Studien tar sin utgångspunkt i tidigare forskning som belyser att det finns ett behov av forskning kring flerspråkiga barns användning av språk i förskolan. Därför vill jag med denna studie undersöka hur barn som har annat modersmål än svenska interagerar med barn och personal samt vilka möjligheter för deltagande de får i förskolan. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkt som ligger till grund för denna studie är det sociokulturella perspektivet. Två flerspråkiga barn har varit i fokus i min studie. För att insamla empiri till studien användes skuggning som metod. Studien har utgått från triangulering där videoinspelning, ljudupptagning och fältanteckningar har använts. Studien har utgått från interaktionsanalys. Studiens resultat visar att barnen använder sig av både verbala och icke-verbala handlingar för att åstadkomma interaktion med både personalen och barnen. Det skapades även interaktion då barnen använde sig av språkalternering och imitation. Ett annat resultat visar att barn som behärskar svenska språket får fler möjligheter till delaktighet av personalen, än de barn som har mer bristande svenskkunskaper. En annan aspekt visar hur barnen blir delaktiga med hjälp av barnens och personalens gemensamma modersmål. Slutsatsen av denna studie visar bland annat att barn med ett annat modersmål än svenska ges olika förutsättningar till delaktighet beroende på hur väl utvecklade deras svenskkunskaper är. En annan slutsats är att barnen som har samma modersmål kan vara till stor hjälp för andras deltagande i förskoleverksamheten.

I ett samhälle som ständigt utvecklas sker en hel del förändringar på arbetsplatsen. Dessa förändringar kan innebära omorganisering, omstrukturering och ändringar i kontorsmodellen. Den här studien är en kvalitativ forskning genomförd i företag som har genomgått förändringen till aktivitetsbaserade kontor. Den här studien presenterar intervjuer som är genomförda på företag i Sverige som har genomgått förändringen till aktivitetsbaserade kontor. Syftet är att jämföra lärande via kommunikation och tekniska hjälpmedel på den nya kontorsmodellen med den föregående kontorsmodellen. Tidigare forskning visar att aktivitetsbaserade kontor har mestadels positiva aspekter då kontorets inredning, zonindelning och tekniska hjälpmedel leder till utveckling hos medarbetarna. Undersökningen är genomförd med deduktiv forskningsansats där den sociokulturella lärandeteorin används som utgångspunkt för analys av resultatet. Resultatet presenterar möjligheter i aktivitetsbaserade kontor som leder till utveckling och vidgar medarbetarnas kunskaper. Detta sker genom medarbetarnas vilja till att utvecklas.

Syftet med studien är att undersöka hur, när och varför speciallärare använder laborativt  material inom matematik i årskurs 1-3. Idén till ämnet uppkom då vi som lågstadielärare är intresserade av hur vi kan få mer kunskap om laborativt material och använda det på bästa sätt i matematikundervisningen. Intervjuer och observationer har genomförts med fyra speciallärare på skolor i en medelstor stad för att kunna besvara frågeställningarna i studien. Resultaten i studien har sedan analyserats med hjälp av Vygotskijs teori, det sociokulturella perspektivet och Deweys teori, pragmatismen. Resultatet visar att speciallärarna använder laborativt material med elever som är i svårigheter inom matematik eftersom det anses vara ett betydelsefullt hjälpmedel. Däremot förespråkar speciallärarna i studien att använda laborativt material med alla elever. Resultet visar också att laborativt material används under olika tidsperioder samt att materialet uppskattas hos eleverna. Studien avslutas med en diskussion där vi diskuterar hur, när och varför speciallärare använder laborativt material.

Syftet med studien är att utifrån svaren från intervjuerna med förskollärarna få kunskap om deras tankar och definitioner om estetiska uttrycksformer och hur de använder sig utav dessa i förskolans verksamhet. Syftet är även att få en uppfattning om vilken betydelse de estetiska uttrycksformerna som bild, musik och drama har för förskollärarna. Metodvalet grundar sig på en kvalitativ undersökning i form av intervjufrågor, för att därefter sammanställa svaren och få en inblick i deras arbete med estetiska uttrycksformer. Intervjuerna gjordes med totalt sex förskollärare.Vår studie visar att det finns en vilja hos förskollärarna att arbeta med estetiska uttrycksformer i förskolan med syftet på att baarn ska kunna ta del av ett bredare synsätt på lärande. Trots viljan känner många av förskollärarna idag att tiden och personalen inte räcker till för att förverkliga arbetet i förskolan om ett mer estetiskt lärande. Undersökningen visade att det finns en viss rädsla hos förskollärarna att arbeta med estetiska uttrycksformer då det är ett arbetssätt som de inte känner att de behärskar fullt ut eller har erfarenheter av sedan tidigare.

Syftet med vår fallstudie är att undersöka hur kommunikationen mellan förskollärare och de yngsta barnen ser ut vid måltidssituationen i förskolan. Vi har genom intervjuer med två förskollärare och observation av två måltidssituationer vid två olika förskolor tagit del av vilka metoder förskolläraren använder för att möjliggöra kommunikationen för de yngsta barnen. Observationerna har även bidragit med material till vår empiri då vi genom dem kunnat urskilja de yngsta barnens strategier för att kommunicera. Genomgående visar resultatet på ett sociokulturellt förhållningssätt hos förskollärarna då vi i resultatet kan se hur de stöttar, vägleder och skapar förutsättningar för barnen att lyckas inom den proximala utvecklingszonen. Förskollärarna visar även på ett multimodalt förhållningssätt genom att de använder, accepterar och besvarar olika medierande språkliga redskap i kommunikationen med barnen.  Resultatet visar även att förutsättningarna för kommunikation för de yngsta barnen är stora men att det i vår studie kan ha påverkats av antalet barn vid observationstillfällena. Genom att vi har tagit del av tidigare forskning och analyserat studiens resultat  kan vi se att med färre barn i gruppen interagerade förskollärarna mer med barnen. Slutsatsen är att antalet barn i grupperna och förskollärarens förhållningssätt påverkar de yngsta barnens möjligheter till kommunikation Vi ser måltidsituationen som en återkommande stund där antalet barn har didaktisk betydelse samt att förskollärarnas förhållningssätt och didaktiska mål med måltidsituationen i enligthet med förskolans styrdokument bör riktas lika mycket åt lärande som åt omsorg.

Forskning som analyserar appar och dess användning vid läs- och skrivutveckling är ett tämligen outforskat område. Syftet med studien är att analysera och belysa funktionen hos appar som är anpassade för och används i grundskolans åk 1–3 i ämnet svenska inom området läsa och skriva. Analysverktyget som används för att besvara studiens syfte är en sammanställning av ramverk, matriser och kategoriseringar som använts i tidigare forskning. Detta verktyg används vid analys av 27 stycken appar. De färdigheter i det centrala innehållet avseende läsa och skriva som apparna fokuserar är främst att utveckla lärandemål som stor och liten bokstav, bokstavskännedom samt sambandet mellan ljud och bokstav. Inte någon app i urvalet utvecklar färdigheterna textbearbetning eller att skriva texter efter dess typiska uppbyggnad och drag. Den fonologiska medvetenheten är det apparna främst avser att utveckla hos användaren. De övriga aspekterna av språklig medvetenhet finns det betydligt färre appar som utvecklar. Den behavioristiska synen på lärande synliggörs i de instruktiva apparnas läraktiviteter. De bjuder in till aktiviteter med trial and error där användaren kan prova sig fram till rätt svar. Återkopplingen sker via ett förstärkningsschema där varje besvarad fråga följs av antingen en positiv eller negativ förstärkning. De appar som analyserats är användarvänliga och har inga onödiga funktioner som distraherar från lärandet. Enligt det sociokulturella perspektivet på lärande sker läs- och skrivutveckling i sociala sammanhang men apparna består till största delen av ensamarbete.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka resurser, arbetsmetoder och material som mellanstadielärare nyttjar i svenskundervisningen för att främja flerspråkiga elevers språkutveckling. Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv där allt lärande sker i interaktion med andra och omvärlden. Semistrukturerade intervjuer användes för att samla kvalitativa data. Fem lärare från olika grundskolor medverkade i studien och intervjuades via FaceTime och Skype. Resultatet visade att lärarna använde sig av olika arbetsmetoder som utgick från att arbeta i sociala interaktioner för att eleverna ska lära sig från läraren och andra elever. De arbetade även med begreppsdefinitioner och repetition för att hjälpa eleverna förstå och utveckla sitt ordförråd. Materialet som nyttjades i lärarnas klassrum var visualisering och digitala verktyg. Alla skolor hade tillgång till modersmål, studiehandledning och SVA- undervisning. Ingen skola hade ett samarbete med modersmålsläraren trots att de trodde att det hade gynnat flerspråkiga elevers språk- och kunskapsinlärning. En skola erbjöd även läxhjälp. Slutligen visade resultatet att lärarna som medverkade i denna studie hade relativt bra kännedom om tidigare forskning, eftersom de använde arbetsmetoder, material och resurser som forskare skriver är språkutvecklande.

Denna studie avser att undersöka hur lärare i förskoleklass och skolans årskurs 1–3 arbetar med läsinlärning, hur de differentierar och individualiserar sin undervisning i läsinlärning samt hur de resonerar kring val av metoder och arbetssätt med anknytning till vetenskap­lig grund och beprövad erfarenhet. Materialinsamlingen har skett genom en kvantitativ enkätundersökning samt via kvalitativa intervjuer. Insamlade data från den kvalitativa delen har analyserats via en tematisk analys. Från kvantitativa data har två öppna frågor analyserats genom tematisk analys och resterande frågor har analyserats direkt på enkät­utformningens sida. Resultatet visar att lärare både differentierar och individualiserar sin undervisning i läsinlärning i stor utsträckning genom att använda sig av olika metoder och modeller som till största del är förankrade i forskning men som även baseras på egna erfarenheter. Resultatet visar även att lärare i stor utsträckning får välja arbetssätt utan tydliga direktiv från rektor och skolledning.

Läroplanen lyfter att skolan ska ge alla elever rätt att utvecklas på sin individuellanivå. Detta gäller även särskild begåvade elever. Genom att identifiera särskildbegåvning kan eleverna utmanas på rätt nivå, vilket ökar elevernas motivation ochkänsla för skolan. Särskild begåvning kan lätt kopplas ihop med hög prestation aveleven, vilket inte alltid hör ihop. Därför har det i denna studie gjorts en digitalenkätundersökning om hur lärare särskiljer prestation från begåvning samt hur deidentifierar särskilt begåvade elever. Undersökningen skickades ut via sociala medieri grupper med lärare i årskurs F-3. Den insamlade datan analyserades genomdatastyrd kodning. Resultatet visar att lärare anser att prestation och begåvning gåratt särskilja samt att de särskiljer det genom att särskild begåvade elever ofta har enannan arbetsmetod än de högpresterande eleverna samt att de högpresterandeeleverna har sämre förståelse för matematik än särskilt begåvade. Resultatet visarockså att lärarna identifierar särskilt begåvade elever framförallt genom att de visar enbra förståelse för matematiken. Detta visar att elever som visar sin begåvning harstörre möjligheter att identifieras. I studiens avslutande diskussion diskuteras blandannat resultatet i förhållande till studiens teoretiska ramverk, det sociokulturellaperspektivet, och hur ZPD är svår nå för de särskilt begåvade eleverna, om de inteidentifieras som särskilt begåvade.

Skolor i Sverige erbjuder elever digitala verktygs som stöd vid läs-och skrivinlärning. I läroplanen framgår det emellertid inga bestämda strategier för hur digitala verktyg ska implementeras i undervisningen för lågstadieelever, vid inlärningen under läsning och skrivning. Dessutom finns även kunskapsluckor i tidigare forskning där forskningen inte tar upp hur processen i elevernas användning av digitala verktyg vid läs- och skrivinlärningen ser ut. Detta i den bemärkelse i vad som händer från det att eleverna öppnar locket på datorn till att de sätter igång med det avsedda arbetet för deras läs- och skrivinlärning. Därmed har vårt övergripande syfte varit att med stöd i observationer och elevdokumentation, undersöka vad som händer i processen när elever använder digitala verktyg för att främja läs- och skrivinlärning i ämnet svenska samt om de utmaningar och möjligheter som kan finnas i processen och själva användningen av digitala verktyg och således vad lärare kan vara uppmärksamma på för att försöka skapa så gynnsamma förutsättningar som möjligt för elevernas lärande.  Följande frågeställning som ligger till fokus i denna studie är Hur använder elever i F-1 indelade i parkonstellationer digitala verktyg, i detta fall dator och talsyntes, i processen vid läs- och skrivinlärning? Resultatet av ljud-och videoinspelningar samt elevdokumentationer visar att elever i F-1 indelade i parkonstellationer använder digitala verktyg, i detta fall dator och talsyntes på ett strukturerat eller ostrukturerat sätt i processen vid  läs-och skrivinlärning i den fysiska inlärningsmiljön. Resultatet i denna studie visar bland annat att en del elever tolkas ha ett ineffektivt tillvägagångssätt när de i parkonstellationer arbetar med digitala verktyg vid läs- och skrivinlärning. Därför kan det vara intressant att fördjupa detta resultat och dessutom undersöka om penna och papper som verktyg kanske är ett alternativ för att förebygga ett ineffektivt tillvägagångssätt vid läs- och skrivinlärning i ämnet svenska i den fysiska inlärningsmiljön och vilka möjligheter och hinder penna och papper kan medföra.