Sammanfattning/Abstract Forslund, Therese och Walleng, Linda (2024). ”Att tillsammans fundera och utveckla”. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Vår studie förväntas bidra med kunskap om hur skolor arbetar med kompetensutveckling för pedagoger som enbart undervisar elever med språkstörning. Genom att kartlägga kompetensutvecklingsinsatserna förväntas studien kunna bidra med kunskap om pedagogers upplevelse om den kompetensutveckling de tar del av. Studien redogör för upplevda möjligheter och utmaningar i relation till kompetensutveckling. En kartläggning av respondenternas förståelse för vetenskapliga begrepp och hur den kompetensutveckling de erhåller relaterar till aktuell forskning.     Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur kompetensutvecklingsinsatser, genom kartläggning, beskrivs av pedagoger och rektorer i en kontext där de endast möter elever med språkstörning. Mot bakgrund av syftet formuleras följande preciserade frågeställningar:   Hur upplevs den kompetensutveckling som bedrivs på skolor för elever med språkstörning? I vilka avseenden upplevs kompetensutvecklingsinsatserna vila på vetenskaplig grund och främja elevernas lärande?   Teori I studien används systemteorins beskrivningar utifrån Bronfennbrenners (1979) ramverk för att kartlägga pedagogers kompetensutveckling på olika nivåer.  Kompletterande teoretiskt perspektiv som studien kommer att vila på är Hargreaves (1998) teori om skolans kultur.   Metod Studien använder flermetodsforskning genom enkät innehållande frågor med öppna och slutna frågeställningar. Empirin består av 39 enkätsvar från pedagoger och rektorer. För att bearbeta enkätsvaren användes en tematisk analys där empirin också speglades mot studiens teoretiska begrepp.   Resultat Studiens resultat visar att det finns en otydlighet kring vad som betecknas som kompetensutveckling samt en osäkerhet gällande kompetensutvecklingsinsatsernas syfte och mål. Även om resultatet visar att hälften av de svarande är nöjda med sin kompetensutveckling upplever majoriteten av respondenterna en bristande möjlighet att påverka innehållet vilket de önskar.  Studiens resultat visar att huvudman styr en stor del av kompetensutvecklingen, vilket kan skapa motsättningar mellan skolans övergripande mål och verksamhetens behov. En slutsats i den här studien är att den kompetensutveckling som genomförs inte alltid kommuniceras eller förankras med pedagogerna. Dessutom indikerar resultaten att det finns utrymme för förbättring när det gäller pedagogernas kompetensutveckling gällande innehåll, genomförande och metoder. Respondenternas svar tyder på att de vill utvecklas och ta till sig ny kunskap tillsammans med kollegorna. Studiens resultat visar även att pedagogerna har olika tolkningar av vetenskapligt förhållningssätt och upplever utmaningar med att integrera forskning i undervisningen. Resultatet belyser att lärares kompetensutveckling är ett utvecklingsområde.   Specialpedagogiska implikationer Speciallärarens roll är enligt examensordningen (SFS 2017:1111) bland annat att visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och ha insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Specialläraren kan därför ses som en viktig länk, med det ena benet i verkligheten tillsammans med elever och lärare och det andra benet i en vetenskaplig grund med insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Med god insyn i såväl verksamhetens behov samt forskningsläget kan specialläraren motivera relevant kompetensutveckling som gynnar både elever med språkstörnings lärande men också utveckla de undervisande lärarnas kompetens.   Nyckelord Lärares professionsutveckling, Kompetensutveckling, Skolutveckling, Språkstörning, Vetenskaplig grund.

This systematic review aims to investigate what interventions have shown to be effective in strengthening students’ cognitive abilities and working memory and how language-related abilities are affected among students with developmental language disorder (DLD). All the articles included show evidence that cognitive training and interventions for the working memory directly affect students’ cognitive abilities and transfer to other domains, such as language abilities.

Diagnosen språkstörning är en diagnos som till dags datum ter sig vara relativt okänd. Syftet med denna studie är utöka kunskapen om speciallärares/specialpedagogers roll i arbetet och samverkan med/kring elever med diagnosen språkstörning. 12 speciallärare/specialpedagoger verksamma inom förskoleklass och årskurs 1-3 intervjuades utifrån följande frågeställningar: Hur beskriver specialpedagoger och speciallärare diagnosen språkstörning? Hur beskriver de sitt arbete med och sin samverkan kring elever med diagnosen språkstörning? Vilka gynnsamma faktorer beskrivs av speciallärarna och specialpedagogerna, samt vilka svårigheter och utmaningar har iakttagits när de arbetar med och samverkar kring elever som har en språkstörningsdiagnos?  Studien har en kvalitativ ansats och det insamlade materialet analyserades utifrån Bronfenbrenners bioekologiska systemteori samt olika specialpedagogiska perspektiv. Resultatet visade på en bred samverkan på många plan ute i skolverksamheterna för att kunna stötta eleverna med språkstörning och ge dem en fungerande skolgång med god språklig utveckling. Speciallärare och specialpedagoger fyller en viktig funktion i denna samverkan. Det visade sig också att regionernas och kommunernas logopeder inte samverkar med skolans speciallärare och specialpedagoger i tillräcklig omfattning, och att respondenterna önskar mer stöd ifrån logopeder. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning.

Syftet med denna studie var att få en fördjupad förståelse av vilka förutsättningar och kunskaper lärare har för att främja språk-, läs- och skrivutveckling hos elever med språkstörning samt undersöka vilka metoder lärarna använder för att undervisa dessa elever. Med en kvalitativ forskningsmetod genomfördes fjorton semistrukturerade intervjuer med lärare från förskoleklass till årskurs nio. Urvalet gjordes från två kommuner och samtliga informanter var antingen utbildade lärare eller har en påbörjad lärarutbildning. Empirin tolkades utifrån en tematisk analys och genererade fyra teman. Det sociokulturella perspektivet var den teoretiska utgångspunkten och har genomsyrat analysen. Resultaten visade att det finns en differens mellan styrdokumentens mål och löfte om stöd och lärarnas förutsättningar att genomföra stödet. Lärarna har inte förutsättningar eller kunskap att möta elever med språkstörning och kan därför inte genomföra sitt uppdrag utifrån skollagen och styrdokumenten vilket leder till en frustration hos lärarna. Dessa elever riskerar därför att halka efter i skolan vilket i förlängningen kan leda till ett utanförskap eftersom det svenska samhället kräver en viss nivå av läs- och skrivförmåga.

The purpose of this study was to investigate what efforts some teachers and special needs teachers at primary schools think are needed at the organizational, group and individual levels to provide support for students with Developmental Language Disorder (DLD). Furthermore, it was investigated which supportive strategies and teaching methods teachers and special needs teachers applied and how the learning environment could be favourably designed. The study was based on a qualitative method with semi structured interviews and observations. The result shows that principals' priorities and the presence of speech therapists at schools affect what support participants experienced they received. The participants are guided by a relational perspective where the focus is on how the linguistic and physical learning environment can support the students. To provide that support, students with DLD should be carefully charted and they are favored by a clarifying pedagogy. The adjustments aimed at students with DLD benefit all students.

The aim of this study was to investigate the parents´ perspective of school, their experience of having a child with developmental language disorder (DLD) and their quality of life. A qualitative interview guide was used in three interviews with parents and a survey was answered by 76 parents. The material was analysed using thematic analysis and sorted into three main themes; effects on quality of life, experience we can learn from, and support for children in school. Teachers' relational skills and knowledge of DLD are of great importance. The results show that pupils with DLD are at risk of feeling depressed and that many parents are forced to fight for their children’s rights, to receive feedback, and have functional communications with teachers and other members of the school staff. In conclusion; everyone in school needs to meet parents with openness and accessibility, show understanding and work to eliminate obstacles in school. Furthermore, it is necessary to improve teachers´ knowledge about developmental language disorder.

Problemområdet i denna uppsats rör matematiksvårigheter hos elever med språkstörning på gymnasiet. Bakgrunden är bland annat den rapport från SPSM (2018) som visar att rutiner kring elever med språkstörning på gymnasiet är bristfälliga samt en stor mängd forskning som konstaterar att det finns ett samband mellan språkstörning och matematik. Uppsatsens syfte är att synliggöra denna grupp genom att undersöka hur några elever med språkstörning på gymnasiet upplever och har upplevt sina matematiksvårigheter. Eftersom undersökningen utgår ifrån elevperspektivet valdes semistrukturerade intervjuer som metod. De fem deltagarna har alla diagnosen språkstörning, går på gymnasiet och har inte klarat gymnasiets första matematikkurs på utsatt tid.        Elevernas berättelser och upplevelser diskuteras utifrån attributionsteorins modell om hur vi attribuerar våra motgångar och framgångar. Det framkommer att alla eleverna har fått kämpa med matematiken genom hela sin skolgång. Eleverna förklarar sina svårigheter till övervägande del med stabila, det vill säga oföränderliga, faktorer, både sådana som ligger utanför dem själva (externa) och sådana som ligger inom dem själva (interna). Varken eleverna själva eller lärare de mött, har kopplat ihop matematiksvårigheterna med diagnosen språkstörning.        Utifrån resultaten diskuteras bland annat vikten av kunskap om sambandet mellan språkstörning och matematiksvårigheter hos matematiklärare samt samarbetet mellan denne och specialläraren med inriktning språk-, skriv- och läsutveckling. Vidare diskuteras organisatoriska förändringar som skulle kunna underlätta för den här elevgruppen och att man bör ha i beaktande hur upprepade misslyckanden resulterar i minskad motivation. Detta är särskilt relevant för elever, som förklarar sina motgångar med stabila, oföränderliga faktorer, då det minskar möjligheten att ta vara på den kapacitet de har. / The research problem in this thesis concerns mathematical difficulties in pupils with specific language impairment (SLI) in upper secondary school. A large amount of research shows that there is a connection between specific language impairment and mathematical difficulties and a report from SPSM (2018) states that routines concerning pupils with SLI in upper secondary school are deficient. The purpose of the thesis is to make this group more visible by examining how some pupils with SLI in upper secondary school experience, and have experienced, their mathematical difficulties. Since the study is based on the student perspective, semi-structured interviews were chosen as a method. The five participants have all been diagnosed with SLI and attend upper secondary school.        The students' stories and experiences are discussed based on the model of attribution theory, which describe how we attribute our adversities and successes. It appears that all the students have been struggling with mathematics throughout their schooling. Students explain their difficulties predominantly with stable, i.e. unchanging, factors, external as well as internal. Neither the students themselves nor the teachers they encountered have linked the mathematical difficulties with the diagnosis SLI.        Based on the results, the importance of more knowledge among mathematics teachers about the relationship between SLI and mathematical difficulties is discussed, as well as the importance of collaboration between mathematics teachers and special education teachers. Furthermore, organizational changes that could facilitate this student group are discussed and moreover that one should consider how repeated failures result in reduced motivation. This is particularly relevant for students, who explain their setbacks with stable, unchanging factors, as it reduces the ability to take advantage of their capacity.

<p>Language impairment affects the ability to communicate. Children with languageimpairment have difficulties in using language in interaction to various degrees, and the contributions of the conversational partner are of great importance. The use of languagein interaction can be analysed by means of conversation analysis. The purpose of thepresent study was to study interaction of a group of pre-school children with language impairment with four different conversational partners. These were a peer with languag eimpairment, a peer with typical language development, a pre-school teacher and a parent. This study also intended to analyze the conversations in terms of similarities and differences between the participation frameworks. In all, 12 conversations were analyzedby using conversation analysis. A number of phenomena of interest were identified. The frequency of occurence of some of these phenomena was calculated to complement the qualitative analysis. The results show a number of phenomena occurring where mutualunderstanding is present and when it is limited. These phenomena are sequencing in theform of initiative-response and question-answer, back-channelling, development of conversational topic, breakdown, non-sequencing, topic drift, repair, clarification requestand confirmation. The results also demonstrate differences in the conversations betweenthe participation frameworks with reference to the frequency and the distinction of thephenomena. The greatest differences are found between child-child and adult-childconversations. The pre-school teacher and the parents ask more questions and use more clarification requests and confirmations than the children with language impairment. The development of conversational topics is more distinct in child-adult conversations. The development of conversational topics also occurs to some extent in conversations between two children with language impaiment. In conversations between a child withlanguage impairment and a child with typical language development this phenomenon isgenerally indistinct. Utterances lacking topical coherence in relation to each other areonly distinctly occuring in conversations between two children with language impairment. The pre-school teacher and the parents all perform more distinct other repairsthan the children with language impairment.</p> / <p>En språkstörning påverkar den kommunikativa förmågan. Barn med språkstörning harolika grad av svårighet i språklig interaktion med andra människor och samtalspartnern spelar en betydande roll. Samtalsanalys är ett sätt att analysera den faktiskaspråkanvändningen. Syftet med föreliggande studie var att studera interaktion hos engrupp förskolebarn med språkstörning i fyra olika deltagarstrukturer. De olika deltagarstrukturerna var samtal med ett annat barn med språkstörning, ett barn medtypisk språkutveckling, en person ur förskolepersonalen samt en förälder. Vidare syftade studien till att analysera likheter och skillnader i samtalen mellan de olika deltagarstrukturerna. Totalt analyserades 12 samtal med samtalsanalys, conversationanalysis (CA). Under analysen valdes ett antal fenomen ut och kompletterandeberäkningar gjordes på några av de utvalda fenomenen i samtalen. Resultatet visar att detfinns ett antal fenomen som belyser samförståelse och begränsad samförståelse i samtalen. Dessa fenomen utgörs av sekvensering i form av initiativ-respons och frågasvar, återkoppling, utvecklande av samtalsämne, sammanbrott, icke-relevant svar, yttrande som inte ämnesmässigt koherent i förhållande till föregående yttrande, ämnesglidning, reparation, begäran om förtydligande samt bekräftande av föregående yttrande. I resultatet framkommer skillnader i samtalen mellan de olika deltagarstrukturerna med avseende på hur ofta dessa fenomen förekommer och hur tydliga de är. De största skillnaderna återfinns mellan barn-barn- och barnvuxensamtalen. Personalen och föräldrarna ställer fler frågor samt begär förtydligande och bekräftar föregående yttrande i större utsträckning än barnen med språkstörning. Utvecklande av samtalsämne är tydligast i barn-vuxensamtalen. Utvecklande av samtalsämne förekommer också i viss utsträckning i deltagarstrukturen barn med språkstörning-barn med språkstörning. I deltagarstrukturen barn med språkstörning-barn med typisk språkutveckling är detta fenomen generellt otydligt. Yttranden som saknar ämnesmässig koherens i förhållande till varandra är endast tydligt förekommande ideltagarstrukturen barn med språkstörning-barn med språkstörning. Personalen och föräldrarna utför tydligare annan reparationer än barnen med språkstörning.</p>

Language impairment affects the ability to communicate. Children with languageimpairment have difficulties in using language in interaction to various degrees, and the contributions of the conversational partner are of great importance. The use of languagein interaction can be analysed by means of conversation analysis. The purpose of thepresent study was to study interaction of a group of pre-school children with language impairment with four different conversational partners. These were a peer with languag eimpairment, a peer with typical language development, a pre-school teacher and a parent. This study also intended to analyze the conversations in terms of similarities and differences between the participation frameworks. In all, 12 conversations were analyzedby using conversation analysis. A number of phenomena of interest were identified. The frequency of occurence of some of these phenomena was calculated to complement the qualitative analysis. The results show a number of phenomena occurring where mutualunderstanding is present and when it is limited. These phenomena are sequencing in theform of initiative-response and question-answer, back-channelling, development of conversational topic, breakdown, non-sequencing, topic drift, repair, clarification requestand confirmation. The results also demonstrate differences in the conversations betweenthe participation frameworks with reference to the frequency and the distinction of thephenomena. The greatest differences are found between child-child and adult-childconversations. The pre-school teacher and the parents ask more questions and use more clarification requests and confirmations than the children with language impairment. The development of conversational topics is more distinct in child-adult conversations. The development of conversational topics also occurs to some extent in conversations between two children with language impaiment. In conversations between a child withlanguage impairment and a child with typical language development this phenomenon isgenerally indistinct. Utterances lacking topical coherence in relation to each other areonly distinctly occuring in conversations between two children with language impairment. The pre-school teacher and the parents all perform more distinct other repairsthan the children with language impairment. / En språkstörning påverkar den kommunikativa förmågan. Barn med språkstörning harolika grad av svårighet i språklig interaktion med andra människor och samtalspartnern spelar en betydande roll. Samtalsanalys är ett sätt att analysera den faktiskaspråkanvändningen. Syftet med föreliggande studie var att studera interaktion hos engrupp förskolebarn med språkstörning i fyra olika deltagarstrukturer. De olika deltagarstrukturerna var samtal med ett annat barn med språkstörning, ett barn medtypisk språkutveckling, en person ur förskolepersonalen samt en förälder. Vidare syftade studien till att analysera likheter och skillnader i samtalen mellan de olika deltagarstrukturerna. Totalt analyserades 12 samtal med samtalsanalys, conversationanalysis (CA). Under analysen valdes ett antal fenomen ut och kompletterandeberäkningar gjordes på några av de utvalda fenomenen i samtalen. Resultatet visar att detfinns ett antal fenomen som belyser samförståelse och begränsad samförståelse i samtalen. Dessa fenomen utgörs av sekvensering i form av initiativ-respons och frågasvar, återkoppling, utvecklande av samtalsämne, sammanbrott, icke-relevant svar, yttrande som inte ämnesmässigt koherent i förhållande till föregående yttrande, ämnesglidning, reparation, begäran om förtydligande samt bekräftande av föregående yttrande. I resultatet framkommer skillnader i samtalen mellan de olika deltagarstrukturerna med avseende på hur ofta dessa fenomen förekommer och hur tydliga de är. De största skillnaderna återfinns mellan barn-barn- och barnvuxensamtalen. Personalen och föräldrarna ställer fler frågor samt begär förtydligande och bekräftar föregående yttrande i större utsträckning än barnen med språkstörning. Utvecklande av samtalsämne är tydligast i barn-vuxensamtalen. Utvecklande av samtalsämne förekommer också i viss utsträckning i deltagarstrukturen barn med språkstörning-barn med språkstörning. I deltagarstrukturen barn med språkstörning-barn med typisk språkutveckling är detta fenomen generellt otydligt. Yttranden som saknar ämnesmässig koherens i förhållande till varandra är endast tydligt förekommande ideltagarstrukturen barn med språkstörning-barn med språkstörning. Personalen och föräldrarna utför tydligare annan reparationer än barnen med språkstörning.

No description available.