This is a sociological jurisprudence study which focuses on "child perspective" in Law of Support and Service with Certain Functional Impairments, LSS. The purpose of the study was to clarify the meaning of child perspective in LSS and analyze it in relation to practice. The study was conducted with mixed strategies combining qualitative and jurisprudential methods. Both LSS and Law of Social Welfare, SoL, were studied. Social workers from dirrerent muncipalities in Sweden were interwiewed. To analyze the material we used "the child as a subject and actor or an object in need of protection" and "sociology of law - law as a political management control measure and conflict solver". The results showed that child perspective in LSS can be ambiguous and complex both within law and on the other hand children are pronounced as objects in need of protection. Disabled children´s participation in LSS is constrained because of several dilemmas such as colliding perspectives, communication impairments, scarce resources and, first and foremost, adult´s attitudes toward children.

Föreliggande arbete är en etnografisk studie av barn, barndom och arbete i Sverige. Studien var förlagd till två samhällen, ett på landsbygden och ett nära en stor svensk stad. I studien undersöks hur barndom konstrueras i dagens Sverige. I studien används ett barnperspektiv och fokus är på barnens definitioner av arbete. I studien undersöks hur barnen förstår de olika aktiviteter i vilka de deltar i sitt vardagsliv, vilka aktiviteter barnen menar är arbete och varför. I studien undersöks vilka motiv barnen har för att delta i de olika formerna av arbete. Sammanlagt deltog 100 barn i klass 4-9 i studien. Materialet till studien samlades in mellan 2004-2006. Materialet samlades i under ett fältarbete där metoder som gruppintervjuer, enkäter och tidsdagböcker användes. Material samlades också in med hjälp av deltagande observation, genom att barnen tog bilder med engångskameror samt skrev essäer och ritade teckningar. Dessa metoder användes för att öka barnens möjligheter att delta och påverka forskningsprocessen samt för att lyfta fram barnens perspektiv vad gäller arbete. Studien visar att arbete är ett mångtydigt begrepp. Barnen vidgar den traditionella betydelsen av arbete och använder två olika definitioner av arbete. Den ena är en definition där arbete jämställs med formellt, betalt förvärvsarbete, ett jobb. Den andra definitionen är mer inkluderande. I denna ryms både betalt, obetalt, formellt och informellt arbete. I denna definition inkluderar barnen dessutom utbildande aktiviteter såsom skola och fritidsaktiviteter vilka innehåller element av lärande. Detta arbetsbegrepp inkluderar således även olika former av identitetsarbete. Studien illustrerar att barnen genom sina aktiviteter bidrar till konstruktionen av barndomen samt understryker den roll arbete spelar i denna konstruktion. / This is an ethnographic study of children, childhood and work in Sweden. The study was conducted in two communities, one rural and one urban, and it explores how childhood is constructed in contemporary Sweden. The study uses a child perspective and focuses on the children’s definitions of work. It investigates how children understand the different activities in which they take part in everyday life and which activities they understand as work and why. Furthermore, it investigates children’s incentives for engaging in various forms of work. In total, 100 schoolchildren in grades 4-9 participated in the study. The material used was collected during 2004-2006. During the fieldwork, material was collected through group interviews, questionnaires and time diaries, through participant observation and the use of disposable cameras and children’s essays and drawings. The methods were chosen to increase the children’s possibilities to participate and influence the research process and to highlight the children’s perspective on work. The study shows that work is a multifaceted concept. The children broaden our traditional definition of work, using two concurrent definitions. One definition equates work with formal, paid, gainful employment – a job. The other definition is more inclusive, accommodating paid, unpaid, formal and informal work. Moreover, in the latter definition, children also include educational activities such as school and spare time activities that involve an element of learning. Thus, various forms of identity work are also included in the concept of work. The study illustrates children’s contribution to the social construction of childhood and underlines the role work plays in this construction.

The starting point of our study was raised as a concern, when we realized the fact that we both consider ourselves lacking knowledge of how we as prospective pre-school teachers should manage children´s play that perceived as violent. We were also keen to learn how certain standards may influence pre-school teachers and be reproduced by them in relation to children’s play with elements of violence. The aim of our study is to examine how teachers of pre-school children reason around children´s violent play, and how their reasoning might visualize the prevailing norms of ethics and morals, gender and child perspective. The questions we ask ourselves are:  How do pre-school teachers reason concerning children's play with elements of violence? How are standards of ethics and morality, gender and child perspective in teachers' reasoning about children's games involving violence reproduced? 
When analysing our material we chose a norm-critical perspective, when looking at our data through the three norms; ethics and morals, gender and child perspective. In collecting our data we used a qualitative approach and our method is qualitative interviews. The conclusion from our study is that we can identify the three norms about ethics and morals, gender and child perspective when pre-school teachers reason about children´s play with elements of violence, and that these norms are reproduced by the pre-school teachers.

No description available.

Föreliggande arbete är en etnografisk studie av barn, barndom och arbete i Sverige. Studien var förlagd till två samhällen, ett på landsbygden och ett nära en stor svensk stad. I studien undersöks hur barndom konstrueras i dagens Sverige. I studien används ett barnperspektiv och fokus är på barnens definitioner av arbete. I studien undersöks hur barnen förstår de olika aktiviteter i vilka de deltar i sitt vardagsliv, vilka aktiviteter barnen menar är arbete och varför. I studien undersöks vilka motiv barnen har för att delta i de olika formerna av arbete. Sammanlagt deltog 100 barn i klass 4-9 i studien. Materialet till studien samlades in mellan 2004-2006. Materialet samlades i under ett fältarbete där metoder som gruppintervjuer, enkäter och tidsdagböcker användes. Material samlades också in med hjälp av deltagande observation, genom att barnen tog bilder med engångskameror samt skrev essäer och ritade teckningar. Dessa metoder användes för att öka barnens möjligheter att delta och påverka forskningsprocessen samt för att lyfta fram barnens perspektiv vad gäller arbete. Studien visar att arbete är ett mångtydigt begrepp. Barnen vidgar den traditionella betydelsen av arbete och använder två olika definitioner av arbete. Den ena är en definition där arbete jämställs med formellt, betalt förvärvsarbete, ett jobb. Den andra definitionen är mer inkluderande. I denna ryms både betalt, obetalt, formellt och informellt arbete. I denna definition inkluderar barnen dessutom utbildande aktiviteter såsom skola och fritidsaktiviteter vilka innehåller element av lärande. Detta arbetsbegrepp inkluderar således även olika former av identitetsarbete. Studien illustrerar att barnen genom sina aktiviteter bidrar till konstruktionen av barndomen samt understryker den roll arbete spelar i denna konstruktion. / This is an ethnographic study of children, childhood and work in Sweden. The study was conducted in two communities, one rural and one urban, and it explores how childhood is constructed in contemporary Sweden. The study uses a child perspective and focuses on the children’s definitions of work. It investigates how children understand the different activities in which they take part in everyday life and which activities they understand as work and why. Furthermore, it investigates children’s incentives for engaging in various forms of work. In total, 100 schoolchildren in grades 4-9 participated in the study. The material used was collected during 2004-2006. During the fieldwork, material was collected through group interviews, questionnaires and time diaries, through participant observation and the use of disposable cameras and children’s essays and drawings. The methods were chosen to increase the children’s possibilities to participate and influence the research process and to highlight the children’s perspective on work. The study shows that work is a multifaceted concept. The children broaden our traditional definition of work, using two concurrent definitions. One definition equates work with formal, paid, gainful employment – a job. The other definition is more inclusive, accommodating paid, unpaid, formal and informal work. Moreover, in the latter definition, children also include educational activities such as school and spare time activities that involve an element of learning. Thus, various forms of identity work are also included in the concept of work. The study illustrates children’s contribution to the social construction of childhood and underlines the role work plays in this construction.

Avhandlingens syfte är att belysa hur delaktighet kan ta sig uttryck i skolans vardagspraktik med fokus på både social och politisk delaktighet. Utgångspunkt för studien är att delaktighet är något som görs mellan aktörerna, dvs. eleverna och pedagogerna i skolan. Förutom att studera hur delaktighet görs lyfts även elevers erfarenhet av delaktighet fram samt vilka möjligheter och hinder som finns för elevers delaktighet i skolans vardag. Studiens resultat bygger på en etnografisk studie med elever som går i år 4-5 i grundskolan. Datamaterialet består av fältanteckningar, intervjuer, teckningar och skriftliga berättelser från eleverna, vilka analyserats med hjälp av Grounded Theory. Studiens resultat visar att delaktighet görs ständigt i skolans vardagsarbete vilket innefattar processer av att få vara med i en gemenskap men också motverkas genom exempelvis exkludering. Från elevernas perspektiv är social delaktighet betydelsefull och en källa till trivsel och välbefinnande i skolan. Elevers möjlighet till politisk delaktighet är begränsad framförallt i relation till vad elever kan ha inflytande över men även utifrån vilka som är delaktiga. Då formen för politisk delaktighet framförallt sker genom att elever inflytandeförhandlar dvs. på olika individualiserade sätt tar sig inflytande, blir följden att vissa elever upplever stor delaktighet medan andra är utestängda från beslutsfattande. Studien visar också att elevers sociala och politiska delaktighet är sammanlänkade då elever som är delaktiga i en kamratgemenskap också har större möjlighet att göra sin röst hörd i klassrummet och utöva politisk delaktighet.

The main purpose of the study is to investigate how children use picture books in the everyday practices in the Swedish pre-school. More specifically, I want to study the use of picture books based on the child's interaction with the book. How does the dialogic process between the child and the picture book proceed? How is the peer group used in book practices? What draws children to certain books - as favorites of the individual or of the group? How do they use the pictures in the books? What do they do when on their own with books and how does this usage differ from teacher-initiated activities with the books? By focusing on the 3- to 5-year-old children's book interactions, the study contributes to our understanding of how children use picture books for their identity work. A basic assumption is to see children as social agentswho influence and are influenced by the world they live in. The empirical data comprises over 35 hours video recorded interactions. Episodes of child initiated book practices were transcribed in detail, and the theory of subject positioning was applied for its analysis. The study shows that children in their picture book activities, in the every day peer-group interactions, use the books as a contact surface between them. In addition they use the book arenas for negotiations of subjectpositions, where they position themselves or are positioned as powerful or powerless persons. Children employ a rich repertoire of strategies (verbal and nonverbal) for excluding and including themselves and others in ongoing book activities. The empirical material show clearly that the pictures constitute an 'idea box' for children, from which they can take inspiration or use as tools in activities such as play, fantasy, and conversation. We can see that preschool children also produce and negotiate the meaning of the pictures. In some cases, the children use all of the pictures while in others they use only isolated pictures that are pulled out of their context and "take on a life of their own." The children use the pictures in several different ways: as a play arena for their games and activities; as props for play in progress; as markers of positions in their play; and as pictures for creating stories. Children actively use picture books in their day-to-day lives at the educational institution. Through this use, children create meaning for the cultural content of the books by testing subject positions that the pictures offer. In their use of picture books, it becomes apparent that children are competent to use and discover books on their own and sometimes need to share the experience with other children and with adults. Through the use of picture books, the children acquire experience of books and use them to create meaning; that is, they create a sort of children's cultural competence for themselves.

The purpose of this study has been to investigate the influence of children in school-age educare from a child`s perspective. By walks and talks as a method, the endeavor has been to approach the children`s experiences and thoughts about their everyday life environment. The result shows that children`s influence is largely conditioned by rules and reservations, of which some activities and materials are particularly limited. One conclusion is that children`s ability to influence is dependent on the pedagogy´s children`s perspective, as well as the ability and willingness to approach the child`s perspective. / Undersökningen i denna studie har avsett att undersöka barns inflytande i fritidshem ur barns perspektiv. Genom samtalspromenader som metod har strävan varit att närma sig barnens upplevelser, erfarenheter och tankar om sin vardagslivsmiljö. Resultatet visar att barnens inflytande i stor omfattning är villkorat med regler och förbehåll varav vissa aktiviteter och material är särskilt begränsat. En slutsats är att barns möjligheter till inflytande är beroende av pedagogers barnperspektiv samt förmågan och viljan att närma sig barns perspektiv.

Based on the After-School Centers governing documents, the activities must stimulate the pupil’s development and learning and offer meaningful leisure time. A prerequisite for the pupils to experience meaningfulness is that they are made involved and have an influence on the design of the activity. Previous research in our subject shows that pupils 'influence and participation is limited, therefore the purpose of our study is to investigate how educators create and maintain participation and influence in after-schools, and what factors enable and limit pupils room for maneuver. We have chosen to use a qualitative research method in the form of semi-structured interviews with three adults who work at different After-School Centers. Our empirical data is analyzed on the basis of a socio-cultural framework with a spatial perspective. In the spatial perspective, we take the help of different entrances based on a Foucault-inspired view of power, as well as Harry Shier's participation model. The result we came to from our study is that the educators enable the pupil’s participation and influence formally in various democratic forums, as well as informally in the free play and everyday conversations. Participation and influence are found in the After-School Centers, but are limited by the educators' double tasks as the after-school center is basically situation-controlled and child-initiated, where the pupils must be given participation and influence. At the same time, the educators have governing documents with goal formulations to relate to. Other factors that limit is the adults' perspective, which sets the framework for how much room for maneuver the pupils can get. / Utifrån fritidshemmets styrdokument ska verksamheten stimulera elevernas utveckling och lärande, samt erbjuda en meningsfull fritid. En förutsättning för att eleverna ska uppleva meningsfullhet är att de görs delaktiga och får inflytande över utformningen av verksamheten. Den tidigare forskningen i vårt ämne visar på att elevernas inflytande och delaktighet är begränsat, därför är syftet med vår studie att undersöka hur fritidshemspersonal skapar och upprätthåller delaktighet och inflytande i fritidshemmet, samt vilka faktorer som möjliggör och begränsar elevernas handlingsutrymme. Vi har valt att använda en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med tre vuxna som arbetar på olika fritidshem. Vår empiri analyseras utifrån ett sociokulturellt ramverk med ett rumsligt perspektiv. I det rumsliga perspektivet tar vi hjälp av olika ingångar utifrån en Foucaultinspirerad syn på makt, samt Harry Shiers delaktighetsmodell.  Resultatet vi kom fram till av vår undersökning är fritidshemspersonalen möjliggör elevernas delaktighet och inflytande formellt i olika demokratiska forum, samt informellt i den fria leken och vardagliga samtal. Delaktighet och inflytande finns i fritidshemmen, men begränsas av fritidshemspersonalens dubbla uppdrag då fritidshemmet är i grunden situationsstyrt och barninitierat, där eleverna ska ges delaktighet och inflytande. Samtidigt har fritidshemspersonalen styrdokument med målformuleringar att förhålla sig till. Andra faktorer som begränsar är de vuxnas perspektiv som sätter ramarna för hur stort handlingsutrymme eleverna kan få.

Denna litteraturstudie utgörs av en kvalitativ textanalys av utvald kurslitteratur inom en förskollärarutbildning. Analysen har tagit stöd i Biestas teori om demokratiska dimensioner inom utbildning (Biesta, 2011a). Resultatet i vår studie visar på ett gap mellan det förskollärarstudenter får med sig från kurslitteraturen gentemot hur de ska praktisera och därmed realisera denna kunskap ute i förskolans verksamhet. Tillfällen för samtal och reflektion behövs för att kunna överbrygga detta gap som uppstår, och därmed mildra den osäkerhet som finns för utövandet av det komplexa uppdraget som förskolläraryrket innebär. Samtal och utbyte av erfarenheter kan verka som en bro mellan teorin och praktiken, och därmed är detta ett nödvändigt inslag inom förskollärarutbildning men även i förskoleverksamhet. / This literature study consists of a qualitative text analysis of selected course literature within a preschool teacher education. The analysis has been supported by Biesta's theory of democratic dimensions in education (Biesta, 2011a). The results of our study show a gap between what preschool teacher students get from the course literature in relation to how they should practice and thus realize this knowledge in the preschool's activities. Opportunities for conversation and reflection are needed to be able to bridge this gap that arises, and thereby alleviate the uncertainty that exists for the performance of the complex task that the preschool teaching profession entails. Conversation and exchange of experiences can act as a bridge between theory and practice, and thus this is a necessary element in preschool teacher education but also in bu