Sammanfattning/Abstract Wiberg Storkamp, Annika (2022). Medvetenhet om ord- En studie om undervisning av ord och begrepp för elever med språkstörning. Speciallärarprogrammet inriktning grav språkstörning, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Studiens avsikt är att bidra med kunskap om några lärares och speciallärares förståelse av hur språklig tillgänglighet, samverkan, tidiga insatser och explicit undervisning av ord och begrepp kan stödja elever med språkstörning i sin ordförrådsutveckling. Därigenom kan lärare och speciallärare reflektera över sin egen syn på lärande, men även förstå andras. Medvetenhet om behovet av explicit undervisning av ord och hur skolans språkliga krav skapar utmaningar för både elever i språklig sårbarhet och deras lärare kan skapa möjligheter på organisations-, grupp- och individnivå. Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att bidra med kunskap om några lärares i åk F-3 och speciallärares förståelse av ordförrådsutvecklande undervisning och hur de menar att undervisningen kan stödja elever med språkstörning. Studien syftar även till att bidra med kunskap om hur dessa lärare beskriver samverkan och arbetssätt runt en språkligt tillgänglig undervisning och tidiga insatser. De preciserade frågeställningarna är följande:   ·       Vad uppfattar lärarna och speciallärarna som betydelsefullt i undervisningen för att stödja elevernas ordförrådsutveckling? ·       Hur beskriver lärarna och speciallärarna att de identifierar och följer upp elevernas behov av tidigt stöd och insatser i relation till elevernas ordförrådsutveckling? ·       Hur beskriver lärarna och speciallärarna att de samverkar runt en språkligt tillgänglig undervisning med fokus på elevernas ordförrådsutveckling?   Teori Examensarbetet förankras i sociokulturella teorier utifrån Lev Vygotskij och ett specialpedagogiskt, kommunikativt, relationsinriktat perspektiv (KoRP). De olika sociokulturella perspektiven är avsedda att komplettera, men också att samverka med varandra.  Metod Examensarbetet bygger på en kvalitativ metod och har en fenomenografik ansats. Datamaterialet har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer som kategoriserats och analyserats utifrån de valda teoretiska perspektiven.   Resultat Studiens resultat tyder på en variation i lärarnas kompetens och förståelse av betydelsefulla aspekter i undervisningen för att stödja inlärning av ord och begrepp för elever med språkstörning. Olika uppfattningar urskiljs även i vilken grad lärare och speciallärare samverkar runt en språklig tillgänglighet och stödjande insatser. Resultatet tyder på att det finns en gemensam förståelse om vikten av att tidigt identifiera elever i språklig sårbarhet. Däremot skiljer sig förståelsen och möjligheterna på organisations-, grupp och individnivå för hur de stödjande insatserna ska organiseras. De lärare och speciallärare som samverkar för att stödja elever i språklig sårbarhet ser möjligheter att förbättra sin undervisning av ord och begrepp och språklig tillgänglighet. De uppfattar ledningens stöd, samsyn, aktuell forskning och specialpedagogisk kompetens som betydelsefull för att stödja elevernas ordförrådsutveckling. Detta tyder på att organisationer som lägger stor vikt vid formell samverkan mellan lärare och speciallärare bidrar till att lärarna i högre grad erfar kunskaper och möjligheter att stödja elever i språklig sårbarhet.   Specialpedagogiska implikationer Enligt forskning lär sig elever ord genom samspel och interaktion med andra i en språkligt tillgänglig lärmiljö med språkliga mål, stödstrukturer och lärarnas mediering av ett välorganiserat innehåll. För att elever i språklig sårbarhet ska få djup förståelse av ord behövs en explicit undervisning med tydliga instruktioner av ordets form, betydelse och användning. Utifrån studiens resultat har samverkan, speciallärarnas kompetens och lärarnas förhållningssätt runt det specialpedagogiska stödet på skol, - grupp- och individnivå en central roll för att eleverna ska kunna arbeta i sin närmaste utvecklingszon. Speciallärarens inflytande behövs för att tidigt främja utveckling av ord och begrepp för elever i språklig sårbarhet.    Nyckelord Explicit undervisning, ordinlärning, språklig tillgänglighet, språklig sårbarhet, språkstörning

In today’s society, everyone should have the opportunity to study at university. To support this the Swedish government wants all universities to work with broadened participation. The term broadened participation was founded during the Bologna process to make sure the student populations at our universities represent the population in society at large. An important part of students' ability to complete their education is the university's library. In this study, I research what the Swedish universities offer in terms of help for students with neuropsychiatric disability. During interviews with representatives of the libraries at our largest universities, I aimed to discover what is being done to help these students and question what can be done by the libraries to improve the chances of success for neuropsychiatrically disabled students. The results from this study show certain similarities between how the universities worked, especially in regard to the use of speech synthesis and Legimus. Most university librarians felt they lacked the ability and knowledge to change the environment to be a better fit for their disabled students, and many craved a stronger interest from the people in charge.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka aktuell forskning om vilka anpassningar och metoder som används i undervisningen för elever språklig sårbarhet i andra länder, främst Europa. En systematisk litteraturstudie går ut på att sammanställa och analysera resultat av forskning publicerad i vetenskapliga artiklar. För att resultaten ska vara aktuella söks artiklar publicerade under de senaste tio åren som är granskade av andra forskare innan publicering (peer reviewed). Resultaten visar att det finns ett pågående arbete med elever i språkliga svårigheter på många olika nivåer i skolverksamheten. Extra anpassningar är inte specifika för en svårighet utan kan appliceras på andra, utvecklas och fungera för flera. Att utveckla berättandet hjälper elever vid skolstart med läsinlärningen hjälper eleverna att behärska skriftspråket. Slutsatser av arbetet är att lärare som kan mer om språkliga svårigheter har ett annat självförtroende när de arbetar med elever. Tidig stöttning och medvetenhet genom skolan är viktig för elever med olika svårigheter. / The purpose of this systematic literature study is to investigate current research on which methods are used in teaching pupils with language impairments in other countries, especially Europe. The method used is a systematic literature review. Research presented in scientific articles in different international scientific journals is compiled and analyzed. In order for the results to be current, the articles must be published during the last ten years and they also have to be peer reviewed. The results show that there is a continuous work with pupils with different kind of language impairment on many levels in schools. The adjustments can be applied on different students and many students may benefit from them. Students with language impairment often have problems in communicating with peers, something that becomes more obvious with older students and their relations. Oral narrative activities before the process of learning how to read help pupils reach literacy. The conclusion is that more teachers need to have a deeper knowledge of language impairments in order to support all students in a group or class. Early support and awareness through school years are important to students with different impairments.

Ståhl, Nadja och Öman Dubois, Malin (2020). Åt vilket håll behöver vi färdas? Skolledares, speciallärares och specialpedagogers varierade uppfattningar om specialprofessionernas kompetenser och roller. Speciallärarprogrammet, grav språkstörning, institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 högskolepoäng. / Which way do we need to go?School leaders and Special educators' varied views on the skills and roles of special professions

Sammanfattning/AbstractSundstedt, Kristina (2018). Läsförståelsen – en utmaning för elever med språkstörning. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie hoppas jag kan bidra till en större kunskap kring vilka svårigheter en elev med språkstörning kan ställas inför vid läsning och vilka metoder som är särskilt gynnsamma för att en elev med språkstörning ska utveckla sin läsförmåga. Det forskas en hel del om läsning och läsförståelse när det gäller elever med typisk språkutveckling men det finns inte så mycket forskning kring detta för elever med språkstörning. Det är viktigt att kunskapen om framgångsrika metoder får spridning både till lärare inom min egen verksamhet i specialskolan och till lärare som undervisar elever med språkstörning i vanliga grundskolor. Syfte och frågeställningarDenna studie har som syfte att genom en litteraturöversikt ta del av tidigare forskning för att identifiera några av de svårigheter en elev med språkstörning ställs inför vid läsning samt belysa vilka undervisningsmetoder som visat sig vara särskilt framgångsrika för att dessa elever ska utveckla sin läsförmåga. -Vilka svårigheter ställs en elev med språkstörning inför vid läsning?-Vilka undervisningsmetoder och strategier gällande textläsning är, enligt forskning, särskilt gynnsamma för att elever med språkstörning ska utveckla sin läsförståelse? -Hur kan läraren i sin undervisning arbeta pedagogiskt för att stärka läsförståelsen för elever med språkstörning?-Vilka framgångsrika vetenskapliga metoder är synliga i undervisningen i en specialskola? TeoriDenna studie utgår från det sociokulturella perspektivet med Vygotskijs (1934; 2001) teorier om tänkande och språk som grund där interaktionen spelar en avgörande roll för lärandet och språkutvecklingen. MetodI denna studie används en metodkombination där det empiriska materialet både grundas på en litteraturöversikt och en fallstudie. Litteraturöversikten består av insamlat och sammanställt material av tidigare studier inom det aktuella området. Resultatet från tidigare studier ligger till grund för fallstudiens utformning som är en metodkombination av observationer och semistrukturerade intervjuer. ResultatTidigare studier visar att det finns ett tydligt samband mellan nedsatt språklig förmåga och en svag läsförståelse. En elev med språkstörning har därför en betydligt sämre läsförmåga än en elev med typisk språkutveckling och ställs inför olika svårigheter vid läsning både när det gäller att avkoda en text och när det gäller att förstå en text. De aktiviteter som görs i undervisningen före, under och efter läsningen har enligt forskning visat sig viktiga för hur elever tar sig an och förstår en text. För elever med språkliga svårigheter har det visat sig gynnsamt för läsförståelsen att komplettera läsningen med information från andra källor, att använda reciprok undervisning, att explicit undervisa i lässtrategier och att låta eleverna dramatisera innehållet i texten. Det finns en medvetenhet hos de intervjuade pedagogerna om att dessa faktorer gynnar elevernas läsförståelse och flera av dessa framgångsrika metoder används i undervisningen. Specialpedagogiska implikationerDet är viktigt att alla elever oavsett språkliga och kognitiva förutsättningar får stöd i att utveckla sin läsförmåga. Därför är det angeläget att alla undervisande lärare kan vägleda i textläsning genom att använda olika tankestödjande modeller och lära ut olika lässtrategier, detta oavsett om undervisningen sker i specialskola eller i den vanliga grundskolan. Majoriteten av eleverna med språkstörning har sin skolgång i den vanliga grundskolan varför det är viktigt att denna kunskap sprids. Nyckelordläsförståelse, lässtrategier, reciprok undervisning, simple view of reading, språkstörning

Osman, Mouna (2020). Kartläggning av nyanlända elever. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.

Sammanfattning/AbstractKarim, Carina (2019), De fem förmågorna. Lärares tolkning och användning i pedagogiska planeringar. Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Malmö Högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDet förväntade kunskapsbidraget är att ge ett perspektiv i diskussion kring de fem förmågornas användning i undervisningen i specialskolan.Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att ge ett bidrag till kunskapen om och förståelse för vilken variation som finns bland lärare på en specialskola i synen på de fem förmågorna som enligt Svanelid (20014) genomsyrar läroplanen, i vilken grad lärare på en specialskola använder sig av förmågorna i den pedagogiska planeringen samt vilka anpassningar som görs för att elever med grav språkstörning framgångsrikt ska utveckla förmågorna.•Hur återspeglar sig synen på de fem förmågorna i lärarnas pedagogiska planering?•I vilken utsträckning använder sig lärare på en specialskola sig av Svanelids (2014) förmågor i sin pedagogiska planering.•Vilka olika aspekter framträder i synen på förmågorna?•Vilka anpassningar av undervisningen kan identifieras i de pedagogiska planeringarna för elevgruppen?TeoriStudien vilar på Vygotskijs sociokulturella kunskapsteorier (Vygotskij, 1999). Analysen är gjord med stöd av Bronfenbrenners ekologiska systemteori (Bronfenbrenner, 1979). De fem förmågorna har sitt ursprung i Blooms taxonomi. MetodEmpirin kommer ur kvantitativ analys av lärarnas planeringar och kvalitativa intervjuer av lärare som valts ut utifrån de insamlade planeringarna. Syfte med intervjuerna är att synliggöra fenomen. ResultatUndersökningen är för liten för att ge en generell bild till hur det verkligen förhåller sig i frågan. Den kan däremot ge ett bidrag till kunskapen om vilka olika synsätt som finns på förmågornas betydelse samt variationen i hur de lärs ut. På just den här skolan har lärarna stor variation i sin syn på de fem förmågorna. I intervjuerna framkom att kommunikativ- och begreppslig förmåga var de förmågor med störst samsyn. Det var även de förmågorna som omnämndes i samtliga pedagogiska planeringar som innehöll någon form av förmåga. Tidigare studier (Darwazeh, 2016) visar att lärare ofta lägger fokus på de två lägsta kunskapsnivåerna, minnas och förstå i Bloom Taxonomi. I The Big 5, förmågorna skulle de lägsta nivåerna av förmågor kunna uppfattas av lärarna som kommunikativ förmåga och begreppsförmåga.Studien visar även att det saknas en samsyn kring den pedagogiska planeringens utformning trots att ett myndighetsgemensamt dokument används.Specialpedagogiska implikationerDe specialpedagogiska implikationer som framkommit är behovet av fortbildning bland lärarna på skolan i Scaffolding och annan stöttning som elever med grav språkstörning är beroende av. Nyckelordförmågor, grav språkstörning, lärares pedagogiska planering, specialskola, The Big 5.

Sammanfattning/Abstract Ericson Hallström Annika & Morän Jeanette (2018). Kunskaper, utmaningar och anpassningar – En studie om generell språkstörning ur ett elev-, lärar- och specialpedagogperspektiv. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragI dagens informationssamhälle är språklig och kommunikativ kompetens nyckelförmågor eftersom det ställs stora krav på dessa. Enligt läroplanen (Lgr11) har skolan i uppdrag att förbereda eleverna för att leva och verka i samhället. Läroplan (Lgr11) och skollag (2010:800) säger vidare att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Vi hoppas och tror att vi genom vår studie kan bidra med att skapa förståelse för och sprida kunskaper kring generell språkstörning. Vi vill lyfta de utmaningar som pedagoger och elever möter i skolans verksamhet och vilka anpassningar och insatser som kan gynna lärandet och måendet för elever med generell språkstörning. Det är angeläget för oss som blivande specialpedagoger att ta del av och lyfta fram aktuell forskning kring generell språkstörning för att i vårt framtida yrke som specialpedagoger kunna handleda personal, driva specialpedagogiskt förändringsarbete och anpassa lärmiljöer på bästa sätt för elever.Syfte Syftet med vårt arbete är att ur ett elev-, lärar- och specialpedagogperspektiv undersöka vilka kunskaper det finns om generell språkstörning på några skolor samt vilka utmaningar respektive grupp upplever sig möta rörande generell språkstörning. Vi avser också undersöka vilka insatser och anpassningar som kan gynna lärandet för elever med generell språkstörning. Frågeställningar•Vilka kunskaper anser våra informanter att det finns kring generell språkstörning? •Vilka utmaningar upplever våra informanter att de möter rörande generell språkstörning?•Vilka insatser och anpassningar kan gynna lärandet för elever med generell språkstörning? TeoriI vår studie utgår vi ifrån ett sociokulturellt perspektiv där Vygotskijs tankar om att inlärning är en social process som sker i kommunikation med andra anammas. Vi utgår också ifrån ett relationellt perspektiv där omgivningens syn på eleven och interaktionen mellan eleven och dess omgivning är avgörande. Dessa båda perspektiv hjälper oss att belysa de fenomen som vi undersöker.MetodStudien är en kvalitativ studie med en fenomenologisk ansats. Undersökningsmaterialet har tagits fram genom semistrukturerade intervjuer med två elever, en lärare och tre specialpedagoger. Intervjuerna transkriberades och innehållet bearbetades genom att vi tematiserade och kategoriserade intervjusvaren. ResultatResultatet visar att p.g.a. att det funnits så många begrepp kring språkstörning så har det varit svårt att sprida kunskaper om diagnosen generell språkstörning. Utifrån resultatet kan vi också se att det finns ett behov av fortbildning kring generell språkstörning inom skolans verksamhet. En fortbildning som tydliggör hur komplex diagnosen är, vilka svårigheter eleverna kan ha och hur diagnosen kan yttra sig. Samtidigt bör fortbildningen innehålla praktiska delar där pedagoger får lära och pröva de anpassningar som gynnar lärandet för elever med generell språkstörning. Vi kan utifrån resultatet också se vikten av kunskaper om och användandet av det kooperativa lärandet i undervisningen. Utifrån resultatet kan vi även se att det har betydelse för elevernas lärande och kunskapsutveckling när de får stödstrukturer och strategier och blir involverade i sin lärprocess. Resultatet visar att digitala hjälpmedel, stödstrukturer o.s.v. är anpassningar som gynnar lärandet men de kan aldrig ersätta den betydelse som relationer har för lärandet. Resultatet visar sammantaget att samarbete och relationer mellan elever, föräldrar och pedagoger spelar roll för hur eleven trivs och lyckas i skolan.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagoger kan i sitt arbete med skolutveckling och anpassningar presentera ny forskning och bidra med nya kunskaper kring anpassningar och insatser som gynnar elever med generell språkstörning. Specialpedagogen kan också aktivt lyfta fram elevernas egna röster. På så vis kan specialpedagoger vara med och skapa bättre förutsättningar för elever med generell språkstörning så att de lyckas i skolan och bibehåller en god självkänsla. Som specialpedagoger blir vårt arbete viktigt för att finna fler vägar för att alla elever ska ha en möjlighet att få lyckas i skolan. Det här kan vi som specialpedagoger göra genom handledning och samtal med lärarna som jobbar närmast eleverna. Specialpedagogen kan också i sin roll skapa mötesplatser där olika professioner kan mötas och samverka för att på det viset gynna elevernas utveckling och lärande. En annan viktig specialpedagogisk implikation är att specialpedagoger kan driva skol- utvecklingsarbete genom att vara med och skapa ett relationellt synsätt på skolor. Specialpedagoger kan genom utvecklingsarbete skapa förebyggande och åtgärdande insatser som riktas mot olika nivåer i skolans organisation. NyckelordAnpassningar, generell språkstörning, kommunikation, lärande, relationer, samarbete, utmaningar.

Sammanfattning/Abstract Sander, Emelie (2018). Kommunikationsstödjande inlärningsmiljö för elever med språkstörning. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Förhoppningen med detta examensarbete är att fler skolor ska se till den fysiska inomhusmiljön för elever med språkstörning. Att skolor och pedagoger kan använda sig av Julie Dockrells et al (2015) observationsprotokoll vid olika placeringar av till exempel material och möbler inom klassrummet för att hjälpa elever med språkstörning så mycket det går inom ramen för den fysiska inomhusmiljön. Syfte och frågeställningar Syftet med arbetet är att få en inblick i hur den fysiska miljön är utformad för elever med språkstörning i årskurs 1–3. Hur bör den fysiska miljön vara utformad utifrån aktuell forskning inom språkutvecklande arbete och hur upplever pedagoger vad som fungerar i klassrummet. I arbetet vill jag observera klassrumsmiljön utifrån Dockrells (2015) observationsprotokoll, utifrån detta vill jag sedan undersöka och synliggöra vilka anpassningar av miljön som lärarna upplever som framgångsrika för elever med språkstörning. Målet med undersökningen är att på sikt kunna handleda pedagoger kring arbetet med den fysiska miljön för att stödja elever med språkstörning på bästa sätt. Preciserade frågeställningar • Hur bör lärare utforma den fysiska inomhusmiljön utifrån tillgänglig forskning för att stödja elever med språkstörning? • Hur resonerar lärare kring den fysiska inomhusmiljön för elever med språkstörning? 3 Teori Teorin i arbetet grundar sig på det sociokulturella perspektivet där interaktion, kommunikation och samspel mellan individer och miljö spelar stor roll för språkinlärningsmöjligheter. Metod I uppsatsen kombinerades systematisk observation utifrån ett protokoll och semistrukturerade intervjuer. Resultat Resultatet visar på att i de observerade klassrummen används en kommunikationsstödjande inlärningsmiljö men lärarna är inte medvetna om forskningen. Specialpedagogiska implikationer Det är viktigt att som pedagog vara medveten om vad som gynnar klassen i helhet och speciellt elever med språklig sårbarhet, till exempel språkstörning när det gäller inlärningsmiljön. Att hur jag som pedagog kan stödja den processen är viktig. Speciallärarens roll i detta är att hitta relevant forskning som stödjer en god kommunikationsmiljö, till exempel från Dockrell (2015) och hjälpa lärarna att se att forskningen finns och hur den kan användas på bästa sätt.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattningar kring elever med stödbehov på grund av språklig sårbarhet i ämnet engelska i vuxenutbildningen, för att utreda vilka mekanismer som påverkar lärares uppfattningar och därmed vilket stöd eleven faktiskt får.Metoden är semistrukturerad intervju där informanten ges möjlighet att utforma öppna svar. Därefter analyseras lärarnas uppfattningar genom att studera vad som utmärker lärarnas använda språkbruk (diskurs) i sammanhanget, med hjälp av kritisk diskursanalys och Faircloughs tredimensionella modell som verktyg och sätts i förhållande till begreppen normalitet och avvikelse. Resultatet visar att lärare i engelska på en av Sveriges större komvuxenheter har påtagligt bristfälliga kunskaper om språkstörning och språklig sårbarhet och därmed vad diagnosen innebär för svårigheten i skolsituationen, vilken didaktik som krävs och hur stöd utformas. Remittering sker istället till resursteamet (elevhälsovårdsteamet) med motiveringen tidsbrist. Diskursanalysen av intervjusvaren visar två rådande diskurser som styr de intervjuade lärarnas synsätt: den ideala eleven som en föreställning om vad som är normalitet gällande elevens egenskaper, beteende och förhållningssätt, som samverkar med diskursen om den undervisande läraren; en konstruerad sanning om läraruppdragets utformning och utförande. Förställningarna ovan föranleder ett binärt synsätt hos lärarna som bygger på att det i lärarens uppdrag ingår att definiera elever utifrån konstruktioner av normalitet och avvikelse som avgör i vilken mån lärarnas förmåga att lyckas i sitt uppdrag försvåras. Definitionen blir individbunden istället för miljöbunden och sätts i förhållande till vilken grad eleven uppfyller eller kontrasterar från kriterierna för den ideala eleven. Lärarnas egen kompetens blir aldrig en uttalad påverkande faktor i den diskursordning de är inneslutna i. Skolan blir i sammanhanget en socialiserande institution där lärarnas diskursiva praktik och den sociala praktiken om normalitet och avvikelse konstituerar varandra, vilket föranleder exkluderingsprocedurer då elever som avviker från idealet utestängs från att kunna uppnå det.