer av att få vara med i en gemenskap men också motverkas genom exempelvis exkludering. Från elevernas perspektiv är social delaktighet betydelsefull och en källa till trivsel och välbefinnande i skolan. Elevers möjlighet till politisk delaktighet är begränsad framförallt i relation till vad elever kan ha inflytande över men även utifrån vilka som är delaktiga. Då formen för politisk delaktighet framförallt sker genom att elever inflytandeförhandlar dvs. på olika individualiserade sätt tar sig inflytande, blir följden att vissa elever upplever stor delaktighet medan andra är utestängda från beslutsfattande. Studien visar också att elevers sociala och politiska delaktighet är sammanlänkade då elever som är delaktiga i en kamratgemenskap också har större möjlighet att göra sin röst hörd i klassrummet och utöva politisk delaktighet.