Syftet med studien är att bidra med mer kunskap om hur förskollärares och barnskötares val av resurser i undervisningen kan påverka barns meningsskapande i lärandet. Tidigare studier visar att det finns en problematik i att kunna anpassa undervisning efter varje barns behov, vilket kan kopplas till brist på engagemang och kompetens bland personal samt stora barngrupper. Därför är intentionen med denna studie att undersöka detta vidare med fokus på resurser i undervisningen. Studien som genomförts är en kvalitativ studie med deltagande observationer som metod. Empirin som insamlats genom de deltagande observationerna har analyserats utifrån perspektivet design för lärande och de fyra tillhörande begreppen meningserbjudande, resurser, affordance och tecken på lärande. Resultatet av studien visar att tillgängligheten av de resurser som barn erbjuds är avgörande för hur de skapar mening i sitt lärande. Det är tillgängligheten av resurserna som avgör vad barnen kan göra med resurserna och om de transformerar dem till något annat kopplat till deras erfarenheter. Barnen visar tecken på lärande på olika sätt under och efter undervisningen genom både verbala och icke-verbala uttryck. Sammanfattningsvis är det förskolepersonalen som styr vilka resurser som ska vara tillgängliga för barnen i lärmiljön både under och efter undervisning.

TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) är ett sätt att öka barns språkutveckling och stödja barn i sina kommunikativa funktioner, genom att göra teckenrörelser i kombination med det talade språket. TAKK är en metod som används i många förskolor i Sverige, och därmed har ett växande intresse för forskning kring TAKK uppstått. Den här studien syftar till att undersöka och belysa hur rektorer och biträdande rektorer i förskolan resonerar kring varför och hur TAKK arbetas med i förskolan, samt hur TAKK implementerats i verksamheten. Metoden som använts i undersökningen är skriftliga intervjuer med öppna frågor, där svar från sex respondenter har samlats in. Det sociokulturella perspektivet har använts vid analys och tolkning av resultatet. Resultatet visar att syftet med TAKK i förskolan är att ge barn fler verktyg för kommunikation, samt för att stödja barn i behov av särskilt stöd. TAKK har implementerats i förskolan genom utbildning, specialpedagoger eller på grund av pedagogers tidigare erfarenhet av TAKK. Hur TAKK används i verksamheten skiljer sig åt mellan respondenterna. TAKK används mycket vid rutinsituationer såsom samling och sångstund, eller enbart tillsammans med vissa pedagoger som behärskar TAKK. Resultatet visar också att vissa förskolor använder TAKK under hela dagen och tillsammans med alla barn.

Genom en teoretisk studie kombinerad med praktikbaserad empiri ifrån mitt praktiska arbete redogör jag i denna text för rekvisita som aktör och dess roll inom teater. Med de litterära undersökningarna inom naturalism och Tjechov-tradition och de praktiska erfarenheterna av att arbeta med rekvisita försöker jag ta fasta på vad rekvisita är och hur det används och har använts tidigare i Tjechovs pjäser.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur några förskollärare använder sig av tydliggörande pedagogik med inriktning på bildstöd och tecken som kommunikativa redskap i förskolan. Vi vill undersöka på vilket sätt förskollärare anser att detta kan skapa förutsättningar för barns kommunikation, delaktighet, begriplighet och inkludering. De forskningsfrågor som väglett oss i vår studie är Vad har förskollärare för syn på arbetet med tydliggörande pedagogik för samtliga barn i förskolan? Vilken betydelse uppfattar förskollärarna att bildstöd och tecken som stöd har för barns inkludering och kommunikation? I vilka situationer används tydliggörande pedagogik, som TAKK och bildstöd i förskolan? I denna studie har semistrukturerade intervjuer med sex förskollärareanvänts för att besvara syftet och forskningsfrågorna. Den sociokulturella teorin där samspel och kommunikation ses som en grundförutsättning för lärande har vart studiens utgångspunkt. Analysen har genomförts genom att kategorisera respondenternas svar utefter på vilket sätt de arbetar med just bildstöd och tecken som stöd samt deras syn på arbetssättet tydliggörande pedagogik. Resultatet visar att alla respondenter anser att tecken och bildstöd kan vara gynnsamt för alla barn, inte endast de som är i behov av det på grund av språkliga förseningar eller liknande. Det framgår även att flera av respondenterna anser att tydliggörande pedagogik är lättare att använda vid de planerade situationerna som till exempel samling, måltidssituation och liknande. Respondenterna ansåg att det är svårare att använda denna typav arbetssätt i de spontana situationer som uppstår. Några av respondenterna menade även att tydliggörande pedagogik inte används i samma utsträckning om det inte finns barn i behov av det i barngruppen. Det framkom även att flera av respondenterna anser att det krävs en samsyn om vikten av att använda tydliggörande pedagogik i hela arbetslaget för att skapa rutiner kring arbetssättet.

Denna studie undersöker, via ett experiment, om musik stödjer inlärning av Tecken som Alternativ och/eller Kompletterande Kommunikation. Människor kommunicerar på olika sätt och musik kan vara motivation för lärande. I Förenta Nationernas Konvention om rättigheter för människor med funktionsnedsättning står det om rätten till kommunikation. Människor med intellektuell funktionsnedsättning behöver ofta stöd av omgivningen i sin kommunikations- och språkutveckling. Deltagarna i studien var vuxna med nära relation till personer med intellektuell funktionsnedsättning som använder eller behöver tecken som alternativ och/eller komplement för sin kommunikation. Deltagarna (40 stycken) var indelade i fyra grupper. Grupperna tilldelades slumpvis fyra olika betingelser: musik eller inte respektive känd eller okänd sång. Sammanlagt genomfördes tre tester av teckenkunskaperna av 20 olika tecken. Testerna genomfördes vid tre tillfällen utspritt över fem veckor. Resultatet visade att deltagarna som för sin inlärning av tecken fått stöd av musik kunde flest tecken efter fem veckor. I studien ges en bakgrund till begreppen musik och musikterapi, kommunikation och språk samt forskning och diskussion av dessa begrepp. Studien ger även förslag på framtida forskningsfrågor inom ämnet. / This study examines, through an experiment, if music supports the learning of manual signs. People communicate in different ways and music can be motivation for learning. In the United Nations Convention on the Rights of Persons with Disabilities one can read about the right to communication. People with intellectual disabilities often need the support from the environment in their communication and language development. The participants were adults with close relation to people with intellectual disabilities who use or need manual signs as an augmentation and/or an alternative to their communication. The participants (40 in all) were divided into four groups. The groups were randomly assigned to four different conditions: music or not each condition with known or unknown song. In total, in three tests the skills of manual signs of 20 different signs were investigated. The tests were performed three times spread over five weeks. The results showed that participants in their learning of manual signs supported by music had retained most manual signs after five weeks. The study provides a background to the concepts of music and music therapy, communication and language, as well as research and discussion of these concepts. The study also provides suggestions for future research issues in the subject.

I detta arbete används ett normkritiskt perspektiv för att undersöka mångfalden som presenteras ur ett urval bilderböcker publicerade mellan år 2016-2021. Arbetet kommer fokusera på några av de normer som bilderboken presenterar gällande bland annat genus, funktionsvariationer och kultur.  Vidare kommer bilderbokens multimodala kommunikationssätt att analyseras utifrån metodansatsen semiotisk modalitet och vidare granskas genom kvantitativa och kvalitativa analysmetoder. Detta för att belysa textens och illustrationens likvärdighet i den multimodala kommunikationen.  I min process har ett urval på nio böcker tagits fram och kritiskt granskats utifrån normkritiska kriterier och genom både konventionella och ikoniska tecken för att på så sätt skapa en så heltäckande analys som möjligt. Som avslutning presenteras resultatet av denna undersökning där också normer och/eller teman som återkommer, eller inte uppmärksammas, i flera av böckerna tas upp. Vidare belyses vikten av förskolepedagogens förståelse för bilderboken, normkritik och inkludering. Vikt läggs vid att pedagogen själv skall förstå varför regelbundna reflektioner och analyser av materialet förskolan erbjuder barnen bör göras. / This thesis uses a norm-critical perspective to highlight the diversity presented from a selection of picture books published by swedish authors between the years 2016-2021. The work will focus on some of the norms that the picture book presents regarding, among other things, gender, functional variations and culture Furthermore, the picture book's multimodal communication method will be analyzed on the basis of the method approach semiotic modality and further examined through quantitative and qualitative analysis methods. This is to highlight the importance of the text and the equivalence of the illustration in the multimodal communication. In my process, a selection of nine books has been selected and critically examined on the basis of norm-critical criteria and through both conventional and iconic signs in order to create as comprehensive an analysis as possible. In conclusion the results of this study are presented where norms and/or themes that recur, or are not noticed, are also addressed in several of the books. Furthermore, the importance of the preschool educator's understanding of the picture book, norm criticism and inclusion is highlighted. Emphasis is placed on the educators understanding why regular reflections and analyzes of the material the preschool offers the children should be made.

No description available.

Detta kandidatarbete undersöker och granskar uppbyggandet av ett berättande i en spelfilm. Syftet är att få kunskap om vad ett berättande i en spelfilm består av och vad det är som påverkar det. Genom semiotikens tecken får vi förståelse för hur allt kan få en mening och sedan användas för att kommunicera något till användaren. Begreppet multimodalitet har sedan använts för att förstå hur tecken fungerar när de behöver samspela med varandra. Vi undersöker berättandet genom att göra en egen spelfilm som vi sedan analyserar för att bättre förstå vikten bakom de val av tecken vi använde och hur berättandet påverkades av våra val. Vi kommer att presentera resultatet vi uppnått, vilka motgångar vi stött på och andra diskussioner kring resultatet. / This bachelor thesis examines the construction of a narrative in a fictional film. The purpose is to acquire knowledge of what a narrative in a fictional film consist of and what it affects. Through the sign of semiotics, we get an understanding of how everything can get a significance and then be used to communicate something to the user. The concept of multimodality has then been used to understand how signs work in an interplay with each other. We examine the narrative by making our own fictional film that we then analyse to get a better understanding of the importance of the signs we used and how the narrative was influenced by our choices. We will present the results we achieved, the types of adversities we encountered and other discussions about the outcome.

<p>The purpose of the paper is to examine how teachers in preschool is working with language stimulation for the prevention of difficulties in reading and writing before school starts. The method that was used to illuminate the problem is a qualitative interview. A specialpedagog and six preschool teacher, which is specifically focused on language stimulation in the work with children, have been included in the study. The results indicated that preschool teacher are working a lot with language stimulation. They work mostly with children throughout the group, to encourage and provide children with the tools to be able to communicate with each other and staff. Decks language are used in daily activities. The form of language stimulation creates the conditions for participation and activity, where children are stimulated by each other. Student teachers stressed that <em>signs as a support</em> is something good to work with at nursery, because it gives all the children a chance to communicate. It appears that preschool teatcher want to work more consciously with language stimulation for the prevention of reading and writingproblems and thereby affect the whole child's development positively. In my literature review it is shown that previous researches have reached similar results. Something that is highlighted in the literature are that <em>signs as a support</em> increased opportunities for communication. It could involve children, who, for various reasons do not have access to the Swedish language, such as small children who have not yet developed the language, children with bad hearing or immigrant children.</p> / <p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med språkstimulering för att förebygga läs- och skrivsvårigheter inför skolstarten. Metoden som har använts för att belysa problemområdet är kvalitativ intervju. En specialpedagog och sex förskollärare, som är speciellt inriktad på språkstimulering i arbetet med barnen, har ingått i studien. I resultaten framkommer att pedagoger arbetar en hel del med språkstimulering. De arbetar oftast med hela barngruppen, för att stimulera och ge barnen verktyg till att kunna kommunicera med varandra och personalen. Språklekar används i den dagliga verksamheten. Den formen av språkstimulering skapar förutsättningar för deltagande och aktivitet, där barnen stimuleras av varandra. Pedagogerna framhåller att, <em>tecken som stöd</em> är någonting bra att arbeta med på förskolor, eftersom det ger alla barn en chans att kommunicera. Det framkommer att pedagogerna vill arbeta mer medvetet med språkstimulering för att förebygga läs- och skrivsvårigheter och därigenom påverka hela barnets utveckling positivt. I min litteraturstudie har tidigare forskning kommit fram till liknande resultat. Någonting som framhålls i litteraturen är, <em>tecken som stöd,</em> för att skapa ökade möjligheter för kommunikation. Det kan gälla barn, som av olika skäl inte har tillgång till det svenska språket, exempelvis små barn som ännu inte utvecklat språket, barn som hör dåligt eller invandrarbarn.</p>

The purpose of the paper is to examine how teachers in preschool is working with language stimulation for the prevention of difficulties in reading and writing before school starts. The method that was used to illuminate the problem is a qualitative interview. A specialpedagog and six preschool teacher, which is specifically focused on language stimulation in the work with children, have been included in the study. The results indicated that preschool teacher are working a lot with language stimulation. They work mostly with children throughout the group, to encourage and provide children with the tools to be able to communicate with each other and staff. Decks language are used in daily activities. The form of language stimulation creates the conditions for participation and activity, where children are stimulated by each other. Student teachers stressed that signs as a support is something good to work with at nursery, because it gives all the children a chance to communicate. It appears that preschool teatcher want to work more consciously with language stimulation for the prevention of reading and writingproblems and thereby affect the whole child's development positively. In my literature review it is shown that previous researches have reached similar results. Something that is highlighted in the literature are that signs as a support increased opportunities for communication. It could involve children, who, for various reasons do not have access to the Swedish language, such as small children who have not yet developed the language, children with bad hearing or immigrant children. / Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med språkstimulering för att förebygga läs- och skrivsvårigheter inför skolstarten. Metoden som har använts för att belysa problemområdet är kvalitativ intervju. En specialpedagog och sex förskollärare, som är speciellt inriktad på språkstimulering i arbetet med barnen, har ingått i studien. I resultaten framkommer att pedagoger arbetar en hel del med språkstimulering. De arbetar oftast med hela barngruppen, för att stimulera och ge barnen verktyg till att kunna kommunicera med varandra och personalen. Språklekar används i den dagliga verksamheten. Den formen av språkstimulering skapar förutsättningar för deltagande och aktivitet, där barnen stimuleras av varandra. Pedagogerna framhåller att, tecken som stöd är någonting bra att arbeta med på förskolor, eftersom det ger alla barn en chans att kommunicera. Det framkommer att pedagogerna vill arbeta mer medvetet med språkstimulering för att förebygga läs- och skrivsvårigheter och därigenom påverka hela barnets utveckling positivt. I min litteraturstudie har tidigare forskning kommit fram till liknande resultat. Någonting som framhålls i litteraturen är, tecken som stöd, för att skapa ökade möjligheter för kommunikation. Det kan gälla barn, som av olika skäl inte har tillgång till det svenska språket, exempelvis små barn som ännu inte utvecklat språket, barn som hör dåligt eller invandrarbarn.