The aim of this study was to understand the problem of children´s silence in child abuse. This was conducted by reading five autobiographies that deal with children’s silence and disclosure based on the author’s own experience on child abuse from a parental figure.  We wanted to contribute to an increased understanding of children's silence and disclosure in child abuse from a child's perspective. Child abuse is considered an international problem, and at the same time it's an uncomfortable topic for many people to discuss. Child abuse creates negative experiences and consequences for the vulnerable children that can remain for the rest of their lives.   One of the main results showed that all the children in the autobiographies shared the same common patterns for silence, disclosure and the complexity in breaking the silence. Another result showed that the complexity with their silence and disclosure are based on their loyalty towards their parent, who are also their perpetrator. Along with Goffmans theory of Stigma, Lazarus and Folkmans theory of Coping and previous research, we have been able to use these common patterns to gain a deeper understanding about the complexity behind breaking the silence regarding child abuse.

Denna studies syfte är att beskriva socialsekreterares upplevelse av utredningsarbetet när en eller båda föräldrarna har en intellektuell funktionsnedsättning. För att svara på studiens syfte har vi intervjuat sex socialsekreterare som arbetar med och har erfarenhet av föräldrar med en intellektuell funktionsnedsättning. Studiens empiriska material bygger på en kvalitativ semistrukturerad intervjuform. Studiens insamlade datamaterial har analyserats med hjälp av tidigare forskning samt socialkonstruktionism och stigma som är studiens två teoretiska perspektiv. Resultatet är uppdelat i två huvudtema, vilka är Föräldraförmåga och Utredningsarbete. Huvudtema A har två underteman och huvudtema B har tre underteman. Studiens resultat visar att samtliga av de intervjuade socialsekreterarna upplever att barnets bästa är ett komplext begrepp, då varje barn är unikt med unika behov. Resultatet visar även att det kan finnas svårigheter för en förälder med en intellektuell funktionsnedsättning att tillgodose sitt barns behov, men att det inte är knutet till den intellektuella funktionsnedsättningen utan alla bedömningar måste göras individuellt. / The purpose of this study is to describe the social secretary's experience of investigation work when one or both parents have an intellectual disability. To answer the study's purpose, we interviewed six social secretaries who work with and have experience with parents with an intellectual disability. The empirical material of the study is based on a qualitative semi-structured interview form. The study's collected data has been analyzed using previous research on social constructionism and stigma, which provide the study's two theoretical perspectives. Result are divided into two main themes: parental ability and investigation work. Main theme A has two sub-themes and main theme B has three sub-themes. The study shows that all of the interviewed social secretaries feel that the child's best interests are a complex concept, since each child is unique with unique needs. It may be difficult for a parent with an intellectual disability to meet their child's needs, but that this is not directly linked to the intellectual disability, therefor all assessments must be made individually.

That the child perspective is something that is to be considered when making decision that affect the child is stipulated in the Social Services Act (2001:453). Since the United NationsConvention on the Rights of the Child (SFS 2018:1197) became law, the rights of the child have gained even more strength. However, research shows that children’s rights to participation when making such decisions are not always fulfilled, because the child is not viewed as an active actor. With this as a starting point the study’s purpose was formedwhich is to explore possibilities and limitations in social workers’ undertaking of considering the child perspective in their work with financial aid with a focus on the social workers’ perception of their room of action. Nine social workers within financial aid from five different municipalities were interviewed with a semi structured interview method. A thematic analysis was conducted on the collected material and three main themes were identified: “To consider the child perspective”, “Grant increased financial aid” and “The adult’s role in the child perspective”. The results showed both possibilities and limitations between the social workers’ undertaking of considering the child perspective, and that the social workers’ perception of their room of action affects the undertaking of the child perspective. / Att barnperspektivet ska beaktas vid beslut som berör barn fastställs i Socialtjänstlagen (SFS 2001:453). Sedan Lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (SFS 2018:1197) blev lag 2020 har barnets rättigheter stärkts ytterligare. Dock visar forskning att barns rätt till delaktighet inte säkerställs, då barn inte ses som aktiva aktörer. Med detta som utgångspunkt skapades studiens syfte som är att undersökasocialsekreterarnas upplevelse av möjligheter och utmaningar i arbetet med barnperspektivet inom ekonomiskt bistånd utifrån deras upplevelse av handlingsutrymmet. Nio socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd från fem olika kommuner intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjumetod. En tematisk analys genomfördes av det insamlade materialet och tre huvudteman urskildes: ”Att handlägga barnperspektiv”, ”Bevilja utökat bistånd till barn” samt ”Den vuxnes roll i barnperspektivet”. Resultatet visade att det finns både utmaningar och möjligheter i socialsekreterarnas arbete med barnperspektivet och att socialsekreterarnas upplevelse av sitt handlingsutrymme påverkar arbetet med barnperspektivet.

En grupp som har svårt att påverka i samhället är barn. Sedan barnkonventionen blev lag 2020har detta kommit att prägla den svenska stadsplaneringen, då lagen säger att barn ska varadelaktiga i beslut som rör dem. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur barn och ungainvolveras i den fysiska planeringen, samt vad barnet har för rätt att påverkaplaneringsprocessen och hur dessa rättigheter tillgodoses. Fokuset ligger på att studera hur treolika kommuner ser på barns delaktighet, vilka tillvägagångssätt kommunerna använder, samtfördelar och utmaningar som följer. Teorierna som ligger till grund genom uppsatsen ärkommunikativ planeringsteori, delaktighetsperspektivet samt rättighetsperspektivet.Uppsatsen bygger på en kvalitativ forskningsmetod, där en flerfallstudie av kommunernagenomförs. Utöver detta är dokumentstudie och intervjuer de metoder vi använder oss av. Idokumentstudien studeras kommunala planhandlingar, och intervjuerna utförs medtjänstepersoner på kommunerna. I intervjuerna uppger samtliga kommuner att de arbetar medbarns och ungas delaktighet i den fysiska planeringen. Kommunerna nämner även att barnsdelaktighet i planeringen medför utmaningar, men de har förslag på hur utmaningarna kanhanteras. Kommunerna har flera olika tillvägagångssätt för att öka barns delaktighet, vilkaanpassas beroende på barnens ålder. De uppvisar även en osäkerhet på hur barnkonventionenska integreras i arbetet. I resultatet framkommer det dock att det finns stora skillnader mellankommunerna och hur arbetet med barnperspektivet ser ut inom planeringen. Slutsatserna somkan dras av resultatet och diskussionen är att samtliga kommuner har mycket kvar att utvecklaoch arbeta med, och att en gemensam utarbetad strategi, med tydliga riktlinjer för hurbarnkonventionen ska implementeras i kommunernas arbete, är något som bör framställas inomen snar framtid. / One group that has difficulty influencing society is children. Since the Convention on theRights of the Child became law in 2020, this has come to characterize Swedish urban planning,as the law states that children must be involved in decisions that affect them. The purpose ofthe thesis is to investigate how children and young people are involved in physical planning,as well as what the child has the right to influence the planning process and how these rightsare met. The focus is on studying how three different municipalities view children'sparticipation, what approaches the municipalities use, and the benefits and challenges thatfollow. The theories on which the thesis is based are communicative planning theory, theparticipation perspective and the rights perspective. The thesis is based on a qualitative researchmethod, where a multiple case study of the municipalities is carried out. In addition to this,document study and interviews are the methods we use. In the document study, municipalplanning documents are studied, and the interviews are conducted with officials at themunicipalities. In the interviews, all municipalities state that they work with children's andyoung people's participation in physical planning. The municipalities also mention thatchildren's participation in planning entails challenges, but they have suggestions on how thechallenges can be handled. The municipalities have several different approaches to increasechildren's participation, which are adapted depending on the children's age. They also showuncertainty about how the Convention on the Rights of the Child should be integrated into thework. The results show, however, that there are major differences between the municipalitiesand how the work with the child perspective looks in planning. The conclusions that can bedrawn from the results and the discussion are that all municipalities have much left to developand work with, and that a jointly developed strategy, with clear guidelines for how theConvention on the Rights of the Child should be implemented in the municipalities' work, issomething that should be presented in the near future.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur förskollärare resonerar kring att beakta barns intresse i sin undervisningsplanering. I studien undersöks vilka fördelar och utmaningar förskollärarna har funnit avseende att beakta barns intresse i undervisningsplaneringen. Studien bygger på intervjuer med sex förskollärare från olika förskolor. I analysen används begreppen - den efterföljande guidningen och den lockande modifieringen samt barns perspektiv och barnperspektivet. Resultatet indikerar att det finns fördelar som motiverar att beakta barns intresse i undervisningsplaneringen i förskolan. Slutsatser som dras gällande fördelar med att beakta barnens intresse i undervisningsplanering är; att barnen får utrymme att utforska sitt intresse vidare, de får utrymme att lyfta sina tankar och undervisningen blir lustfylld för barnen. Att beakta barnens intresse har även fördelar som möjliggör en progression i barnens färdighets- och kunskapsutveckling. En slutsats är att det är en utmaning att beakta alla barns intresse och att barnens intresse prioriteras ned när det finns krav som kommer ovanifrån eller utifrån. När det bedöms att ett barn har ett ökat utvecklingsbehov finns det en tendens att barnets intresse prioriteras ned. En slutsats är att det finns en risk att förskollärarna bortser från de fördelar som finns med att beakta barnens intresse i undervisningsplaneringen. Det finns olika tillvägagångssätt som förskollärarna använder när de planerar sin undervisning för att sträva efter att beakta barnens intressen.

Huvudsyftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om förskollärares och barnskötares uppfattningar om riskfylld lek. Med stöd av de frågeställningar som vi har valt att fördjupa oss inom detta ämne har vi studerat hur förskolepedagoger resonerar kring riskfylld lek, hur de beskriver sina undervisningsstrategier med risktagande och vilka faktorer som anses påverka barns möjligheter att utmana sina gränser genom lek. Som metod för datainsamling har vi valt semi-strukturerade intervjuer med förskolepedagoger som arbetar med barn mellan tre och sex år. Begreppet barnperspektiv och Becks (1992) teori om risksamhället är två analytiska utgångspunkter som använts i denna uppsats. Resultatet har visat att riskfylld lek har sitt utrymme i förskolor i Stockholms län, men samtidigt är vuxnas syn på den leken fortfarande delad. De intervjuade förskolepedagogerna har berättat om olika faktorer som påverkar barns tillgång till riskfylld lek samt hur de arbetar för att främja den typen av lek. Föräldrars och kollegors oro och attityder samt olika beslut från kommuner och fastighetsägare som påverkar miljöer anses begränsande för barns möjlighet att engagera sig i utmanande lekar. Samtidigt ser förskolepedagogerna naturmiljön och dialog med de andra vuxna som viktiga faktorer som kan stötta barns riskfylld lek. Enligt resultatet är de intervjuade pedagogerna medvetna om den riskfyllda lekens fördelar och således antar de sin roll som stöttande och tillåtande när det kommer till att utmana barnen att öva på något som ligger utanför ramen för de kompetenser som de redan har.

The purpose of this study was to provide a greater understanding of what the child's perspective means in child care investigations when the parent has an intellectual disability. Five interviews with social workers who are or have been active in child care investigations were conducted. The results showed that the social workers often noticed that parents with an intellectual disability had a lack of parenting skills. The results also showed that there were difficulties in keeping focus on the child's perspective regarding children of parents with an intellectual disability. The most important finding was that all the interviewees considered it difficult to maintain focus on the child's perspective when the parents had an intellectual disability. / Studiens syfte var att ge en större förståelse kring vad barnperspektivet innebär i utredningar av föräldraförmågan hos föräldrar med en intellektuell funktionsnedsättning. Fem intervjuer med socionomer som är eller har varit verksamma inom en utredningsenhet för barn och familj genomfördes. Resultatet av studien visade att samtliga socionomer ansåg att föräldrar med en intellektuell funktionsnedsättning hade en bristande föräldraförmåga. Resultatet visade vidare att det fanns svårigheter att beakta barnperspektivet gällande barn till föräldrar med en intellektuell funktionsnedsättning. Studiens viktigaste resultat var att samtliga intervjupersoner ansåg att barnperspektivet var mer komplicerat att tillämpa vid utredning av föräldrar med en intellektuell funktionsnedsättning.

In this essay, we have investigated the concept of the “competent child”. Our dilemma is grounded in the fact that we adults have different opinions regarding what a “competent child” is. By this we, Audrey and Nada, mean that the term “competens” means different things depending on the context in which it occurs. Using Montessori pedagogy and Reggio Emilia educational philosophy, we have analyzed how adults view children's “skills”. We have investigated how the concept of the “competent child” can be explained by the concepts of influence and participation. By using two different stories we have highlighted the dilemma we have experienced regarding what a “competent child” is. Throughout our investigation of these stories we have used two different perspectives regarding how adults view children. The first story is about Frank, and raises the issue of how teachers' approach to preschool children can differ. The second story about Erik, looks at how a parent’s stress can negatively affect an everyday situation and result in a conflict with their child. These different approaches and opinions on children's skills can cause conflicts between adults. When such conflicts arise, they become problematic for us educators. With this essay, our goal is to understand why these conflicts occur and the reasons for our different views on what a “competent child” is. We have used the following questions as the starting point for our investigation: What is meant by the term "The competent child"? What is a competent child in practice? How is a child's development and self-image affected by their teachers and parents views of their skills? Our goal is to explore various aspects of how our adult world affects children and the possible consequences our actions can have on them. In this essay we have used the method of writing and reflection over two stories which are taken from our practical experience within preschool and working with children. We have reflected over the dilemma in our stories and pondered over which skills or knowledge are seen as crucial in today's society for children to possess, if they are to be seen as competent. / I denna essä har vi undersökt innebörden av begreppet ”det kompetenta barnet”. Vårt dilemma var att vi vuxna har flera olika synsätt på hur ett ”kompetent barn” är. Med detta menar vi, Audrey och Nada, att begreppet betyder olika saker beroende på i vilket sammanhang det uppträder. Med hjälp av Montessoripedagogik och Reggio Emilias pedagogiska filosofi har vi analyserat vuxnas synsätt på barns ”kompetens”. Vi har också undersökt hur begreppet ”det kompetenta barnet” kan förklaras genom begreppen inflytande och delaktighet. Vi har gestaltat två olika berättelser som belyser de dilemman vi har upplevt omkring hur begreppet ”det kompetent barn” används. Vi har introducerat två olika perspektiv på barnen utifrån vuxnas synsätt. Den första berättelsen om Frank, lyfter pedagogernas synsätt på förskolebarn. Den andra berättelsen om Erik lyfter en förälders synsätt på sitt barn. Det finns flera olika synsätt på barns ”kompetens” som kan orsaka motsättningar mellan vuxna i samhället. När sådana motsättningar uppstår blir det problematiskt för oss pedagoger. Med denna essä försöker vi förstå varför dessa motsättningar uppstår och vilka olika synsätt på det kompetenta barnet som finns. Vi har utgått från följande frågeställningar: Vad innebär begreppet ”Det kompetenta barnet”? Vad innebär ”det kompetenta barnet” i praktiken? Hur påverkas barnens utveckling och självbild av pedagogernas och föräldrarnas syn på kompetens? Vårt mål är att undersöka olika aspekter av hur vår vuxna värld påverkar barnen och de möjliga konsekvenser vårt handlande kan ha. I vår C-uppsats använde vi skrivande och reflektion som metod med utgångspunkt i våra två egna berättelser för att genomföra undersökningen. Vi reflekterade kring vårt dilemma för att kunna fundera över vilken typ av kompetens som har en avgörande betydelse i dagens samhälle om de kunskaper barn besitter för att ses som kompetenta.

I denna erfarenhetsbaserade essä utforskar jag det dilemma som pedagoger kan försättas i när gamla traditioner och normer möter nya, samt när pedagoger med olika erfarenheter, utbildningar och kunskaper möts. I min inledande berättelse skildrar jag två olika händelser med ett liknande dilemma. Där försätts jag i en situation där jag inte riktigt vet hur jag ska agera. Jag vet hur jag vill agera men vågar inte stå upp för mina åsikter. Jag frågar mig själv om jag ska följa den ansvarige förskolläraren på avdelningen eller om jag ska stå upp för mina egna erfarenheter och mina praktiska kunskaper. I mitt dilemma är det två olika typer av syn på barn och deras utveckling och lärande som krockar. I reflektionsdelen undersöker jag varför dessa krockar uppstår. Jag tar hjälp av ett av våra tidigare styrdokument "Pedagogiskt program för förskolan-87" som jag jämför med den nuvarande läroplanen för förskolan – "Lpfö98, rev.2010". Med hjälp av olika kunskapsbegrepp undersöker jag hur värderingen av praktisk kontra teoretisk kunskap påverkar hur vi arbetar i förskolan. Jag reflekterar över hur mina egna kunskaper såg ut då vid tiden för mitt dilemma samt på vilket sätt dessa har utvecklats. Jag ställer mig också frågan, hur vår barnsyn och vår syn på kunskap påverkar barnen i förskolan. / In this experiential essay I explore the dilemma that educators can encounter when old traditions and norms meet new, as well as what happens when teachers with different experience, training and knowledge meet. In my initial report, I describe two different events with a similar dilemma where I am put in a situation where I do not really know how I should act. I know how I want to act, but do not dare to stand up for my opinions. I ask myself if I should follow the responsible preschool teacher of the department or whether I should stand up for my own experiences and my practical knowledge. In my dilemma, there are two different types of view of children and their development and learning that are in conflict. In the reflection part, I examine why these crashes between views occur. I compare one of our previous policy documents "Pedagogiskt program för förskolan-87" with the current curriculum - "Lpfö98, rev.2010". Using different concept of knowledge, I examine how the valuation of practical versus theoretical knowledge affects how we work in preschool. I reflect on my own knowledge the time of my dilemma, and how it has evolved. I also question how our child perspective and our view of knowledge affect children in preschool.

The aim of the study is to analyze the understanding of how curators at Bloton Open Care look at collaboration with actors linked to their work. A qualitative method was used and the data was based on semi-structured interviews with six curators from Bloton Open Care and additionally one of the managers.   The findings point to that collaboration is crucial in the work with children and families if the child or family is in contact with several social service organizations. The curators emphasize the importance of being able to see their own part in collaborative work and consequently being humble while helping others. The understanding of others is grounded in transparency of the participant's shortcomings as well as the company´s. The prerequisites for collaborative work become more efficient if the purpose behind the collaboration is clear and all participants in the collaboration are familiar with the matter.