Spelling suggestions: "subject:"apecial support"" "subject:"epecial support""
41 |
Jurisdiktion och arbetsfördelning : Yrkesgruppers arbete med särskilt stöd i förskolanGäreskog, Petra January 2020 (has links)
The overall aim of this licentiate thesis is to increase our knowledge about the division of labor in the work with children in need of special support in preschools as described by the occupational groups of preschool teachers and special educational needs coordinators (SENCOs). This is explored in two separate studies. In the first study, the tasks, perceptions, and roles of SENCOs in preschools are examined. The study is part of a total population study where all SENCOs in Sweden (n = 4252) who were examined by the examination acts of the years 2001, 2007, and 2008 were sent a questionnaire. In a later phase of the procedure, the responses from SENCOs who work in preschools were extracted from the survey. These responses were analysed in Study I involving 523 participants. The results show that SENCOs’ working hours are primarily spent on consultation. SENCOs further report that they are able to influence their colleagues’ views on children's difficulties to a high degree. Most SENCOs in the study believe that the most important reason why children encounter difficulties in preschools is that preschools are poorly adapted to deal with children's differences. The results of this study are theoretically interpreted on the basis of Abbott's (1988) reasoning about jurisdictional control. Persson's (1998) two perspectives on different ways of understanding children's difficulties, namely a categorical and a relational perspective, are also used to interpret the results. Study II analyses how preschool teachers describe which occupational group claims jurisdiction over the work with children in need of special support. The data consist of interviews with 15 preschool teachers. The analysis of the data is based on Abbott's (1988) division of professional work into three aspects: a) formulating a problem, b) reasoning about the problem, and c) treating the problem. The results show that the area where preschool teachers claim jurisdictional control is related to the formulation of the problem. Preschool teachers do not, on the other hand, seem to claim jurisdictional control over the part of professional work that concerns reasoning about the problem. The results show a contradictory image of the treatment of the problem. Preschool teachers sometimes describe themselves as claiming jurisdictional control over treatment and other times describe how SENCOs have jurisdiction over the treatment of the problem. In the licentiate thesis, Abbott's (1988) reasoning about jurisdiction of occupational groups and Persson's (1998) categorical and relational perspectives for understanding children's difficulties are brought together and put in relation to different perspectives on inclusion.
|
42 |
Samverkan : En kvantitativ studie kring pedagogers samverkan med vårdnadshavare med barn i behov av särskilt stöd / Collaboration : A quantitative study on educators' collaboration with guardians with children in need of special support.Krantz, Sandra, Velander, Hanna January 2022 (has links)
Studien har en kvantitativ ansats där syftet är att ta reda på om samverkan mellan förskola och hem skiljer sig åt beroende på om barn är i behov av särskilt stöd eller inte, samt vilken profession som ansvarar för det. De två frågeställningar som definierar studiens syfte är: Vilken skillnad vid samverkan med vårdnadshavare finns beroende på om barnet är i behov av särskilt stöd eller inte ur personal i förskolans perspektiv? Har utbildningsgraden av personalen i förskolan någon betydelse för hur väl samverkan fungerar? Som metod användes en enkätundersökning som skickades ut till rektorer i förskolan som i sin tur skickade vidare enkäten till sina anställda. Resultatet visar att personalen i förskolan anser att samverkan fungerar mindre bra när barnet är i behov av särskilt stöd, trots att resultatet också visar att personalen lägger ner mer tid på samverkan i de fallen. Resultatet visade också att rektorerna är den profession inom ramen för förskolan som anser att samverkan med vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd fungerar mindre bra.
|
43 |
Förskolans utbildning utifrån barns rätt till stöd / Preschool education related to children's right to supportBlomberg, Git January 2022 (has links)
Licentiatuppsatsen handlar om förskolans utbildning utifrån barns rätt till stöd. Barns möjligheter till relationer, samspel och interaktion med sin omgivning påverkas av de förutsättningar som finns och skapas. Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare och rektorer beskriver sin förståelse av förskolans utbildning utifrån barn som anses vara i behov av särskilt stöd. I studien används en hermeneutisk forskningsansats tillsammans med ett systemteoretiskt perspektiv utifrån Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell (Bronfenbrenner, 1979, 1994) och bioekologiska modell (Bronfenbrenner & Morris, 2006). Semistrukturerade intervjuer har använts som metod. Totalt har 15 intervjuer genomförts med åtta rektorer och sju förskollärare. Studiens resultat visar att respondenterna anser att de arbetar med barn i behov av särskilt stöd men de har samtidigt svårt att definiera vilka barn som är barn i behov av särskilt stöd. De menar att alla barn, tillfälligt eller långvarigt, kan vara barn i behov av särskilt stöd och att barnen inte behöver ha någon funktionsnedsättning eller diagnos för att behöva stöd. Resultatet visar också att rektorer och förskollärare beskriver flera organisatoriska förutsättningar i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Rektorns ledarskap och hur det specialpedagogiska stödet organiseras i förskolan är exempel på organisatoriska förutsättningar. Pedagogiska strategier handlar till exempel om hur förskollärare arbetar nära barnen för att kunna se vad om händer i barngruppen och för att kunna ge stöd till barnen om det behövs. Den komplexitet som framträder i resultatet på samhälls-, organisations-, grupp- och individnivå skapar både möjligheter och utmaningar att möta alla barn och att utveckla en likvärdig utbildning i förskolan. / The aim of the study is to examine how preschool teachers and preschool principals describe their understanding of preschool's education based on children in need of special support. The following research questions are in focus: How do preschool teachers and preschool principals describe children who they consider to be children in need of special support? What organizational conditions in education for children in need of special supports do the preschool teachers and preschool principals describe? What pedagogical strategies in education for children in need of special supports do the preschool teachers and preschool principals describe? The study applies a hermeneutics framework and a system theoretical perspective. Bronfenbrenner's ecological model (Bronfenbrenner, 1979, 1994) and the further developed bioecological model (Bronfenbrenner & Morris, 2006), with its associated PPCT-components (process, person, context, time), are used. Semi-structured interviews have been used as a method. Fifteen interviews have been conducted, eight with preschool principals and seven with preschool teachers. The result shows that the respondents do consider themselves working with children in need of special support, but they explain that it is difficult to identify which children this applies to. They argue that all children can at some point, temporarily or permanently, need special support and the children do not necessarily need a diagnosis in order be in special needs. The result also shows that the preschool principals and the preschool teachers describe several organizational conditions that can be useful in their work with children in need special support. The leadership of the preschool principal and how the support to children in special need is organized are examples of organizational conditions. Other thing they discuss are the preschool staff´s education and competence. Pedagogical strategies are, for example, how preschool teachers describe their job near the children to monitor what happens in the child group and to be able to support the children. The results suggest that there are shortcomings regarding equity, based on the descriptions given by preschools teachers and principals. There are shortcomings in equity regarding educational issues and how the preschools organize and carry out the work with children in need of special support in preschool.
|
44 |
Övergången mellan årskurs 6 och årskurs 7 : Mentorers upplevelser och framgångsfaktorer ur ett specialpedagogiskt perspektivBrozin Forsberg, Jessica, Nyqvist, Malin, Ånger, Sofia January 2023 (has links)
Den här studien handlar om övergången mellan årskurs 6 och årskurs 7 för elever i behov av särskilt stöd. Syftet var att undersöka hur mentorer upplever övergångsprocessen samt vilka framgångsfaktorer och förbättringsområden de anser finns. För att undersöka detta valdes en kvalitativ ansats där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. I studien deltog sexmentorer som hade tagit emot en årskurs 7 vid skolstarten 2022. I analysarbetet användes en tematisk analys för att urskilja mönster, likheter och skillnader i det insamlade materialet. Nästa steg av analysarbetet handlade om att utröna huruvida teorin om KASAM (känslan av sammanhang) kunde urskiljas i mentorernas arbete i övergångar med elever i behov av särskilt stöd. Ämnet är högst aktuellt och denna studie bidrar till att skapa förståelse för att elevernas KASAM är viktig att ta hänsyn till vid stadieövergången. Övergången är en känslig period som kräver tid, systematiskt arbete och samarbete med vårdnadshavare vilket gynnar elever i behov av särskilt stöd. Vi upptäckte också att det särskilda stödet tenderar att minska i årskurs 7 vilket riskerar att leda till misslyckande. För att skapa goda övergångar som blir meningsfulla, hanterbara och begripliga för elever i behov av särskilt stöd krävs det tydliga riktlinjer och en vilja till samarbete mellan mentor, vårdnadshavare och elev. Vi hoppas att vi med denna studie ska kunna bidra till ett förändringsarbete på skolor som lyfter upp övergångsprocessen som en viktig del för elevernas välmående och kunskapsmässiga utveckling. / This study focuses on the transition between grade 6 and grade 7 for students in need of special support. The aim was to find out how mentors experience the transitionprocess and identify success factors and areas for improvement. To investigate this, a qualitative approach was chosen where data was collected through semistructured interviews. The study involved six mentors who had received a year 7 at the start of school in 2022. A thematic analysis was used to pick out patterns, similarities and differences in the collected material. The next step of the analysis was to find out whether the theory of SOC/KASAM (the sence of coherence) could be discerned in the mentors´work in transitions with students in need of special support.The topic is highly relevant, and this study contributes to understanding that students' sense of coherence (SOC/KASAM) is important to consider during the stage transition. The transition is a sensitive period that requires time, systematic work, and collaboration with guardians to benefit students in need of special support. We also discovered that the level of specialized support tends to decrease in grade 7, which risks leading to failure. To create successful transitions that are meaningful, manageable, and understandable for students in need of special support, clear guidelines and a willingness to collaborate among mentors, the home, and the students themselves are required. With this study, we hope to contribute to a process of change in schools that highlights the transition as an important part of students' well-being and academic knowledge development.
|
45 |
Extra anpassningar och särskilt stöd i matematik : Hur ser speciallärare i matematik på stödinsatser i matematikundervisningen?Jansson, Therése January 2015 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur speciallärare i matematik ser på extra anpassningar och särskilt stöd i matematikundervisningen. Studien har en hermeneutisk ansats och semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra speciallärare i matematik verksamma på F-6 och 7-9 skolor för att få en förståelse för hur speciallärare i matematik ser på de nya direktiven i skollagen kring stödinsatser. Som analysverktyg har gällande skollag, Lgr 11 samt Skolverkets allmänna råd använts men även olika specialpedagogiska perspektiv. Resultatet i studien visar att tre av speciallärarna i matematik ser extra anpassningar som ett enklare mellansteg mellan elevens behov och särskilt stöd men att anpassningar inte upplevs som en ny företeelse bland lärarna. Däremot är det ingen av speciallärarna i matematik som upplever att arbetet med extra anpassningar har minskat den administrativa bördan. I resultatet framgår även att speciallärarna i matematik inte upplever någon tydlig gräns mellan extra anpassningar och särskilt stöd utan det är insatsens karaktär som är avgörande. Resultatet visar också att omfattning, varaktighet och ingripande karaktär är viktiga parametrar i definitionen av särskilt stöd. I studien kan också olika specialpedagogiska perspektiv urskiljas vars betydelse framträder i speciallärarnas beskrivningarna av konsekvenserna för såväl skolans arbete som i förhållningssättet till elever i behov av stöd. För att de nya bestämmelserna kring stödinsatser ska få önskad effekt är det av betydelse att speciallärare i matematik har den kompetens som krävs för att bedöma och tolka extra anpassningar och särskilt stöd i syfte att kunna vägleda matematiklärare i arbetet mot att elever ska nå målen för utbildningen. / The aim of this study is to investigate special adjustments and special support in the mathematics education from a special education teacher in mathematics perspective. The study has a hermeneutical approach. Accordingly, semi-structured interviews with four special education teachers in mathematics from grade F-6 and grade 7-9 has been used to gain an understanding of how special education teachers in mathematics view the new directives in the school law regarding support measures. The analytical tools that has been used are the Swedish School Law, the curriculum (Lgr 11) , general advice from the Ministry of Education and perspectives on special education. The result of the study shows that three of the special education teachers in mathematics see the special adjustments as a path between the students’ needs and special support but the teachers doesn´t regard it as anything new. However, none of the special education teachers in mathematics notice any decrease in administrative burden in the work of special adjustments. Also noticeable from the results, is that the special education teachers in mathematics experience make no difference between the special adjustments and special support. Rather, it was the character of the special educational support that was definitive. The result also shows that the width, length and level of involvement are important indicators when measuring special support. In the study different perspective on special education can be noticed in the special education teachers in mathematics descriptions of the consequences for both the school's work as in the approach to students in need of support. So, if the new laws regarding special educational support will have the desired effect, it is necessary that the special education teachers in mathematics have the required level of competence to interpret what special adjustments and special support is and being able to guide teacher in mathematics to be able to guide students to achive the educational goals.
|
46 |
Att skapa förutsättningar för lärande-bärande broar mellan förskola och förskoleklassEliasson, Marie, Ljunggren, Jessica January 2019 (has links)
Syftet med vår studie är att ta reda på om det finns variationer i lärmiljöerna och arbetssätten i förskola och förskoleklass samt belysa hur pedagogerna ser på övergångar mellan förskola – förskoleklass. Vi vill även ta reda på hur pedagogerna uttrycker sig kring barn/elever i behov av anpassningar/särskilt stöd. Studien bygger på ett sociokulturellt perspektiv, där vi utgår från att lärandet sker i ett sammanhang, en kontext där mening skapas genom kommunikation. Människor befinner sig ständigt under utveckling och förändring och vi kan i alla situationer appropiera, alltså ta över och ta till oss kunskaper från våra medmänniskor. Det sociokulturella perspektivet har inspirerats av den ryske forskaren Vygotskij som menar att barnet utvecklas genom sina handlingar och sitt samspel med andra samt genom biologiska förändringar. Medierat lärande är ett lärande som sker genom att kunskap erövras på olika sätt och med olika verktyg. Genom att använda oss av det sociokulturella perspektivet i vår undersökning vill vi få syn på vilka arbetssätt som används och vilka lärmiljöer som byggts upp. Vilka möjligheter finns det för barnen/eleverna att kommunicera, appropiera och mediera? I studien har vi även undersökt hur pedagoger uttrycker sig kring barn/elever i behov av anpassningar/särskilt stöd samt betydelsen av goda övergångar mellan förskola - förskoleklass. Är det ett barn/en elev med särskilda behov, alltså det kategoriska perspektivet, eller är det ett barn/en elev i särskilda behov, det relationella perspektivet? Vi har genomfört studien med hjälp av intervjuer och observationer av lärmiljöer. Resultatet visar att lärmiljöerna i både förskolorna och förskoleklasserna erbjuder olika mötesplatser, olika möjligheter till kommunikation, olika konstellationer, olika material, olika hjälpmedel och olika miljöer för barnen/eleverna att mötas, kommunicera och utvecklas tillsammans i. Det som respondenterna uttrycker att de tror är den största skillnaden mellan förskola och förskoleklass, är att förväntningarna är större på barnen i omsorgs- och kunskapsbiten i förskoleklass än i förskolan. Flera av respondenterna uttrycker även att i förskolan ses det mer till hela barnet och barnen ges mer möjlighet och utrymme till att leka färdigt och till att samtala med varandra. Det går inte fastslå vilket perspektiv som råder varken i förskolan eller i förskoleklass. Det kategoriska perspektivet skulle kunna urskönjas bland annat när en förskoleklasslärare beskriver att alla förväntas göra likadant. Ibland skymtas det relationella perspektivet, då medvetenheten om det positiva med olikheter uttrycks och tanken att anpassa miljön och arbetssätten lyfts fram för att alla barn/elever ska lyckas. När det gäller överlämningarna från förskola till förskoleklass finns det ofta en utarbetad handlingsplan. Dock är meningarna om överlämningssamtalen olika. Någon av respondenterna uttrycker att överlämningssamtalen inte behövs, medan någon säger att fler professioner bör delta i så viktiga möten. / The purpose of our study is to find out if there are variations in the learning environments and working methods in preschool and preschool class, and to illustrate how the educators view transitions between preschool - preschool class. We also want to find out how the educators express themselves around children / pupils in need of adaptations / special support. Our study is based on a socio-cultural perspective, where we assume that learning takes place in a context, a context in which meaning is created through communication. People are constantly under development and change, and in all situations we can appropiate, thus take over and take on knowledge from our fellow human beings. The socio-cultural perspective has been inspired by the Russian researcher Vygotsky, who says that the child develops through his actions and his interaction with others and through biological changes. Mediated learning is a learning that takes place through knowledge acquired in different ways and with different tools. By using the socio-cultural perspective in our survey, we want to see which working methods are used and which learning environments have been built up. What opportunities are there for the children / students to communicate, appropiate and mediate? In the study, we also examined how educators express themselves around children / pupils in need of adaptations / special support. As well as the importance of good transitions between preschool - preschool class. Is it a child / student with special needs, the categorical perspective, or is it a child / student in special needs, the relational perspective? We have conducted the study with the help of interviews and observations of learning environments. The results show that the learning environments in both preschools and preschool classes offer different meeting places, different opportunities for communication, different constellations, different materials, different aids and different environments for the children / pupils to meet, communicate and develop together in. The biggest difference between preschool and preschool class is that the expectations are greater in the children in the care and knowledge bit in preschool class than in preschool. Several of the respondents also say that in the preschool, more is seen to the whole child and the children are given more opportunity and space to finish playing and to talk to each other. It is not possible to determine which perspective prevails in preschool or in preschool class. The categorical perspective could be discerned, among other things. When a preschool teacher teaches that everyone is expected to do the same. Sometimes the relational perspective is discerned, as the awareness of the positive with differences is expressed and the idea of adapting the environment and working methods is emphasized for all children / pupils to succeed. Regarding the handover from preschool to preschool class, there is often an elaborated action plan. However, the opinions about the handover talks are different. Some of the respondents say that the handover talks are not needed, while others say that more professions should participate in such important meetings.
|
47 |
Inkludering och barn i behov av särskilt stöd i förskolan : En kvalitativ studie utifrån förskollärares perspektiv / Inclusion and children in need of special support in preschool : A qualitative study from the perspective of preschool teachersSvensson, Hanna January 2019 (has links)
The purpose of the present study is to investigate preschool teachers' perceptions about how they work with responding to children in need of special support as part of the preschool's inclusion work. The study further includes what resources are available in the preschool to make the best possible for children in need of special support. The study is based on which working methods preschools use when including all children in preschool activities. The design of the environment is important for inclusion in the business. This study is based on a qualitative method with interviews as a way of gathering data material about the inclusion of children, even those in need of special support from legitimate-preschool teachers. It is based on interviews in five different communes to see differences and similarities between what resources and working methods the preschools have available to work with including all the children. The results indicate that it differs between the preschools for their resources and how they work with children in need of special support to include all children in the activities. There are differences in what the informants think about what children in need of special support are and some point out that it can be whole families that need support. All informants also explain about the design of the environment and how important it is in their work of including all the children. What all five preschools have in common is that they have special pedagogue available for their preschool teachers. The views that the data material is analyzed from are theories intersectional perspective and socio-cultural perspective. / Syftet med föreliggande studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om hur de arbetar med att bemöta barn i behov av särskilt stöd som en del av förskolans inkluderingsarbete. Studien innefattar vilka resurser som finns att tillgå i förskolan, för att göra bästa möjliga för barn i behov av särskilt stöd. Studien utgår från vilka arbetssätt som förskolor har gällande att inkludera alla barn i förskolans verksamhet. Miljöns utformning är betydelsefull för inkluderingen i verksamheten. Denna studie utgår från en kvalitativ metod, med intervjuer som samlar in datamaterial om inkludering och barn i behov av särskilt stöd från legitimerade förskollärare. Studien utgår ifrån intervjuer i fem olika kommuner för att se skillnader och likheter mellan vilka resurser och arbetssätt som förskolorna har till förfogande i arbetet. I resultatet framkommer det skillnader mellan olika förskolor med vilka resurser som finns att tillgå, hur pedagogerna arbetar med barn i behov av särskilt stöd och att inkludera alla barn i verksamheten. Det är skillnader på informanternas beskrivningar om barn som är i behov av särskilt stöd och några påvisar att hela familjer som är i behov av stöd. Det alla fem förskolorna har gemensamt är att de har tillgång på specialpedagog. Alla informanter förklarade även kring miljöns utformning som är en viktig del i arbetet för en inkluderande verksamhet. Synsätten som datamaterialet analyseras ifrån är teorierna intersektionellt perspektiv och sociokulturellt perspektiv.
|
48 |
"Konfliktungar" behöver inte alltid "hamna i stöket" : En kritisk diskursanalys av hur pedagoger konstruerar bilden av barn i behov av särskilt stöd som ofta hamnar i konflikter / “Conflict kids” do not necessarily have to end up “in trouble”Johansson, Caroline January 2018 (has links)
The aim of this study is to investigate how pedagogues through their language construct the concept of children in need of special support who often end up in conflicts. In this context the influence of two discourses from the scientific field of special pedagogy are analyzed: the psycho-developmental- and the relational discourse. The analysis also seeks to find whether pedagogues in this frame of discussion maintain or challenge traditional power relations between them and these children. The following questions are used to receive answers to the aim mentioned above: “How do the pedagogues describe the difficulties that the children exhibit in conflict situations?”, “What kind of support do the pedagogues consider the children to be in need of in their work with conflict management?” and “What are the consequences of the subject positions assigned to the children by the pedagogues?” The study is based on qualitative interviews with seven pedagogues from two different sections at the same preschool. In the analysis theoretical framework from social constructionism and, mainly, critical discourse analysis has been used. The choice to use critical discourse analysis also provided the study with a method, including linguistic features, in how to analyze the data. The key findings of this study showed that the pedagogues’ way of constructing the concept of children in need of special support, who often end up in conflict, differed depending on which discourse had the most influence in the pedagogues’ way of using their language. The psychodevelopmental discourse assigned the children with a subject position which did not provide them with power and impact in conflict situations. On the other hand, this proved to be the case when the words of the pedagogues were affected by the relational discourse. With impact of the relational discourse, in their way of using language, the pedagogues were also able to change traditional power relations between them and these children.
|
49 |
"Det kan vara svårt att sätta fingret på" : En studie om förskollärares uppfattningar och erfarenheter gällande arbetet med barn i behov av särskilt stöd / "It can be difficult to define" : Preschool teachers' perceptions and experiences regarding the work with children in need of special supportSeverinsson, Jenny, Andersson, Kristin January 2019 (has links)
Bakgrund: Barn i behov av särskilt stöd kan ses som ett komplext begrepp. En rapport från Skolinspektionen (2017) ligger till grund för uppsatsens motiv, rapporten visar att förskolepersonal ofta saknar en samsyn över vad särskilt stöd innebär och hur det särskilda stödet utformas. Den teoretiska ansats vår studie utgår från är socialkonstruktivistisk, där människors uppfattningar ses som socialt konstruerade. De analytiska begrepp som används i studien är det kompensatoriska perspektivet, det kritiska/relationella perspektivet och dilemmaperspektivet. Dessa används för att kunna problematisera och analysera förskollärares uppfattningar och erfarenheter om arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Syfte: Den här studien syftar till att problematisera arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Metod: I föreliggande studie används semistrukturerade intervjuer för att besvara våra frågeställningar. Nio förskollärare har intervjuats i en mellanstor kommun i Sverige. Resultat: Vi finner att förskollärarna anser att barn som avviker från normen, barn med språksvårigheter, barn med diagnoser och barn i gråzonen är de som är i behov av särskilt stöd. Inom temat barn i gråzonen beskrivs bland annat barn med utåtagerande, alternativt inåtvända beteenden och koncentrationssvårigheter. Det särskilda stödet utformas främst i helgrupp, genom bilder och tecken som stöd men även i mindre grupper och individuellt. Så gott som alla förskollärare betonar att deras bemötande är en central del i hur det särskilda stödet utformas. Slutligen anser nästintill alla förskollärare att även faktorer såsom ekonomi, tid och personaltäthet avgör hur särskilda stödet utformas.
|
50 |
"Alla barn är mer eller mindre i behov av särskilt stöd" : En kvalitativ studie med fokus på barn i behov av särskilt stöd / "All children are more or less in need of special support" : A qualitative study focusing on children in need of special supportLindeman Kim, Jenny, Brändström, Sara January 2019 (has links)
Studiens syfte är att belysa begreppet barn i behov av särskilt stöd. Detta har vi granskat genom att undersöka förskolepersonalens uppfattningar om vilka barn som kan tänkas vara i behov av särskilt stöd och hur arbetet med dessa barn i förskolan ser ut, samt vilket stöd dessa barn kan få. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och använt oss utav semi-strukturerade intervjuer och de respondenterna som deltog representerades av verksamma pedagoger i förskolan. Vi har sedan analyserat intervjustudien och studiens resultat tyder på att begreppet barn i behov av särskilt stöd är svårdefinierat och otydlig. Resultatet visade även att en diagnos i många fall kan underlätta arbetet för pedagogerna och de barn som är i behov av särskilt stöd, eftersom de lättare kan få tillgång till det stöd som behövs, exempelvis en resurs. Vår studie visade även på att pedagogernas bemötande, kunskap och kompetens om de barn som är i behov av särskilt stöd är viktigt för att kunna stötta barnen. Slutsatsen av vår intervjustudie blir att barn i behov av särskilt stöd är ett komplext område att förhålla sig till samt att, det krävs fördjupade kunskaper inom de olika områden som finns gällande barn i behov av särskilt stöd. Exempelvis fördjupade kunskaper om diagnoser, funktionsnedsättningar, språksvårigheter samt verktygens användningsområden. Slutsatsen blir även att tillgången till resurser är begränsad hos de förskolor som vi har besökt och det krävs oftast en diagnos eller uttalad funktionsnedsättning, för att pedagogerna i förskolans verksamhet ska få in resurser till ett barn som är i behov av särskilt stöd.
|
Page generated in 0.3741 seconds