Syftet med denna undersökning var att utforska på vilka sätt privata sociala medier kan inverka på arbetssökandes anställningsbarhet. Studien söker även kunskap kring dilemman som kan uppstå vid användning av sociala medier i rekryteringssammanhang. Syftet har konkretiserats till tre frågeställningar. Studien har en kvalitativ ansats med en explorativ metod. Den explorativa metoden grundar sig i önskan att fylla kunskapsluckor och upptäcka sådant som ännu inte har upptäckts. Studien grundar sig på ett strategiskt urval, bestående av intervjuer med åtta informanter. Urvalet bestod både av arbetsgivarrepresentanter och rekryterare, för att skapa variation och möjligheten att upptäcka fler infallsvinklar kring det valda problemområdet. Genom det insamlade materialet framkom att det inte längre finns en tydlig åtskillnad mellan vad som är en privatperson och en arbetstagare och att detta, med sociala medier som verktyg i rekryteringsprocesser, påverkar huruvida arbetssökande är anställningsbara eller inte. När sociala medier används som ett sätt att bedöma arbetssökande, kan det även sägas öka subjektiviteten i rekryteringsprocessens personbedömningar. Av materialet framkom även ett antal dilemman för den rekryterande parten. Dessa dilemman berör studiens samtliga områden: privat- och arbetssfär, anställningsbarhet och bias. Dilemmat tillhörande privat- och arbetssfären benämns som moralens dilemma och behandlar huruvida information som upptäckts på arbetssökandes sociala medier kan eller bör tas upp. Det andra dilemmat, sanningshaltens dilemma, tillhör kategorin att bekräfta och syftar på hur informationen på sociala medier ska ses som sann eller inte. Relevansens dilemma hör till kategorin att göra mänskliga bedömningar och innebär hur relevant information från sociala medier är för den tänkta tjänsten.

The impact of technology through social media has contributed alot to the world, changing the way we live our lives. This is because individuals have a continuous flow of information through mass media. Today, the social forum, Instagram has a major impact on the everyday lives of young girls. Since many young girls are constantly connected to the Internet, this may result in certain criteria about how these girls should behave and how their lifestyles should look like. The purpose of the study is to get an understanding of how Instagram can affect young girls’ self-identities. A qualitative method is used in the study whereby six interviews are conducted with teenage girls. The data is analyzed mainly with the help of Giddens theory on reflexive identity in late modern age together with Cooley’s concept about ”looking-glass self”. In order to point out the gender aspect in self-identity constructions whereby teenage girls reproduce the normatively accepted femininity in Instagram, West & Zimmerman’s theory on ”doing gender” has been used. The aspects of consumer society whereby Instagram functions as a virtual platform and the ways in which demarcation between real and virtual becomes blurred in teenage girls’ identity constructions has been analyzed by the help of Baudrillard’s theory on consumer society. The results of the study show that Instagram has several significant effects interms of young girls’ self-identity constructions. The young girls do not present their true self-images on Instagram, they only show the "perfect" aspects of their daily lives. That means that they reshape and refine their appearances. The results also show that the experience for all interviewees is that they felt that there was a further norm for females on Instagram, like the importance of having an ideal body type. Instagram proved to be strongly linked to how young girls think about their bodies and looks.

I efterdyningarna av den första chocken från COVID-19 på europeiska flygbolag undersöker denna studie Twitteraktiviteten relaterad till fyra av dessa bolag och tillämpar sentimentanalys för att utforska interaktioner mellan kunder och bolag. Sambandet mellan kundsentimentet och bolagens svarstid, samt sambandet mellan kundsentiment och bolagens svarsfrekvens undersöktes men inga betydande korrelationer påträffades. Vidare undersökning av bolagens kundbemötande ledde till en mer detaljerad bild av vilka svarselement bolagen använde vid bemötandet. Dock var inte denna analys tillräckligt omfattande för att kunna dra några slutsatser kring effekterna av varje svarselement. Denna studie ställer frågan om sentimentanalys är en effektiv metod för att förstå hur olika bemötandestrategier via sociala medier påverkar kunders attityder gentemot ett företag.

Företags nyttjande av emotionell marknadsföring har på senare år ökat drastiskt, än idag är det ett relativt outforskat område med stor potential för företag. Varumärken värderas ofta utifrån finansiella aspekter där det immateriella hamnar i skymundan, trots dess väsentliga betydelse. Ett sätt att stärka de imateriella tillgångarna hos ett varumärke är att fokusera på delarna som utgör varumärkeskapitalet. Att undersöka samverkan mellan emotionell marknadsföring och varumärkeskapitalet är en outforskad och innovativ ämneskombination. Studien syftar till att öka förståelsen för hur företag använder emotionell marknadsföring på sociala medier samt hur det kommuniceras för att stärka varumärkeskapitalet. Teorierna som används i studien är kopplade till kommunikation, sociala medier, varumärkeskapital och varumärkesidentitet. Sju fallföretag; Telia, Gant, Netonnet, Elgiganten, Na-Kd, Hemtex och Hemmakväll som alla besitter ett högt anseende inom sina respektive branscher har intervjuats och anlyserats. Av studiens resultat har det framkommit olika sätt som företag kan nyttja emotionell marknadsföring på för att stärka sitt varumärkeskapital. Precis som för människor har studien klargjort att emotioner och identiteter spelar en central roll även för varumärken.

Denna uppsats behandlar hur jämställdhet ses och porträtteras i Sverige. Jämställdhet är komplext och olika aktörers ser olika problem i samhället och därmed olika lösningar. I uppsatsen diskuteras användandet av sociala medier i politiskt syfte. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur makt och motstånd yttrar sig på konton vars inlägg på sociala medier som handlar om jämställdhet. Genom att använda makt- och motståndsteori identifieras två olika diskurser gällande jämställdhet: femonationalistisk och radikalfeministisk diskurs. Metoden för att kunna genomföra undersökningen är kvalitativ textanalys och WPR analys. Genom ett WPR-instrument har ett urval av frågor formulerats och sedan ställts till texterna. Materialet som analyseras är inlägg och kommentarer från 8 olika konton på olika sociala medier. Alla konton visar på ett flertal av både makt- och motståndshandlingar, samt olika identifieringar av olika makt- och motståndsfaktorer. Utifrån denna undersökning kan vi se att makt och motstånd hela tiden är närvarande i diskussioner om jämställdhet men yttrar sig på olika sätt beroende på vilka aktörer man står i relation till just i den situationen.

Syfte: Den här studien fokuserar på att undersöka varför små och mikroföretag befinner sig på sociala medier och vilka aktiviteter små och mikroföretag genomför på sociala medier. Vi undersöker även om existerande teori på stora företag även kan appliceras på små och mikroföretag. Med små och mikroföretag syftar denna studie på företag med färre än 50 anställda. Metod: Denna studie har tillämpat en kvalitativ metod. Djupgående och kvalitativa intervjuer har genomförts med sex stycken respondenter med kompetens och erfarenhet inom ämnet.Resultat & slutsats: Studien visar att små och mikroföretags huvudsakliga mål med användandet av sociala medier är att främst nå ut till så många människor som möjligt och till viss del lära sig av sina följare och ingjuta ett förtroende. Det varierar på vilket sätt företagen arbetar för att nå detta mål men det går till viss del att applicera existerande teori och modeller för stora företag på även dessa företag.Forskningsbidrag: Ett helhetsgrepp kring hur små och mikroföretag skapar och genomför sin sociala mediestrategi och vilka aktiviteter de genomför online. Ett bidrag är även en förståelse för att forskning på stora företag bara till viss del är applicerbar på små och mikroföretag.Förslag till vidare forskning: Forskning fokuserat på enbart små och mikroföretag isolerad från aspekter från stora företag, för att förstå små och mikroföretag i sig och undvika perspektiv från stora företag.

Idag har nästan varje student en Facebook-profil och majoriteten av studenterna använder sig av Facebook dagligen. Då studenter lägger upp allt mer och mer privat innehåll på sociala medier har det blivit en källa med information för företag att använda sig av i rekryteringssammanhang. Det uppsatsen menar att besvara är hur studenter på KTH ställer sig till social rekrytering via Facebook och hur de anpassar sig. Vi genomförde en kvantitativ studie för att undersöka hur  studenters medvetenhet kring- samt inställning till social rekrytering ser ut, och sedan genomförde en kvalitativ studie för att undersöka varför inställningen ser ut som den gör. Vi ville även undersöka om social rekrytering anses vara ett accepterat rekryteringsverktyg. Resultaten visar att majoriteten av vår målgrupp är medvetna om att social rekrytering används samt att de tycker det är ett acceptabelt rekryteringsverktyg. Vi har funnit att majoriteten av studenterna väljer att ha stängda profiler, då de inte vill att obehöriga ska ha möjlighet att komma åt privat information. Ett av de problem som identifierades var tolkningsproblematiken, och hur man får social rekrytering att vara rättvis för alla. / In today’ s society nearly every student has a Facebook profile, and the majority log into Facebook on a daily basis. Students upload more and more private information on social networks, and today it has evolved into a source of information that businesses can use in a recruitment process. What this essay will answer is the attitude of students at KTH towards social recruitment through Facebook and how students adapt. By a quantitative study we examined how  much students know about social recruitment, their attitude towards it and how they adapt. We also had a qualitative study to examine why  the attitude towards social recruitment is the way it is. Furthermore we wanted to answer if students find social recruitment to be an acceptable tool in a recruitment process. The results show that the majority of students are aware of the fact that social recruitment takes place, and that they also find it to be an acceptable recruitment tool. However, we found that the majority of students choose to have closed profiles, because they do not want third parties to be able to access their private information. One of the problems that was identified with social recruitment is the problem with interpretations, that it is the recruiter’s subjective opinions that are  applied when screening a candidate’s profile.

Träning och hälsa har under senare år fått ett allt starkare fotfäste på sociala medier, inte minst på sociala plattformar såsom Facebook och Instagram. Det blir allt vanligare att man efter, till exempel, en löparrunda eller ett gympass väljer att dela med sig av sin träningserfarenhet på dessa plattformar i form av bilder, text och data från olika träningsapplikationer. Syftet med denna studie är att undersöka förhållandet mellan sändare och mottagare av träningsrelaterade statusuppdateringar på Facebook, i synnerhet när det gäller de båda parternas olika tolkningar av statusuppdateringen. För att undersöka detta genomfördes dels en enkätundersökning samt en kvalitativ gruppstudie. Gruppstudien gick ut på att låta en mindre grupp använda det sociala nätverket Facebook som forum för att posta träningsrelaterade inlägg samt reflektera över de andra deltagarnas inlägg. Resultaten visar att det finns en tydlig skillnad mellan hur träningsrelaterade statusuppdateringar mottas i det allmänna flödet gentemot i en sluten grupp på Facebook. Vilken typ av data träningsrelaterade inlägg innehåller visade sig också ha en betydande roll för hur de mottas. Om ett inlägg endast innehåller text är det större sannolikhet att reaktionerna blir negativa i jämförelse med om det innehåller en bild. Innehåller ett inlägg både bild och text som kompletterar varandra ökar också sannolikheten för positiva reaktioner. Den mest bidragande faktorn till att träningsrelaterade statusuppdateringar ska tolkas lika mellan sändare och mottagare är att dessa parter känner varandra på ett djupare plan än bekanta. I annat fall behövs mer information ges från sändaren för att mottagaren ska göra en likvärdig tolkning. / In recent years, fitness and health has become more prevalent in social media, especially on social platforms such as Facebook and Instagram. It is getting more common to share your fitness experiences on these platforms after, for example, a run or a visit to the gym with the help of images, text and data from various applications. The aim of this study is to investigate the relationship between sender and reciever of fitness related status updates on Facebook, and how the two parties interpret the status updates differently. To investigate this a survey was used, as well as a qualitative group study. The group study was conducted by letting a small group use the social network Facebook as a forum for posting fitness related posts as well as reflecting over the other participants’ posts. The results show that there is a distinct difference between how fitness related status updates are recieved in the public feed as opposed to in a closed group on Facebook. What kind of data fitness related updates contains was also a deciding factor in what kind of manner they are recieved. If a post only contains text there is a higher probability that the reactions to it are negative in comparison to if a post contains an image. The probability of a post accumulating positive responses is also increased if a post contains both an image and text that complements each other. The largest contributing factor in making both sender and reciever interpreting fitness related status updates similarly is that they know each other as more than acquaintances. If that is not the case, more information needs to be given by the sender to enable the reciever to make an equivalent interpretation.

The quick development of social media and their increased number of users, amongst mainly young adults, means that a lot of the university students of today are present there. During the last years, Facebook has developed into a political venue, where politicians, parties and other organizations are spreading their political messages. The main focus of this study will be to examine what makes university students click/ignore political content in their Facebook feed. The purpose of this study is to examine university students’ attitudes and their behaviours towards political content on Facebook. Since they, statistically, are a group of people that use Facebook in a great extension and since social media is a quite young phenomena, it is of great interest to find out reasons for interest/disinterest concerning political content on Facebook. A quantitative survey was conducted with 67 university students from KTH with the purpose of gathering raw data. We complemented the survey with a qualitative study that went on for three days. The results from our studies show that there are several reasons why university students choose to click/ignore a link with political content. From these results we have identified and focused on the most recurring reasons to what causes that leads to interest/disinterest for political links. We have come to the conclusion that the students foremost click on a link with political content when they have some sort of self-interest in the political content of the link. Furthermore, they also click when they have a relation to the political subject, are interested in a specific politic issue, have a will to understand other political perspectives (than their own) and when they have a will to simply keep themselves updated. The differences between these reasons, which are closely related, are explained furthermore in the discussion part. The main reasons to why they choose to ignore political content in their Facebook feeds are; trouble relating to the political subject, no interest for politics and scepticism towards the information source. / Sociala mediers snabba utveckling och deras stadigt ökande användarsiffror bland framförallt unga vuxna gör att var och varannan högskolestudent i dag finns tillgänglig på ett antal sådana medier. Det största sociala mediet av dem alla, Facebook, har under de senaste åren utvecklats till en politisk mötesplats där politiker, partier och andra organisationer sprider sina politiska budskap. Tyngdpunkten i denna studie kommer att ligga på att undersöka vad som får högskolestudenter att klicka på respektive bortse från politiskt innehåll i sina Facebookflöden. Syftet med studien är ta reda på högskolestudenters inställning till och deras beteende rörande politiskt innehåll på Facebook. Då de är en grupp som i stor utsträckning använder sig utav Facebook, samt att politik i sociala medier är ett tämligen ungt fenomen så är det av intresse att undersöka vilka orsaker som leder till intresse respektive ointresse för politiska inlägg. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes med 67 högskolestudenter från KTH för att samla in rådata. Vi kompletterade enkätundersökningen med en kvalitativ loggboksstudie som pågick i tre dagar. Resultaten från undersökningarna visar på att det finns många anledningar till varför högskolestudenter väljer att klicka på en länk med politiskt innehåll respektive bortse från den. Vi har från dessa resultat identifierat och fokuserat på de mest återkommande anledningarna till vad som leder till intresse respektive ointresse för politiska inlägg. Vi har dragit slutsatsen att deltagarna främst klickar på en länk med politiskt innehåll när de har ett egenintresse för det politiska ämnet i länken. Vidare klickar de även när de har en relation till det politiska ämnet, är sakpolitiskt intresserade av ämnet, har en vilja av att förstå andra politiska perspektiv (sett till sina egna) samt när de har en vilja att hålla sig uppdaterad. Skillnaden mellan dessa anledningar, som är nära besläktade med varandra, förklaras mer djupgående under diskussionsdelen. De centrala anledningarna till att de bortser från politiskt innehåll i sina Facebookflöden är; svårighet att relatera till det politiska ämnet, inget intresse för politik samt skepsis till informationskällan.

Under de senaste decennierna har sociala medier blivit en allt större del av våra liv, såväl inomden privata sfären som den offentliga. Det gör det ibland svårt att upprätthålla vissa gränser,vilket inte minst gäller i skolan. I dagsläget finns det dessutom punkter i läroplanen förfritidshemmet som berör sociala medier. Syftet med detta examensarbete är att studera hurfritidslärare ser på elevkontakt på sociala medier och på de gränser som skapas i samband medsociala medier. Studien utgick från frågorna: Hur ser fritidsläraren på interaktion med elevervia sociala medier? Hur ser fritidsläraren på gränserna mellan profession och privatliv? Hurser fritidsläraren gränserna mellan lärare och elev på sociala medier? Empirin samlades ingenom fem intervjuer med fritidslärare från två olika skolor i södra Sverige. Empirinanalyserades sedan utifrån Bourdieus teori om habitus och Goffmans teori om roller,rollomkastningar och inramningar. Resultatet av studien visar att fritidslärarna i mångt ochmycket hade olika syn, men att majoriteten av dem hade en positiv syn på elevkontakt viasociala medier, samt att ett flertal hade haft kontakt med elever. De hade även olika sätt attarbeta med de gränser som fanns via sociala medier. Gränserna mellan sig själva och elevernaskilde sig mellan fritidslärarna då vissa hade gränsen att de inte har elever på sociala mediermedan andra har det. Den mest centrala faktorn till varför vissa hade elever som vänner ochvissa inte var vilket innehåll som fanns på deras sociala medier. Gränserna mellan jobbet ochhemmet på sociala medier skilde sig också. Samtliga tillhörde gruppchattar med kollegor, menvissa valde att stänga av notiser när de slutade jobba och svarade inte efter arbetstid, medanandra var mer aktiva.