No description available.

In previous research the lack of usage of a child perspective and child participation has been a recurring theme. The purpose of this study is to examine the usage of a child perspective within social assistance where the target group is adults and the main goal of the work is to support households to self-sufficiency. This study’s aim is to further highlight the presence of a child perspective, child participation and how social workers collaborate with other units within matters concerning children. This qualitative study has used research interviews as it’s data collecting method, the empirical material consists of interviews with six social workers who all work within one social assistance unit at a social services office. The results show the difficulties of defining what it means to practice a child perspective within one’s work. It also puts focus on the dilemma of wanting to practice a child perspective and their increased participation, versus how the respondents view their task as social workers within social assistance. The conclusions of this study further raise a question on how children's participation and a child perspective can be integrated into the practical work of social assistance.

The purpose of this study was to examine social workers working process in social assistance with focus on the child´s perspective. We were interested in learning about the existence of variations in approach and attitude between two municipalities. Question to be answered about what methods and approaches used by social workers to include the child´s perspective in the process of social assistance. Another question to be answered about what the manner in which social workers took into account the child´s perspective when the families apply for social assistance in relation to the operations and requirement. To fulfill the purpose, qualitative methods were used. Interviews were conducted with six social workers, three social workers in each municipality. The results of the interviews were analyses based on research and knowledge reviews and based on theory of street level bureaucracy. The study´s results show variations between the two municipalities in the social workers account of the child´s perspective in social assistance. The results also show that there was no established method or model in municipalities that made it clear to examiners how the child´s perspective should be taken into account in work with families. Instead the social workers of laws, policies, local conditions and the officers´ own discretion assumed how to best take in to account the child´s perspective in the work. When families applied for social assistance, social workers always tried to consider the child´s perspective. Families with children had the opportunity to be granted extra efforts that benefited children and the requirements were not as strict for families with children, as for other individuals without children who applied for social assistance.

Denna studies syfte är att ta reda på hur pedagoger och tjänstemän på utbildningsförvaltningen tolkar begreppet pedagogisk dokumentation. Min frågeställning var: Hur tolkar pedagogerna och ansvariga på utbildningsförvaltningen pedagogisk dokumentation? Vad är meningsfullt att dokumentera? Vad är det som gör att man kan arbeta med pedagogisk dokumentation? För att få svar på mina frågor så byggde jag min studie på teori från olika pedagoger och forskare inom pedagogik och sedan intervjuer och enkäter med pedagoger och tjänstemän på utbildningsförvaltningen. Resultatet visar att begreppet pedagogisk dokumentation kan tolkas olika och det som ligger i grund hur man tolkar begreppet är vilken barnsyn du som pedagog har. Förskolans pedagoger använder sig av pedagogisk dokumentationen genom observationer med olika metoder det kan vara ex kamera, observationsmallar m.m. och det ska synliggöra barns lärande, men det är även pedagogernas lärande som synliggörs och det bidrar till ett utvecklingsarbete och förändringsarbete. Genom att reflektera över dokumentationerna så kan man se nya saker som man kanske annars inte skulle ha sett. Syftet att använda pedagogisk dokumentation kan vara av olika skäl. Det kan vara att man vill se hur ett barn tänker, barnets utveckling med även för att förändra miljön på förskolan. Läroplanen, Lpfö98 tar upp pedagogisk dokumentation i förorden. Det står att verksamheten synliggörs men även att det ger ett underlag för att se verksamhetens kvalitet. Begreppet pedagogisk dokumentation är hämtat från Reggio Emilia filosofin, där man arbetat med arbetsverktyget i mer än 30 år och syftet är att synliggöra barns lärande, men barnsynen är avgörande om du kan arbeta och förstå begreppet pedagogisk dokumentation. / The purpose of this study is to see how educators and municipalities interpret the term of pedagogical documentation. My question was; how do the educators and the responsible at municipalities interprets pedagogical documentation? What is meaningful to document? What do you think is the foundation if you can work with pedagogical documentation? To find out the answers to my questions, I based my study on theory from different teachers and researchers in education and then interviews and questionnaires. The results show that the concept of pedagogical documentation can be interpreted differently. The Pedagogue´s child perspective controls whether you can make use of pedagogical documentation. Preschool teachers use pedagogical documentation through observation of different methods that can be ex camera, observation templates, etc. and it will make children's learning visible but it is also making the educator's learning visible and it contributes to development and change. By reflecting on documentation it gives you opportunities to see things you would not see yourself. The purpose of the use of pedagogical documentation can be for various reasons it may be that you want to see how a child thinks, child development, even to change the environment at the preschool. The curriculum Lpfö98 raise educational documentation in the preface, it says that the activity is made visible but also that it provides a basis to ensure the quality. The concept of pedagogical documentation is taken from the Reggio Emilia philosophy, which worked with the working tool in more than 30 years and the aim is to make visible children's learning but children view is essential if you can work and understand the concept of pedagogical documentation.

The child perspective is a complex area primarily because of its many ways of interpretation but also because children are considered to be less competent than adults. Our hypothesis was that adults in court-proceedings make decisions in the child’s place. The aim of this study was to investigate the judicial meaning of the child perspective in “Socialtjänstlagen” (SoL) and “lag om särskilda bestämmelser om vård av unga” (LVU). The purpose was also to explore how the child perspective was presented in rulings from the Public Court according to LVU 3§, in the prerequisite “annat socialt nedbrytande beteende”. The choice of method was based on our main purpose and therefore the legal dogmatic and the qualitative methods were applied. The child perspective in Swedish legislation emphasizes the child’s best interest and the child’s right to be heard. There have been problems recognizing children’s legitimate interests which are one of the reasons why adults are considered to protect those interests by speaking for the child although they may have different interests. The result was that the child’s voice was inadequately asserted in legal processes which indicated that the child perspective wasn’t used as intended according to the law and government bill.

Barnets bästa beskrivs av forskare som ett svårdefinierat begrepp. Trots detta är begreppet lagstadgat och ska vara avgörande för alla beslut kring vårdnad, boende och umgänge. Syftet med studien har varit att undersöka Gävle tingsrätts diskussion av barnets bästa i vårdnads-, boende- och umgängesdomar under åren 1992, 2002 och 2012 samt om det skett någon förändring över tid. En form av textanalys användes för att analysera empirin som sedan studerades med socialkonstruktionistisk och rättssociologisk teori. Det mest framträdande resultatet var att tingsrättens diskussion kring barnets bästa oftast skett indirekt, där ingen direkt motivering har gjorts huruvida en viss situation är till barnets bästa eller inte. Emellertid har direkta referenser till begreppet barnets bästa ökat, främst i domarna från år 2012. Resultatet kan antas härröra ur de reformer som gjorts i föräldrabalken år 2006. En annan viktig slutsats vi kommit fram till rör hur barnets bästa alltid verkar vara situationsbundet. / The child's best interest is described by researchers as elusive. Despite this, the concept is statutory and should be essential to decisions regarding custody, residence and contact. The purpose of this study was to inquire Gävle district court's discussion of the child's best interest in custody, residence and contact judgments in 1992, 2002 and 2012, and to study whether the arguing changed over time. Text analysis was applied to analyze data which then was studied by perspectives of socialconstructionism and sociology of law. A prominent result was that the district court's discussion of the child’s best interest is usually made indirectly. However, direct references to the concept of the child’s best interest increased, mainly in the judgments from 2012. This result might derive from the reforms made in the Swedish Parental Code in 2006. Another important conclusion we have come to concern is that the child’s best interest seem to be inconstant.

Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att belysa hur pedagogerna beskriver deras arbete med barns inflytande i inomhusmiljön på förskolan.  1.   Hur involveras barnen i arbetet med inomhusmiljön?  2.   Hur synliggör pedagogerna barnens inflytande i inomhusmiljön?  3.   Hur stor betydelse tycker pedagogerna att inomhusmiljön har avseende barns lärande och utveckling? Metod: Metoden som används är kvalitativ och det empiriska materialet inhämtades genom semistrukturerade intervjuer. I studien deltog tre respondenter som alla var utbildade förskollärare, fördelat på två förskolor belägna i en stad i Mellansverige. Resultatet analyseras med hjälp av tidigare forskning samt filosofin Reggio Emilia. Resultat: Resultatet visar att pedagogerna tycker att miljön har en stor påverkan avseende lärande och utveckling.  Dock blir fokus idag till största del på att observera vilka intressen barnen har och forma miljön efter det, istället för att involvera barnen i utförandet. / Purpose and question formulations: The purpose of the study is to enlighten how the teachers describes their work with the kids and their influence in indoor environment at preschool. 1.     How are the kids involved with the work about indoor environment? 2.     How does the teachers demonstrate the kids influence in indoor environment? 3.     How much importance does the teachers think that indoor environment effects the kids teaching and development? Method: The method which is use is qualitative and the empirical material was collected through semi-structured interviews. In the study it was three participating respondents who all were educated preschool teachers. They were allocated at two preschools in a town in middle of Sweden. The results were analyzed with help from former research and philosophy of Reggio Emilia. Result: The results shows that the teachers thinks that environment has a big impact consider teaching and development. However, the focus today is more observing what interests the kids have and shape the environment after that, rather involving the kids in the process.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur barnperspektivet beaktas i socialtjänstens handläggning av ekonomiskt bistånd. Metoden som använts är en kvalitativ intervjustudie, där sex socialsekreterare som arbetar med handläggning av ekonomiskt bistånd inom en viss kommun har intervjuats. Studien utgår från handlingsutrymme som teoretisk tolkningsram. Studien är av relevans för socialt arbete då barn som befinner sig i familjer med ekonomiskt bistånd utgör en utsatt grupp som riskerar att hamna i fortsatt social utsatthet även i vuxen ålder. Studien visar att en majoritet av socialsekreterarna uppfattar barnperspektivet som otydligt angivet och att det finns en osäkerhet i hur man ska arbeta utifrån detta. Studien visar även att barn tenderar bli osynliga i handläggningen av ekonomiskt bistånd, samt att socialsekreterarna uppfattar att de inte har tillräckliga förutsättningar att arbeta utifrån ett barnperspektiv. Studien visar vidare att majoriteten av socialsekreterarna hyser önskemål om att arbeta mer utifrån ett barnperspektiv. / The purpose of the essay is to investigate how the child perspective is taken into consideration in the social services' management of financial assistance. The method used is a qualitative interview study. Six social workers within financial assistance have been interviewed. The study is based on the theory of discretion, and is of relevance to social work since children in families who receive financial assistance constitute a vulnerable group who is at risk of ending socially vulnerable even in adulthood. The results of the study show that most of the social workers perceive the child perspective as unclear. The study also shows that children tend to be invisible in financial assistance, and that the social workers perceive that they do not have sufficient conditions to work from a child perspective. The study further shows that most of the social workers have a request to work more from a child perspective.

Migrationsverket har det övergripande ansvaret över samtliga som söker asyl och att ta beslut kring vem som får uppehållstillstånd och inte. Denna studie har till syfte att undersöka utredningsprocessen för ensamkommande flyktingbarn ur Migrationsverkets personals perspektiv samt hur de tillämpar ett barnperspektiv i deras arbete och säkerställer ett rättssäkert arbetssätt. Som metod för detta har författarna valt att genomföra fem kvalitativa intervjuer med handläggare och beslutsfattare på Migrationsverket. Studien grundar sig främst på två teoretiska begrepp, barnperspektiv samt rättssäkerhet, för att kunna fördjupa sig i hur Migrationsverket arbetar. Studiens slutsats visar att den som söker asyl har till uppgift att göra sin identitet sannolik och en viktig del är det utredningssamtal som genomförs och som ligger till grund för utredningen. Studien visar även att Migrationsverkets personal har ett enhetligt arbetssätt kring rättssäkerhet och samtliga beslut som de tar är grundade i lagtexter. Arbetet med barnperspektivet handlar enligt Migrationsverkets personal att ha ett individanpassat arbetssätt genom att ta hänsyn till sökandes ålder, bakgrund och mognad. / The Swedish Migration Agency carry out the decision of who is going to get a residence permit. This study has the purpose to examine how the Migration Agency investigation procedure is, furthermore how they take in account for a child's perspective and legal certainty. Method for this has been qualitative interviews with administration officers and decision makers at the Migration Agency. This study lays its ground mainly on two constructs: Childs perspective and legal certainty for the purpose to immerse in the Migration Agency work. This study concludes that the one who seeks asylum has to make its identity probable and an important part of this is the interview of the unaccompanied child by case workers at the Migration Agency. This study also concludes that the case workers at the Migration Agency have a mutual view of the rule of law and that all actions are grounded in words of the act. To work with a child perspective is according to the Migration Agency to use an individual approach to all unaccompanied children and this is made by considering the applicant age, gender, background and maturity.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares syn på utomhuspedagogik. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem förskollärare på fyra olika förskolor. Fyra av intervjuerna genomfördes via telefonintervju eller Skype och en på plats på förskolan. Varje förskollärare fick svara på sex öppna frågor. Svaren transkriberades, och kodades in i fem olika teman utifrån respondentens svar. Resultatet av undersökning visar att de intervjuade förskollärarna ser att barn tar till sig utomhuspedagogik om förskolläraren är närvarande, nyfiken och engagerad. Enligt förskollärarna är utomhusmiljön ett bra sätt att röra sig i eftersom det finns fria ytor och större möjligheter att röra sig i än inomhus. Resultatet av undersökningen visar att de intervjuade förskollärarna ser fördelar med utomhuspedagogik. I utemiljön leker och samspelar barn bättre mellan varandra. De intervjuade förskollärarna kan se vädret som en nackdel i utomhuspedagogiken. Slutsatser från studien är att utomhuspedagogik har stor betydelse för barn och förskollärarens roll har stor inverkan på barns upplevelse av utomhuspedagogiken.