I dagens samhälle är det många barn och ungdomar som lider av psykiskohälsa, samt inte är fysisk aktiva under veckodagarna. Därav är syftet medstudien att utforska och analysera hur fritidslärare främjar hälsa genom atthantera både friskfaktorer och riskfaktorer, samt hur de integrerar fysiskaktivitet i verksamheten inom fritidshemmet. I studien har vi använt oss av enkvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har genomförts, där trefritidslärare har intervjuats. Det teoretiska ramverket som har använts är detsociokulturella perspektivet och de tre begrepp som har använts är mediering,appropriering och den proximala utvecklingszonen. Resultatet från studienvisar att samtliga fritidslärare är eniga i att det behöver finnas rutiner ochstruktur, som bidrar till en trygg samt säker miljö på fritidshemmet. Utifrånelevgruppen kan fritidslärare skapa en tydlig struktur kring vad som erbjudspå fritidshemmet, exempelvis med hjälp av visuellt stöd. Dessutom är detbetydelsefullt att samtliga elever på fritidshemmet känner en god relation tillde pedagoger som vistas på fritidshemmet. Gällande rörelsen belyserfritidslärarna att de använder sig av varierade rörelseaktiviteter både inomhusoch utomhus utifrån elevernas idéer, tankar samt behov. Fritidslärarna geräven eleverna förutsättningar till att eleverna uppnår rekommendationengällande 60 minuters fysisk aktivitet dagligen. I koppling med empirin frånfritidslärarna är de mest väsentliga friskfaktorerna goda relationer till vuxna,en lugn skolmiljö, meningsfulla aktiviteter, uppskattning och att fritidshemmethar gränser och krav.

I uppsatsen undersöks sex lärares strategier och metoder för att främja läsinlärning och motivation bland elever i grundskolan. Studien belyser betydelsen av en inkluderande undervisningsmiljö, effektiva läsinlärningsmetoder och lärarnas roll i att identifiera och hantera lässvårigheter. Syftet med studien är att undersöka hur lågstadielärare anpassar sin undervisning för att stödja elever med olika behov i läsinlärningen. En kvalitativ metod har använts, i form av intervjuer och observationer av fem grundskollärare och en speciallärare, där datainsamlingen baseras på lärarnas reflektioner och erfarenheter. Datan har analyserats med en tematisk analys för att identifiera centrala teman och mönster i lärarnas undervisningsstrategier. Resultaten visar att lärarna tillämpar en bredd av metoder där högläsning och lekfulla läsaktiviteter framhävs som centrala för en engagerande läsmiljö. Vidare understryker studien vikten av tidig identifiering och individanpassad undervisning för elever med lässvårigheter.

Detta arbete behandlar förskollärares uppfattningar gällande lek i förskolans utomhusmiljö. Syftet med undersökningen är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar om barns lek i förskolans utomhusmiljö. Studien utgår ifrån en livsvärldsfenomenologisk teori där kvalitativa semistrukturerade intervjuer används som datainsamlingsmetod. Studien utgår från intervjuer med fem förskollärare. Resultat och analys bearbetas utifrån en fenomenologisk analysmetod. Resultatet påvisar att förskollärare tycker att utomhusleken är betydelsefull sett till barnens motoriska och kognitiva utveckling. Utomhusleken bjuder in till fantasifulla lekar som uppmuntrar barnen till utforskande med det material som utomhusmiljön har att erbjuda. Resultatet visar även att förskollärarna arbetar aktivt för att skapa en utomhusmiljö som främjar alla barns lek, på ett säkert och integrerande sätt. / This work deals with preschool teachers' perceptions regarding play in thepreschool's outdoor environment. The purpose of the survey is to contributeknowledge about preschool teachers' perceptions of children's play in thepreschool's outdoor environment. The study is based on a life-world phenom-enological theory where qualitative semi-structured interviews are used as adata collection method. The study is based on interviews with five preschoolteachers. Results and analysis are processed based on a phenomenologicalanalysis method. The results show that preschool teachers think that outdoorplay is important for the children's mobility and cognitive development.Outdoor play invites imaginative play that encourages children to explorewith the materials that the outdoor environment has to offer. The results alsoshow that the preschool teachers work actively to create an outdoor environ-ment that promotes all children's play, in a safe and integrative way.

No description available.

Syftet med studien är att bidra till att utveckla större förståelse kring barns ochpedagogers tankar om och uppfattning av lek och lärande, vilken betydelse pedagogernahar i leken samt hur pedagogerna uppfattar sig själva som lekande vuxna. Vi anser attförskollärarnas arbetsuppgifter blivit mer krävande och detta kan medföra att det blirmindre tid över till barngrupperna. Syftet med studien växte fram genom att vi uppleverdetta som ett problem i verksamheten då det begränsar pedagogernas delaktighet ibarnens lek och andra aktiviteter.Studien tar utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. För att uppnå studiens syfte ochbesvara frågeställningarna har vi använt oss av kvalitativ intervjumetod för insamling avempirin. Tio barn och åtta pedagoger från en kommunal förskola intervjuades.Resultat och slutsatser visar att pedagogerna anser att lek och lärande hänger ihop ochatt leken har stor betydelse samt en viktig roll i verksamheten och för barnens lärande.Både pedagoger och barn framförde vikten av samspel i leken. Pedagogerna menar attbarn lär sig väldigt mycket av varandra i leken och att pedagogerna kan stödja dettalärande när även de är delaktiga i leken, de menar att lek tillsammans med barn och/ellervuxna gynnar barns lärande och utveckling. Resultat visade att samtliga pedagogeransåg sig vara lekande vuxna och de flesta barn var eniga om att det var roligt närpedagogerna var med och lekte men att de önskar att de var med mer i leken. Slutsats vikan dra är att det råder skild åsikt mellan pedagoger och barn gällande hur mycketpedagogerna är med i leken och att det gäller att hitta en balansgång där man sompedagog är en lekande vuxen som är med i leken för att stödja den utan att störa den.

My point of origin concerning this thesis was an interest for how school may develop students’ reading comprehension. International surveys show that the results for Swedish students’ performance regarding reading comprehension have declined and the current curriculum, Lgr-11, emphasizes the importance of incorporating this into all school subjects. The special teacher education programme has raised the awareness concerning the importance of including the students and that learning is achieved in an interactive setting. A special teacher must therefore work proactively alongside with teachers in order to find methods that may enable inclusion of all the students regardless of their need. The purpose of this study is therefore to take part of teachers’ experiences with developing reading comprehension. The study is based on interviews with eight teachers that have extensive experience from working with reading comprehension. The sociocultural perspective has been chosen as a starting point. The collected results show that the teachers teach in full classes to a higher extent, they teach in full classes by using structured methods and communal book talks that focuses on reading comprehension strategies. The teachers have a central role in this form of co-learning and acts as a support. Assessment within a sociocultural perspective should be conducted in an authentic situation and together with the students. My result shows that the teachers use different tests and mappings as decided by each school. However, some teaches emphasizes the importance of assessing in authentic situations and provides some examples of that. / Utgångspunkten för detta arbete var intresset för hur skolan kan utveckla elevers läsförståelse. Internationella mätningar visar att svenska elever har försämrade resultat i läsförståelse och nuvarande läroplan, Lgr 11, betonar betydelsen av att arbeta med detta i samtliga ämnen. Speciallärarutbildningen har ökat medvetenheten om vikten av att elever ska inkluderas och att lärande sker i ett interaktivt samspel. En speciallärare bör därför arbeta förebyggande tillsammans med lärare för att hitta metoder som kan möjliggöra inkludering för samtliga elever oavsett behov. Studiens syfte är därför att ta del av lärares erfarenheter av att arbeta med att utveckla elevers läsförståelse. Studien bygger på intervjuer med åtta lärare som har erfarenhet av att arbeta med läsförståelse. Det sociokulturella perspektivet har valts som utgångspunkt. Det sammantagna resultatet visar att lärarna undervisar i helklass med strukturerade metoder, i en större utsträckning än tidigare, med gemensamma textsamtal där man arbetar med läsförståelsestrategier. Lärarna har en central roll i detta samlärande och agerar som stöd. I ett sociokulturellt perspektiv ska bedömning genomföras i autentiska situationer i ett samspel med eleverna. Mitt resultat visar att de använder olika test och kartläggningar som respektive skola har bestämt ska genomföras. Några lärare betonar dock betydelsen av att bedöma i autentiska situationer och ger exempel på detta.

I denna kvalitativa studie är syftet att undersöka förskollärares argument och erfarenheter till varför de använder TAKK, Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation till det yngsta barnet i förskolan, 1–3 åringar. Syftet besvarades genoms frågorna: vilka skäl har förskollärare för att använda TAKK? Vad har förskollärare för erfarenheter av användandet med TAKK? TAKK är ett verktyg som utförs med händerna och förstärker det viktigaste ordet i en mening samtidigt som personen talar och tecknar det förstärkande ordet. TAKK används av barnet och den vuxna för att hitta ett gemensamt språk som alla på förskolan kan förstå.   För att få fram resultatet till studien användes semistrukturerade intervjuer. De genomfördes med åtta förskollärare i fyra kommuner, deras tankar ställs mot det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att förskollärarna är positiva till användandet och menar att det är barnets rättighet att kunna få en ”röst” för att kunna påverka sin livssituation. Genom att ge barnet kommunikationsmöjligheter via TAKK ökar delaktigheten, inflytandet, självständigheten och det bidrar positivt till språkutvecklingen för barnet. Det framkom att det vardagliga användandet av TAKK i förskolan kan ses som en utmaning. TAKK ska ses som en naturlig del under hela dagen på förskolan. Engagerade förskollärare kan genom TAKK skapa stora möjligheter för barnets kommunikation, självkänsla och frihet.

Studiens syfte är att få en fördjupad förståelse för hur och i vilket syfte förskollärare arbetar med estetiska lärprocesser i förhållande till läroplanens intentioner och hur de ser på det föränderliga lärandeuppdraget gentemot estetik i den nya reviderade läroplanen. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet och grundar sig i den kvalitativa ansatsen där kvalitativa intervjuer med förskollärare användes som metod. Analysen visade att förskollärare är medvetna om läroplanens intentioner i förhållande till estetiska lärprocesser samt hur och i vilket syfte de kan användas. I resultatet framkom en osäkerhet hos förskollärare i hur undervisningsbegreppet kommer att påverka deras arbete med estetiska lärprocesser. Det framkom även att majoriteten förskollärare menade att de estetiska lärprocesserna kan användas som en helhet i verksamheten och integreras med alla mål i förskolans läroplan. Utifrån resultatet dras slutsatsen att de estetiska uttryckssätten är viktiga för barns utveckling och lärande och att undervisningsbegreppet inte borde påverka förskollärarnas arbete med de estetiska lärprocesserna.

Verksamma matematiker och forskare menar att matematiken i grunden handlar om problemlösning. Problemlösning inom geometri är samtidigt ett gynnsamt område som möjliggör att samtliga fem matematiska förmågor som framkommer i grundskolans läroplan kommer till användning. Visuella representationer lyfts fram som ett viktigt verktyg i val av problemlösningsstrategi. Samtidigt visar tidigare internationell forskning att visuella representationer har en stor påverkan på elevers problemlösningsförmåga. Dessutom finns en avsaknad av svensk forskning inom området vilket bidrar till denna studies relevans. Syftet med denna studie är att undersöka och bidra med kunskap om hur visuella representationer används i matematikundervisning, och mer specifikt, att besvara frågeställningarna: Hur värderar lärare visuella representationer i matematikundervisningen? Hur arbetar lärare med och hur resonerar de kring visuella representationer i matematikundervisningen? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte genomfördes sex lärarintervjuer med verksamma lärare på en F-5 skola i södra Sverige. Intervjuerna har därefter analyserats utifrån en induktiv ansats. Resultatet visar att visuella representationer används på ett varierat sätt och har en betydande roll i matematikundervisningen. Tillsammans med tidigare forskning konkluderades även att visuella representationer kan bidra till att hjälpa elever på olika kunskapsnivåer inom matematiken. I arbetet med visuella representationer framkommer läraryrkets tidsbegränsning problematisk. Samtidigt poängteras att tidsbegränsningen inte bör gå ut över undervisningskvaliteten. En viss avsaknad av visuella representationer i de läromedel som lärarna hade till förfogande uppdagas. En didaktisk implikation av det här är således att lärare inför val av läromedel bör se över hur mycket utrymme visuella representationer ges i olika läromedel och delvis basera sitt val utifrån detta.

Syftet med den här studien var att se hur lärarna uppfattar arbetet med läsförståelse på gymnasieskolan. Frågeställningarna som användes i studien var att se hur lärarna beskriver sitt arbete med läsförståelse, hur lärarna upplever att undervisningen påverkar eleverna samt hur lärarna motiverar sitt arbetssätt. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes en enkätundersökning som skickades ut till alla verksamma svensklärare på tre kommunala gymnasieskolor i samma stad. Studiens teoretiska ramverk utgår från Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. Resultatet visar att lärarna fokuserar mer på aktiviteten än på texten och läsaren. Studien visar även att lärarna upplever att deras undervisning har en positiv effekt på elevernas läsförståelse. En varierande undervisning där eleverna får olika svårighetsgrader på texter och arbetar i helklass, grupper och individuellt gynnar eleverna. De slutsatser som kan dras från denna studie är att lärares kompetensutveckling inom läsförståelse gynnar elevernas läsförståelse. Ytterligare en slutsats som kan dras är att eleverna gynnas av att läraren undervisar i lässtrategier i början av årskurs 1 i gymnasieskolan. Det är även viktigt att texterna som läraren väljer engagerar, motiverar och är meningsfulla för eleverna.