Bakgrunden till denna studie var en vilja att lyfta fram sexarbetande kvinnors sätt att definiera sig själva; en ambition som bottnar i ett konstaterande av att den aktuella gruppen är vida omtalad, men till stor del saknar en offentlig röst. Undersökningen består av en diskursanalys av sexarbetande kvinnors representationer på internet lokaliserade huvudsakligen i blogginlägg. Texterna har studerats som ett forum för motmakt, där kvinnorna har möjlighet att bestrida negativa attityder och föreställningar om kvinnor som arbetar med sex, vilket i rapporten illustreras som narrativt motstånd. Utifrån frågeställningen hur sexarbetande kvinnor konstruerar sin identitet på internet har tre framträdande tolkningsrepertoarer identifierats: Sexbranschen som tjänstesektor, Sexualdriftens karaktär och Den fria människan – samt tre övergripande subjektspositioner: Den aktivt deltagande samhällsmedlemmen, Sexperten, och Offret. Motsägelsefulla representationer har tolkats som tecken på ideologiska dilemman. Kvinnorna har visat sig framställa sin identitet i ett positionerande som präglas av en påtaglig flexibilitet, där legitimering av det sexuella arbetet visat sig vara ett centralt tema. En övergripande tendens har varit att beskriva sex som en färdighet eller produkt. Studien avslutas med en epilog som syftar till att ur ett existentiellt perspektiv självkritiskt granska det diskursanalytiska forskningsbidraget på identitetens område.

Internets utbredning och sociala mediers möjliggörande av offentliga uttryck, har de senaste åren ökat explosionsartat. Detta sätt att göra sin röst hörd på genom livsberättelser, åsikter och bilder som denna senmoderna samtid erbjuder, har inte bara blivit ett nytt sätt att kommunicera, utan kan även tänkas ha inverkan på generella uppfattningar. För många människor har olika social medier som exempelvis bloggar, blivit en stor del av vardagen. Däribland kvinnor som genom så kallade mammabloggar har valt att blottlägga sitt och sin familjs liv i text och bild. Det blir därför ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv intressant att studera vad det är för uppfattning av mamman som dessa mammabloggar framställer och konstruerar. Med utgångspunkt i socialkonstruktionismen och med en diskursanalytisk ansats har studiens syfte varit att undersöka hur den senmoderna mamman framställs i mammabloggar. Detta har gjorts genom att analysera fem mammabloggar med hjälp av den kritiska diskurspsykologin och begreppen tolkningsrepertoarer, subjektspositioner och ideologiska dilemman.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om elever agerande skiljer sig beroende på vilken miljö de befinner sig i. Åtta elever videoobserverades i två olika miljöer, inne i klassrummet och ute på skolgården, vid totalt två lektionstillfällen. De redskap som användes i analysen var Michel Focaults tankar kring subjektspositioner och makt. Vi kunde i analysen se att skolans makt genom miljön hade stor inverkan på elevernas sociala samspel. Det framkom även att subjektspositionen pojke och flicka spelade en stor betydelse. Pojkarna agerade olika beroende på miljön, flickorna däremot intog samma position, både inomhus och utomhus.

Den här studien är genomförd som en etnografisk undersökning av två visuella händelser i en förskolas ateljé under gemensamt bildskapande. Målet med undersökningen är att söka svar på vilka diskurser som finns i rörelse i ateljén samt vilka subjektspositioner dessa diskurser erbjuder de deltagande barnen. Barnens handlande och motivval har undersökts utifrån ett genusperspektiv och analysen av det empiriska materialet har genomförts med verktyg lånade från diskurspsykologin och med hjälp av socialkonstruktionistisk teoribildning. Som forskare väljer jag att i analysen av materialet byta subjektsposition, och talar om mig själv som den vuxna. Detta medför att också forskarens subjektspositioner delvis blir synliga. I resultatet visar det sig bland annat att det finns tre samtidigt pågående diskurser i ateljén och att dessa erbjuder såväl låsta som öppna subjektspositioner för barnen. Resultatet visar också att förskolan i denna undersökning är mer öppen för genusöverskridande byten av subjektspositioner än för utmaningar av den vuxnas auktoritet. Barnens motivval och handlingar överensstämmer inte riktigt med de mönster som presenteras under rubriken tidigare forskning, vilket i sig är ett av de intressanta resultat som detta arbete presenterar.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka elevernas möjligheter till att skapa och ge uttryck för sina identiter i kursen Svenska 1 på gymnasiet. Genom att jämföra hur eleverna positionerar sig själva och andra i sina texter på ett yrkesprogram respektive ett studieförberedande program, samt hur deras lärare positionerar eleverna och sig själva i förhållande till dem får jag syn på en del av identitetsskapandet som sker inom skolan. Studiens teoretiska ramverk utgörs av Janks (2010) förståelse av Critical literacy och materialet analyseras genom en kritisk diskursanalys. Resultatet visar att eleverna som går bygg- och anläggningsprogrammet ofta positionerar sig i ett underifrånperspektiv, där de på olika sätt hävdar sin grupptillhörighet och argumenterar mot fördomar de förutsätter finns mot dem. De skriver både personligt om vad de är, men också - och ibland ännu mer - vad de inte är. Esteteleverna positionerar sig istället ovanifrån och skriver fram sig själva som kulturintresserade, studiemotiverade, empatiska och politiskt korrekta medan de distanserar sig från arbetarklass och “dåligt språk”. Positioneringarna i elevtexterna stämmer väl överens med hur deras lärare kategoriserar eleverna, och i estetelevernas texter reproduceras många av de värderingar som läraren själv uttrycker är viktiga. Resultatet kan förstås som ett synliggörande av hur eleverna på estetprogrammet har större möjligheter till att positionera sig på olika sätt och betraktas som viktiga röster i ett vidare perspektiv medan byggeleverna i hög utsträckning begränsas till att motbevisa eller infinna sig i redan satta normer. Samtidigt finns tydliga ramar och normer för tyckande även för de öppna esteterna. Slutsatsen är att båda elevgrupperna styrs av lärarnas föreställningar om eleverna, vilket utgör både möjligheter och begränsningar beroende på hur de föreställningarna ser ut. / <p>Godkänt datum 2021-08-24</p>

Forskning visar att förskolan fortfarande är en plats som präglas av könade förväntningar. Syftet med denna studie är att synliggöra könskonstruktioner i förskollärares samtal och vilken betydelse diskurser om kön har för beskrivningen av jämställdhetsarbete. De forskningsfrågor som studien ger svar på är: Vilka könskonstruktioner framträder i förskollärares samtal? Vilken betydelse har könskonstruktioner för hur jämställdhetsarbete konstrueras? En feministisk poststrukturell teori har använts för att analysera hur kön och jämställdhetsarbete konstrueras i fokussamtal med förskollärare. I resultatet framträder tre teman som behandlar könskonstruktioner, subjektspositioner och jämställdhetsvisioner. I studiens slutsats beskrivs varför konflikter uppstår mellan fria val och styrning, vad en kvalitativ respektive kvantitativ ingång i jämställdhetsarbetet är, och mot vad fokus behöver riktas i jämställdhetsarbetet.

The aim of this thesis is to examine how perceptions of the public library are expressed in Swedish debates about the public library during the period of 2016-2018. The debates centered around questions regarding what the public library is, what it should be and to whom it should be for. Two main concerns were formulated within the two greater debates. One was that there is an increasing problem with noisy, threatening and violent groups at the public libraries and the other was that librarians are ideology controlled when making decisions on the media in the library. The main questions posed in this study are: which images of the public library can be found in the debates and who are given the possibility to express these images? The analysis shows that perceptions of the public library as an important institution in a democratic society is consistent through all debates and the discourses within them. But there are different ideas about things that threaten the public library, depending on the view of what the ideal public library should be and what their main concern should involve. Our study also shows that the library has become a place for debates about questions that doesn’t directly relate to the institution as such, but about immigration and the extreme right and that the articles that relate more about that have had far bigger response than the articles about the library as a place and how it should meet new challenges with changes in the media climate and a descending circulation numbers.

Denna uppsats utgår ifrån det faktum att det finns en korrelation mellan utbildningsgradoch valdeltagande. Det övergripande syftet är att ge ökad förståelse för hursamhällskunskapsundervisningen i gymnasiet kan tänkas påverka en sådan korrelationoch att belysa ett diskursteoretiskt perspektiv på läromedelsgranskning.Studien bygger på en diskursteoretisk grund och analyserar utifrån detta olikasubjektspositioner som framträder i läroböcker i samhällskunskap och på vilka sättdessa förhåller sig till den demokratiska processen och valdeltagande.Resultatet tyder på att medan läsaren på ett generellt plan tydligt uppmuntras tillvaldeltagande ur detta perspektiv, så blir de som identifierar sig med subjektspositionen 'arbetare' manade till ett mer politisk passivt tillstånd. / This paper’s starting point is the fact that there is a correlation between education andvoter turnout. The overarching purpose of the paper is to contribute to a betterunderstanding of how civics-education in upper secondary school might affect such acorrelation, and to showcase a perspective on textbook-analysis based on discoursetheory.The study builds upon a base of discourse theory and performs, based on this, ananalysis of the subject-positions that are communicated through textbooks in civics andhow these relate to the democratic process and voter turnout.The results show that while the reader of these books on a general level is encouragedto vote, those who identify with the subject-position 'worker' are compelled to take a rather more passive political stance.

Denna studie om ungdomskriminalitet har ett socialkonstruktivistiskt angreppssätt och utgår från diskursteori. Metoden som har använts i undersökningen är fokusgruppsintervjuer. Totalt nio ungdomars röster representerar materialet som har analyserats i ett diskurspsykologiskt perspektiv. Vi har studerat hur sociala identiteter konstrueras och träder fram, som en produkt av samspel och social interaktion. I förhållande till två samhällsdiskurser, ansvarsdiskursen och individualiseringsdiskursen, har ungdomarnas förhållningssätt analyserats. Vi har funnit den sociala identitet som konstrueras som ett uttryck för identifikation såväl som lojalitet med den egna grupptillhörigheten. När vi har kartlagt skillnader i ungdomarnas sätt att förhålla sig till olika teman, har vi gjort en jämförelse mellan dessa. Vi fann då ungdomarnas underliggande uppfattning om att ungdomskriminalitet på olika vis fyller en funktion i en ung människas liv och tillvaro. Vi sammanställde tre olika brottskategorier, där varje kategori motsvarar den funktion som ungdomarna beskriver. De tre kategorierna representerar följande funktioner; en tillförande funktion, en kompenserande funktion och en förmedlande funktion. Dessa ses som försök till att avhjälpa ett bristtillstånd i tillvaron. Ungdomarna ger uttryck för maktlöshet som kan förstås i förhållande till att ungdomar inte har samma makt eller möjlighet som vuxna att påverka och ställa till rätta. Den kan också ses som ett uttryck för att de positionerar sig utifrån subjektet, en ung individ som förmedlar psykisk ohälsa och utanförskap. Ungdomarnas budskap i förhållande till förebyggande åtgärder, är att det behövs fler vuxna bland barn och ungdomar; föräldrar, lärare och annan skolpersonal, till och med socialtjänsten. Det viktiga är att fånga upp den unga individ som är i behov av stöd för att erbjuda hjälp innan det är för sent.