I denna kvalitativa studie har jag intervjuat sex pedagoger, i både grundskola och gymnasieskola, för att finna svar på vilken roll Skolverkets styrdokument spelar i pedagogens vardagliga verksamhet. I arbetet konstateras att dagens lärare upplever att de till viss del följer styrdokumenten i sin undervisning, samt att så länge spårbundenheten inom yrkessektorn och oviljan att pröva något nytt är så central inom lärarkåren, skulle införandet av nya läroplaner inte ensamt bidra till någon förändring i framtidens skola.

Syftet med vårt arbete var att undersöka den syn som ledningsfunktioner för skola och elevhälsa gav avseende specialpedagogens roll i en skola för alla. Till grund för studien låg tre frågeställningar vilka var; begreppet specialpedagogik, specialpedagogiska arbetsuppgifter och en skola för alla. Denna undersökning har baserats på halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med ledningsfunktioner för skola och elevhälsa för att få deras syn på hur de använder sig av den specialpedagogiska kompetensen som efterfrågas i en skola för alla. Resultatet i vår undersökning visade att den specialpedagogiska kompetens som efterfrågades styrdes av faktorer som resursfördelning, skolledarnas profession, vilken enhet respondenterna arbetade inom samt av uppnåendemålen och den nationella proven. / Factors which control the commission of the special pedagog.

Vi vet alla vad en skola är. Det är några byggnader på en skolgård. Samtidigt är skolan i meningen den svenska skolan, mångas angelägenhet. Elever, föräldrar, lärare, skolledning, politiker och näringsliv har alla olikartade förväntningar. I skolans styrdokument formulerar staten både mål och medel för 2000-talets goda skola. Vägen till skolutveckling och måluppfyllelse går via ledarskap och samarbete. Dessa områden behöver betonas och förbättras ute i de olika skolenheterna. Samtidigt som man uppmanar till mångfald, variation och lokala lösningar baserat på idén om målstyrning, lyser två modeller starkt på skolhimlen. Det ena är idén om ledarskap förknippat med den starka, företagslika ledaren. Det andra är arbetslaget som idealmodell för samarbete. Den här doktorsavhandlingen undersöker sambandet mellan ledarskap och samarbete och ställer sig frågorna; vilka uttryck tar sig egentligen ledarskap och samarbete i lokala skolor? kan en skolledning medelst ledarskap påverka samarbete i en lokal skola? Hur går det i så fall till? Studien är gjord i tre grundskolor som representerar tre olika skoltyper. Jämförelsen mellan dessa tre skolor ger underlag till att diskutera olika modeller för organisering och ledning av skolverksamhet. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2003</p>

Svenska rektorer har ett nationellt uppdrag att vara pedagogisk ledare och chef. Det pedagogiska ledarskapet betonas dock allt mer, som en av de viktigaste delarna i en skolledares uppdrag. Pedagogiskt ledarskap kan betyda att vara ledare för en pedagogisk verksamhet, men det kan också innebära att utöva ett ledarskap som är pedagogiskt. Pedagogiskt ledarskap kan ses i relation till skolans mål i läroplanen och det kan vara allt från rektors pedagogiska och metodiska utövanden till en medveten grundsyn som genomsyrar allt det som rektor gör. Begreppet är otydligt och svårtolkat. I syfte att identifiera dominerande forskningstraditioner och trender inom området ”pedagogiskt ledarskap” har jag studerat framför allt svenska texter, men också internationella, om skolledning. Litteraturen har avgränsats till tidsperioden 1990-2011 samt svenska och anglosaxiska texter. Resultatet, som presenteras i en forskningsöversikt, visar att pedagogisk ledning kan utövas på flera nivåer och i olika organisationer. Det pedagogiska ledarskapet i skolan tecknar konturerna av den framgångsrike rektorn och rektorn som inte lever upp till förväntningarna. Orsakerna till varför rektor inte lever upp till förväntningarna om det pedagogiska ledarskapet kan ses utifrån fyra perspektiv; rektor har inte kunskaper och kompetens, rektor får tolka själv, rektor har inte kontroll samt rektor befinner sig i korstryck. Inom det beskrivna perspektivet att rektor får tolka själv ges exempel från de dimensioner av pedagogiskt ledarskap, som finns beskrivna i den genomgångna litteraturen.

Denna undersökning syftar till att få djupare insikt i vilken uppfattning om pedagogiskt ledarskap som finns hos verksamma inom förskolan, detta för att fokus på ledarskapet inom skolan ökar och ingen tydlig definition av begreppet finns. Detta görs genom en webb-baserad enkät som riktar sig åt alla som arbetar i förskolans verksamhet. Resultatet visar på vissa gemensamma uppfattningar som kollegialt lärande, fokus på barns delaktighet och inflytande samt egenskaper som ödmjukhet och lyhördhet. Slutsatsen vi drar är att det finns en röd tråd i de verksammas uppfattning men att mer forskning behövs om ledarskapet inom förskolan, både på en teoretisk som praktisk nivå.

Detta examensarbete belyser vilka diskurser som är verksamma i 29 av Skolinspektionens beslut gällande regelbunden kvalitetsgranskning. Det empiriska materialet har begränsats till grundskolor och besluten är baserade på granskningar från första halvåret 2019. Som metodologi och teoretiskt ramverk har Norman Faircloughs kritiska diskursanalys använts och kombinerats med Michel Foucaults teorier om makt. I anslutning till studiens syfte har forskningsfrågor ställts som behandlar vilka diskurser om rektorer, lärare och verksamheter som konstrueras av Skolinspektionen i nämnda beslut, vad makten som produceras i besluten innefattar och hur Skolinspektionens bidrag till skolutveckling kan förstås genom diskursanalys. Studiens forskningsfrågor diskuteras mot gällande styrdokument för grundskolan samt i ett utbildningspolitiskt perspektiv. Analysen visar att tre verksamma diskurser framkommer i empirin: diskursen om den goda utbildningen, diskursen om den strategiska arbetsledningen och diskursen om det lärande kollegiet. Dessa diskurser har urskilts under diskursordningen ”Skolinspektionen som skolutvecklare”. Diskursen om den goda utbildningen behandlar de faktorer som kan anses utgöra förutsättningar för god utbildning. Samsyn, samverkan och stimulans skrivs fram som faktorer som utgör god utbildning. Diskursen om den strategiska arbetsledningen betonar rektors uppdrag och ansvar för skolenheten. Rektor har ett stort ansvar för skolans förebyggande, operativa och framåtsyftande arbete parallellt med att Skolinspektionen poängterar rektors ansvar gällande det uppföljande arbetet och analys av verksamhetens arbetssätt och resultat. Diskursen om det lärande kollegiet behandlar de förutsättningar och effekter som efterföljs av ett kollegialt lärande. Diskursen omfattar även olika aktörsroller och de dominansförhållanden som föreligger mellan de olika aktörerna. Identifierade aktörer är rektor, förstelärare, lärare och elevhälsa. Den makt som produceras i besluten visar sig på två sätt: den dikterande makten och den producerande makten. Den dikterande makten visar på Skolinspektionens dominansförhållande och upprätthållande av en granskande tillsynsmyndighet där de identifierar och skriver fram utvecklingsområden till enskilda skolor. Den producerande makten visar på Skolinspektionens uppdrag att hjälpa skolan framåt i och med förslag hur skolan kan och bör arbeta med bakgrund i nationella styrdokument. Skolinspektionens bidrag till skolutveckling synliggörs genom användningen av modalitet i besluten där Skolinspektionen, istället för att endast konstatera brister i de granskade skolenheterna även ger förslag till hur rektorerna och skolorna kan arbeta för att avhjälpa och stärka skolan gällande identifierade utvecklingsområden. Analysen visar att Skolinspektionen har ett dubbelt uppdrag inom den regelbundna kvalitetsgranskningen som visar sig både genom att de ska kontrollera regelefterlevnad samt hjälpa skolor i deras fortsatta utvecklingsarbete.

Avsikten med denna studie är att försöka identifiera de organisatoriska faktorer som främjar och hämmar samverkan mellan skola och fritidshem. Denna studie bygger på kvalitativa studier med lärare, lärare i fritidshem samt övrig personal som antas samverka mellan skola och fritidshem. Vi har i denna studie reflekterat över och teoretiserat våra informanters praktiska erfarenhet av hur samverkan fungerar mellan skola och fritidshem. Studien visar på att det finns brister i hur samverkansuppdraget beskrivs i både läroplan och styrdokument men även brister i hur detta förmedlas av rektorer eller annan ledning för skolan. Brister finns också i likvärdigheten i hur samverkan sker i praktiken både mellan skolor och bland de olika aktörerna på den enskilda skolan. Fördelarna med samverkan är enligt informanterna att arbeta för elevens bästa och se till att eleven får bästa möjliga kunskapsutveckling sett över hela skoldagen. / The purpose of this study is to identify the organizational factors that promote or inhibits cooperation between school and leisure time centers in Sweden. This study is based on qualitative studies of teachers, teachers in leisure time centers and other people who work in leisure time centers who are supposed to cooperate between school and leisure time centers. We have reflected and theorized over our informants’ practical experiences of cooperation between school and leisure time centers. The study shows that there is shortage in how the cooperation assignment is described in curriculums and control documents and deficiency how principals or school management are carried out. The equivalence between how cooperation occurs in practice in both schools in general and between the individual school. The benefit of cooperation is according to the informants that work for the best intentions for the student and for the best possibilities for the students’ knowledge development over the whole school day.

Denna kvalitativa studie är baserad på skolkuratorers upplevelse av deras handlingsutrymme kring elever som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Vidare innehåller studien skolkuratorers upplevelser av hur skolledningen ger stöd och vägledning, i form av riktlinjer, kring dessa ärenden. Studiens val av metod var intervjuer i form av semistrukturerade intervjuer och en mindre fokusgruppsintervju. Sammanlagt intervjuades sju skolkuratorer som arbetade på gymnasieskolor från tre olika län i Sverige. Resultatet visade att skolkuratorerna upplevde att deras handlingsutrymme var begränsat med anledning av den bristande kunskapen kring hedersproblematik samt organisationens ramverk. Studiens resultat analyserades med hjälp av teorin om gräsrotsbyråkrati och det teoretiska begreppet “byråkratisk autonomi” för att resonera kring den insamlade empirin i koppling till det teoretiska ramverket.

No description available.

Den här uppsatsen handlar om rektorers syn på socialt arbete i skolan samt hur rektorerna prioriterar detta arbete. Syftet är att klargöra hur socionomer och socialpedagoger arbetar och i vilken utsträckning deras arbete styrs av skolledningen. Jag vill undersöka om skolledare lägger en stor vikt vi det sociala arbetet inom skolan, och hur rektorer upplever att förhållandet mellan socionomers och socialpedagogers och andra professioner inom skolan ser ut. Mina frågeställningar är följande: 1) Vad kännetecknar rektorers syn på socialt arbete i skolan? 2) Hur högt prioriteras detta arbetsfält av rektorer inom den svenska skolan?. Jag har använt mig av intervjuer och litteraturstudier som metod för att genomföra denna undersökning. Jag har intervjuat åtta olika informanter varav samtliga är rektorer inom grundskolan eller gymnasieskolan. Resultatet av denna uppsats visar att de flesta kuratorer enligt rektorerna arbetar på ett traditionellt sätt, det vill säga nästan uteslutande med kurativa enskilda samtal. Kuratorn har dock kompetens för att arbeta med många andra metoder, vilket alltså inte görs i särskilt stor utsträckning. Detta tolkar jag i denna uppsats som att rektorerna anser att det sociala arbetet inom skolan är viktigt, men att det inte läggs ner tillräckligt mycket tid eller resurser för att kuratorn ska kunna arbeta på det sätt som faktiskt behövs inom skolan. Dessutom behöver skolledare förstå och utnyttja socionomens kompetens, och för detta anser jag att det behövs ett större politiskt stöd.