Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i fritidshem resonerar kring elevinflytande. Mer specifikt analyseras hur sju pedagoger upplever att elevinflytande integreras i undervisningen. Tillgång till skola har funnits i Sverige sedan 1000-talet då kyrkan stod som källan till kunskap. Dagens fritidshem har sitt ursprung från 1800-talets arbetsstugor där barn skulle lära sig ett hantverk och komma ifrån tiggeri. Fritidshemmet ska vila på en demokratisk grund och eleverna ska få både omsorg och lärande. Alla elever ska mötas med respekt, nyfikenhet och öppenhet för att lära och utvecklas tillsammans. Fritidshemmet styrs av Barnkonventionen, Skollagen och Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, där undervisningen ska utgå från elevernas intresse, behov och erfarenhet. Svenska forskare skriver om elevinflytande, hur eleverna görs delaktiga på fritidshemmet. Empirin till denna kvalitativa studie har tillkommit genom sju intervjuer med pedagoger i fritidshem. Teorin som används till analysen av empirin är barndomssociologi med begreppen barnperspektiv, barns perspektiv och makt. Resultatet visar att respondenterna tycker att det är viktigt att eleverna får göra sin röst hörd och att deras tid på fritidshemmet är värdefull. Trots det kan respondenterna se att vissa elever upplever att deras röst inte blir hörd, då deras val inte var det som majoriteten valde. Pedagogerna använder ett barnperspektiv i verksamheten då de utgår från vad de tror att eleverna vill lära om. / The purpose of this study is to investigate how educators in leisure time centers reason about student influence. More specifically, how seven educators feel that student influence is integrated into teaching si analysede. Access to school har existed in Sweden since the 11th century when the church stood as the source of knowledge. Today’s leisure time centers have their origins in 19th-century workhouses where children would learn a craft and get away from begging. The leisure center must rest on a democratic foundation and the students must receive both care and learning. The leisure time center is governed by the Convention on the Rights of the Child, the School Act and the Curriculum for primary school, pre-school and leisure time center, where teaching must be based on the students' interests, needs and experience. Swedish researchers write about student influence, how students are made to participate in the leisure time center. The experience for this qualitative study has been gained through seven interviews with educators in leisure time centers. The theory used for the analysis of the empirical evidence is childhood sociology with the concepts of child perspective, children's perspective and power. The results show that the respondents think it is important that the students are allowed to make their voices heard and that their time at the leisure time center is valuable. Even so, the respondents can see that some students feel that their voice is not being heard, as their choice was not the one chosen by the majority. The educators use a children's perspective in the activities as they start from what they think the students want to learn about.

Syftet med mitt arbete är att undersöka hur några grundskoleelever ser på elevinflytande och sin egen möjlighet att påverka i skolan, samt hur denna möjlighet gestaltar sig. Genom kvalitativa intervjuer med åtta elever från två olika skolklasser i skolår sex på en grundskola i Sverige, har jag undersökt vilken uppfattning eleverna har om elevinflytande. Resultatet visar att eleverna räknar med ett väldigt begränsat inflytande i skolan. Min slutsats är att de inte har det inflytande som de verkligen har rätt till enligt Skollagen och Lpo94. / The purpose of my paper is to investigate how some pupils in the comprehensive school look upon student influence and their own possibilities to have any influence at school, and how this possibility takes shape. With the aid of qualitative interviews with eight 6th graders from two different classes at a comprehensive school in Sweden I have investigated how the pupils view the matter of student influence. The results show that they expect to have very limited influence at school. My conclusion is that they do not have the amount of influence they are entitled to according to Skollagen, and Lpo 94.

Syftet med min studie var att undersöka hur elever i årskurs 7 upplever att utvecklingssamtal och dess förberedelser är en del i deras lärandeprocess, om uteblivna skriftliga omdömen påverkat lärprocessen, samt vilka likheter och skillnader det finns mellan elevledda jämfört med lärarledda utvecklingssamtal. Med en enkätundersökning jämfördes attityder hos elever från två olika skolor; Tätortsskolan som använde skriftliga omdömen och lärarledda utvecklingssamtal och Storstadsskolan utan skriftliga omdömen och med elevledda utvecklingssamtal. Mina resultat visar: Att större andel av eleverna som fått skriftliga omdömen anser att de fått information om hur de ligger till i de olika ämnena. Att skriftliga omdömen är mindre bra på att kommunicera till elever hur de ska göra för att utvecklas. Att en stor del av elever med lägre betyg inte förbereder sig inför elevledda utvecklingssamtal och är svåra att engagera i sin lärprocess. Att det är stor skillnad på elevledda respektive lärarledda samtal beträffande vem eleverna tycker pratar mest, men det är inga signifikanta skillnader i hur de olika typerna av samtal bidrar till elevernas lärprocess. / The main goal of my study was to investigate how pupils in lower secondary school appreciate parent-teacher conferences with preparations as part of their learning process. The main issues were how written assessments affect the parent-teacher conferences and how pupils value teacher-led parent-teacher conferences compared to student-led parent-teacher conferences. A written survey-investigation was used in order to compare the attitudes of pupils from two different schools. One school used written assessments and teacher-led conferences; the other school did not use written assessments and had student-led conferences. My findings show: That a bigger part of the pupils receiving written assessments think that they are informed about their knowledge levels in relation to the requirements. That written assessments are not optimal to communicate to pupils how to improve their work. That a major part of pupils with lower grades did not prepare themselves for the student-led conferences and thus were difficult to involve in this type of learning. That the pupils in student-led conferences are more involved in the conversations but that there were no significant differences between the different types of conferences in the perspective of their learning processes.

Huvudsyftet med denna undersökning har varit att undersöka och jämföra lärares och elevers uppfattningar av lärares arbete med elevinflytande i engelska A-undervisningen på gymnasiet. Det andra syftet har varit att beskriva hur den nya ämnesplanen för engelska (Gy 2011) förändrats vis-a-vis ämnesplanen och kursplanerna för engelska (Gy 2000) och vad dessa förändringar kan få för effekt på lärares fortsatta arbete med elevinflytande i engelskundervisningen. Undersökningen genomfördes med utgångspunkt i följande huvudfrågeställningar: (1) hur förhåller sig lärare respektive elever till begreppet elevinflytande samt (2) vilka förändringar återfinns i de nya styrdokumenten för engelskundervisningen i Gy 2011 och hur kan det påverka lärares arbete med elevinflytande? Metoderna som tillämpats i undersökningen har varit kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med lärare och elever, en enkätundersökning som riktades till elever och en jämförande textanalys av ämnesplanen för engelska Gy 2011 och Gy 2000. Dessa tre metoder valdes med utgångspunkten att kunna triangulera och på så vis jämföra det insamlade datamaterialet. Analysen av datamaterialet har gjorts med koppling till styrdokument, teori och tidigare forskning med anknytning till ämnesområdet. Resultatet av undersökningen visade på att lärares och elevers uppfattningar av elevinflytande i många avseenden är lika. Både lärare och elever uppfattar att elevinflytande handlar om att påverka, vara delaktig och valmöjligheter. Vidare uppfattar lärare och elever att ett verkligt inflytande innebär att eleverna både känner och faktiskt har möjlighet att påverka undervisningen. Lärarens roll när det gäller elevinflytande i engelskundervisningen är att vara lyhörd och öppen för elevernas förslag. Elevens roll är att aktivt kunna förmedla sina förslag och synpunkter till läraren. När det gäller lärares arbete med elevinflytande i engelskundervisningen så framgick det av svaren att det till största delen är hur arbetet ska genomföras som eleverna har möjlighet att påverka medan vad arbetet ska innehålla till större delen väljs utifrån alternativ som styrs av lärarens tolkning. Textanalysen av den nya ämnesplanen (Gy 2011) visade på att styrdokumentet innehåller förändringar vad gäller struktur, kommunikation, elevperspektiv och ansvar. Under rubriken "Centralt innehåll" i kursbeskrivningarna finns ett krav som ger utrymme för ökat elevinflytande. Vissa av lärarna var dock inte säkra på att det skulle generera ett ökat elevinflytande då de menar att lärarens tolkning fortfarande är utgångspunkten. / The primary aim of this study has been to examine as well as compare teachers’ and students’ views on student influence in English teaching (English A) at upper secondary school. The secondary aim of the study focused on describing how the new English curriculum (Gy 2011) have changed vis-à-vis the previous English curriculum (Gy 2000) and what impact these changes might have on teachers approach to student influence in English teaching. The study was carried out with the following research questions in mind: (1) how does teachers and students interpret student influence and (2) what kind of changes can be found in the new English curriculum (Gy 2011) and how might these changes affect teachers’ approach to student influence? The applied methods in this study have been qualitative semi-structured interviews with teachers and students, a survey aimed at students and a comparative textual analysis of the two curricula, Gy 2011 and Gy 2000. In order to triangulate the collected data, these three methods were chosen. The data analysis is based on the two curricula, theory and previous research connected to the specific subject area. The results of the study indicated that teachers’ and students’ interpretations of student influence were in many ways similar. Teachers as well as students think of student influence as participation, being involved in the decision-making process and being able to choose between options. In addition, teachers’ and students’ definition of a veritable influence is that students both feel that they have an opportunity to shape their English education and that they actually have an opportunity to shape their English education. The role of the teacher, when it comes to student influence in English teaching, is to be perceptive and open-minded to students’ suggestions. The role of the student is to voice his or her opinions and give suggestions to the teacher. In regard to how teachers are working with student influence in their English teaching, answers from the interviews and the survey indicated that students mainly have an opportunity to influence how the classroom activity can be carried out. The content of the classroom activity is still the teacher’s prerogative. If the students are given choices, these choices have usually been framed by the teacher. The results of the textual analysis of the new English curriculum (Gy 2011) showed that changes have taken place in the new curriculum in areas such as structure, communication, student perspectives and student responsibility. A requirement in the new curriculum was found that could lead to more student influence.  However, some of the teachers were not really sure that it could generate more student influence. In this regard, they highlighted the authority of a teacher’s opinion.

Denna studie behandlar elever och lärares upplevelser av elevinflytande i svenskundervisningen. I bakgrunden ges en teoretisk förankring med John Dewey som huvudperson, hans tankar om elevinflytande och demokrati betraktas som centrala för studien. Vidare ges en historisk överblick av elevinflytande och en inblick i hur styrdokumenten ställer sig till elevernas rätt till elevinflytande. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur elever och lärare upplever elevinflytande och demokratiska värderingar i svenskundervisningen. Studien belyser upplevda fördelar och nackdelar med elevinflytande samt förbättringsområden i arbetet. Studien jämför även likheter och skillnader i synen på elevinflytande i de båda respondentgrupperna. Metoden för undersökningen är en kvalitativ enkätundersökning med kvantitativa inslag. Enkäten besvarades av tre klasser i årskurs sex samt fyra svensklärare. Undersökningen har en fenomenografisk ansats som syftar till att undersöka respondenternas upplevelse av fenomenet. Resultatet är uppdelat i fyra kategorier som har till syfte att presentera de mest centrala delarna i undersökningen. Studiens resultat visar att elever och lärare vill arbeta mer med elevinflytande i svenskundervisningen och att de är relativt eniga i sina svar vad gäller uppfattningen om vad elever främst ges inflytande över. Eleverna framhåller å sin sida att de delar de ges mest inflytande över korrelerar med vad de vill ha inflytande över. Elevinflytande har sina fördelar och nackdelar vilket elever och lärare upplever olika.

Instrumental and vocal music education is an activity that most often starts with a newly found interest that a student wants to learn more about. Unfortunately some students stop in the beginning of their journey because the education in some cases will not mirror that inte- rest. The purpose of this essay is to find out how music teachers can construct their teaching to be focused on their students and the reason why they picked up an instrument in the first place. The focus of the essay is primarily on high school education and how teachers combine their students ́ interests with the demands of the school system. To achieve this, teachers and students were interviewed and the findings were later analysed through different pedagogical theories. The biggest conclusion was that the relationship between the teacher and the student had to be an open one, taking the students ́ influence into account. It also became clear that not all students can be fitted into the narrow school system and that teachers because of this sometimes need other ways to shed light on their students ́ knowledge. The essay brings an in-depth picture of students ́ influence on instrumental and vocal music education and how this can become a natural part of the teachers ́ work.

The aim of this thesis is to explore the experiences of four cohorts of students from their first semester until one year after graduation, with the focus on how they perceive their opportunities to influence their study conditions transition to work. The study has a longitudinal design. Data collected from students in a MSc programme in engineering started in the first semester and continued yearly until one year after graduation and consisted of questionnaires and interviews. Results indicate that students’ perceptions of their opportunities to influence their study conditions is related to their self-efficacy and motivation; strategies they use and approaches to studying they adopt. Students adopt an adaptive approach, based on the perception that the programme is supposed to be demanding and that students should accept and adapt to the conditions of the programme; a critical approach, based on the perception that difficult conditions are negative because they make it hard to reflect on what is studied; or a cooperative approach, based on the perception that cooperation with peers is important. Quantitative results show that cohorts who studied project-based courses cooperate significantly more with peer students than cohorts who study in conventional courses. Students with most project based courses experienced workload and social support in different ways than other students. The final study on students’ transition to work show that students who study in many project-based courses are more prepared to work than students who study conventional courses. The overall findings indicate that it is important to integrate psychological, social and individual ways of interpreting the student experiences of their studies and transition to work. / Syftet med avhandlingen är att utforska fyra studentkohorters erfarenheter frånderas första termin till ett år efter deras examen, med fokus på hur de uppleversina möjligheter att påverka sina studieförhållanden samt erfarenheter av att blianställningsbara. Avhandlingen baserar sig på en longitudinell studie.Datainsamlingen från studenter på Civilingenjörsprogrammet för Teknisk fysikoch elektroteknik påbörjades första terminen och pågick årligen till ett år efter attde tagit examen och bestod av frågeformulär och intervjuer. Resultaten visar attstudenternas upplevelser av sina möjligheter att påverka sina studieförhållanden ärrelaterade till deras självtillit (self-efficacy) och motivation; de strategier som deanvänder och de studieansatser som de antar. Studenter antar en adaptivstudieansats, baserad på uppfattningen att programmet ska vara krävande och attstudenter ska acceptera och anpassa sig till programmets förhållanden; en kritiskstudieansats, baseras på uppfattningen att svåra studieförhållanden är negativaeftersom de gör det svårt för studenten att reflektera över det som studeras; elleren kooperativ studieansats, baserad på uppfattningen att samarbete medstudiekamrater är viktigt. Kvantitativa resultat visar att årskullar som läserprojektbaserade kurser samarbetar mer med studiekamrater än årskullar som läserkonventionella kurser. Vidare upplevde studenter med flest projektbaserade kurserarbetsbelastningen och det sociala stödet på andra vis än övriga studenter. Densista studien om studenters övergång till arbetsliv visade att årskullar som läserprojektbaserade kurser känner sig mer redo att börja arbeta än årskullar som läserkonventionella kurser. De övergripande resultaten visar att det är viktigt attintegrera psykologiska, sociala och individuella sätt att tolka studenterserfarenheter av sina studier och övergång till arbetslivet.

Genom studiens syfte, att beskriva och analysera förutsättningar för elevers inflytande i grundsärskolan och hur detta kommer till uttryck i läsundervisningen, vill vi bidra till ökad kunskap. Bakgrund och tidigare forskning behandlar förutsättningar och hinder för inflytande, språkutveckling, läsinlärning, läsförståelse samt för undersökt kommun tongivande metoder för läsinlärning och läsförståelse. Studiens empiriska data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med tolv pedagoger, samtliga verksamma inom grundsärskolan samt elva elevenkäter. Som teoretisk ansats användes sociokulturellt perspektiv på lärande. Resultatet pekar på att elevinflytande till stor del handlar om individanpassad undervisning baserad på elevens intressen, att goda möjligheter finns att ge elever inflytande samtidigt som det upplevs som en svårighet att synliggöra elevinflytandet för eleverna, samt att tolka elevers kommunikation gällande intentioner och önskningar i läsundervisningen. Starkt tongivande i pedagogernas resonemang, både om elevinflytande och läsundervisning var vikten av att samarbeta med grundskolans elever; dels som förebilder och dels som en källa till lärande. Gemenskapen och samspelet som framgångsfaktorer för lärande påpekades mångfaldigt, men också de kommunikativa vinsterna med att låta elever med olika förutsättningar lära tillsammans och vara resurser för varandras lärande. Vad gäller elevers upplevelser av inflytande anser en övervägande andel att de blir lyssnade på men resultatet visar att det eleverna upplever sig ha inflytande över inte är undervisningsrelaterat. / The purpose of the study, is to describe and analyze the prerequisites for students influence in the special school and how this is expressed in the reading education, we want to contribute to increased knowledge. Background and previous research deals with the prerequsites and barriers on influence, language development, learning to read, reading comprehension as well as for investigated municipal influential methods for reading and reading comprehension. The empirical data of the study was collected through semistructured interviews with twelve educators, all those active in the special school and a questionary with eleven pupils. As a theoretical approach, sociocultural perspective on learning was used. The result indicates that student influences mostly is about individualized education based on the student's interests, that the opportunity for students to influence is possible while at the same time educators experience a difficulty in visualizing student influence to their students, as well as interpreting student communication regarding intentions and wishes in learning how to read. The main purpose the educators reason about, when it comes to student influence and reading education, was the importance of collaborating with elementary school students; partly as role models and partly as a source of learning. The solidarity and interaction as success factors for learning were pointed out many times, but also the communicative benefits of allowing students with different prerequisites to learn together and to be resources for each other's learning. In regards of the students' experiences of influence, it is considered that they are listened to, but the results show that what the students have influence over does not regard their education.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare inom särskolan jobbar och reflekterar över praxisnära arbete som berör elevdemokrati och elevinflytande. Studien har genomförts i form av gruppintervjuer där totalt sju verksamma lärare på en grundsärskola i mellersta Sverige har deltagit. Den aktuella grundsärskolan valdes ut sedan det på skolan under läsåret 2021/2022 bedrevs ett förändringsarbete med syfte att öka elevinflytandet och elevdemokratin. Denna studie utgår från hypotesen att ett sådant förbättringsarbete på sikt resulterar i att lärare och elever får ökade kunskaper genom en ökad och mer konkret förståelse för elevinflytande och elevdemokrati som arbetsområden i skolan. Studien visar att lärarna upplever sig ha fått större kunskap om och att lärarna i större utsträckning reflekterar över demokratiska värden, och detta oftare än vad eleverna gör. Lärarna lyfter fram att det är svårt att veta om eleverna i sin tur ha fått en större kunskap om och förståelse för demokratiska värden i ett sådant riktat arbetsområde som är fallet i denna studie. Detta kan ses mot bakgrund av elevernas dagsform och tidsuppfattning, vilket är två parametrar som återkommer. Samtliga deltagande lärare menar att det demokratiska uppdraget är stort och svårt att genomföra i praktiken, och att lärarens utgångspunkt av den anledningen behöver utgå från elevernas förutsättningar och en förståelse för elevernas världsuppfattning och intresse. Utöver dagsform och tidsuppfattning framgår av resultatet att även elevernas förmåga att kommunicera med sin omgivning är en viktig påverkande faktor. Detta resulterar i att lärares planering, och även projektets målsättning, snabbt kan behövas förändras. Lärarna i studien lyfter dock att det är viktigt att jobba med dessa frågor och förmågor, så eleverna blir förberedda för det kommande samhällslivet. Verksamma lärare har en förhoppning när det arbetas med demokratiska värden, att eleverna ska utveckla förståelse för deras rättigheter i samhället och att de även förstår att deras åsikter spelar roll i samhället. Även om lärarna lyfter fram att det arbete som de har gjort med detta tema genom det aktuella förändringsarbetet är bra, belyser samtliga deltagare att detta är något som behöver utvecklas ännu mer. Detta gör att särskolans demokratiska arbetssätt behöver hitta former och arbetssätt som passar varje elevgrupp eftersom det finns en stor mångfald av elever och att deras förutsättning ser väldigt olika ut – något som gör att den enskilda läraren har olika förutsättningar och möjligheter att jobba med demokratiska värden. / The aim of this essay is to investigate how teachers within the special school work and reflect over close-to-practise work regarding questions regarding student democracy and student influence. The study has been conducted in the form of group interviews where a total of seven working teachers at a special school in the middle of Sweden have participated. The special school in question was chosen because the school was part of a change process with the aim of increasing the student democracy and influence during the school year of 2021/2022. This study is based on the hypothesis that such a change process eventually results in increased knowledge through an improved and more concrete understanding of student influence and student democracy as a subject area in school for both teachers and students.The study shows that the teachers feel like they have gained a deeper knowledge and to a greater extent reflects over democratic values, and furthermore shows that the teachers do so more often than the students. The teachers emphasize that it is difficult to know if the students in their turn have gained a deeper knowledge about and understanding of democratic values in such a directed work area as in the case of interest in this study. This can be seen in the light of the daily form and sense of time of the students, which are two parameters that are recurring. All of the participating teachers suggest that the democratic mission is massive and difficult to implement in practice, and that the teachers’ starting point for that reason needs to be based on the students’ prerequisites and an understanding of the students' worldview and interest. In addition to daily form and time perception, the results show that the students' ability to communicate with their surroundings is also an important influencing factor. As a result, teachers' planning, and also the project's objectives, may need to be changed quickly. However, the teachers in the study emphasize that it is important to work with these issues and abilities, so that the students are prepared for the coming social life. Working teachers have a hope when working with democratic values, that students will develop an understanding of their rights in society and that they will also understand that their opinions play a role in society. Although the teachers emphasize that the work they have done on this theme through the current change process is good, all participants highlight that this is something that needs to be developed even more. This means that the special school's democratic work methods need to find forms and methods that suit each group of students because there is a large diversity of students and that their prerequisites look very different - something that means that the individual teacher has different conditions and opportunities to work with democratic values.

The purpose of this study is to research what teachers at the leisure-time center think about the student influence and participation and how they facilitate this in the daily activities.  Previous research about influence and participation has been used to set the scene. To collect empirical data a qualitative method of interviews was used. Four interviews were made with teachers whose education and experience was quite different. The empirical findings were analyzed with the theories of children perspective, children’s perspective and Hart’s ladder of participation (1997). Children perspective and children’s perspective is used to understand if the teachers work is based on what they think is best for the students or on what the students want. The ladder of participation was used to analyze how the teachers facilitate opportunities for student to influence and participation. One finding is that the teachers think that influence and participation is important but that different factors prevent influence and participation from being a part of the everyday activities. One such factor is that group size and another is that teachers have other goals giving the students new experiences which might inhibit influence and participation. The results from the study are that the teachers think that it is important to look from the children´s perspective and to use the students’ thoughts and opinions but that the teachers more often are using the children perspective and therefore are using the teachers’ thoughts and opinions of what is right for the students rather than the students’ own opinions and feelings. Another finding is that the teachers know how to facilitate influence and participation and the positive effects from it, but that they have to work more with this perspective to fully reach its potential benefits. / Syftet med denna studie är att undersöka fritidshemspersonalens syn på elevinflytande och delaktighet samt hur fritidshempersonalen möjliggör det i verksamheten. Den tidigare forskningen som användas i studien utgår från avhandlingar och rapporter kring elevinflytande och delaktighet. Empirin samlades in via en kvalitativ metod i form av intervjuer. Fyra intervjuer genomfördes med personal i fritidshem, där utbildningen och erfarenheten av arbetet på fritidshemmet skilde sig mellan informanterna.  Det empiriska materialet analyserades med hjälp av barnperspektiv, barns perspektiv samt Harts delaktighetsstege. Barnperspektiv och barns perspektiv hjälper att förstå om pedagogerna utgår från elevernas eller de vuxnas åsikter och tankar. Harts delaktighetsstege användes för att analysera hur delaktighet och inflytande möjliggörs av pedagogerna.  Det framkom att pedagogerna anser att inflytandet och delaktigheten var viktiga på fritidshemmet, men att olika faktorer bidrog till att inflytande och delaktighet inte alltid går att genomföra. Gruppstorlekar och andra mål med verksamheten, som till exempel med att ge eleverna nya upptäcker upplevs begränsa möjligheten till elevinflytande och delaktighet. Resultatet är att pedagogerna anser att det var viktigt att se utifrån barns perspektiv och utgå från elevernas synvinkel, men att pedagogerna ofta använder ett barnperspektiv och utgår från vad de tycker är det bästa för eleverna. Det framkommer även att pedagogerna vet hur de kan möjliggöra inflytande och delaktighet och att de känner till dess positiva effekter men att pedagogerna inte alltid använder sig utav det.