• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 151
  • Tagged with
  • 151
  • 151
  • 46
  • 46
  • 35
  • 26
  • 22
  • 21
  • 21
  • 20
  • 19
  • 19
  • 19
  • 19
  • 18
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
91

Språk- och identitetsutveckling i förskolan : Förskollärares beskrivningar av sitt arbete med flerspråkiga barn.

Al Banna, Batool, El-Imam, Aiya January 2023 (has links)
The purpose of the study is to study the preschool teacher´s descriptions of their work to support multilingual children's language development and the strengthening of their identity in preschool. In order to achieve the aim, the following question has been formulated: What methods and materials do preschool teachers describe that they use to support multilingual children's language and identity in preschool? Previous research shows a lack of knowledge among educators about how they should work to be able to develop children's identity and support children's development in the Swedish language and the children's mother tongues. A qualitative method has been used in this study where interviews in combination with observations have been carried out at preschools in southern Sweden. The study's theoretical starting points are social constructionism and the sociocultural perspective. The results show that preschool teachers use the same working methods and methods to both develop children's language and communication skills but also to strengthen their identity. Methods and working methods that appear in the results include image support, body language, TAKK, language bags and the Kippin Family. The results of the study also show the importance of highlighting children's mother tongue and offering them security so that they can develop and form new skills. Finally, it emerged that the preschool teachers’ commitment and attitude affect children's learning and development in preschool. / Syftet med studien är att studera förskollärarnas beskrivningar kring sitt arbete föratt stödja flerspråkiga barns språkutveckling och stärkandet av deras identitet iförskolan. För att kunna uppnå syftet har följande frågeställning formulerats: Vilkametoder och material beskriver förskollärare att de använder för att stödjaflerspråkiga barns språk och identitet i förskolan? Tidigare forskning synliggörbristande kunskaper hos pedagoger kring hur de ska arbeta för att kunnautveckla barns identitet samt stödja deras utveckling i det svenska språket ochdet modersmål som de har. En kvalitativ metod har använts i denna studiedär intervjuer i kombination med observationer har genomförts på förskolor isödra Sverige. Studiens teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktionismoch det sociokulturella perspektivet. I resultatet framgår det att förskollärareanvänder samma material och metoder för att både utveckla barns språk ochkommunikationsförmåga men även för att stärka deras identitet. Metoder ochde fysiska artefakterna som framkommer i resultatet är bland annat bildstöd,kroppsspråk, TAKK, språkpåsar och Familjen Kippin. Studiens resultat visaräven betydelsen av att belysa barns modersmål och erbjuda dem trygghet föratt de ska kunna utveckla och bilda nya kunskaper. Slutligen framkom det attförskollärarnas engagemang och bemötande påverkar barns lärande ochutveckling i förskolan.
92

Att kunna bemästra hela verktygslådan : En kvalitativ studie om hur lärare arbetar med lässvårigheter i matematik / To be able to handle the whole toolbox : A qualitative study of how teachers work with reading difficulties in mathematics

Granlund, Johanna, Bolin, Rebecca January 2022 (has links)
Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om hur lärare arbetar i sin matematikundervisning för att tillgodose olika varianter av lässvårigheter. En kvalitativ metod med hjälp av intervjuer har använts för att kunna presentera ett resultat. Forskningsfrågorna besvaras med hjälp av några huvudbegrepp från det sociokulturella perspektivet. De begrepp som huvudsakligen har benämnts i denna studie är mediering, proximal utvecklingszon och appropriering. I resultatet framkommer det hur lärare kan upptäcka lässvårigheter i matematik. Flerspråkighet, otillräcklig begreppsförståelse och bristande strategier är några av anledningarna till att eleverna är i lässvårigheter, vilket lärare oftast uppmärksammar vid textuppgifter i matematik. I resultatet redovisas även hur lärare arbetar med elever i lässvårigheter. Det gör de bland annat genom digitala verktyg och konkret material, exempelvis pengar, klossar och pizza. Slutsatsen av studien är att läraren behöver besitta kunskap om hur de kulturella verktygen ska användas för att ge eleverna möjlighet till att utvecklas inom textuppgifter i matematik. / The purpose of the study is to deepen the knowledge of how teachers work in their mathematics teaching to meet different variants of reading difficulties. A qualitative method with the help of interviews has been used to be able to present a result. The research questions are answered with the help of some main concepts from the sociocultural perspective. The concepts that have been mainly mentioned in this study are mediation, Zone of Proximal Development, and appropriation. The result shows how teachers can detect reading difficulties in mathematics. Multilingualism, insufficient conceptual understanding, and lack of strategies are some of the reasons why pupils have reading difficulties, which teachers often pay attention to when writing text assignments in mathematics. The results also report how teachers work with pupils with reading difficulties. They do this through digital tools and concrete materials, such as money, bricks, and, pizza. The conclusion of the study is that the teacher needs to possess knowledge of how the cultural tools should be used to give pupils the opportunity to develop in text assignments in mathematics.
93

En studie av fyra gymnasieelevers lärstrategier i språkundervisning

Cehic, Semir January 2015 (has links)
Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka fyra gymnasieelevers erfarenheter av språkundervisning i moderna språk.Uppsatsens frågeställningar är:• Hur beskriver eleverna sin språkundervisning?• Vilka strategier använder sig eleverna av vid språkinlärningen?• Vilka teorier kring lärande går att observera i elevernas undervisning? Underlaget till uppsatsen har varit fyra gymnasieelevers utsagor om språkinlärning i form av kvalitativa intervjuer. Elevernas utsagor har analyserats med hjälp av olika teorier med anknytning till språkinlärning. Slutsatsen är att denna språkundervisning lägger tonvikten på den sociala interaktionen, vilket speglar den forskning som har gjorts de senaste 30 åren. Det visade sig även att det fortfarande finns spår av äldre metoder i dagens undervisning, och att det är problematiskt att hitta en balans mellan lärarcentrerad och elevorienterad undervisning.
94

Andraspråksutveckling och ämnesundervisning

Johansson, Johanna, Magnusson, Elin January 2010 (has links)
Studiens syfte är att analysera i vilken mån flerspråkiga elevernas språkutveckling uppmärksammas av ämneslärare i samhällskunskap på Mariagymnasiet. Med intervjuer samt observationer som valda metoder har tre samhällskunskapslärares undervisning fått stå i fokus i denna kvalitativa studie. Undersökningen är utförd på en gymnasieskola i södra Sverige och lärarna undervisar i klasser på samhällsprogrammet där elever som läser svenska och svenska som andraspråk integreras. Materialet har analyserats och diskuterats med hjälp av litteratur som på ett eller annat vis utgår från det sociokulturella perspektivet. Resultaten av observationsanteckningar samt intervjuinspelningarna pekar på att lärarna trots att de undervisar elever på deras andraspråk, är omedvetna om hur man arbetar språkutvecklande utifrån sociokulturell forskning och i liten grad har uppmärksammat flerspråkiga elevernas språkutveckling. Detta kan generera i att elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen i samhällskunskap inte blir maximal. Att minoriteter på detta vis marginaliseras blir problematiskt med hänseende till 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna, som säger att den svenska gymnasieskolan ska vara en skola för alla, där samtliga elever får en likvärdig utbildning.
95

Lek och lärande i förskolan En studie om barns och pedagogers tankar kring lek och lärande

Johnsson, Annika, Perez, Mayra January 2015 (has links)
Syftet med studien är att bidra till att utveckla större förståelse kring barns ochpedagogers tankar om och uppfattning av lek och lärande, vilken betydelse pedagogernahar i leken samt hur pedagogerna uppfattar sig själva som lekande vuxna. Vi anser attförskollärarnas arbetsuppgifter blivit mer krävande och detta kan medföra att det blirmindre tid över till barngrupperna. Syftet med studien växte fram genom att vi uppleverdetta som ett problem i verksamheten då det begränsar pedagogernas delaktighet ibarnens lek och andra aktiviteter.Studien tar utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. För att uppnå studiens syfte ochbesvara frågeställningarna har vi använt oss av kvalitativ intervjumetod för insamling avempirin. Tio barn och åtta pedagoger från en kommunal förskola intervjuades.Resultat och slutsatser visar att pedagogerna anser att lek och lärande hänger ihop ochatt leken har stor betydelse samt en viktig roll i verksamheten och för barnens lärande.Både pedagoger och barn framförde vikten av samspel i leken. Pedagogerna menar attbarn lär sig väldigt mycket av varandra i leken och att pedagogerna kan stödja dettalärande när även de är delaktiga i leken, de menar att lek tillsammans med barn och/ellervuxna gynnar barns lärande och utveckling. Resultat visade att samtliga pedagogeransåg sig vara lekande vuxna och de flesta barn var eniga om att det var roligt närpedagogerna var med och lekte men att de önskar att de var med mer i leken. Slutsats vikan dra är att det råder skild åsikt mellan pedagoger och barn gällande hur mycketpedagogerna är med i leken och att det gäller att hitta en balansgång där man sompedagog är en lekande vuxen som är med i leken för att stödja den utan att störa den.Nyckelord: Barns perspektiv, det sociokulturella perspektivet, förskola, lek, lärande,samspel
96

"Man lurar in det". Fyra förskollärare om kunskap och lärande i förskolan

Kronfors, Frida, Larsson, Johanna January 2009 (has links)
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur verksamma pedagoger ser på och förklarar begreppen kunskap och lärande i förskolan. Vi har undersökt om det finns likheter och skillnader i dessa resonemang med det som uttrycks i läroplanen för förskolan (Lpfö 98). För att besvara frågeställningarna valde vi att intervjua fyra förskollärare verksamma i förskolan. Vi använde oss av en kvalitativ intervjumetod som vi kompletterade med filmade observationer av respektive pedagog. Det filmade materialet användes endast som diskussionsunderlag i intervjuerna. Den teoretiska utgångspunkten var dels Läroplanskommiténs betänkande Skola för bildning (SOU 1992:94) och Ingrid Carlgrens definitioner av kunskapsbegreppet, samt det sociokulturella perspektivet och Vygotskijs resonemang kring lärande, då detta ligger till grund för den lärandesyn som uttrycks i Lpfö 98. Resultatet visade att pedagogerna hade svårt att definiera kunskap och lärande, samt att deras förklaringar inte alltid följde de praktiska exempel de gav. De talade bland annat om samspel, kommunikation, lekfulla sammanhang, barns intresse och pedagogens roll som styrande och den som har kunskap. Vår slutsats är att pedagogerna inte aktivt och medvetet tar stöd i Lpfö 98 för att beskriva sin kunskaps- och lärandesyn. De använder ofta samma begrepp som läroplanen uttrycker, däremot har begreppen inte alltid samma innebörd eller definition.
97

Barns tal om sina kamrater i förskolan

Löfström, Sandra, Lundström, Emma January 2014 (has links)
Vår studie handlar om hur barn i åldern tre till fem talar om sina kamrater. Syftet med denna studie är att undersöka barnens tal om kamrater ur ett sociokulturellt perspektiv, samt hur kamrater bidrar till barns identitetskapande. Vi har valt att använda oss av en metod som vi kallar för samtal tillsammans med barn i samband med lek eller aktiviteter. Med hjälp av denna metod är syftet att vi ska få svar på våra frågeställningar: Hur beskriver barnen sina kamrater? Vad gör barnen med sina kamrater? Vilken betydelse uttrycker barnen att deras kamrater/kamratrelationer har för dem? Samtalen spelades in med diktafon på förskolan. Vi har valt att lägga fokus på Hundeides syn på det sociokulturella perspektivet (2006), och Ihrskogs tidigare forskning (2006) om barns identitetskapande. Analysen lyfter barns tal om sina kamrater och hur de bidrar till deras identitetsskapande. I denna del presenteras och analyseras vårt material utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultaten visar att barn anser att det är viktigt att ha någon att dela sina intressen med och gemensam lek var central för barns val av kamrater. Barnen lade vikt vid kamraters personliga egenskaper och de beskrev inte sina kamrater efter yttre attribut. Resultaten visar också på att kamratrelationer är betydelsefulla för barns identitetsskapande. / Our study is about how children, aged three to five talking about their friends. The purpose of this study is to investigate the children's speech about friends from a socio -cultural perspective , as well as how friends contribute to the child's identity. We have chosen to use a method that we call for talks with children during play or activities. Using this method , the aim is that we get answers to our questions: How does the children describe their friends? What do frineds do? How important are the relationships between friends according to the children?The calls were recorded using the voice recorder at the preschool . We have chosen to focus on Hundeides view of the socio-cultural perspective (2006) , and Ihrskogs previous research (2006) on children's identity formation . The analysis highlights children's speech about their friends and how they contribute to their identity . In this section we present and analyz our material from a sociocultural perspective . The results show that children think it is important to have someone to share their interests with collective play and was central to the child's choice of companions. The children laid the emphasis on friends' personal characteristics and they did not describe their friends by external attributes . The results also show that relationships between friends are important to the child's identity.
98

Flerspråkighet & ämnet svenska : En kvalitativ studie om flerspråkiga elevers erfarenheter om att läsa ämnet svenska i högstadiet / Multilingualism & the subject Swedish : A qualitative study on multilinguals studying the subject Swedish in secondary school

Hanna Aranki, Rana January 2023 (has links)
För att öka kunskapen om vad flerspråkiga elever kan ha för erfarenheter, upplevelser och åsikter om att läsa svenska tillsammans med elever som har svenska som modersmål, har jag utfört denna kvalitativa studie genom fokusgruppsintervjuer av informanter. Vidare syftar studien till att undersöka varför de flerspråkiga eleverna läser svenska (SVE) och vilken typ av stöd de flerspråkiga eleverna anser att de behöver då de läser SVE.  Antalet informanter är 10 elever som alla har andra modersmål än svenska och alla elever läser SVE på högstadiet. Analysmetoden i studien är tematisk analys där teman genererats ur eleverna svar för att besvara forskningsfrågorna. Studiens teoretiska perspektiv är det sociokulturella perspektivet. Resultaten av studien kan sammanfattas på detta sätt:  Eleverna har goda erfarenheter om att läsa SVE som av eleverna uppfattas som mer komplett svenskundervisning än svenska som andraspråk (SVA). Det är skolan som avgör om en elev ska läsa SVE eller SVA och inte eleven. De flerspråkiga eleverna ser de elever som talar svenska i hemmen som en resurs i sitt lärande och som stöttar och hjälper dem i sin språkutveckling. Men det finns utmaningar som vissa av de flerspråkiga eleverna påpekade vilket framför allt är att många av de flerspråkiga eleverna känner att de inte får stöd hemifrån med avseende på det svenska språket. Det innebär att de flerspråkiga eleverna behöver spendera mycket tid på att på egen hand plugga för att hänga med. Dessa flerspråkiga elever skulle förmodligen klara sig bättre om de gick SVA i stället för SVE för i SVA får eleverna en individuellt anpassad undervisning, de läser mer grammatik och tränar på glosor för att förbättra ordförrådet, vilka är aspekter som de flerspråkiga eleverna i denna studie efterfrågar då de läser SVE. Om eleverna skulle ha läst svenska som andraspråk då skulle alla dessa aspekter bemöts men det är inte eleverna som avgör om de ska läsa SVE eller SVA, utan det är skolan.
99

Utmaningar och behov av anpassningar för andraspråkselever inom samhällsorienterande ämnen – en kvalitativ studie / Challenges and Needs for Adaptations for Second Language Learners in Social Subjects – a qualitative study

Salihovic, Zerina, Emina, Hadzajlic January 2024 (has links)
Denna studie fokuserar på lärarens anpassningar och vilka utmaningar de möter i sin undervisning med andraspråkselever i SO-undervisningen. Syftet med studien är att skapa förståelse och undersöka lärarnas perspektiv på arbetsmetoder för att främja andraspråkselever inom de samhällsorienterande ämnena. Studien grundar sig på olika teoretiska perspektiv som bland annat sociokulturell teori, stöttning och transspråkande. Studien har påvisat att språket har en väsentlig roll i undervisningen, och varje ämne har språkliga utmaningar som eleverna måste behärska för att nå sina kunskapskrav inom samtliga ämnen.  De största utmaningar som uppstår i en SO-undervisning med andraspråkselever är ämnesspecifika begrepp och innehåll. Detta leder till att lärare behöver arbeta med anpassningar för att möta andraspråkselevers behov. Genom detta stärks elevernas självkänsla vilket främjar deras utveckling. Därutöver är det viktigt att läraren integrerar elevernas erfarenhet och bakgrund i undervisningen. Detta kan åstadkommas genom att läraren skapar en positiv lärandemiljö som främjar inkludering. Efter slutförandet av denna studie strävar vi efter att kunna ge lärare en fördjupad förståelse som leder till reflektion kring hur de kan möta utmaningar i undervisningen, men även hur de kan anpassa sin undervisning för att tillgodose elevernas behov.
100

Rörelseglädje - Viktigt på riktigt, nu och i framtiden! : En kvantitativ enkätundersökning om barns stimulans till fysisk aktivitet i förskolan.

Eriksson, Ida, Hermansson, Kajsa-Lina January 2022 (has links)
Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning förskollärare stimulerar och planerar för fysisk aktivitet och motorisk utveckling för barn i förskolan. För att få svar på studiens syfte formulerades fyra forskningsfrågor som svarade till i vilken utsträckning planerade rörelseaktiviteter förekommer samt hur mängden tillfällen skiljer sig inom olika pedagogiska inriktningar. Forskningsfrågorna svarade även till hur förskollärares inställning och utbildning påverkade barnens stimulans till fysisk aktivitet. Studien använde en kvantitativ metod genom en webbenkät som besvarades av 283 förskollärare. Enkäten kommunicerades ut genom email och via ett digitalt forum för förskollärare. Studiens teoretiska ansats utgick från det sociokulturella perspektivet med fokus på begreppen mediering, scaffolding, proximala utvecklingszonen och appropriering. Uppsatsen utgick även från det ekologiska perspektivet med begreppet discovery learning i fokus samt utbildningens normativa inriktning. Resultatet visade på att en stor andel förskollärare genomförde både egenplanerade och färdigplanerade rörelseaktiviteter där det grovmotoriska färdigheterna stimulerades återkommande i förskolan. I studiens resultat synliggjordes även en skillnad i vilken miljö I Ur och Skur- respektive traditionella verksamheter valde att utöva planerade rörelseaktiviteter. Ytterligare en skillnad som synliggjordes i studien är att I Ur och Skur-verksamheter genomförde rörelseaktiviteter mer frekvent gentemot traditionella verksamheter. Resultatet visade fortsatt att förskollärares utbildningsbakgrund inte hade någon påverkan däremot synliggjordes en effekt av förskollärares inställning till fysisk aktivitet vid planerandet av rörelsetillfällen.

Page generated in 0.123 seconds