Syftet med denna studie är att kartlägga de faktorer som vårdnadshavare upplever har bidragit till enpositiv vändpunkt för att bryta långvarig problematisk skolfrånvaro. Vi har tagit avstamp i detrelationella perspektivet samt det systemteoretiska perspektivet. Vi har genomfört 10 semistruktureradeintervjuer för att få en uppfattning av vad föräldrar/vårdnadshavare upplever som bidragande faktorer.Vår studie mynnade ut i fem teman: samverkan, relationer, anpassningar, fysisk lärmiljö ochvårdinsatser som påverkat närvaro. Resultatet av vår studie visar att kvaliteten och frekvensen påsamverkan mellan hem och skola har en betydande effekt. För att öka närvaro i skolan efter en lång tidsskolfrånvaro delger deltagarna dessutom att det krävs ett långsamt och stegvis skolnärmande samt godaoch tillitsfulla relationer till lärare och känsla av samhörighet med andra elever. En viktig förutsättningför att en insats med placering i ett mindre sammanhang ska ha effekt är att eleven upplever att hen kanrelatera till övriga elever i gruppen och sammanhanget upplevs tryggt och förutsägbart.

Hyllberg, Malin och Persson, Jeanette (2024). Tidiga insatser för att främja skolnärvaro. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Genom studien vill vi bidra med erfarenheter och uppfattningar om arbetet med främjande av skolnärvaro som utförs på organisations- och gruppnivå. Vi vill belysa vad som görs för att förhindra problematisk skolfrånvaro genom att lyfta fram det proaktiva arbetet i tidiga skolår. Studiens syfte är att bidra med kunskap om arbetet med främjande av skolnärvaro, avseende olika professioners uppfattningar och erfarenheter av insatser i tidiga skolår. Preciserade frågeställningar Vilka erfarenheter och uppfattningar har olika professioner kopplat till EHT om arbetet med främjande av skolnärvaro? Vilka framgångsfaktorer och utmaningar finns mellan olika professioners tankar om närvarofrämjande arbete i tidigare år? Hur främjas skolnärvaro på organisationsnivå och gruppnivå enligt dessa professioner? Vad beror professionernas uppfattningar kring närvarofrämjande arbete på? I studien används systemteoretisk teori för att analysera empirin och få syn på organisationen och gruppens arbete med främjande av skolnärvaro i sin helhet och dess olika nivåer (Öquist 2018a). För att få ett specialpedagogiskt perspektiv används även Hirshs (2021) relationell pedagogisk teori. För att undersöka respondenternas uppfattningar och erfarenheter användes semistrukturerade intervjuer som utgick från en intervjuguide med öppna frågor som skulle få respondenterna att berätta mer fritt. Sammanlagt genomfördes en gruppintervju och fyra enskilda intervjuer. Intervjuerna transkriberades och tematiserades med inspiration av fenomenologisk metodanalys. Resultat från studien visar att relationer, trygghet, tidiga insatser samt rutin och struktur är viktiga för att arbetet med främjande av skolnärvaro ska vara framgångsrikt i tidiga skolår på grupp- och organisationsnivå. Studien lyfter även fram respondenternas uttryck för utmaningar och behov för att kunna lyckas med arbetet. Relationer inom EHT och mot vårdnadshavare var betydelsefulla resultat, men även relationer mellan elever och pedagoger. Trygghetsskapande faktorer som framkom är bland annat vikten av att uppmärksamma vårdnadshavare men också att arbeta främjande med stadieövergångar för elever. Resultatet visar vidare att tidiga insatser i tidiga skolår är betydelsefulla men också tidiga insatser vid minsta oro för elevens frånvaro. När det gäller rutiner och struktur berättar flera respondenter att de har strukturerat upp sitt arbete och genomfört flera aktiviteter för att främja närvaron på gruppnivå så som olika fritidsaktiviteter. Slutligen visar resultatet inom utmaningar och behov bland annat att det finns behov av förbättringar inom skolorganisationerna och att skolorna har stora utmaningar i att konkurrera med bland annat gaming. Enligt examensordningen (SFS 2017:1111) ska specialpedagogen arbeta förebyggande och främjande med lärmiljön men även arbeta utifrån Skolverkets (2023) krav på att samordna arbete inom skolan och ge tidiga insatser för att främja skolnärvaron. Det är signifikant för specialpedagogen att skapa goda relationer för att skapa ett samarbete över alla gränser. Specialpedagogen bör kunna se till den enskilda individens bästa genom att se helheten.

Bakgrund: Problematisk skolfrånvaro oavsett motiv är ett hinder för elevens skolgång. Orsaker till skolfrånvaro kan vara skolk, kronisk sjukdom och tillfällig sjukdom. Elevhälsan där skolsköterskan ingår har en betydande roll i att främja elevers skolnärvaro och tidigt identifiera elever som behöver anpassningar för att nå utbildningsmål. Syfte: Syftet var att utifrån skolsköterskans roll utforska vilka faktorer som minskar skolfrånvaro. Metod: En systematisk litteraturöversikt användes. Totalt 20 vetenskapliga artiklar varav elva kvantitativa och nio kvalitativa analyserades enligt Polit och Becks (2021) analysmetod. Resultat: Tre huvudteman framkom: Kännedom om elevens hälsa och livsvillkor, Skolsköterskans kompetens och Skolsköterskans närvaro och kommunikation. Problematisk skolfrånvaro kan bero på olika orsaker som elevens sociala miljö, skolk och kronisk sjukdom. Medicinsk kompetens hos skolsköterskan är viktigt för att kunna ge eleven evidensbaserad vård. Ett gott samarbete mellan hemmet och skolan samt att skolsköterskan är närvarande på skolan ger en trygghet för eleven och bidrar till att minska skolfrånvaro. Konklusion: Slutsatsen visar att skolsköterskan har en viktig roll för elevens närvaro genom att vara länken mellan eleven, hemmet och skolmiljön. Det visar sig en närvarande skolsköterska på skolan leder till minskad skolfrånvaro. / Background: Problematic absence from school, regardless of motive, is an obstacle to the student's school attendance. Reasons for school absence can be truancy, chronic illness and temporary illness. The school nurse has a significant role in promoting students' school attendance and early identification of students who may need support for the adaptation in the school and help them to reach their educational goals. Aim: The aim was to explore, based on the school nurse's role, which factors reduce school absenteeism. Method: A systematic literature review was used. A total of 20 scientific articles, eleven quantitative and nine qualitative, were analyzed according to Polit and Beck's (2021) analysis method. Findings: The analysis resulted in three main themes: Knowledge of the student's health and living conditions, the School Nurse's competence and the School Nurse's presence and communication. Problematic school absence can be due to various reasons; the student's social environment, truancy, chronic illness. The right medical competence of the school nurse is important to be able to provide the student with evidence-based care. Good cooperation between home and school, as well as the presence of the school nurse at school, provides security for the student and contributes to reducing school absences. Conclusion: The conclusion shows that the school nurse has an important role for the student's attendance by being the link between the student, the home and the school environment. It turns out that having a school nurse present at the school, leads to reduced school absenteeism.

Compulsory schooling in Sweden is mandatory for everyone due to existing school attendance laws, and all students have the right to an education. Schools are considered a protective factor to prevent children and adolescents from taking a wrong turn in society, instead shaping them into good citizens through education. Good collaboration betweenschool and home is a crucial part of the remedial efforts for students with problematic absenteeism, just as maintaining good cooperation with other stakeholders such as child psychiatry services, social services, and attendance teams is essential. The purpose of this study is to enhance the understanding of how guardians of children with problematic school absenteeism experience their situation, to provide school staff and principals with deeperknowledge in the area. In the study, I have applied two different special educationalperspectives, the relational and the categorical perspectives, to develop an understanding of how guardians perceive the collaboration between school and home based on their children's absenteeism. Based on Bronfenbrenner's ecological systems theory, the differentenvironments in which the students are involved interact and serve as a starting point for understanding the student and their situations. The study involved conducting semi-structured qualitative interviews with three different guardians, revealing perceived deficiencies in the collaboration between school and home. It is clear that a key success factor for increased school attendance is having good relationships between teachers and students, as all guardiansexpressed that this creates security for their children and increases the chances of their children attending school more easily. My conclusion is that there are many different factors affecting a child's problematic absenteeism, and that each situation is complex. Good collaboration between school and home is also shown in several other studies to be a significant and promoting factor in increasing school attendance, indicating that guardians play an important role in the attendance-promoting work from the school, especially for students with problematic absenteeism who often need their parents to advocate for them.

The school is an important actor in creating good future opportunities for children and youths, but despite the school's duty, the school absence is common in the municipal school. The purpose of the study was to illustrate how schools in Halmstad municipality work to promote school attendance and how they work to prevent pupils from ending up in a school refusal problem in elementary school, grade 7-9. The relational perspective, sociocultural perspective and sense of coherence (SOC) has been applied as a theoretical basis to get an understanding of how schools handle the complex situation of absence. The study has used a hermeneutic basis where conclusions have been drawn from an abductive approach. With the qualitative design, empirical data has been collected through four semi-structured interviews. The empirical work has then been analyzed through a qualitative content analysis, which resulted in three main categories that account for how the schools relate to absenteeism and meet pupils with interventions and measures to deal with the problem. The analysis resulted in the categories: Organizational efforts and approaches, Pedagogical efforts and measures for participation and Prerequisites for presence through the social environment. In summary, all schools attempted to maintain preventive and promotional efforts based on an organizational, pedagogical and social level at an early stage, where relationships were seen as the prime condition for promoting presence and preventing absence.

The aim for the study is to identify high school students’ perceptions of absenteeism. More specific the aim is to investigate their perceptions of the situations before, during and after the time they were absent. The chosen method for the study is phenomenography which includes qualitative semi-structured interviews. Six students currently in secondary school with a background of absenteeism have been interviewed. The interviews have been analyzed with an eight-step approach. The result of the study presents young students perceptions of circumstances that lead to and sustain their school absence and their return to school attendance. The findings in the analysis show that the informants perceive mental illness as a circumstance with major impact on leading to and sustaining school absence among the students. The mental illness is related to the students’ perceptions of social circumstances in and/or outside school and unmet needs in relation to school success. The perceptions of the circumstances that lead to and sustain attendance were related to a better mental health. Mental health was affected positively mainly by the circumstances related to social relationships and by the adaptations in the learning environment. However, the informants did not perceive better mental health as a key circumstance as explicitly as mental illness.

Zimmerman, Joanna (2021). ”För då slipper jag ligga efter”. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Studien strävar efter att ge nya perspektiv för skolnärvaro samt närma sig ett problematiserande kring skolan och den digitala samtiden. Syftet med studien är att undersöka om - och i så fall på vilka sätt - digitala undervisningsformer och distansundervisning leder till ökad närvaro för elever med problematisk skolfrånvaro i grundskolan. Ett sociokulturellt perspektiv med inslag av systemteori ligger som grund för arbetet och studien har utförts med mixade metoder då det förkommit enkäter i en förstudie som sedan har utmynnat i semistrukturerade intervjuer med viss skriftlig insamling. Resultatet av studien visar att det är varierande typer av bemötande och insatser som gör sig gällande i skolors ansats att öka närvaron hos elever med problematisk skolfrånvaro. Specialpedagogen torde ses som en naturlig samordnare i systemet skola vilken samarbetar och samverkar med både innevarande och utomstående professionalitet inom social, psykosocial och digital samverkan och organisation. Forskning (Skolinspektionen 2017) visar att det inte finns någon riktig samordning och hållbarhet i förhållande till problematisk skolfrånvaro. De åtgärder och aktiviteter som hittills har dokumenterats har visat en splittring i verksamheters försök att nå fram med relation-/ och motivationsskapande aktivitet för att nå en större känsla av sammanhang och delaktighet hos eleven, samt gynna relationer till lärare, elever och skolmiljö. / Zimmerman, Joanna (2021).  "Then I do not have to lag behind".  Special Education Program, Department of School Development and Leadership, Learning and Society, Malmö University, 90 credits. The study strives to provide new perspectives for school attendance and to approach a problematic approach to school and the digital age. The purpose of the study is to investigate whether - and if so in what ways - digital teaching methods and distance education lead to an increased attendance for students with problematic school absenteeism in primary school. A socio-cultural perspective with elements of systems theory is the basis for the work and the study has been carried out with mixed methods as there have been surveys in a feasibility study which has then resulted in semi-structured interviews with some written collection. The results of the study show that there are varying types of treatment and efforts that apply in schools' efforts to increase the attendance of students with problematic school absenteeism. The special educator should be seen as a natural coordinator in the school system who collaborates with both current and external professionalism in social, psychosocial and digital collaboration and organization. Research (Skolinspektionen 2017) shows that there is no proper coordination and sustainability in relation to problematic school absenteeism. The measures and activities that have been documented so far have shown a fragmentation in companies' attempts to achieve relationship / and motivation-creating activity to achieve a greater sense of context and participation in the student, as well as promote relationships with teachers, students and the school environment.

Introduktion: Forskningen indikerar bristen på exakta statistiska uppgifter angående antalet elever som lider av problematisk skolfrånvaro. Skolans uppdrag är att främja hälsa och förebygga problematisk frånvaro. Vid frånvaro löper eleverna risken att inte uppnå de kunskapsmål som fastställts i läroplanen, vilket kan leda till negativa konsekvenser. Syfte: Litteraturstudien syftar till att undersöka hur skolnärvaro i Sverige kan främjas hos elever i grundskolan med skolnärvaroproblematik, utifrån betydelsen av känslan av sammanhang i elevens skolgång. Metod: En strukturerad litteraturstudie genomfördes baserat på tolv vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna Pubmed, SAGE journals och Web of Science. Artiklarna analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultat: Studiens resultat presenterade fyra teman som var elevperspektiv, lärarperspektiv, skolsköterskeperspektiv och föräldrarperspektiv. Det framgick att engagemang, goda relationer, en trygg miljö samt samarbete mellan lärare, skolsköterskor och föräldrar kan bidra till att eleverna upplever skolan som mer begriplig, hanterbar och meningsfull. Slutsats: Skolfrånvaro utgör ett komplext problem. Det är därför av stor betydelse att skapa en känsla av sammanhang för eleverna, vilket kan främja deras närvaro i skolan. / Introduction: Research has shown that there is a lack of precise statistics regarding the number of students with problematic school absence. Schools have a mission to promote students’ health and prevent problematic school absence. With students’ absence, there is a risk of them not achieving the goals that are in the curriculum, which might have negative consequences. Aim: The aim of this literature study is to examine how the school attendance of Swedish lower year students, with problematic school absenteeism, can be encouraged through the sense of coherence in a student’s schooling. Methods: A structured literature study was conducted based on twelve scientific articles collected from the databases Pubmed, SAGE Journals and Web of Science. The articles were thematically analysed. Results: The results of this study were divided into four themes: student, teacher, school nurse, and parent perspectives. Commitment, healthy relationships, a safe environment and cooperation between teachers, school nurses and parents appeared to contribute to a student’s experience with school being more understandable, manageable and meaningful. Conclusion: School absence is a complex problem. It is of high importance to create a feeling of belonging for the students, which in turn can encourage the student’s attendance in school.

Utifrån sju gymnasiekillars egna berättelser avser den här studien att belysa gymnasiekillars inställning till skolnärvaro, utbildning och framtid i relation till kapital, habitus och hegemonisk maskulinitet. Detta utifrån syftet att bidra med en pusselbit till förståelsen kring problematisk skolfrånvaro. Studien är kvalitativt utformad och utgår från den hermeneutiska forskningstraditionen. Resultatet analyseras utifrån Bourdieus klassteori samt Connells kritiska maskulinitetsteori. Vår empiri visar att anti-pluggkultur inte är relaterbart för studiens intervjupersoner. Det framkommer att killarna har ett stark framtidsfokus som bidrar till att de ser värdet med en gymnasieutbildning samt att de inte ser det som negativt att vara intresserad av skola eller att studera. Vidare visar studien skillnader mellan olika gymnasieprogram och killars framtidsambitioner och inställning till betyg. Killar som går ett högskoleförberedande program tenderar att ha framtidsambitioner som kräver höga betyg så som universitetsstudier medan killar som går ett yrkesförberedande program ser de betyg som möjliggör deras olika framtidsmål som tillräckligt. Studiens slutsats visar tendenser av att anti-pluggkultur har blivit utbytt av en pro-pluggkultur, vilket till stor del går att koppla med att gymnasiekillar är måna om sin framtid. Genom att närvara i skolan i syfte att få godkända betyg ökar chansen att killar i gymnasieåldern tillgodogör sig en utbildning, vilket bidrar till att de kan uppnå sina framtidsmål. Om killar i gymnasieåldern vill närvara i skolan kan det i sig innebära ökad delaktighet, gemenskap och meningsfullhet, vilket i sin tur kan verka bidragande till att förebygga skolfrånvaro.

I denna studie undersöks lärares förståelse av fenomenet skolfrånvaro/skolnärvaro utifrån ramsättningarna: roll och ansvar. Då fenomenet är komplext, sammanvävt inom ömsesidiga relationella beroenden mellan elev, lärare, skola, familj, vänner, hälsa, juridik, politik, och så vidare, sker studien genom kvalitativ tematisk analys för att undersöka empirin. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med mellan- och högstadielärare i kommunala grundskolor i en mellanstor kommun i Sverige. Intervjumaterialet har analyserats i ljuset av tidigare forskning samt med hjälp av teorier som på olika vis utgår från en systemisk förståelse. Forskningsfrågorna kunde besvaras genom studien och resultatet som följer visar att meningsskapande och förståelse för det sammantagna fenomenet polariseras av respondenterna. Frånvaro betraktas ur ett patogent perspektiv, likt något som behöver botas, och närvaro ur ett salutogent perspektiv, något som kan främjas. Implikationerna som kan följa av detta resultat är de mest intressanta produkterna från studien, vilka kan ge upphov till idéer för möjlig fortsatt forskning. / This study examines teachers' understanding of the phenomenon of school absence/attendance based on the frameworks: role and responsibility. Since the phenomenon is complex, interwoven within mutual relational dependencies between student, teacher, school, family, friends, health, law, politics, and so on, the study uses qualitative thematic analysis to examine the empirical data. Semi-structured interviews have been conducted with middle and high school teachers in municipal primary schools in a medium-sized municipality in Sweden. The interview material has been analyzed in the light of previous research and with the help of theories that in various ways are based on a systemic understanding. The research questions could be answered through the study and the results that follow show that the creation of meaning and understanding of the overall phenomenon is polarized by the respondents. Absence is considered from a pathogenic perspective, as something that needs to be cured, and presence from a salutogenic perspective, something that can be promoted. The implications that can follow from this result are the most interesting products of the study, which can give rise to ideas for possible further research.