Syftet med studien är att undersöka om lärare uppfattar kooperativt lärande som ett språkutvecklande arbetssätt för elever med svenska som andraspråk. I studien undersöks dessutom hur lärarna ser på modersmålsanvändningen för sina elever med svenska som andraspråk. De teorier och den tidigare forskning som vi grundar vårt arbete i berör sociokulturellt perspektiv, teorier kring kooperativt lärande men även språkutveckling och språkutvecklande arbetssätt för elever med svenska som andraspråk. Undersökningen bygger på kvalitativa undersökningsmetoder i form av intervjuer och observationer. Intervjuerna och observationerna genomfördes på två skolor i olika kommuner. I analys av resultatet har innehållsanalys använts där vi kategoriserat och färgkodat insamlade data. I resultatet och analysen redogör vi för hur verksamma lärare ser på kooperativt lärande, språkutveckling och elevers användning av modersmål i sitt klassrum. I vårt resultat har vi fått fram att lärarna anser att kooperativt lärande är ett arbetssätt som kan vara språkutvecklande för elever med svenska som andraspråk. Resultatet visar även att elevers användning av sitt modersmål uppmuntras i olika grad beroende på vilken lärare eleven har.

Higher education expands and Swedish universities are obliged to strive for widened recruitment (SCB u.å.; SFS 1998:1434). However, admission to university doesn´t mean a graduation is guaranteed and the teachers’ training programme for Swedish upper secondary education struggles especially with a large number of defections (UKÄ 2017). The student role concerns both rights and obligations (UKÄ 2020) but how does students perceive these aspects when failing an important exam? This study aims to demonstrate in what way students manage misfortunes in their studies and how this reflect the way they perceive their role as students. The empirical material consists of interviews with 8 teacher training students, all experienced in failing exams in one way or another. The analysis of the student’s reflexive processes is accomplished through the lens of different approaches of agency (e.g. Ketokivi & Meskus 2015; Erofeeva 2019) and Mead’s view of reflexivity within social interactionism theory (Lundin 2008). The result shows that failing exams has many implications for the student role, both practically and at an ontology level connected to the future role as a teacher. The students picture themselves as constantly trying to read what is asked of them since the requirements for passing an exam are vague and differ between courses. The students consider themselves responsible for failing, but when it comes to their strategies to comprehend a new test their agency has an outlook orientation including other actors, objects and material settings. This suggests that the students are in need of a concrete structure to accomplish their studies, which addresses time, physical objects and significant others.

Identity creation in friendship circles. A qualitative study on young adults' identity  creation in friendship circles.  All social contexts consist of norms and expectations, which presupposes a structure that highlights desirable behavior. This also happens among friendship circles, and a central challenge for young adults thus becomes reading the situation and adapting to confirm that expectations are met. Previous research informs how social media and the influence of friends influence the individual's identity creation. The purpose of the studies is to investigate young adults' identity creation with a focus on friendship circles. In order to answer this in the best way, the essay is based on a qualitative research method with inspiration from the phenomenological orientation. This is realized through semi-structured interviews with eight respondents from the local environment. Self-identity, Habitus and impression control are the theories used to analyze the results. Overall, the results show that the individual's behavior patterns change in different social contexts and that friends have an influence on identity creation. There is a clear adaptation, which is perceived as natural. / Alla sociala sammanhang består av normer och förväntningar, vilket förutsätter en struktur som belyser önskvärt beteende. Detta sker även bland vänskapskretsar och en central utmaning för unga vuxna blir därmed att läsa av situationen och anpassa sig för att bekräfta att förväntningarna möts. Tidigare forskning upplyser hur sociala medier och vänners betydande påverkar individens identitetsskapande. Syftet med studien är att undersöka unga vuxnas identitetsskapande med fokus på vänskapskretsar. För att på bästa sätt besvara detta utgår uppsatsen från en kvalitativ forskningsmetod med inspiration från den fenomenologiska inriktningen. Detta realiseras genom semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter från närmiljön. Självidentitet, Habitus och intrycksstyrning är teorierna som används för att analysera resultatet. Sammantaget visar resultatet att individens beteendemönster förändras i olika sociala sammanhang och att vänner har ett inflytande på identitetsskapandet. Det sker en tydlig anpassning som upplevs naturlig.

Syftet med studien är att ta reda på vilka uppfattningar låg och mellanstadielärare har om kooperativa strategier i sin matematikundervisning, vilket sätt lärarna uppfattar att eleverna gynnas kunskapsmässigt och socialt när de arbetar med kooperativa strategier, samt lärarnas uppfattning av de mest förekommande kooperativa strukturer och strategierna i matematikundervisningen. Fem lärare som aktivt arbetar kooperativt i sin matematikundervisning har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna anser att eleverna gynnas av kooperativa strategier då det främjar elevernas lärande, sociala förmågor och att eleverna blir mer engagerade och aktiva. Eleverna får träna på det sociala samspelet där eleverna tillåts att diskutera, samarbeta och utbyta kunskaper med varandra. Lärarna upplever att de får en större inblick över vilka matematiska förmågor eleverna kan, och vilka förmågor de behöver träna på när de arbetar med kooperativa strategier. Lärarna anser att elevernas kommunikativa förmåga och samarbetsförmåga gynnas positivt när de tilldelas möjlighet att kommunicera och diskutera matematik. Vidare menar lärarna att eleverna även lär sig sätta ord på sina kunskaper.

I vår uppsats har vi undersökt orsaker till korruption i två specifika fall inom offentlig förvaltning. Dessa benämner vi som "Göteborgsfallet", allmänt känt som "muthärvan i Göteborg" samt "Sigtunafallet" vilket är ett fall mellan Socialdemokraterna och byggbolaget PEAB. Som underlag har vi haft tidningsartiklar och rapporter. Analysen av fallen har skett med hjälp av metodologiska analytiska verktyg. Vidare har vi använt oss av tematiska studier utifrån syfte och frågeställningar. Vi kom fram till att korruption förekom, att institutionella faktorer spelade in och att dessa möjligen förstärktes genom New Public Management till följd av att förvaltningarnas tidigare starka normer försvagades.  Med två fallstudier kan inga generella slutsatser fattas. Däremot kunde ändå institutionella strukturer förklaras som bidragande faktorer till korruptionen. Allt kan dock inte skyllas på New Public Management. Speciellt utmärkande var en tystnadskultur i Göteborgs-fallet, som gjorde att man inte slog larm eller kanske till och med uppfattade handlingarna som tillåtet. I Sigtuna-fallet fanns det en form av vänskapskultur och en uppfattning om att man ökar effektiviteten. Uppluckringen av regler och normer inom offentliga förvaltningar kan öka incitamenten för korruption. Desto vanligare denna form av mer eller mindre sofistikerad korruption blir, ju större blir acceptansen för det. Till detta kommer att kontrollsystemen i kommunerna inte är utvecklade för en ny verklighet samt att påföljderna är ganska milda.

“Let’s dance to misogynistic music” - A Qualitative Textual Analysis of Swedish Rap Songs from a Gender Perspective Swedish rap music has risen in popularity during the last five years and has grown from being a minority genre to the top of several music charts. Critics suggest that rap in general romanticizes a criminal lifestyle and encourages young listeners to strive for a similar way of life. Others counter by saying that generalization is a slippery slope and that rap music should rather be seen as a way of expressing one’s own experiences. When this debate is put in the limelight, other important topics are easily forgotten. For instance, the objectification of women is sometimes normalized in the rap genre, however much less discussed within a Swedish perspective. The purpose of this study is to examine lyrics in Swedish rap music from a gender perspective. Through a qualitative critical linguistic textual analysis and with support from existing theories about gender, hegemonic masculinity, representation and stereotypes, explore the design of masculinity, femininity and patriarchal structures in the most played Swedish rap songs in the year 2021. The analysis identified five overall themes in the empirical research: trust, emotions, provocation, sexism and superiority. The study found that masculinity takes form in the lyrics through the highlighting of masculine-like characteristics as something to strive for, setting the standard for how men should act and behave. Femininity in the rap lyrics takes form through the degrading of women as she is always seen through the male gaze and is an object rather than a subject. Representations of masculinity and femininity can be considered stereotypical in that they fulfill several patterns of gender structures. Patriarchal structures are reproduced through the sender as they convey that messages connected to sexism and hegemonic masculinity are reasonable and acceptable. In conclusion the study identifies a different kind of hegemonic masculinity where emotions are allowed to take place, but are hidden behind a cover of metaphors and parables. To avoid ending up in a “trap of weakness” where men who show emotions don't fulfill the demands of western masculinity standards, feelings and experiences are articulated symbolically and in a more accepted masculine forum. Keywords: rap music, gender, hegemonic masculinity, representation, stereotypes, femininity, masculinity.

I massmedia beskrivs det att barnmorskor flyr förlossningsvården på grund av för hög arbetsbelastning och försämrad arbetsmiljö. Det saknas kunskap inom området för barnmorskors arbetsmiljö på förlossningsavdelningen. Syftet för studien var att beskriva barnmorskans upplevelse av sin arbetsmiljö inom svensk förlossningsvård. Metoden är en integrativ litteraturstudie enligt Whittemore och Knafl (2005). Sökningarna utfördes i Cinahl, Pub Med och Medline. Sex artiklar med kvantitativ eller kvalitativ metod inkluderades i dataanalys. Resultatet visade på två teman; Psykosociala arbetsmiljöns påverkan på barnmorskan och Fysiska arbetsmiljöns påverkan på barnmorskan med tillhörande subteman; ledarskap och kollegialt stöd är av betydelse för barnmorskans arbetsmiljö, reflektionens betydelse för lärandemiljön, tydlighet och kommunikation är av betydelse för att främja samarbete, personalbrist minskar avlastning och ökar stress, tidsbrist påverkar arbetet negativt och skapar stress, bristande möjlighet att tillgodose egna behov skapar stress, rutiner och riktlinjer strukturerar arbetssätt. Det framkom i studien att det var viktigt för barnmorskorna med ett ökat kollegialt stöd, tydliga rutiner och riktlinjer, lägre arbetsbelastning och ökat antal barnmorskor för att minska stress och förbättra arbetsmiljön. Att chefen är en bra ledare och stöttar sina medarbetare, har en rak och tydlig kommunikation till medarbetarna bidrog till en bättre arbetsmiljö. Studien bidrar med kunskap kring barnmorskans upplevelse av arbetsmiljön inom förlossningsvården.

Syftet med denna studie är att undersöka svensklärarstudenters färdighet i att skriva kapitlet om tidigare forskning i sitt självständiga arbete, genom att studera vilka strukturer som förekommer på styckenivå. Studien undersöker även svensklärarstudenternas kritisk-analytiska kompetens, grundat på vilka referenstyper de åberopar i forskningsläget och om dessa återkopplas till i diskussionskapitlet. Metoden som används är en innehållsanalys med inspiration av Denscombes (2018:402) analysschema. Det empiriska källmaterialet består av fem självständiga arbeten som är skrivna på ett av de svenska universiteten inom ramen för ämneslärarprogrammet i ämnet svenska med didaktisk inriktning. Resultatet visar att det i huvudsak finns två återkommande mönster, med vissa variationer. I det ena kretsar styckestrukturen kring enskilda källor, och i det andra förekommer en tematiserad källkombination. Resultatet indikerar att svensklärarstudenterna visar en viss kritisk-analytisk förmåga genom sina val av referenser och genom att dessa ställs i relation till de egna resultaten.

Studien syfte är att undersöka hur olika klipp på Tiktok kan spegla maktförhållanden och sexisitiska ideal, med ett intresse för att se hur oentliga och privata sfären svävar samman och inuerar beetenden på TikTok. Det empiriska material för studien är baserat på en kvalitativ sociosemiotisk analys av 10 utvalda videoklipp på TikTok, där vi vill förstå olika teckens betydelse utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Med empiriska exempel från tidigare forskning, kan det argumenteras för att speglingen av maktförhållanden och sexisitiska ideal är skapade av sociala konstruktioner i den oentliga sfären. De huvudsakliga slutsatser som gjordes var att TikTok är ett socialt medium som representerar både maktförhållanden och sexisitiska ideal i stor utsträckning. Speciellt maktrelationer visade sig genomsyra hela analysen. / This study aims to explore how dierent video clips on Tiktok can reect authority in relations between people and reect sexist ideals. With an interest to see how the public and private spheres can collide, and inuence the behaviors on Tiktok.  The empirical work of this study is based on a qualitative social semiotics analysis of 10 selected videos on TikTok, where we try to understand dierent signs with a socially critical perspective. With empirical examples from previous research and literature, it can be argued that the reection of authority in relations and sexist ideals is a social construction, and through the public sphere this construction is legitimized.  The main ndings in this study show that TikTok is a social media that represents both authorities in relations and sexist ideals widely, and authority in relations permeates the entire analysis.

Organisationer i dagens samhälle måste ständigt utvecklas för att kunna vara konkurrenskraftiga och i takt med strävandet efter effektivitet har det skapats ett större fokus på medarbetarnas välmående. I samspelet inom en organisation så skapas det en kultur med normer och värderingar som styr strukturer och processer och i denna kultur blir organisationens syn på medarbetarna tydlig. Vårt syfte var att undersöka hur en organisation hanterar mångfald och hur det uppfattas av medarbetarna samt hur den befintliga kulturen påverkar medarbetarnas attityder till förändringar. Vi har undersökt hur medarbetarna inom organisationen ser på mångfald och vad de har för uppfattningar kring en ökad mångfald på arbetsplatsen och för att få svar på detta har vi gjort en kvalitativ undersökning med intervjuer. Vi har använt oss av teorier som berör medarbetarskap, organisationer, organisationskulturer, förändringsprocesser och maktstrukturer för att kunna tolka vårt resultat. Resultatet visade enligt vår tolkning att organisationen inte bedriver något konkret mångfaldsarbete men det bedrivs ett förändringsarbete med fokus på en ökad delaktighet och inkludering men som inte har nått sitt syfte enligt flera av respondenterna. Det framkommer även att organisationen är monokulturell och innehar en auktoritär kultur som försvårar ett aktivare mångfaldsarbete och eventuella förändringsprocesser. I diskussionen diskuterar vi hur kulturen påverkar förändringsprocesser och hur organisationen kan skapa en inkluderande mångfaldskultur genom att prioritera sammanhållning, respekt, acceptans och inkludering. / Organizations in today's society must constantly evolve in order to be competitive and in line with the pursuit of efficiency, it has created a greater focus on employee wellbeing. In the interaction within an organization as it creates a culture of norms and values governing structures and processes, and in this culture is the organization's view of the employees clear. Our purpose was to examine how an organization manages diversity and how it is perceived by the employees, and how the existing culture affects employees' attitudes to change. We have investigated how the employee within the organization looks at diversity and their perceptions of an increased diversity in the workplace and in ways to get answers on this, we conducted a qualitative study with interviews. We have used theories involving employeeship, organizations, organizational culture, processes of change and power structures in order to interpret our results. The results showed, according to our interpretation that the organization does not carry any specific diversity work but it carried a change management with a focus on empowerment and inclusion, but has not reached its objective according to several respondents. It also reveals that the organization is monocultural and holds an authoritarian culture that complicates a more active diversity program and possible processes of change. In the discussion, we discuss how culture affects processes of change and how the organization can create an inclusive diversity culture by prioritizing cohesion, respect, acceptance and inclusion.