Bakgrund och problemdiskussion: Under årens gång har det inträffat flera företagsskandaler. Det har sett bra ut på ytan men insidan har visat motsatsen. Fasaden kollapsar till följd av bristande kontroll. Intern styrning och kontroll och COSO:s Internal Controll – Integrated Framework blir allt mer aktuellt för att få ordning och reda. För börsnoterade företag är intern kontroll centralt eftersom intressenter kräver transparens. Utan intern kontroll finns det ingen rimlig försäkran att en organisation arbetar i linje med uppsatta mål, samt att eventuella risker och brister bemöts på lämpligt sätt.   Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och förklara i vilken uträckning två företag på två olika börser i praktiken tillämpar en intern styrning och kontroll som står i överensstämmelse med COSO:s Internal Control - Integrated Frameworks fem komponenter samt studera hur det påverkar verksamhetsstyrningen.   Metod: En kvalitativ fallstudiestudie genomfördes på två bolag med i huvudsak hermeneutisk tolkningsansats och abduktivt tillvägagångssätt. Empiriinsamlingen skedde genom semi-strukturerade intervjuer och relevant material. Teorin underbyggdes av litteratur, artiklar och internetkällor.   Teori: I kapitlet ingår Svensk Kod för bolagsstyrning, Intern Styrning och Kontroll och slutligen det studien lägger vikt vid som är COSO:s ramverk.   Slutsats: Fallföretagen tillämpar en intern styrning och kontroll som i hög utsträckning stämmer överens med COSO Internal Control – Integrated Frameworks fem komponenter men med små skillnader. Trots att de är storleksmässigt olika och verkar i skilda branscher. / Background and Problem Discussion: Over the years there have been several scandals. Companies have looked good on the surface but the inside has shown the opposite. The surface collapse due to lack of control. Internal control and the COSO Internal Control - Integrated Framework is becoming increasingly important to achieve a properly managed company. For listed companies, internal control is central as stakeholders demand transparency. Without internal control, there is no reasonable assurance that an organization is working in line with their goals, and that any risks are addressed in an appropriate manner.   Objective: The purpose of this study is to describe and explain to what extent two companies in two different stock markets effectively implement an internal control, consistent with COSO’s Internal Control - Integrated Frameworks five components and study how it affects operations management.   Method: A qualitative case study was conducted at two companies with essentially hermeneutic interpretation approach and abductive approach. Empirical data collection was through semi-structured interviews and relevant material. Literature, articles and internet sources supported the theory.   Theory: The chapter includes the Swedish Code of Corporate Governance, Internal Control and finally the COSO framework, which the study was mainly based on.   Conclusion: Both companies apply an internal control which largely matches the COSO Internal Control - Integrated Frameworks five components except marginal differences. Even though they differ in size and act on markets separated from each other.

Syfte: Bristerna på informationsöverföringen mellan de olika faserna i en byggnads livscykel har en negativ inverkan på förvaltningen. På grund av de komplexa informationsmängderna bör förvaltningen specificera vilken information de vill få levererad från projekteringen. Den negativa inverkan kan minskas med hjälp av BIM, då BIM underlättar samverkan mellan olika discipliner. Därför är målet med denna undersökning att underlätta implementeringen av BIM inom den offentliga tekniska fastighetsförvaltningen på landstingsnivå, och följande frågeställningar ställs: (1) Hur ser processen kring tillsyn och skötsel ut inom teknisk fastighetsförvaltning på landstingsnivå? (2) Vilken information behövs i anknytning till denna process, för att en teknisk fastighetsförvaltning skall kunna genomföras effektivt? (3) Hur kan man med BIM tillhandahålla denna information? (4) Hur bör man gå tillväga för att lyckas med implementeringen av BIM inom fastighetsförvaltning?  Metod: Angreppssättet för undersökningen är en fallstudie, med en teknikavdelning inom en offentlig fastighetsförvaltning i ett landsting, som studerat fall. Samtliga frågeställningar bygger på varandra: datainsamling och analys har skett i växelverkan. Frågeställningarna besvaras till största del av litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer, men även observationer och dokumentanalyser har genomförts.  Resultat: Den första frågeställningens resultat visar på att processen tillsyn och skötsel är komplex och innefattar många olika discipliner. Processen innehåller en administrativ del där åtgärder och intervall kopplas till installationer i fastighetsförvaltningssystemet. Vidare innefattar processen att åtgärderna utförs av driftpersonalen, och om problem uppstår skapas beslutspunkter där teknikförvaltare och driftingenjörer konsulteras för att lösa problemet.  Resultatet på frågeställning 2 visar på ett stort behov av informationsmängder. Den information som behövs av flest personer är; placering, installationens komponenter och fabrikat/leverantör. Det är viktigt att poängtera att även om viss information inte behövs av lika många personer, innebär det inte att informationen är av mindre värde.  Vidare visar resultatet på frågeställning 3 att informationsmängderna som framkommit i frågeställning 2 kan tillhandahållas med BIM genom att koppla informationen till objekt via property sets, databaser eller portaler.  Resultatet på frågeställning 4 visar tillvägagångssättet vid implementering av BIM i förvaltning; processkartläggning, informationsanalys och koppling av informationen.  Konsekvenser: Studien visar att det finns goda möjligheter att använda BIM för att tillhandahålla den information som behövs inom en offentlig fastighetsförvaltning. Vid implementering är det viktigt att kartlägga processer och informationsbehov som finns i organisationen. Implementeringen bör ske i anknytning till ny- eller ombyggnation.  Begränsningar: Studien beaktar endast tillsyn och skötsel inom teknisk fastighetsförvaltning och undersöker varken ekonomiska eller tekniska aspekter. Resultatet anses generellt giltigt, men ett än mer komplett resultat kan erhållas vid en större undersökning av förvaltningsorganisationen samt med fler intervjurespondenter. / Purpose: The shortcomings of information transfer between the different building phases has a negative impact on facility management (FM). Because of the complex information needs it is important that the FM specifies which information they want delivered from the design and construction phases. The negative impact can be reduced with BIM because of its ability to ease communication between the disciplines. Therefore, the aim of the thesis is to ease the implementation of BIM within the technical FM of the public sector, and following questions are asked: (1) What does the process of operation and maintenance in a technical department of FM in a public sector look like? (2) Which information is needed in this process, to effectively accomplish the FM activities? (3) How can you, with BIM, provide this information? (4) How should you do to succeed with the implementation of BIM in FM?  Method: The approach of the thesis is a case study, studying the technical department of a public FM. All questions are based on each other, which means that the data collection and the analysis have been done in interaction. Mostly, the questions have been answered by literature studies and interviews, but observations and document analysis has also been done.  Findings: The result of the first question shows that the process of operation and maintenance is complex and includes many different disciplines. The process includes an administrative part where actions and intervals are connected to the installations in the FM system. The process also includes that the maintenance personnel performs the actions, and if problems occur, the technical manager and the operating engineer are being consulted for a solution.  The result of question 2 shows a big need of different information. The information needed by the most people are; placement, the installation’s component and manufacturer/supplier. Although some information might not be needed by a lot of people, it is important to point out that the information does not have lower value.  The result of the third question shows that the information that emerged from question 2 could be provided with BIM by connecting the information to an object through property sets, databases or portals.  The result of the fourth question shows the way to implement BIM in FM; process mapping, information analysis and connect the information.  Implications: The study shows that there are good opportunities to use BIM to provide relevant information needed by the FM. It is important to analyse the processes and information needs within the organisation. The implementation should be done in connection to a new construction or a reconstruction.  Limitations: The study only observes operation and maintenance within the technical department of FM and does not investigate either economical nor technical aspects. The result is considered to be generally valid, however, a more complete result can be achieved with a bigger research of the FM organisation and several interview respondents.

We live in a world where criminality is a part of our everyday life. In order for criminality to continue, it is essential for criminals to be able to use the financial system to launder money and finance terrorism. Money laundering means that funds of illegal origin are laundered in the financial system in order to later become legal. Unlike money laundering, funds used to finance terrorism can have both illegal and legal origins. Transactions linked to money laundering and terrorist financing are suspected to account for 1% of the EU’s annual economic activity and thus pose a threat to the EU’s financial stability.  Today, the responsibility for monitoring and supervising money laundering and terrorist financing is decentralized to the Member States. EU-regulation is currently not clear enough or efficient. Member States’ enforcement of the regulation is asymmetric, the supervisory work of national authorities is insufficient and cross-border cooperation is deficient. In order to combat money laundering and terrorist financing, it is essential that the supervisory work is effective in order to detect and prevent these crimes. A change is needed and in July 2021 the European Commission therefore presented a proposal for a legislative package containing a number of measures to prevent the financial system from being used for money laundering and terrorist financing. The most central part of this package contains a proposal to centralize the supervision by setting up an EU-level authority. The authority shall monitor the supervisory work of national authorities and be responsible for direct and indirect supervision. This thesis examines how monitoring and supervision should be organized within the EU in order to prevent the financial system from being used for money laundering and terrorist financing. In addition, the thesis discusses whether a change in the institutional structure can lead to a more efficient supervisory work for national supervisory authorities.  The conclusion of this thesis is that a change in the institutional structure is necessary in order to change the supervisory work of national authorities and make it more efficient. Centralized monitoring and supervision at EU-level must therefore be considered as beneficial. The commission’s proposal to set up an EU-level authority is currently the most effective way of organizing monitoring and supervision. The authority can, by adopting guidelines and by exercising direct and indirect supervision, contribute to a reduced uncertainty regarding the application of the regulation and the exercising of supervision. Hence, the commission’s proposal most likely will lead to a decrease in money laundering and terrorist financing. / Vi lever i en värld där kriminalitet är en del av vardagen. För att kriminaliteten ska kunna fortlöpa är det essentiellt för de kriminella att de kan utnyttja det finansiella systemet för att tvätta pengar och finansiera terrorism. Penningtvätt innebär att medel med illegalt ursprung tvättas i det finansiella systemet för att sedermera bli legala. Till skillnad från penningtvätt kan medel som används för att finansiera terrorism härröra från såväl illegal som legal verksamhet. Transaktioner kopplade till penningtvätt och finansiering av terrorism misstänks utgöra 1% av EU:s årliga ekonomiska aktiviteter och utgör ett hot mot EU:s finansiella stabilitet.  Ansvar för övervakning och tillsyn av penningtvätt och finansiering av terrorism är i nuläget decentraliserat till medlemsstaterna. EU-regleringen är i dagsläget inte tillräckligt tydlig och effektiv. Medlemsstaternas tillämpning av regleringen är asymmetrisk, nationella myndigheters tillsynsarbeten är otillräckliga och de gränsöverskridande samarbetena är bristfälliga.  För att kunna bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism är det essentiellt att tillsynen är effektiv i syfte att upptäcka och förhindra dessa brott. En förändring behöver ske och Europeiska kommissionen lade därför i juli 2021 fram ett förslag till lagstiftningspaket innehållande ett antal åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Lagstiftningspaketets mest centrala delinnehåller ett förslag till att centralisera tillsynen genom att inrätta en myndighet på EU-nivå. Myndigheten ska övervaka nationella myndigheters tillsynsarbeten samt ansvara för direkt och indirekt tillsyn. I uppsatsen utreds hur övervakning och tillsyn bör organiseras inom EU för att förhindra att det finansiella systemet utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Dessutom utreds huruvida en förändring av den institutionella strukturen kan leda till att nationella tillsynsmyndigheters arbeten effektiviseras.  Slutsatsen i denna uppsats är att en förändring av den institutionella strukturen är nödvändig för att förändra och effektivisera nationella myndigheters tillsynsarbeten. Att centralisera övervakning och tillsyn på EU-nivå får därför anses fördelaktigt. Kommissionens förslag att inrätta en myndighet på EU-nivå är i dagsläget troligen det mest effektiva sättet att organisera övervakning och tillsyn på. Myndigheten kan, genom att anta riktlinjer samt utöva direkt samt indirekt tillsyn, bidra till att osäkerheten avseende tillämpningen av reglering och utövandet av tillsynen minskas. Kommissionens förslag kan därför med stor sannolikhet förväntas leda till en minskning av såväl penningtvätt som finansiering av terrorism.

Syftet är beskriva och analysera tillsynen som arbetssätt samt att utifrån några miljö- och hälsoskyddsinspektörers tankar och erfarenheter reflektera över om det går att finna möjligheter att utveckla tillsynsmetodiken. Frågeställningar är: Vilka uppfattningar och erfarenheter har inspektörerna när det gäller tillsynsmetodiken? Hur ser de på sin yrkesroll och arbetsvillkoren? Hur tänker inspektörerna kring möjligheter och svårigheter när det gäller att utveckla inspektörsjobbet? Studien har genomförts med hjälp av intervjuer, observationer och observationsschema. Resultatet visar att många miljö- och hälsoskyddsinspektörer ofta är utelämnade att på egen hand utarbeta sätt att arbeta på. Utvecklingsmöjligheterna för inspektörerna är begränsade. Inspektörsyrket uppfattas av många inspektörer själva som viktigt och intressant men också som ett yrke med låg status. Slutsatsen är att det behövs både utvecklingsarbete och forskning för att få till stånd en bättre arbetssituation för landets miljö- och hälsoskyddsinspektörer.

Detta examensarbete har ägnats åt att undersöka FMI:s påföljdsystem och tillsynsmetoder under  tidsperioden  2007  till  2016.  Utifrån  FMI:s  statistik  har  orsaker  till  disciplinära  påföljder, orsaker till anmälningar, antal hanterade ärende samt antal disciplinära åtgärder kartlagts. Den  nya  fastighetsmäklarlagen  infördes  2011.  Lagändring  innebar  bland  annat  att  en  ny  disciplinär  påföljd,  erinran,  togs  i  bruk.    Förändringen  av  statistiska  data  under  åren analyserades för att utvärdera eventuell inverkan på fastighetsmäklarbranschen.  Det läggs extra blickfång på förändringen i påföljdsystemet och dess effekter. Tidsperioden som granskats delades upp i två femårs perioder, det vill säga 2007 till och med 2011 samt 2012 till och med 2016. Diverse analytiska data över jämförelser på de två femårsperioderna har presenterats för att kunna identifiera skillnader mellan de olika perioderna. FMI:s  tillsynsmetoder  har  framställts  och  fördelning  mellan  de  olika  tillsynsmetoderna  har  redogjorts. FMI:s och andra myndigheternas hantering av anonyma anmälningar har utretts och presenterats i rapporten. / In this thesis has FMIs sanction system and regulatory methods between 2007 and 2016 has examined.  Distribution  of  different  reasons  for  disciplinary  actions,  different  reasons  for  notifications, quantity of handled cases and quantity of disciplinary actions has charted by utilizing statistics since 2007. Evolution of statistic data under those years has explored and possible  influence  on  them  has  been  investigated.  Those  values  before  and  after  law  amendment at 2011 has also been examined in order to analyze the influence of the new laws effect on sanction system and regulatory methods. A new discipline sanction called reminder has introduced thru the new real estate agent law (FML 2011:666). It imposed extra focus on the change at sanction system and its effect for the branch. Time period has been divided in two five years periods, 2007-­‐2011 and 2011-­‐2016.  Various  analytical  data  for  the  comparison  of  those  five  years  periods  has  been presented in order to identify the difference between those periods. FMIs  regulatory  methods  have  been  produced  and  distributions  between  those  different  regulatory  methods  have  been  narrated.  The  management  of  anonymous  notification  by FMI and other government bodies has been investigated and presented in the report.

Studien undersöker hur kommunala tjänstemän, som arbetar med tillsyn av fristående förskolor, genomför tillsynen och om lojalitetskonflikter uppstår i deras arbete relaterat till demokrati-, rättssäkerhets-, effektivitets- och professionsvärden. Syftet med studien är att, genom intervjuer med totalt 17 tjänstemän, öka den empiriska kunskapen om två relativt outforskade delar av den kommunalaförvaltningen: tjänstemäns uppfattningar om lojalitetskonflikter och kommuners tillsyn av fristående förskolor. Resultaten visar att sättet tillsynen genomförs i stort följer samma process i alla intervjuade kommuner och att tillsynsstilen kännetecknas av föranmälda besök, med fokus på rådgivning och dialog snarare än formella sanktioner. Dock finns skillnader i kommunernas bedömningar, vilket väcker frågor om huruvida förskolorna behandlas lika i tillsynen. Vidare betonar de intervjuade tjänstemännen värdet lydnad inför lag och menar att de generellt inte upplever lojalitetskonflikter. Däremot ser många av dem principiella problem och potentiella konfliktområden kopplat till sitt arbete. De lojalitetskonflikter som främst har identifierats rör värdena lydnad inför lag och lojalitet till överordnad respektive hänsyn till samhällsmedlemmar. Avsaknaden av lojalitetskonflikter kan förklaras av den tillsynsstil som används, som fokuserar på dialog, och det faktum att förskolorna generellt anses ha hög kvalitet enligt de intervjuade tjänstemännen. Båda dessa faktorer kan göra det mindre sannolikt att lojalitetskonflikter uppstår, men andra faktorer diskuteras också i uppsatsen. / This thesis investigates how municipal civil servants, working with inspection of private preschools, conduct their work and whether loyalty conflicts arise relating to values of democracy, rule of law, efficiency, and professionalism. Through interviews with 17 civil servants, the aim of the study is to increase the empirical knowledge about two relatively unchartered parts of municipal administration: civil servants’ perception of loyalty conflicts and municipalities’ inspection of private preschools. The study finds that how the inspection is conducted largely follows the same process in all the interviewed municipalities and that the inspection style is characterized by scheduled visits, focusing on counseling and dialogue rather than formal sanctions. However, there are differences between the municipalities regarding their assessments, which raises questions about whether different preschools are treated equally. Furthermore, the interviewees emphasize the value obedience to the law and say that they do not generally experience conflicts of loyalty. However, many find that there are fundamental or theoretical issues and possible conflicts relating to their work. The loyalty conflicts that are found in the study are mainly identified as conflicts between the values obedience to the law, loyalty to superiors and consideration of community members. The lack of experienced conflict may be explained by the style of inspection being used, which focuses on dialogue and finding consensus, and the fact that the preschools generally are of high quality according to the interviewed civil servants. Both factors make it less likely that conflicts regarding the aforementioned values arise, but other factors are also discussed.

Totalt produktivt underhåll (TPM) är ett arbetssätt med åtta delaspekter, som fokuserar på att underhålla och förbättra produktionen. Autonomt underhåll (AM) är en av de åtta pelarna och är en underhållsstrategi där maskinoperatörer utför grundläggande underhållsuppgifter samt kontinuerligt kontrollerar sina egna maskiner. Vid arbete med lyftverktyg bör alla komponenter och funktioner kontrolleras regelbundet för att minimera riskerna. Daglig tillsyn är ett lagkrav i många länder, och i Sverige ingår det i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2006:6 30 §, som anger att lyftverktyg ska underhållas och kontrolleras dagligen. Det är lämpligt att genomföra en daglig tillsyn vid början av varje arbetsskifts. Hos Ålö AB saknades rutiner och riktlinjer för hur lyftverktygen som används för montering av frontlastare skall optimalt underhållas, samt instruktioner för det löpande underhållet av lyftverktygen. Syftet med projektet var att höja säkerheten på arbetsplatsen, förebygga ohälsa och olyckor, upptäcka underhållsbehov så tidigt som möjligt samt att öka operatörernas kompetens och kunskap om lyftverktyg. Målet med projektet var att ta fram en instruktion för operatörernas underhåll av lyftverktyg på monteringen av frontlastare. Projektet genomfördes genom faktainsamling, framtagning av olika koncept över process, utvärdering av koncept samt framtagning av ett slutligt koncept.  Den fastställda arbetsrutinen i det slutliga konceptet innebär att daglig tillsyn ska utföras vid olika områden i monteringen. Arbetssättet kombinerar analogdokumentation av den dagliga tillsynen på pappersblanketter med digital efterbearbetning. / Total Productive Maintenance (TPM) is an approach with eight sub-aspects, which focuses on maintaining and improving production. Autonomous maintenance (AM) is one of the eight pillars and is a maintenance strategy, where machine operators perform basic maintenance tasks and continuously check their own machines. When working with lifting tools, all components and functions should be checked to minimize the risk for accident. Daily supervision is a legal requirement in many countries, and, in Sweden, it is included in the Swedish Work Environment Authority's regulations AFS 2006: 6, section 30, which states that lifting tools must be maintained and checked daily. It is advisable to carry out a daily inspection at the beginning of each shift. Ålö AB lacked routines and guidelines for how the lifting tools used for mounting loaders should be optimally maintained, as well as instructions for the ongoing maintenance of the lifting tools. The purpose of the project was to increase safety in the workplace, prevent ill health and accidents, detect maintenance needs as early as possible, and to increase operators' skills and knowledge of lifting tools. The aim of the project was to produce an instruction for the operators' maintenance of lifting tools on the installation of loaders. The project was carried out through fact-finding, development of various concepts over the process, evaluation of concepts and development of a final concept. The specific work routine suggested in the final concept is based on daily inspections must be carried out at various locations in the assembly department. The working method combines analogue documentation of the daily supervision of paper forms with digital post-processing.

Denna studie ämnar att undersöka och kartlägga det kommunala brottsförebyggande arbetet i Skåne med fokus på hur detta kan appliceras på organiserad avfallsbrottslighet. En kunskapslucka har identifierats i tidigare forskning om arbetet mot organiserad avfallsbrottslighet, vilket även framkom i denna studie gällande kommunernas brottsförebyggande arbete. Låg prioritering i det brottsförebyggande arbetet mot denna brottstyp är en bidragande orsak till ettbetydande mörkertal. Vikten av framtida strategier för det kommunala brottsförebyggande arbetet mot avfallsbrottslighet framhävs av de avsevärda miljöskador och samhällskostnader denna brottslighet medför, i kombination med förväntningar om en fortsatt expansion av den illegala avfallsbranschen. I denna studie analyseras intervjuer med kommunanställda med hjälp av tidigare forskning, rapporter och rutinaktivitetsteorin. Resultatet av studien presenterarutvecklingsförslag till det brottsförebyggande arbetet inom kommunerna som kan riktas mot organiserad avfallsbrottslighet. Studien visar att det finns ett behov av tillräckliga resurser som möjliggör att de mindre kommunerna kan tillgodose mer än de grundläggande kraven för att uppfylla det brottsförebyggande arbetet. Detta är nödvändigt för att jämna ut förutsättningarna mellan de större och mindre kommunerna, då flera av de större kommunerna redan har ett brottsförebyggande arbete som nu kan utökas. Resultat av teorianalysen indikerar även att storleken på kommunernas obebodda landyta kan vara en relevant faktor vid fördelningen av resurser, då dessa områden skapar ideala brottstillfällen för dumpning av avfall och anpassade resurser ökar möjligheten för varje kommun att implementera effektiva åtgärder. Dessa resurser kan med fördel användas för att höja kompetensen inom verksamheterna, effektivisera tillsyner och stärka samverkansarbetet. / This study aims to examine and map the municipal crime prevention efforts in Skåne in an effort to see how this can be applied to organized waste crime. Previous research in the field indicates a deficiency of knowledge in crime prevention. A lack of prioritization of crime prevention efforts against this type of crime contributes to the absence of concrete statistics. Substantial environmental damage and societal costs, combined with an expected continued expansion of the illegal waste industry, strengthen the importance of future strategies for crime prevention efforts against this crime. Interviews with municipal employees will be analyzed using previous research as well as the routine activity theory, where the results of the study will include potential development suggestions for municipal crime prevention efforts that can be directed towards organized waste crime. The findings of this study indicate that sufficient resources beyond basic needs are essential to equalize the conditions between the different sizes of municipalities. The results from the theory analysis implies that the size of the municipalities' uninhabited areas could be a relevant part of the distribution of resources, this is due to the areas creating ideal crime opportunities for waste dumping. Adjusted resources to meet these needs secures every municipality's ability to implement efficient measures. These resources can be utilized effectively to enhance staff competence, conduct efficient inspections,and further strengthen the collaboration inbetween agencies.

Att ha ständig tillgång till ett hälsosamt, rent och gärna gott dricksvatten tas idag ofta som självklart av många människor i Sverige. Sveriges sammanlagda nybildning av vatten innebär idag inga problem för dricksvattenförsörjningen om man bortser från ojämn fördelning av vattentillgångar samt lokala kvalitetsproblem. Många områden förses med dricksvatten från något av landets omkring 2000 vattenverk. En del får sitt vatten från enskilda brunnar, medan vissa har löst vattenfrågan tillsammans med andra i samfälligheter. Vissa samfälligheter som inte har någon egen vattentäkt kan ibland förses med vatten från ett allmänt distributionsnät. I Vaxholms kommun finns nära ett 30-tal samfälligheter som får sitt vatten från Görvälnverket i Järfälla kommun vilket ägs och drivs av kommunalförbundet Norrvatten AB. Behandlat dricksvatten distribueras vidare av Norrvatten AB. I Vaxholms kommun är Vaxholmsvatten AB/ Roslagsvatten AB VA-huvudman och förvaltar kommunens allmänna VA-anläggning. Roslagsvatten AB levererar vatten till vattenkonsumenter som är anslutna till det allmänna VA-nätet i Vaxholms kommun, men bolaget levererar även dricksvatten till nämnda samfälligheter. Vattenverket behandlar (renar) det så kallade råvattnet från vattentäkten (i detta fall Mälaren) för att åstadkomma ett kvalitetsmässigt bra dricksvatten sett ur såväl kemisk som ur mikrobiologisk synvinkel. Kan då dricksvattensamfälligheterna slå sig till ro med att de har ett dricksvatten av god kvalitet? SRMH bedriver kontroll och tillsyn av dricksvattensamfälligheterna och deras distributionsanläggningar. SRMH har gjort sina första pilotinspektioner hos samfälligheterna och uppmärksammat ett antal förmodade brister med vissa rutiner och installationer. I forskningsfältet kring distributionsanläggningar för dricksvatten studeras bland annat faktorer som påverkar mikrobiologisk förekomst och tillväxt i distributionsanläggningar. Mot bakgrund av utvalda delar ur detta forskningsfält har jag skapat ett analytiskt ramverk för att söka värdera mikrobiologiska risker i samfälligheternas distributionsanläggningar. Förutom detta görs några typer av mikrobiologiska analyser för att jämföra med uppskattad risk. Förutom protokoll från SRMH:s inspektioner av samfälligheterna görs små intervjuer av vattenkonsumenter och samfällighetsansvariga. För att se var eventuella kvalitetsproblem uppstår används sekundärdata från Norrvatten som beskriver kvalitet efter vattenverkets behandling och kvalitet vid ett vattentorn på ”halva vägen” samt vid en referenspunkt i Vaxholm. Relevant dricksvattenjuridik studeras också för att ta reda på vem som ansvarar för vad samt för att se vilka kvalitetskrav som är relevanta avseende samfälligheterna. Resultatet antyder försiktigt att riskerna men även vattentemperaturen samt den mikrobiologiska vattenkvaliteten (odlingsbara mikroorganismer) i undersökningen till viss del skiljer mellan olika typer av samfälligheter. För samfälligheter med året-runt-vatten verkar problemen vara mindre, medan för samfälligheter som endast har sommarvatten verkar det finnas fler risker. Det senare verkar även gälla för samfälligheter där fritidsbostäder ingår. Skillnader i antal långsamväxande mikroorganismer mellan olika samfällighetstyper är dock mer osäkra. Kvalitetsreglerna avseende mikrobiologi i samfällighetsnätet och i det allmänna nätet styrs av livsmedelsverkets föreskrifter och EU:s dricksvattendirektiv och alla parter måste försäkra sig om att kvalitetskraven uppfylls inom respektive distributionsnät. Återströmning av vatten från samfälligheter till den allmänna distributionsanläggningen verkar inte kunna regleras av lagen om allmänna vattentjänster och därmed ej heller av det lokala regelverket ABVA för Vaxholm. Enligt min tolkning av regelverket är respektive ägare av distributionsnäten ansvariga för om kvaliteten påverkas i det egna nätet när/om återströmning sker från mottagande part. I diskussionsdelen görs även jämförelser avseende temperatur och mikrobiologiska parametrar mellan de olika typerna av studerade samfälligheter och Norrvattens perifera kommuner för att se om det finns några skillnader. / Continuous access to healthy, clean and good-tasting drinking-water is perceived as obvious for many people in Sweden. The total regeneration of water is currently not a problem in Sweden if uneven distribution and local quality problems are not accounted for. Many regions are supplied with drinking water from one of Sweden’s around 2000 water treatment plants. Other water consumers get their water from private wells, while others get water access via community-owned distribution systems. Sometimes communities that do not have their own water supply can get water supply through a public distribution system. In the municipality of Vaxholm almost 30 small communities get their water from the water treatment plant (WTP) Görvälnverket, which is owned and operated by a municipal association called Norrvatten AB. Norrvatten AB redistributes the treated drinking water. In Vaxholm, Roslagsvatten AB is the legal principal of water and sewage. Roslagsvatten AB distributes water to water consumers in the municipality of Vaxholm. The WTP treats (purifies) the surface water from the water source (in this case Mälaren) in order to provide a good quality drinking water seen from both a chemical and microbiological point of view. Under these circumstances, could the water communities be complacent that they have a good quality drinking water? Södra Roslagens Miljö- och hälsoskyddskontor (SRMH) is the local health protection agency responsible for control and enforcement of drinking water communities in Vaxholm. After having performed pilot inspections at the water communities, SRMH drew attention to some assumed risks and deficiencies with routines and water pipe installations. In the drinking water distribution systems research field, factors influencing microbiological presence and growth are investigated. In the view of selected portions from this research field, I have created an analytical framework to be able to evaluate some kind of microbiological risks in the communities’ water distribution systems. Besides this, some microbiological analyzes are made to compare with assessed risk. In addition to studied protocols from inspections of the communities, some minor interviews are made with water consumers and persons responsible for plumbing in the communities. To assess whether potential quality problems occur, secondary historical quality analysis data from Norrvatten AB is used. Quality data from directly after treatment at the WTP, from a water tower “halfway” to Vaxholm, and from a reference location in Vaxholm is used. Swedish and European Union legal framework of relevance regarding drinking water is studied to find out relevant legal quality requirements with regards to the communities. The result gently suggests that identified risks but also water temperature and investigated microbiological quality (culturable microorganisms; HPC counts, 22 °C, 3 days) in the study to some extent differ between different types of communities. For communities with full-year water supply, the problems seem to be less. On the contrary, for communities with supply only during summer, problems seem to be greater. Problems also seem to exist for communities where holiday residences exist. Differences in the number of slower growing microorganisms (HPC counts, 22 °C, 7 days) between community types is more uncertain. The microbiological quality of drinking water is regulated by Swedish national regulations and by European Union’s drinking water directive. All parties must ensure that quality standards are met in each distribution network. Backflow of water from communities’ distribution networks does not seem to be regulated by the Swedish law on public water services and thus neither by the local regulatory called “ABVA” for Vaxholm. According to my interpretation of the regulations, the respective owners of the distribution networks are responsible for if quality is adversely affected in its own network if backflow occurs from the receiving party. In the discussions chapter, temperature and HPC counts are compared between studied communities and Norrvatten’s peripheral municipalities to assess if differences exist.

Utveckling på kreditmarknaden har gett upphov till nya kreditformer. Ett exempel på en sådan kredit är snabblån. Snabblån utmärks av att det är kortfristiga lån på låga belopp som konsumenterna erhåller inom en kort tidsperiod. Vidare är låneprocessen enkel. Statistik från Kronofogdemyndigheten visar att antalet betalningsförelägganden med grund i snabblån har ökat (se bilaga) och regeringen hävdar på basis av statistiken att samband mellan snabblån och överskuldsättning föreligger. Lag om viss kreditgivning till konsumenter har därmed blivit antagen och ska införas. Lagen innebär att snabblångivares verksamhet blir tillståndspliktig samt omfattas av Finansinspektionens tillsyn. Förändringen innebär även att ytterligare krav ställs på snabblångivares bolagsordning, ägare och ledning samt att verksamheten bedrivs på ett sätt som är sunt. Avsikten med denna uppsats är att fastställa gällande rätt beträffande snabblångivares verksamhet. Vidare diskuteras huruvida konsumentskyddet på snabblånemarknaden är bristfälligt och om snabblångivares verksamhet därmed bör bli tillståndspliktig samt omfattas av Finansinspektionens tillsyn. Snabblångivare är finansiella institut och omfattas därmed av AnmL. Detta innebär att snabblångivare ska anmäla sin verksamhet till Finansinspektionen innan verksamhet får börja bedrivas. Finansinspektionen har begränsade ingripandemöjligheter och utför endast en kontroll över snabblångivarnas ägare och ledning. Snabblångivare omfattas även av skyldigheter som följer av KkrL såsom kravet på god kreditgivningssed, information om effektiv ränta, avgifternas utformning och kreditprövning. Snabblångivare har brustit i sina skyldigheter i KkrL vilket följer av domar från MD och flertalet viten och förelägganden från Konsumentverket. I analysen fastställs att Kronofogdemyndighetens statistik inte enskilt kan användas som grund till en förändring men i kombination med gällande rätts bristfällighet, snabblånets egenskaper och samhällets utveckling påvisas att konsumentskyddet är bristfälligt och att en förändring behövs. Vidare fastställs att systemstabiliserande regler har en indirekt inverkan på konsumentskyddet och kan införas för att förbättra denna. Efter en avvägning mellan förändringens betungande verkan för snabblångivarna och det skydd som konsumenterna erhåller ska förändringen i fråga ses som proportionerlig. Snabblångivares verksamhet bör således vara tillståndspliktig och omfattas av Finansinspektionens tillsyn. / Evolvement on the credit market has caused the rise of new forms of credits. An example of a credit of such is the payday loan. The payday loan is distinguished by its short-term, low amount and that the customers obtain the loan in a short matter of time. Furthermore, the process of obtaining the loan is simple. Statistics from the Swedish Enforcement Authority shows that the amount of injunctions to pay based on payday loans has increased (see attachment) and that the Government claims on the basis of the statistics that a connection between payday loans and overindebtness exists. A new act regarding some credits to consumers has therefore been adopted and is to be introduced. The new act means that the payday lender´s business becomes licensed and are subject to the supervision of the Swedish Financial Service Authority. The change also means additional demands on the payday lender´s articles of associtation, owners and management, and that the business is conducted in a healthy manner. The purpose of this essay is to determine the law as it exists regarding payday lender´s business. Further discussed is whether the consumer protection on the payday market is inadequate and if the payday lender´s business, thus, should be licensed and be subject to the supervision of the Swedish Financial Service Authority. Payday lenders are financial institutions and are therefore subject to the Act regarding the notification duty for some financial businesses. This means that the payday lenders shall report their business to the Swedish Financial Service Authority before operations may start. The Swedish Financial Service Authority has limited intervention possibilities and performs only a control of the owners and management. Payday lenders are also subject to obligations arising from the Consumer Credit Act such as the requirement of good creditors, information about the annual percentage rate, fees designing and credit review. Payday lenders has failed to fulfill its obligations in the Consumer Credit Act which follows from judgements from the market court and several penalties and injunctions from the Consumer Agency. In the analysis it is established that the statitistics from the Swedish Enforcement Authority alone can not be used as the basis for a change, but in combination with the existing legal deficiency, the characteristics of the payday loan and the development of the society it demonstrates that the consumer protection is inadequate and that a change is needed. Further, it is established that rules of system stabilising nature has an indirect effect on consumer protection and can be used to improve it. After striking a balance between the burdens the payday lenders suffer from the change with the increased consumer protection that the change will result in, the change in question is to be seen as proportionate. Payday lender´s business should therefore be subject to license and supervision of the Swedish Financial Service Authority.