Syftet med min diskursanalytiska uppsats har varit att förstå vad som händer i ett jämställdhetsprojekt inom förskolan där kunskap ses som viktig. Detta har jag undersökt genom frågeställningen: hur kan pedagogers subjektspositioner visa på kunskap, emancipation, förändring, makt och motstånd? Den teoretiska ramen består av poststrukturalistiska teorier hämtade från Lenz Taguchi, Foucault, Davies och Rose och det empiriska materialet är pedagogers och handledares utvärderingar från förskoleprojektet JämFör i Västerbotten. Textanalysen visar att de normativa inslagen består av ”att upptäcka”, ”att få ett seende” och ett ”tänk”, vilket förväntas leda till pedagogens frigörelse. Genom att jämställdheten formuleras som en kunskapsfråga, med litteratur som ger ett särskilt språkbruk, frammanas bilden av jämställdhet som en process som framför allt återfinns i pedagogernas medvetanden. Motståndet mot den dominerande diskursen visas genom att pedagogerna ser sig som redan jämställda eller att de utvecklar metoder som inte följer den dominerande diskursen. På så vis förhandlar de i viss mån själva om vad innebörderna i den emanciperade pedagogen skall bestå av.

Aim  The aim of the study is to, from a comparative perspective, examine principals’ view of leadership in successful schools. Questions:  How do the principals describe their own leadership? What subject positions do the principals take? Method  Three principals were interviewed in the study. The interviews lasted for about 60 minutes. The interviews were recorded and transcribed. The interviews were analyzed according to the theories of transformative and instructional leadership and also which of the three subject positions supporter, pedagogical leader and chief the principals enabled.   Results  The principals had not an entirely consistent approach to school leadership. Two of the principals spoke of leadership in accordance to the transformative theory with a focus on development and change. The third principal described his leadership in a manner more similar to the instructional theory with clear top-down approach and focus on school to be a safe place for students in a troubled area. All headmasters enabled in some degree all three subject positions however, they had one position each as they foremost enabled.  Conclusions  The headmasters’ view of leadership differs on some points which could indicate that the leadership needs to be adapted to the specific school in order to make the school and the headmaster successful. Common to all headmasters was that they had a strong commitment to the mission and students. The headmasters are taking different positions when they talk about leadership. This may be because they tend to use transformative or instructional leadership. The instructional leadership is beneficial in the beginning of the structuring of a school. In light of growing maturity in the organization, it is possible to switch to transformative leadership which gives the principal greater opportunities to work with future visions and the school's overall goals. / Syfte och frågeställningar  Studiens syfte är ur ett komparativt perspektiv undersöka rektorers syn på ledarskap i framgångsrika skolor. Frågeställningar:  Hur beskriver rektorerna sitt eget ledarskap? Vilka subjektspositioner intar rektorerna? Metod  Tre rektorer intervjuades i studien. Intervjuerna pågick under ca 60 minuter. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Intervjuerna analyserades enligt teorierna om transformativt och instruerande ledarskap samt vilka av de tre subjektspositionerna supporter, pedagogisk ledare och chef rektorerna intog.  Resultat  Rektorerna har inte en helt samstämmig syn på skolledarskap. Två av rektorerna talade om ledarskapet i enlighet med den transformativa teorin med fokus på utveckling och förändring. Den tredje rektorn beskrev sitt ledarskap på ett sätt som mer liknar den instruerande teorin med tydlig toppstyrning och fokus på att skolan ska vara en trygg plats för elever i ett oroligt område. Samtliga rektorer aktiverade i någon grad alla tre subjektspositioner dock hade de varsin position som de främst aktiverade.  Slutsats  Rektorernas syn på ledarskap skiljer sig på en del punkter vilket skulle kunna tyda på att ledarskapet behöver passa för den specifika skolan för att skolan och rektorn ska kunna bli framgångsrika. Gemensamt för rektorerna var att de hade ett starkt engagemang för uppdraget och eleverna. Rektorerna tar olika positioner när de talar om ledarskap. Detta kan bero på om de tenderar att leda transformativt eller instruerande. Det instruerande ledarskapet är fördelaktigt i början av struktureringen av en skola. I takt med ökande mognad inom organisationen finns det möjlighet att växla till transformativt ledarskap vilket ger rektorn större möjligheter att arbeta med framtidsvisioner och skolans övergripande mål.

Den här uppsatsen grundar sig i ett intresse för normkritisk pedagogik samt visuell kultur;vilka normer som görs i det visuella. I lärarutbildningen på Konstfack har vi många gångertalat om unga människors identitetsskapande processer, vilket har väckt frågan:Vilka subjektspositioner blir möjliga i förhållande till de visuella representationer som användssom exempel i bildundervisningen och vilka normer manifesteras i diskurserna?För att undersöka detta har material från tre bildlärare i grundskolan samlats och analyserats.Uppsatsen bygger på en socialkonstruktionistisk grundsyn, och först och främst användsMichel Foucaults diskursanalys som teori och metod. I utbildningen vid Institutionen förbildpedagogik brukas vetenskapliga och konstnärliga metoder parallellt och examensarbetetbestår av en skriftlig samt en gestaltande del. Den gestaltande delen i detta examensarbete harinspirerats av konstnären Marianne Lindberg de Geers bok ”Jag tänker på mig själv” och bestårav en bildserie som fått namnet ”Jag ser på mig själv”.Undersökningens främsta slutsats är att vi verkar behöva reflektera mer över vilka bilder,blickar och berättelser vi förmedlar. Kanske i synnerhet i skolan, som har vad Foucault skullekalla ett högt sanningsanspråk. Eftersom den kunskap, makt och mening som bilderna producerarär beroende på sin kontext; hur de presenteras och behandlas, borde de flesta bilder kunnaanvändas i undervisning så länge maktförhållanden synliggörs. Men vi måste också aktivtarbeta med att inkludera så många olika människor och synsätt som möjligt, i de bilder ochberättelser vi använder oss av, med vilka vi framställer och formar världen, oss själva ochandra.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur diskurser kring styvmoderskap artikuleras på internet. Det finns två transkulturella myter om styvmödrar, den ena är den om den onda styvmodern och den andra den om kvinnan som upplever ögonblicklig kärlek till sitt styv/bonusbarn. Det finns forskning som tyder på att dessa båda myter påverkar hur kvinnor som lever i ombildade familjer både uppfattar sig själva och hur de uppfattas av samhället. Därför har det även varit av intresse att analysera om och i så fall hur dessa myter yttrar sig diskursivt på internet. Vidare har det undersökts om myterna påverkar kvinnors känslor inför och sitt sätt att förhålla sig till rollen som styv/bonusförälder. Med hjälp av diskursteori har detta gjorts genom att analysera språkbruket på det offentliga internetforumet Familjeliv.se. Studien visar att kvinnor som lever i förhållanden med ickebiologiska barn påverkas av, förhåller sig till och förhandlar om föreställningar knutna till framför allt den onda styvmodern. Men även att rollen som bonusmamma ofta är en komplicerad roll att både göra anspråk på och leva upp till.

Gängkriminalitet är ett samhällsproblem i Sverige samtidigt som dagens mode och musik inspireras av gängkriminaliteten. Samhällets oro är att ungdomar ska influeras av gängkriminaliteten. Efter att Jensens grundskola i Göteborg ville införa en klädkod mot det som förknippas med bland annat gängkriminalitet uppstod en debatt om elevers rätt att använda kläder för att uttrycka sig, kommunicera på samt för att skapa sin identitet. Syftet med studien är att undersöka hur media konstruerar stereotyper utifrån elevers kläder. För att öka kunskapen om språkets konstruktioner och dess effekter används en kritisk diskurspsykologisk metodansats. Studien har två teoretiska referensramar där ena redogör för jaget och identitetsskapandet och den andra teorin redogör kläders betydelse för identitetsskapandet. Under analysprocessen bearbetas artiklarna med hjälp av metodens tre nyckelbegrepp; tolkningsrepertoarer, subjektspositioner och ideologiska dilemman. I resultatet presenteras och analyseras de mest centrala och återkommande mönster från debatt- och nyhetsartiklarna. I resultatet synliggörs det hur artikelförfattarna konstruerar problematiska stereotyper som kategoriserar och tillskriver elever olika egenskaper som kan gynna eller begränsa eleverna i skolan. Studien avslutas med en diskussion om resultatet och förslag på vidare forskning.

Den här undersökningen har genomförts i syfte att skapa kunskap om hur elevers bildvärldar och bildkommunikation kan se ut och att undersöka vilka subjektspositioner som konstrueras och görs tillgängliga genom deras bildkommunikation. Visuell kulturteori har fungerat som undersökningens ramverk och diskursanalys som dess analysverktyg. Bilder har samlats in och analyserats från elever i årkurs nio på en högstadieskola i sydvästra Sverige. Tematisk innehållsanalys har använts för att besvara undersökningens första fråga, gällande vad som kommuniceras i elevers vardagliga bildkommunikation, vilka motiv och vilket innehåll. För att besvara den andra frågan, gällande vilka subjektspositioner som konstrueras genom de diskurser som framträder i elevernas vardagliga bildkommunikation så har en diskursanalys genomförts. Resultatet har visat hur innehållet och motiven i elevernas bilder gått att dela in i fyra teman som handlar om selfies, fritid, relationer och informationsbilder och anvisningar. I resultatet har också fem diskurser synliggjorts, vilka erbjuder eleverna möjliga subjektspositioner som främst kretsar kring olika sätt att vara elev och ungdom, olika sätt att göra motstånd och olika sätt att positionera sig som feminin eller maskulin. Slutsatser som gått att dra av resultatet har bland annat varit att elever besitter och använder visuella kompetenser när de agerar som medskapare av visuell kultur och att eleverna använder bilder, både som ett sätt att försöka låsa fast hur ett visst fenomen eller en viss del av omvärlden ska förstås och som ett sätt att förhandla och omförhandla andra fenomen eller delar, vilket innebär konkreta konsekvenser för elevers levnadsutrymme.

Syftet med förevarande studie är att undersöka hur etnisk representation framställs i pedagogiskamiljöer i sex äldrebarnsavdelningar och analysera utifrån ett normkritiskt perspektiv vilka diskurserom etnisk mångfald som kan ligga bakom utformandet av den pedagogiska miljön. Utifrån de rådandediskurser som identifieras gör vi också en analys av vilka subjektspositioner som blir möjliga iavdelningarna. Genom observation, anteckningar och inventering av det material och leksaker somfanns tillgängligt i de undersökta avdelningar kommer vi fram till att det råder diskurser avfärgblindhet och vithet som reproducerar och befäster en vithetsnorm även om det också blir synligt ensträvan mot att arbeta normkritiskt och några insatser från normkritisk pedagogik visas i vissa delar avde pedagogiska miljöerna. / Nej

The aim of this master’s thesis is to create knowledge about the way the library and the child as a user are portrayed in texts for children by examining discourses. Knowledge about discourses is important as they can have real consequences and influence library services and use. The thesis poses the following questions: How is the library as a place portrayed in the texts? How is the library used in the texts? What subject positions do the texts convey? Ten children’s books and informational texts from ten public library websites were studied using discourse analysis. The method used was based on Mouffe’s and Laclau’s discourse theory as well as analysis models by Åse Hedemark. The library as a place were mainly portrayed as having physical books. The uses portrayed included loaning and reading printed books, studying, creative activities and using the library as a meeting place. Four discourses were identified in the study: the book discourse, the preservation discourse, the learning discourse, and the living room discourse. Several subject positions were identified within the discourses, including the position of the librarian as having power over knowledge in the preservation discourse, and the user as either completely dependent on librarians and other adults or completely independent in the learning discourse. Another important result was the library as a low-intensive meeting place in the living room discourse. Here the user’s subject position included having an inherent right to use of the library’s space and services.

Denna uppsats är en diskursanalys av berättelser från förskolepersonal som publicerats på www.forskoleupproret.weebly.com under hashtagen #pressatläge. I uppsatsen undersöks diskursen om stora barngrupper, samt de återkommande problematiska aspekter som uttrycks i berättelserna om stora barngrupper. I uppsatsen har en kombination av en kvalitativ och kvantitativ metod använts. Att kombinera dessa två metoder har medfört att vi genom den kvalitativa metoden kunnat studera språket och de symboliska innebörderna, samtidigt som vi genom kvantitativa metoden kunnat se vilka återkommande tema det finns i texterna samt vilka uttryck som varit dominerande i talet om stora barngrupper. Vid analys av materialet så har vi använt oss av Foucaults diskursanalytiska ansats, som även lett oss in på maktbegreppet och de olika subjektspositioner som blir synliga i berättelserna. Resultatet av vår studie visar att diskursen om stora barngrupper i förskolan skapas, upprätthålls och reproduceras genom talet om de problematiska aspekter som kopplas till stora barngrupper i berättelserna. I materialet framkommer ett återkommande tema om en ond cirkel som satts igång genom att barnantalet ständigt ökar samtidigt som personalantalet minskar. Resultatet visar även att pedagogerna i berättelserna positionerar sig själva som otillräckliga och oförmögna att förändra rådande situation. I flera av berättelserna positioneras barn i behov av särskilt stöd som (mer) resurskrävande, tidskrävande, barn som tar uppmärksamhet och att de är de andra barnen som blir lidande.

Denna studie är en diskursanalys av förskollärares berättelser om situationen i förskolan i dokumentet #pressat läge. Studien har utgått från en diskursanalystisk ansats utifrån Foucaults teorier, där syftet var att undersöka förskollärares subjektspositioner som framställs i materialet. I enlighet med den diskursanalytiska ansatsen har studiens metod varit en närläsning av dokumentet. Undersökningen visar att de mest förekommande diskurserna som framkommer i #pressat läge är diskursen om negativ stress samt diskursen om lojalitet. Inom diskurserna blir subjektspositionerna: den som verksamheten lutar sig mot, den stressade, den ensamma och otillräckliga, den oroade, den sjuka samt den uppoffrande, den utnyttjade, den skuldbelagda och den beskyddande möjliggjorda.