Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka språkets betydelse i de samhällsorienterande ämnena. För att åstadkomma detta tar vi hjälp av hur forskning belyser och hur de förmedlar ett språkutvecklande arbetssätt i so-ämnen, men även hur det förstärker elevernas språk- och kunskapsutveckling. Anledningen till att vi valde att fördjupa oss i elevers språkutveckling är främst att vi anser frågan vara relevant, då det ställs höga krav på elevers språkliga förmåga i de samhällsorienterande ämnena. Vår kunskapsöversikt kommer därmed ha fokus på hur man som lärare kan gå tillväga för att utveckla elevernas lärande inom språk och kunskapsutveckling. Med hjälp av olika databaser blev vår kunskapsöversikt komplett, vilket hjälpt oss hitta forskning med hjälp av olika vetenskapliga artiklar och referensgranskade bokkapitel. Resultatet av kunskapsöversikten visar att både språk- och kunskapsutveckling inom samhällsorienterande ämnena förstärks när eleverna får arbeta med olika modeller och metoder i undervisningen. För att en sådan utveckling ska uppnås behövs en del reflektion och en genomtänkt didaktisk planering från läraren. Forskningen har synliggjort att språkutveckling gynnar både första- och andraspråkselever.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur förskollärare, yrkesverksamma på mångkulturella förskolor, arbetar och förhåller sig till kulturella skillnader för att bidra till kulturell jämlikhet inom förskolans verksamhet. Studien bygger på en kvalitativ studie där vi intervjuade två förskollärare från två skilda avdelningar på en förskola i en mellanstor stad. Utifrån studiens syfte och frågeställningar valde vi att använda oss utav Vygotskijs sociokulturella perspektiv i vilket utgångspunkten utgår från tänkande, kommunikation samt relationer till och med andra människor. Studiens resultat visar att förskollärarna har ett grundläggande interkulturellt förhållningssätt genom bland annat bemötandet av barn och vårdnadshavare men att de på grund av begränsade kunskaper och erfarenheter inte har förmågan att tillvarata detta i planeringen av undervisningen. Resultatet visar även på att förskollärarna använder sig av kulturella verktyg i form av kommunikation samt interaktion när de exempelvis efterfrågar om det talas några andra språk i hemmet samt att förskollärarna kommunicerar med såväl barn som vårdnadshavare på andra språk än svenska. I studien framkommer det tydligt hur förskollärarna aktivt arbetar med att se till barns likheter i stället för barns olikheter av rädsla för att det skall uppfattas som förminskande av barn. I studien redovisas det för forskning vilken bland annat redogör för betydelsen av att lyfta fram både likheter samt olikheter som något positivt. Hur förskollärare ser på barns kulturella bakgrund samt olikheter är avgörande för om och på vilket sätt mångfalden synliggörs. I studien framkommer det hur arbetslaget försöker tillvarata barns kulturella olikheter genom att bland annat föra in fraser och ord på andra språk som anses vara relevanta för de barn som vistas på förskolan. I studien framkommer det att förskollärarna saknar verktyg för att tillvarata barns kompetenser i form av ett interkulturellt förhållningssätt är att resultatet visar hur endast ett barn i barngruppen använder sig av det engelska språket. Studiens slutsats redogör för hur ett interkulturellt arbetssätt handlar om att vara öppna för barns kulturella skillnader, språk samt barns olikheter. När förskollärare har förmågan att tillvarata barns olikheter och kulturella skillnader i meningsfulla samt sociala sammanhang möjliggörs det för ett ökat lärande samt utveckling av barns individuella utveckling, sociala kompetenser samt förståelse och respekt för varandras olikheter.

Övergången från förskolan till förskoleklass kan se olika ut i och mellan olika verksamheter. Vårt forskningsproblem har sin grund i de berättelser vi har fått från förskolepersonal, som uttryckt att det finns svårigheter mellan förskolans och förskoleklassens samverkan kring övergångar. Det tyckte vi var intressant men att gå vidare kändes övermäktigt med tanke på vårt tidsspann på två månader. Däremot stannade vi kvar i tankarna om övergången från förskola till förskoleklass. Istället för att utgå ifrån vårdnadshavarnas och pedagogernas berättelser så valde vi att undersöka utifrån ett barnperspektiv med hjälp av barns berättelser om övergången till förskoleklass. Syftet med denna studie är att undersöka barns berättelser och förväntningar om övergången från förskola till förskoleklass. Vilka känslouttryck finns i barnens berättelser? Hur kan en övergång till förskoleklass upplevas av förskolebarn? Vi har gjort en kvalitativ studie, där vi har intervjuat och fört fältanteckningar för att besvara syftet. Intervjuerna gjordes i fokusgrupper med fem deltagare åt gången där de fick frågor kring övergången till förskoleklass. Analysen av empirin har gjorts med hjälp av tematisk analys för att få en klar bild över empirin. Efteråt har materialet reducerats för att besvara syftet. Vårt teoretiska ramverk har gett oss verktyg för att analysera empirin och besvara vårt syfte. Vårt resultat visar att det finns likheter i barns berättelser om hur de upplever övergången. Vidare visar vårt resultat att pedagoger har en central roll över hur barn kan känna inför övergången. Vår studie har bidragit till en inblick kring hur barnen upplever övergången till förskoleklass.

Syftet med undersökningen är att undersöka svensklärares förhållningssätt till användandet av den estetiska uttrycksformen musik och hur musik kan stimulera elevernas språkutveckling i samband med svenska. Studien inleds med en kort bakgrund till vårt valda forskningsområde, följt av att vi presenterar arbetets syfte och frågeställningar. Därefter redogör vi för två teoretiska perspektiv – det multimodala perspektivet och det sociokulturella perspektivet och två centrala begrepp - estetiska uttrycksformer och mediering. Efter det avsnittet kommer ett kapitel om tidigare forskning som vi funnit intressant och relevant för vår studie. Därpå följer metodavsnittet där vi motiverar och argumenterar för kvalitativ metod och intervjuer samt de urval som gjorts i vår genomförda undersökning. Under samma kapitel framförs de forskningsetiska överväganden vi gjort mot bakgrund av Vetenskapsrådets – forskningsetiska principer (2002), det vill säga informationskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet och konfidentialitetskravet. Därefter redogör vi för vårt tillvägagångssätt och hur vi bearbetat vårt material. I det näst sista kapitlet redogör vi för studiens resultat som bygger på analys av materialet där vi knyter an till teorier och begrepp. Resultatet visar musikens påverkan på språkutvecklingen, lärares förhållningssätt till användningen av musik i svenskundervisningen och de svårigheter som kan uppstå. Slutligen förs en diskussion om arbetets upplägg och utfall, där vi bland annat riktar en kritisk blick mot vårt eget arbete och förslag på vidare forskning. Utifrån studiens resultat, drar vi slutsatsen att när det sker en ämnesintegrering mellan musik och svenska främjar det inte endast elevernas språkutveckling, utan även deras läs- och skrivutveckling. Genom musik ges eleverna möjlighet att uttrycka sina tankar och känslor med hjälp av hela kroppen och inte enbart genom det skrivna ordet.

Studien syftar till att bidra med kunskap om förskollärares inställning till digitala verktyg i förskolans undervisning, utifrån den reviderade läroplanen som trädde i kraft 1 juli 2019. Frågeställningarna som besvaras i studien är; vilken inställning har förskollärare till digitala verktyg i undervisningen samt vilka möjligheter och utmaningar förskollärarna anser att digitala verktyg ger i undervisningen. Detta är angelägna frågor att undersöka då området digitala verktyg har utvecklats kraftigt under kort tid och nu ska ingå som en naturlig del i undervisningen. Föreliggande studie tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där artefakter, mediering, interaktion, kommunikation, stöttning samt den proximala utvecklingszonen är centrala begrepp och används för att tolka och analysera data. För att få svar på frågeställningarna har data samlats in genom en internetbaserad enkätundersökning utformad som ett frågeformulär skickats ut. Resultatet baseras på 26 enkätsvar. Resultatet visar att förskollärares inställning till digitala verktyg är övervägande positivt. Förskollärarna ser både möjligheter och utmaningar med digitala verktyg i förskolans utbildning. Förskollärarna uttrycker att digitala verktyg får betydelse i undervisningen genom att hjälpmedlet används i ett pedagogiskt syfte, vilket anses främjar barns utveckling och lärande. Studiens resultat visar att förskollärarna uppskattar att de har en digital kompetens, samtidigt som de uttrycker att en av de största utmaningarna med digitala verktyg är den bristande kompetensen.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar av barns fria lek och deras egen roll i leken. Studien tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och har en fenomenografisk ansats. En kvalitativ forskningsmetod har använts med intervjuer av sex förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna uppfattar barns fria lek som viktig och att den bör ha en central roll i förskolan, men på grund av exempelvis tidsbrist kan den ibland bortprioriteras. Resultatet visar också att förskollärarnas uppfattningar är att de intar olika roller i den fria leken. En annan uppfattning är att samspelet i den fria leken mellan barn/barn och barn/förskollärare främjar barnets proximala utvecklingszon. Förskollärarna lyfter betydelsen av att ha en liknande syn på den fria leken för att skapa uppmuntrande och tillåtande miljö.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare förhåller sig till digitala verktyg i interaktion med flerspråkiga elever. Genomförandet av studien har skett med hjälp av kvalitativa metoder, där data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med elever och lärare i årskurs 4-6. Resultatet av studien visar på den betydande roll som kombinerad undervisning mellan digitala verktyg och analogiska redskap har för elevernas inlärning. Genom att använda digitala verktyg i samband med andra undervisningsmetoder kan eleverna dra nytta av ökad interaktion och engagemang i ämnet. Studiens slutsats understryker vikten av att hitta och integrera digitala verktyg på ett meningsfullt sätt för att främja elevernas utveckling och inlärning inom ämnet.

Ändamålet med vår studie är att undersöka vilka möjligheter till språkutveckling som finns i musik- och dramaundervisning med barn. I vårt arbete har vi begränsat oss till barn i de yngre åldrarna som är de vi utbildar oss till att undervisa, det vill säga de i förskoleklass till årskurs tre. Vi har observerat tre lektioner som inkluderar musik och/eller drama – en danslektion, en dramalektion samt en rytmiklektion. Vi har även intervjuat den danspedagog, dramapedagog respektive brasspedagog och de två rytmikpedagoger som höll i dessa pass. Vi frågar oss vilka aktiviteter i de observerade lektionerna som kan verka språkutvecklande för barnen och på vilka sätt utveckling av olika språkliga förmågor stöttas. Vi vill också komma åt musik- och dramapedagogernas syn på deras undervisning kopplat till språkutveckling. Det empiriska materialet granskades och resultatet analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att pedagogerna har en mycket positiv inställning till musik- och dramaundervisning med tanke på att det gynnar elevers språkutveckling. De förespråkar alla ett varierat arbetssätt där eleverna får möjlighet använda sig av olika uttryckssätt, vilket gör att barnens olika förmågor och behov är i fokus. Resultatet visar även hur eleverna får möjlighet att utveckla förmågan att använda språkets semiotiska, retoriska och utpekande funktion samt begreppsförståelse i samband med att de får använda sin kreativa förmåga och fantasi. Pedagogerna ser även sin stöttande roll som betydelsefull i undervisningen samtidigt som de låter elevernas inflytande, tankar, idéer och åsikter komma i första hand. Slutligen framkom det att pedagogerna känner en oro för att dessa arbetssätt får för liten plats i grundskolan och att det bland annat kan bero på lärarnas brist på kunskap och tid.

Med denna studie har vi undersökt hur läraren kan använda sig av arbetssättet transspråkande, metoden stöttning och hur läraren kan använda sig av stöttning för att tillämpa transspråkande i det svenska klassrummet. Forskningen kring området är baserat på internationell forskning som arbetat med transspråkande. Det beror på att det inte finns tillräckligt med forskning om transspråkande i Sverige. Det är även baserat på litteratur som berör stöttning och transspråkande arbetssätt. Slutligen beskrivs erfarenheten och åsikterna av fyra grundskollärare som arbetar med transspråkande i sitt flerspråkiga klassrum. Resultatet av undersökningen har visat att flerspråkiga elevernas språkkunskaper utvecklas genom att ha gett eleverna möjligheten till att använda sig av sina språk. Modersmålslärare, studiehandledare och klasskamrater bidrar även till språkutvecklingen av flerspråkiga elever.

The purpose of the study is to study the preschool teacher´s descriptions of their work to support multilingual children's language development and the strengthening of their identity in preschool. In order to achieve the aim, the following question has been formulated: What methods and materials do preschool teachers describe that they use to support multilingual children's language and identity in preschool? Previous research shows a lack of knowledge among educators about how they should work to be able to develop children's identity and support children's development in the Swedish language and the children's mother tongues. A qualitative method has been used in this study where interviews in combination with observations have been carried out at preschools in southern Sweden. The study's theoretical starting points are social constructionism and the sociocultural perspective. The results show that preschool teachers use the same working methods and methods to both develop children's language and communication skills but also to strengthen their identity. Methods and working methods that appear in the results include image support, body language, TAKK, language bags and the Kippin Family. The results of the study also show the importance of highlighting children's mother tongue and offering them security so that they can develop and form new skills. Finally, it emerged that the preschool teachers’ commitment and attitude affect children's learning and development in preschool. / Syftet med studien är att studera förskollärarnas beskrivningar kring sitt arbete föratt stödja flerspråkiga barns språkutveckling och stärkandet av deras identitet iförskolan. För att kunna uppnå syftet har följande frågeställning formulerats: Vilkametoder och material beskriver förskollärare att de använder för att stödjaflerspråkiga barns språk och identitet i förskolan? Tidigare forskning synliggörbristande kunskaper hos pedagoger kring hur de ska arbeta för att kunnautveckla barns identitet samt stödja deras utveckling i det svenska språket ochdet modersmål som de har. En kvalitativ metod har använts i denna studiedär intervjuer i kombination med observationer har genomförts på förskolor isödra Sverige. Studiens teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktionismoch det sociokulturella perspektivet. I resultatet framgår det att förskollärareanvänder samma material och metoder för att både utveckla barns språk ochkommunikationsförmåga men även för att stärka deras identitet. Metoder ochde fysiska artefakterna som framkommer i resultatet är bland annat bildstöd,kroppsspråk, TAKK, språkpåsar och Familjen Kippin. Studiens resultat visaräven betydelsen av att belysa barns modersmål och erbjuda dem trygghet föratt de ska kunna utveckla och bilda nya kunskaper. Slutligen framkom det attförskollärarnas engagemang och bemötande påverkar barns lärande ochutveckling i förskolan.