Syftet med den här studien är att öka kunskapen om förskollärares olika erfarenheter av och uppfattningar om arbetet för och med barn som far eller riskerar att fara illa i hemmiljön. Fem förskollärare intervjuades i form av kvalitativa intervjuer. Resultat från studien visade att förskollärarna ansåg att skapa en bra relation med barnen är viktigt. Detta för att kunna upptäcka barn som far eller riskerar fara illa i hemmiljön. Ett centralt resultat visar att förskollärarna har uppmärksammat barn som har bristande klädsel på förskolan. Kläderna är inte anpassade efter väder och årstid. Ett annat resultat visar att förskollärarna oftast anser sig ha ett bra samarbete med föräldrar och att de brukar ge tips och råd till dem samt tipsa om stöd de kan söka utifrån som till exempel från socialtjänsten. Vidare resultat från studien påtalar att förskollärarna diskuterar i arbetslaget när de är oroliga över något barn. Förskollärarna anser att samarbetet med socialtjänsten skulle kunna bli bättre efter en orosanmälan har blivit gjord. De menar att en återkoppling från dem vore bra för att få veta hur det går med utredningen.

Manual signs are an augmentative and alternative communication mode which enables and facilitates communication for persons with impairments in speech, language and hearing. There are different ways of teaching signs to persons with intellectual disabilities. One of them is milieu teaching, which is a method where the teaching takes place in natural settings. This method has proven to give good results in generalization and maintenance. Teaching signs to staff in groups has been shown to be effective. The purpose of the present study was to investigate whether sign intervention affected the number of signs and the number of different signs, used by two persons with Down’s syndrome and eleven staff on a day center. The study was carried out as a single-subject design. A sign intervention was conducted at the day center with the two participants with Down’s syndrome. They were educated individually with a procedure inspired by milieu teaching. When the intervention with the two participants was terminated, the staff was educated in a group format. The number of signs and the number of different signs used by the two participants with Down’s syndrome and the staff were registered. The sign intervention with the two participants led to an increased use of signs for one of them and the sign intervention with the staff led to an increased use of signs for the staff together with one of the participants. The main reason for why the sign intervention was effective for one of the two participants with Down’s syndrome and for one group of staff, but not for the other participant or the other group of staff, seems to be that the participants use of signs had an impact on each other. One of the participants with Down’s syndrome and one group of staff seems to have had a positive impact on each others use of signs. The intervention also seems to have been too short and therefore has not given effect for all of the participants.

Talet är något som många människor tar för givet, men för en del barn och vuxna är detta något som inte är lika självklart. Människor med språksvårigheter kan få hjälp och denna hjälp kan börja redan i förskolan. Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, är ett samlingsbegrepp av olika hjälpmedel som kompletterar talet. Teckenstöd och grafisk AKK är de två vanligaste AKK. Teckenstöd tecknar man med händerna samtidigt som du säger ordet. Grafisk AKK är bilder och symboler där man till exempel gör bildscheman över dagen. Tidigare forskning har visat att personal som gått en kurs inom alternativ och kompletterande kommunikation har börjat tänka mer på hur de kommunicerar med personer med språksvårighet och har också börjat använda sig mer av olika sorters AKK. Även de barn som inte har språksvårigheter gynnas av att använda alternativ och kompletterande kommunikation då det ger extra tydlighet i kommunikationen. Om alla barnen lär sig att använda alternativ och kompletterande kommunikation så kan de även använda denna i leken tillsammans med barn med språksvårigheter. I leken härmar barnen varandra både verbalt och icke-verbalt vilket innebär framsteg i kommunikationen.   I mitt examensarbete har jag intervjuat fyra förskollärare i olika kommuner i centrala och östra Värmland. I intervjuerna så framkom att arbetet med alternativ och kompletterande kommunikation varierar mycket, beroende på vilket behov som ansågs behövas. Inställningen till alternativ och kompletterande kommunikation var positiv bland alla de intervjuade men det upplevdes svårt att mäta förbättringen då detta är en lång process. Det framkom också att utbildning i kommunerna inom alternativ och kompletterande kommunikation inte var så stor men att det fanns en önskan bland samtliga förskollärare att lära sig mer om detta. / The spoken language is something that many people take for granted, but for some children and adults this is something that is not obvious. People with language difficulties can get help and this help can start already in preschool. Augmentative and alternative communication, AAC, is a collective concept of various aids that supplement the speech. There are two different types of AAC, aided systems and unaided systems. With unaided systems you use your body and hands to sign word while saying them out loud. Aided systems are pictures and symbols, for example, you create picture schedules throughout the day. Previous research has shown that staff who have taken a course in augmentative and alternative communication have started to think more about how they communicate with people with language difficulties and have also started to use more of different kinds of AAC. Even those children who do not have language difficulties benefits from using AAC as it provides extra clarity in communication. If all children learn to use AAC, they can also use this in the play together with children with language difficulties. In the play, the children mimic each other both verbally and non-verbally, which leads to progress in communication.  I have interviewed four preschool teachers in different cities in central and eastern Värmland. In the interviews, it became apparent that the way of working with AAC varies. The variation is caused by the individual extend to which the need for AAC is seen. The attitude towards Augmentative and alternative communication was positive among all interviewees. However, the measurement of improvements caused by AAC is being seen a challenge. The interviewees stated that the long period of time which is needed when using AAC makes it difficult to measure possible results. The preschool teachers participating in the interviews were of the opinion that education in their respective cities within AAC shows room for improvement and that there was a desire among them all to learn more about the concept.

Background: In recent times, last mile deliveries have become critical as these deliveries are generally considered to be the most expensive, least efficient and most polluted part of the entire logistics chain (De Kervenoael, Schwob & Chandra 2020; McKinnon & Edwards 2009). Consumer demands for fast and flexible deliveries are not very easy to combine with the highest possible sustainability focus (PostNord 2018). By informing about different transport alternatives and vehicle types, the consumer gets the opportunity to influence their own environmental impact when making a purchase (Buldeo Rai, Verlinde & Macharis 2019). Despite the fact that companies today have better possibilities to share data about their environmental practices with the end customer, there is still a lack of such information on the website. Few companies adopt effective web-based communications that inform their stakeholders about their sustainable behaviors (Da Giau, Macchion, Caniato, Caridi, Danese, Rinaldi & Vinelli 2016).  Theory: A theoretical research model “Green web communication” has been developed based on the theories 3’C and OSEC. The theory ten signs of greenwash has also been applied to identify signs of greenwash.  Purpose and research question: The purpose of the study is to map out various alternatives for green marketing within the last mile, to increase the understanding of how ecommerce companies can influence consumers to a more conscious delivery choice. Furthermore, the paper aims to study how the web communication should be developed to avoid greenwashing. In order to answer the purpose, the following research questions have been formulated: How do e-commerce companies communicate green deliveries on the website? In what way can green web communication show signs of greenwashing? How is web communication presented in relation to what is expressed internally?  Methodology: To answer the research question a qualitative method was conducted with a constructivism approach. First a qualitative content analysis was performed on the website of sixteen e-commerce companies, divided into four different industries. The second method involved three semi-structured interviews with representatives of the selected companies Skincity, CDON and Ellos.  Conclusion: Communication about green deliveries appeared frequently at the e-commerce companies’ check-out compared with the information page, home page and group’s website. The representation of green commitments appeared in varying degrees in the form of eco-labels, symbols or information text. Furthermore, the green sustainability commitments were expressed in different ways where the content could be found in various green statements: climate compensation, CO2 emissions or green policy. The web communication also showed that transparency was lacking in far too many aspects as the communication could be identified as greenwashing in several cases. Greenwashing was identified when analyzing the green web communication in aspects of no proof and fluffy language. The internal communication from representatives of the e-commerce companies differed from the communication on the websites. This indicates a discrepancy between the internal and the external communication which neglects the e-companies sustainability commitments. / Bakgrund: På senare tid har last mile leveranser blivit ett kritiskt område då leveranserna iallmänhet anses vara de dyraste, minst effektiva och mest förorenade delen i hela logistikkedjan(De Kervenoael, Schwob & Chandra 2020; McKinnon & Edwards 2009). Konsumentens kravpå snabba och flexibla leveranser är inte särskilt enkla att förena med högsta möjligahållbarhetsfokus (PostNord 2018). Genom att informera om olika transportalternativ ochfordonstyper får konsumenten möjlighet att påverka sin egna miljöpåverkan vid ett köp (BuldeoRai, Verlinde & Macharis 2019). Trots det faktum att företag har större möjligheter att deladata om sin miljömässiga praxis med slutkunden finns de fortfarande en brist av sådaninformation på webbplatsen. Få företag antar effektiv webbaserad kommunikation sominformerar sina intressenter om deras hållbara beteenden (Da Giau, Macchion, Caniato, Caridi,Danese, Rinaldi & Vinelli 2016).  Teori: En teoretisk undersökningsmodell “Grön webbkommunikation” har utvecklats baseratpå teorierna 3’C och OSEC. Teorin ten signs of greenwash har vidare tillämpats för attidentifiera tecken på greenwash.  Syfte och forskningsfråga: Syftet med studien är att kartlägga olika alternativ för grönmarknadsföring av last mile, samt att bidra med en ökad förståelse kring hur e-handelsföretagenkan påverka konsumenten till ett medvetet leveransval. Vidare ska även studien beröra hurkommunikationen på webbplatsen bör utformas för att undvika greenwashing. För att besvarasyftet har följande forskningsfrågor utformats: Hur kommunicerar företag gröna leveranser påwebbplatsen? På vilket sätt kan den gröna webbkommunikationen visa tecken pågreenwashing? Hur framställs webbkommunikationen gentemot resonemang som uttrycksinternt?  Metod: Denna studie genomfördes med en kvalitativ metod som är av konstruktivistiskkaraktär. Först utfördes en kvalitativ innehållsanalys på webbplatsen av sexton e-handelsföretagsom delades in i fyra olika branscher. Den andra metoden innefattar tre semistruktureradeintervjuer med företrädare från de utvalda företagen Skincity, CDON och Ellos.  Slutsats: Kommunikation om gröna leveranser framkom frekvent på e-handelsaktörernascheck-out jämfört med webbplatsens informationssida, startsida samt koncernens webbplats.Framställningen av gröna åtaganden förekom i miljömärkning, symbol eller informationstext ivarierande grad. Vidare uttrycktes de gröna hållbarhetsåtaganden på olika sätt där innehålletgick att härleda till olika gröna påståenden: klimatkompensera, CO2-utsläpp eller grön policy.Webbkommunikationen uppvisade en låg grad av transparens och flertalet brister i allt förmånga avseenden då man ofta kunde härleda kommunikationen till greenwashing.Greenwashing identifierades vid granskning av fallförtagens gröna kommunikation som gickatt härleda till no proof och fluffy language. Den interna kommunikationen skiljer sig mot denkommunikation som fanns att tillgå webbplatsen. Det råder således en diskrepans mellan deninterna och externa kommunikationen vilket försummar aktörens hållbarhetåtaganden.

Syftet med denna undersökning är att undersöka Arlas och Oatlys särskiljande språkliga och visuella varumärkeskommunikation - däribland deras positionering, varumärkesidentitet och intertexter i deras reklamkampanjer Bara mjölk smakar mjölk (Arla, 2018) och Mjölken i skolan (Oatly, 2017) med retorisk samt semiotisk metod som verktyg. Teorier som använts är semiotisk teori, intertextualitet samt varumärkes-kommunikativa teorier som positionering och varumärkesidentitet. I undersökningen jämför jag vilka retoriska grepp som används i vardera reklamkampanjer och hur de skiljer sig åt, samt hur Arla och Oatly positionerar sig urskiljande med hjälp av de retoriska greppen. I undersökningen undersöker jag även hur varumärkesidentiteten konstrueras och förmedlas i reklamkampanjerna med semiotiska koder. Olika teman hittades i reklamkampanjerna, däribland humor, miljö samt och förlöjligande. De huvudsakliga retoriska grepp och appellformerna som framkommer i Oatlys reklamfilmer är ethos samt logos. Genom analyserna framkom det även att Oatly positionerar sig som miljömedvetna. Arla positionerar sig som traditionsenliga och godast på marknaden och använder sig främst av pathos och ethos i sina reklamfilmer. Varumärkesidentiteten i form av färger och loggor som karaktäriseras av varumärkena gör sig synlig i båda reklamfilmerna, dock framkommer den mer i Oatlys reklamfilmer. Tydligt har det även blivit att Oatly använder sig flitigt av sin varumärkessemiotik och sitt varumärkesspråk för att skapa igenkänning hos mottagaren. Vidare finns det även intertextuella relationer till samhälleliga diskurser likväl som konkurrenten i företagens reklamfilmer - exempelvis Arlas användning av “brölk”, “sölk”, eller “trölk”. Arla använder sig kontinuerligt av Oatlys varumärkeskoder i form av pastellfärger och liknande typsnitt för att mottagare ska förstå att det är Oatlys varumärke de syftar på.

Denna studie handlar om hur alla barn kan få möjlighet att göras delaktiga i förskolans verksamhet via olika kommunikationsformer. I studien undersöks vilka arbetssätt och tecken som förskollärare använder i tydliggörandet av barns kommunikation. Syftet är att bidra med kunskap om pedagogiska arbetssätt som kan bli tydliggörande för barns kommunikation i förskolan. Empirin har samlats in genom en kvalitativ metod, med semistrukturerade intervjuer där sex förskollärare från fem olika förskolor medverkade. Resultatet har sedan analyserats utifrån ett multimodalt och designorienterat perspektiv. I resultatet framkommer det att förskollärare använder sig utav arbetssättet tydliggörande pedagogik, med tecken som det verbala språket, TAKK, bilder och digitala verktyg i tydliggörandet av barns kommunikation.

This essay investigates how the United States has been portrayed by Swedish artists in the 1960´s and 1970’s. The aim is to discover what signs and attributes these posters utilize and how these signs and attributes given to America is reflective of the culture and conception of America in Sweden during this time period. Firstly, using Mieke Bal and Norman Brysons semiotic methodology, presented in Semiotics and art history from 1991, to analyze the signs and connect them to the right contexts in each poster. Secondly, to identify reoccurring themes and conceptions about America, visual culture theory based on Nicholas Mirzoeffs An introduction to visual culture will be used.  In these posters USA is visualized in different ways, sometimes expressively with just the text “USA”, but most commonly through representative signs likes the American flag, presidents and pictures from Vietnam. USA is depicted as an imperialistic, capitalistic, militaristic nation with a double standard. The posters are created and contributes to a visual culture. And these negative signs are reflective of the Swedish culture and opinions about the United States that could be found during this time period. The political and social commentary in art is also reflective of the 1960´s and 1970´s Sweden and the changing landscape of the Swedish artworld.

This essay investigates how Philip Guston and Henry Taylor explore the subject of African American oppression in their art and how they have been received by critics and art institutions. Using semiotics based on Hans Haydens article “Den omplacerade koden: Om Edgar Degas Interiör”, this essay explores how meaning is created in signs existing within the respective artists’ works. Readings of the artists´ own words has also assisted in the search for meaning and understanding of the paintings. Postcolonial perspectives were also applied for the means of interpreting the artworks in question, and the signs they contain. For this section Ania Loombas book Colonialism/postcolonialism as well as Åsa Bharathi Larsons doctorate thesis Colonizing Fever have been utilized.        After the visual analysis the essay investigates how the artists have been received by critics and art institutions. In the case of Guston, a time difference is also accounted for, analyzing how his work was received when he first presented his paintings in the 70’s compared to today. Upon analyzing Guston’s work multiple signs were identified and interpreted. Most notably the hooded Klan member, whose representative purpose is multifaceted, communicative of subjects such as racism, guilt, and the concept of being evil. Visual codes regarding self-portraiture also pointed at one of the paintings as being a self-portrait. This theory is also supported by Guston’s own claim of the Klan paintings being pictures of himself.        In Taylors work, signs present and discuss oppression of black people in America from a historical as well as a contemporary perspective, often referencing people and places personal to Taylor.        In the 1970’s Philip Guston’s Klan paintings were heavily critiqued for their visual qualities and stylistic expression, while no notable comments were made of the content/subject matter. Today the situation is different, with the main critique of his works being directed to his use of Klan imagery. Many artists and writers today are in support of Gustons work though.         Henry Taylor’s paintings are generally well received by critics and have seen a rise in popularity concurrent with the Black Lives Matter movement. Taylor has also recently been the subject of a retrospective exhibition at the Modern Museum of Contemporary art in LA.

De yngsta barnens våldsutsatthet är ett allvarligt folkhälsoproblem och socionomer har en särskilt betydelsefull roll i det preventiva arbetet. Därutöver föreligger det en kunskapslucka beträffande de yngsta barnens våldsutsatthet, både i det aktuella forskningsfältet och hos yrkesutövande socionomer. Syftet i denna masteruppsats var att undersöka vilka tecken på våldsutsatthet som socionomer uppfattar att de yngsta barnen uppvisar och vilka förbättringsområden de kan identifiera, inom socialtjänsten, avseende att upptäcka våld mot barn i åldern 0–6 år. Metoden för datainsamlingen var semistrukturerade intervjuer och urvalet utgjordes av sju socionomer från antingen en mottagnings- eller en utredningsenhet. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedermera med en kvalitativ innehållsanalys och det resulterade i fem kategorier med två till fyra tillhörande underkategorier. Kategorierna Mer explicita tecken och Mer implicita tecken innehåller en variation av tecken på våld mot de yngsta barnen. Intressanta tecken som framkom i uppsatsen var beteendeförändringar, barns egna berättelser om våldsutsatthet och tecken i kombination med bristfälligt föräldrabeteende. Därutöver visade resultatet att de yngsta barnen ger uttryck för tillbakadraget och utagerande beteende när de utsatts för våld. Vidare resulterade analysen av socionomernas utsagor om identifierbara förbättringsområden i de tre kategorierna Utbildning, Metodutveckling och Arbetsförhållanden. Framstående resultat avseende dessa kategorier var att socionomer är i behov av mer adekvat utbildning och bättre arbetsvillkor samt att människors bristande förtroende för socialtjänstens försvårar socionomers arbete med våldsutsatta barn. Resultaten diskuteras i relation till tidigare forskning och teorier och utifrån ett folkhälsoperspektiv synliggörs det exempelvis att screening kan vara en potentiell nyckel i socionomers arbete med att förebygga våld mot barn. Förslag på framtida forskning innefattar bland annat att undersöka andra professionellas uppfattningar om vilka tecken på våldsutsatthet som de yngsta barnen uppvisar.

No description available.