Syfte och frågeställningar Examensarbetets syfte är att bidra med kunskaper om hur några speciallärare kartlägger och identifierar nyanlända elever i grund- och gymnasieskolan med troliga specifika språk-, skriv- och lässvårigheter, såsom språkstörning och dyslexi, till skillnad från mer vanliga andraspråkssvårigheter som uppstår i mötet med det nya språket. Vi vill lyfta några speciallärares uppfattningar och beskrivningar om kartläggning till ytan och öka förståelsen hos berörda aktörer inom och utanför skolan. Målet är att utveckla och stärka de rutiner som omgärdar speciallärares befintliga arbete med denna elevgrupp så att nyanlända i behov av särskilt stöd bereds större möjlighet till specialpedagogiskt stöd. Examensarbetet är ett litet bidrag till ett mycket större forskningsfält som handlar om att främja inkludering och motverka utanförskap. Våra frågeställningar är: - Hur får speciallärare kännedom om nyanlända elever med språksvårigheter? - Vilka metoder och verktyg använder sig speciallärare av för att identifiera nyanländamed troliga specifika språk-, skriv- och lässvårigheter? - Vad krävs för att en nyanländ elev med språksvårigheter ska få specialpedagogiskt stöd? Teori Resultatet speglas mot den sociokulturella teorin samt kritiskt- och dilemmaperspektiv. Metod Metodansatsen är en kvalitativ intervjustudie med en fenomenologisk ansats. Datainsamlingsmetoden består av semistrukturerade intervjuer med företrädesvis speciallärare med, mer eller mindre, erfarenhet av arbete med nyanlända elever. Analysmetoden är en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Examensarbetets resultat visar på vikten av att rektor/skolan/huvudman har rutiner runt de nyanlända och flerspråkiga eleverna. Det visar dessutom att speciallärare måste inse sin betydelse och definiera sin roll i de nyanlända och flerspråkiga elevernas lärmiljöer för att möjliggöra för elevgruppen att få specialpedagogiskt stöd vid behov. Samverkan på olika nivåer, i och utanför skolans organisation, och dialogen aktörer emellan är själva motorn i speciallärares arbete med att identifiera nyanlända elever med troliga specifika språk-, skriv- och lässvårigheter. Att vara en “spindel i nätet” mellan olika aktörer och “en nagel i ögat” på ledningen med stöd av forskning. Likställt är de materiella verktyg, eller artefakter, som speciallärare använder sig av för att kartlägga elevernas svårigheter och behov. I relation till testmaterial har examensarbetet synliggjort att det i nuläget inte finns några flerspråkiga språktest som är helt tillförlitliga. Det finns därför inga skäl för speciallärare, rektorer med flera att invänta en eventuell logopedutredning om det enda skälet är att eleven ska tillhandahålla specialpedagogiskt stöd som den enligt Skollagen (SFS 2010:800) är berättigad till oavsett. Det får som konsekvens att om en nyanländ elev, efter en kartläggning/bedömning med hänsyn tagen till dess första- och andraspråk, tycks ha specifika svårigheter ska ett specialpedagogiskt stöd ges! Specialpedagogiska implikationer Specialpedagogiska implikationer berör framförallt avsaknaden av tillförlitliga flerspråkiga språktester. Forskningen visar att en specifik svårighet inte är isolerad till ett språk utan visar sig på/i samtliga språk. Den visar också att desto tidigare en svårighet identifieras och adresseras desto tidigare kan adekvata insatser sättas in. Avsaknad av rutiner kring den specialpedagogiska verksamheten i ärende som rör nyanlända är dessutom en källa till frustration som flera informanter förmedlar. Denna pedagogiska sårbarhet (Bruce, 2018), där vänta-och-se-attityder, nån-annan-ism och låga förväntningar förekommer, försätter eleven i språklig sårbarhet (Bruce, a.a). Samtal på olika nivåer i verksamheten, med varje nyanländ elevs bästa för ögonen, är därför av avgörande betydelse. Skolverkets obligatoriska ”Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper” är att betrakta som ett viktigt underlag för dessa samtal. Det är således dags att uppdatera de rutiner som håller tillbaka och fördröjer insatser som skulle kunna stötta elevgruppens språk- och kunskapsutveckling.

Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om ordförrådsutveckling och dess främjande avseende elever med språkstörning, utifrån några lärares, speciallärares och skollogopeders beskrivningar. Elever med språkstörning utvecklar inte sina språkliga förmågor i samma takt som jämnåriga och utveckling av ordförrådet är ett vanligt svårighetsområde hos dessa elever. Ordförrådet spelar en avgörande roll för förståelsen i all undervisning och därför riskeras måluppfyllelsen hos elever med ordförrådssvårigheter. Den teoretiska ramen för studien utgörs av teorier om lexikala nätverk samt sociokulturell teori. Studiens ansats är fenomenografisk och empirin har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkommer informanternas beskrivningar av hur svårigheter med ordförrådet yttrar sig, hur lärmiljön kan göras språkligt tillgänglig samt hur ordförrådsutvecklingen kan stimuleras och stödjas, både i klassrumsundervisningen och den individanpassade undervisningen. Informanterna beskriver att elever med språkstörning kan ha svårt att uttrycka sig, uttala och mobilisera ord vid olika tillfällen. Deras svårigheter med språklig förståelse påverkar förmågan att förstå innehållet i genomgångar, instruktioner och texter. I resultatet återfinns exempel på generella anpassningar i den ordinarie undervisningen som kan öka den språkliga tillgängligheten; en tydlig lektionsstruktur, muntliga och skriftliga instruktioner, visualisering, symbolstöd, konkret material och digitala lärverktyg. I studien ges exempel på hur ordförrådsundervisningen kan se ut för att stödja elever med språkstörning såsom högläsning, gemensam läsning samt läsgrupper där nya ord förklaras och knyts till elevernas erfarenheter. Ett fördjupat arbete med ämnesspecifika och ämnesövergripande ord beskrivs som innebär att ordet förklaras och knyts till en bild, sak eller erfarenhet samt används i språkliga aktiviteter. Förförståelse, många exponeringar och repetition är gynnsamt. Vid skrivande kan ordmobilisering underlättas av bilder, startmeningar, ordbankar, synonymlistor och ordprediktionsprogram. Resultatet visar att elever med språkstörning behöver mycket stöd, både i klassrumsundervisningen och individuellt. Speciallärarens roll blir att uppmärksamma språksvårigheterna, stödja läraren med ordförrådsundervisning i klassrummet och skapa en språkligt tillgänglig lärmiljö samt tillämpa individanpassade insatser för att stödja ordförrådsutvecklingen. / The purpose of this qualitative study is to provide further knowledge regarding vocabulary development of students with Developmental Language Disorder (DLD). It is based on the feedback from class teachers, learning support teachers and educational speech therapists. Students with DLD do not advance in their language skills at the same rate as their peers and vocabulary development is a common area of difficulty for these students. Vocabulary plays a crucial role in the process of learning and therefore poses a risk of not reaching the students full potential. The theoretical framework for this study consists of theories of lexical networks and sociocultural theory. The study approach is phenomenographic and the empirical evidence was obtained through semi-structured interviews. The results outline the assessors descriptions of how the challenges with vocabulary manifest itself whilst outlining how to create language-accessible learning environments. They also define how the development of vocabulary can be stimulated and supported, both in the classroom and through individualised learning. The assessors describe that students with DLD may have some difficulty expressing themselves, pronouncing and mobilising their words in certain situations. Their difficulties with linguistic comprehension affects the ability to understand the content of the teaching, instructions and texts. Results include examples of general adaptations in ordinary teaching that can increase language accessibility; a clear lesson structure, oral and written instructions, visualisation, symbol support, concrete material and digital learning tools. This study gives examples of what vocabulary teaching may look like when supporting students with DLD, like reading aloud, shared reading and reading groups where new words are explained and linked to the students experiences. In-depth work with specific and interdisciplinary words means that the word is explained and linked to an image, item or experience and used in linguistic activities. Prior understanding, increased exposure and repetition are all beneficial. When writing, word mobilisation can be facilitated by pictures, starting sentences, word banks, thesaurus lists and word prediction programs. End results show that students with DLD need a lot of support, both in the classroom and individually. The learning support teacher's role will be to bring attention to any language difficulties, support the teacher with vocabulary teaching in the classroom, create a linguistically accessible learning environment and provide individualised support to aid vocabulary development.

Syftet med föreliggande studie var att göra jämförelser mellan små barn med typisk språklig utveckling och små barn med språkstörning avseende impressivt och expressivt ordförråd samt användning av gester. Fyra barn med typisk språkutveckling rekryterades till studien. Dessa barn var köns- och åldersmatchade med redan insamlat material från fyra barn med språkstörning. Åldrarna på barnen (en flicka, tre pojkar) var 33–51 månader. Impressivt och expressivt ordförråd testades med Picture Naming Game (PiNG) och testsituationen videofilmades för att möjliggöra undersökning av barnens användning av deiktiska, ikoniska och emblematiska gester. Resultaten visar att barnen med typisk språklig utveckling på gruppnivå erhöll ett högre resultat på PiNG jämfört med de matchade barnen med språkstörning. Barnen med typisk utveckling utförde ett lägre antal totalt använda gester, ett lägre antal deiktiska och ikoniska gester samt hade färre gester synkroniserade med tal jämfört med barnen med språkstörning. Barnen med typisk språklig utveckling utförde fler emblematiska gester samt hade en högre andel gester synkroniserade med tal än barnen med språkstörning. Endast en av de uppmätta skillnaderna uppnådde statistisk signifikans vilket identifierades i användandet av emblem under expressiva testuppgifter där TD-gruppen använde signifikant fler emblem än barnen i DLD-gruppen. Då inga signifikanta skillnader förelåg mellan gruppernas totala PiNG-resultat och användning av gester gjordes en gemensam korrelationsanalys där en stark och signifikant negativ korrelation (p=0,01832) mellan barnens ålder och användning av ikoniska gester identifierades. Resultatet i föreliggande studie indikerar att gestanvändningen kan vara värdefull att inkludera vid bedömning av barn och utredning av eventuell språkstörning. Det finns dock behov av fler studier inom detta område och analys av en större mängd data behövs. / The purpose of the present study was to make comparisons between young children with typical language development and young children with developmental language disorder regarding impressive and expressive vocabulary and use of gestures. Four children with typical language development were recruited to the study. These children were sex- and age-matched with already collected data from four children with language impairment. The ages of the children (one girl, three boys) were 33- 51 months. Receptive and expressive vocabulary was tested with the Picture Naming Game (PiNG) and the test situation was video recorded to enable examination of the children's use of deictic, iconic and emblematic gestures. The results show that the children with typical language development at the group level obtained a higher result on the PiNG compared to the age- and gender matched children with a developmental language disorder. The children with typical development performed a lower number of total gestures, a lower number of deictic and iconic gestures as well as fewer gestures synchronized with speech in comparison to the children with developmental language disorder. The children with typical language development performed more emblematic gestures and had a higher percentage of gestures synchronized with speech than the children with language disorder. Only one significant difference was identified between the groups. Statistical significance was identified in the use of emblematic gestures during expressive tasks of PiNG where the children in the TD-group used significantly more emblematic gestures than the children in the DLD-group. As there were no significant differences between the groups regarding the total result of PiNG and the use of gestures, a joint correlation analysis was performed where a strong and significant negative correlation (p=0.01832) between the children's age and the use of iconic gestures was identified. The results of the present study indicate that the use of gestures can be valuable to include when assessing children and investigating possible language disorders. However, there is a need for more studies in this area and analysis of a larger amount of data is needed.

Elever med språkstörning kan ha stora svårigheter att ta till sig undervisningen på grund av bristande språklig förmåga. Detta är något som tydligt kan ses i de samhällsorienterade ämnena då dessa innehåller ett mer abstrakt språk än elevernas vardagsspråk.    Det finns väldigt lite forskning att finna gällande lärares arbete med elever med språkstörning i SO-ämnena. Denna studies syfte är att undersöka just hur lärare kan arbeta med anpassningar och språkutvecklande undervisning för att utveckla ämneskunnandet för elever med språkstörning.  Detta görs genom en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med sex lärare på tre olika skolor. De ger sin bild av elever med språkstörningar idag för att arbetet ska kunna besvara hur lärare anpassar undervisningen, hur de ser på sin kompetens samt hur de arbetar språkutvecklande. I deras svar kunde man tydligt se kopplingar till speciellt den sociokulturella teorin och en språkinriktad undervisning, något som sedan arbetet tar upp. Resultatet som blir tydligt i studien är att bildstöd, grupparbete och digitala hjälpmedel är de största anpassningarna som de flesta lärare använder. Dock vill många lärare ha större kompetens kring språkstörningar och flera skulle önska att språkutveckla sin undervisning ännu mer men att de känner att de inte får stöd i detta arbete. Slutsatsen och diskussionen som uppkommer är att det inte finns ett tydligt rätt svar i hur dessa anpassningar påverkar eleverna då det i svenska källor pratas mycket om bildstöd medan internationella källor inte nämner det. Det kan därför vara så att vi överskattar vikten av de anpassningar vi har i Sverige. Det är därför tydligt att det behövs mer forskning likt denna, både nationellt och internationellt, kring språkstörning inom SO-ämnena då det saknas mycket information vilket gör att det som lärare är svårt att veta hur man ska göra för att bäst nå dessa elever.

Syftet med denna studie var att lyfta fram sex förskollärares upplevelser kring arbetet med barn som har språkliga svårigheter. Studien baseras på en kvalitativ forskningsundersökning där förskollärarna intervjuades genom frågor som handlade om deras förutsättningar, metoder, stöttning för barnen, utmaningar och samarbetet. Studien utgår ifrån ett fenomenologiskt perspektiv där epoché, fenomen, livsvärld, meningsbärande enheter och essens är de centrala begrepp som används i koppling till analysen. I resultatet och analysen framställs det som ansågs vara kärnan i förskollärarnas upplevelser utifrån det som togs upp under intervjuerna. Här läggs fokus på språkmedvetet arbete, synligheten av svårigheter, tiden, vikten av att se varje barn och det viktiga samarbetet. / The purpose of this study was to highlight six preschool teachers' experiences of working with children with language difficulties. The study is based on a qualitative research where the preschool teachers were interviewed through questions about their conditions, methods, support for the children, challenges and cooperation. The study is based on a phenomenological perspective where epoch, phenomenon, lifeworld, meaning-bearing units and essence are the central concepts used in connection with the analysis. In the results and analysis, what was considered to be the core of the preschool teachers' experiences is presented based on what was raised during the interviews. Here, the focus is on language-aware work, the visibility of difficulties, time, the importance of seeing each child and the important collaboration.

Developmental language disorder (DLD) is a communication disorder which can greatly affect a child’s ability to achieve academic goals. In Sweden, all children have the right to receive the support they need in school. To ensure the needs of students with DLD are being met, more studies are needed regarding teachers’ knowledge about DLD as a diagnosis, their experiences related to working with these students, and their experiences of relevant interprofessional teamwork. The purpose of this study is therefore to shed light on the professional situation for teachers of students with DLD. The results of the study are based on focus group interviews with 19 teachers from 17 different counties in Sweden. The interviews were transcribed and then analyzed using content analysis. The study found that the participating teachers experience DLD as a diagnosis which greatly affects students’ goal achievement as well as their socio-emotional well being. The participants also underlined the lack of instruction related to DLD in teacher training programs and described that this lack of instruction sometimes led them to feel unprepared in their work with these students. Interprofessional collaboration was lifted as an especially important aspect of work with children with DLD, but many experienced the circumstances at their workplace as suboptimal for effective teamwork. The teachers specifically expressed a desire for more collaboration with SLPs and highlighted the importance of knowledgeable and competent school leadership. The results of the study indicate a need for children with DLD to be more highly prioritized both in the education of teachers but also in the allocation of resources within schools. Additionally, in order to achieve more equitable access to education for these students, teachers feel that SLPs need to be more closely involved at the school level. / Likvärdig utbildning för barn med språkstörning - En studie om måluppfyllelse, erfarenheter och deltagande