Den 1 juli 2018 implementerades den så kallade samtyckeslagen i Sverige, vilket bland annat innebar en revidering i våldtäktsbestämmelsen. Från att vara krav på våld, hot, tvång eller utnyttjande av särskild utsatt situation för straffansvar till dagens rekvisit brist på frivillighet. Debatten kring en samtyckesreglering har pågått under en längre tid i Sverige, där det ej införts tidigare dels på grund av att risken att fokus på målsägande i utredningar och rättegångar skulle bli för stort. Syftet med rapporten är därmed att undersöka hur arbetssättet hos brottsutredarna har förändrats sedan lagändringen, samt vad de upplever för eventuella svårigheter och möjligheter i arbetet. Detta har studerats genom fem semistrukturerade intervjuer med utredare anställda av Polismyndigheten med kravet att de ska ha utrett våldtäktsärenden både innan och efter lagändringen. Genom studiens resultat uppkom fem huvudteman; Bevisning, Rättssäkerhet, Vidareutbildning, Målsägandebiträdets roll och Frozen fright. Kort sammanfattat ansåg informanterna att arbetssättet överlag var oförändrat, dock med andra typer av frågor i förhör med målsägande och misstänkt. De upplevde det nya rekvisitet som tydligt men det gick att antyda att de hade önskat mer utbildning i samband med implementeringen. Ett målsägandebiträde spelar enligt informanterna en stor roll i utredningen och kan vara till stor hjälp i deras arbete. Frozen fright är enligt utredarna ett vanligt förekommande tillstånd bland personer utsatta för våldtäkt och det har undersökts i syfte att det med dagens lagstiftning klassas som en våldtäkt om någon utnyttjar en person som befinner sig i denna utsatta situation. Förhoppningen är att rapportens slutsatser kan användas vid implementering av lagar i Brottsbalken samt bidra med kunskap i det fortsatta brottsutredande arbetet och inom rättsväsendet. / The 1st of July 2018 the consent law was implemented in Sweden, which among other things meant a revision in the Rape Act. From requirements of violence, threat, constraint or exploitation of a particularly vulnerable situation for criminal liability to today's necessary prerequisite lack of free will. The debate on consent regulation has been on for a long time in Sweden, with the main reason for not being introduced earlier is because of the risk that focus on the plaintiff in investigations and trials would be too big. The purpose of this report is hence to investigate how the way of working among the criminal investigators has been altered since the change in the law, and what difficulties and possibilities they experience in their work. This have been studied through five semi-structured interviews with investigators employed by the Swedish police authority with the requirement that they should have been investigating rape cases both before and after the change in the law. Five main themes arose through the study's results; Evidence, Legal certainty, Education, The role of the plaintiff’s counsel and Frozen fright. In short, the investigators considered that their way of working was generally unchanged, but with other types of questions in questioning of the plaintiff and suspect. They perceived the new prerequisite as easy to interpret, however, the implementation could have come with more education. According to the informants, a plaintiff’s counsel plays a major role in the investigation and can be of great help in their work. Frozen fright is according to the investigators a common condition among people exposed to rape, in current jurisdiction, it is classified as rape if someone exploits a person who is in this vulnerable situation, therefore why this is studied. The expectation is that the report’s conclusions can be used in the implementation of laws and contribute with knowledge in the continued criminal investigation and in the judiciary.

I denna uppsats undersöks om samtyckeslagen från den 1 juli 2018 har haft en påverkan på domstolsaktörers konstruktion av offerskap, utifrån frågeställningen “Hur konstrueras offerskap av domstolsaktörer i våldtäktsmål före respektive efter införandet av samtyckeslagen?”. Konstruktionen av offerskap undersöks genom att analysera 20 domar i våldtäktsmål från Hovrätten över Skåne och Blekinge. Studiens teoretiska ramverk utgår från teori kring offerskap och feminism i kombination med forskning om faktorer som kan påverka synen på, och bedömningen av, offerskap. Studiens analysmetod utgår från Foucaults teori om diskurs och makt. Mer specifikt hur diskursen fungerar som utestängningsmekanismer genom stigmatisering men också skapar acceptans genom legitimering. Detta har analyserats genom att se på vad som explicit uttalas samt på vad som implicit underförstås i domarna. Resultatet visar att offerskap konstrueras kring fem diskurser, som inte bör förstås som åtskilda utan istället som sammanlänkade och dynamiska. Studien synliggör vidare ett diskursivt skifte från en våldsdiskurs innan samtyckeslagen till en nyansering av offerskap efter samtyckeslagens införande. Avslutningsvis betonas hur studiens resultat bidrar med ökad kunskap och förståelse kring konstruktionen och bedömningen av offerskap, vilket har potential att minska stigmatisering av våldtäktsoffer och öka deras rättssäkerhet. / This paper examines the impact of the new constent-based sexual offence legislation from 1 July 2018 on the construction of victimhood in rape trials in Sweden, based on the research question ”How is, and was, victimhood constructed by court members before and after the implementation of the new consent-based sexual offence legislation?”. With the aim of researching how victimhood is constructed, 20 rape trials from the Court of Appeal of Skåne and Blekinge are analysed. The theoretical framework draws upon theories of victimhood and feminism, in combination with research into factors that influence the perception of victimhood. The study’s analysis method is based upon Foucault's theory of discourse and power. More specifically, how discourses work as exclusion mechanisms through stigmatisation but also create acceptance through legitimisation. This has been analysed by looking at what is explicitly stated and implicitly implied in the verdicts. The study shows that victimhood is constructed around five discourses, which should not be seen mutually exclusive but rather as dynamic and interlinked. The study highlights a discursive shift away from a discourse on violence towards a nuanced view of victimhood after the implementation of the new legislation. The study concludes by considering how the result can contribute to an increased understanding of victim constructions and judgements, which has the potential to decrease rape victim stigmatisation and strengthen their legal rights.

Den här uppsatsen har behandlat diskurser på internetforumen Flashback Forum och Familjeliv kring mäns utsatthet för sexuella övergrepp. Syftet var att undersöka hur män som offer för sexuella övergrepp beskrev sina upplevelser av utsatthet samt analysera hur dessa utsagor bemöttes. Genom att dolt studera diskussionstrådar på internetforumen kunde olika diskurser som forumanvändarna använde identifieras. Dessa diskurser analyserades utifrån våldtäktsmyter, hegemonisk maskulinitet och teorin om ideala offer. Resultatet visade hur manliga offer konstruerade sig på olika sätt; de kunde erkänna händelsen men inte offerskapet, sätta sig i förhållande till förövaren eller jämföra med kvinnliga offer. De som bemötte männen uttryckte framförallt olika våldtäktsmyter där den vanligaste myten var att män inte kunde våldtas till skillnad från kvinnor. Att både offren själva och övriga användare jämförde offerskapet med kvinnliga offer tydde på en föreställning om att kvinnor blir tagna på allvar som offer, trots alla exempel på motsatsen. / This study has examined discourses on the internet forums Familjeliv and Flashback, about male victims of sexual assault. The purpose was to examine how male victims described their experiences of victimization and analyze how their stories were responded to. Through a hidden observation on internet forums we could identify different discourses that were used. These discourses were analyzed with different rape myths, hegemonic masculinity and theory of ideal victim. The study showed how male victims constructed themselves in different ways; some admitted to the event but not their victimhood, others compared their victimization with female victims. The users that answered the victims mostly expressed rape myths, the most common were that men can’t be raped unlike women. That both victims themselves and other users compared the victimization with female victims suggests a conception that women always get a legitimate status as a victim, despite all the examples of the contrary.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Tv-serier representerar våldtäkter och dess efterföljande trauma utifrån tanken att Tv formar tittares föreställningar om den verkliga världen. Empiriskt material i form av utvalda scener ur ungdomsserierna 13 Reasons Why och Björnstad har analyserats utifrån filmanalysteori för att undersöka hur scenerna är uppbyggda och har sedan analyserats utifrån teorier kring våldtäktskultur, våldtäktsmyter, intersektionalitet och genusordning. Resultatet visar att serierna använder sig utav många filmtekniker för att frambringa en stor reaktion hos tittaren. Serierna både problematiserar samt förstärker de våldtäktsmyter som upprätthåller våldtäktskulturen i de scener som behandlar misstro, efterföljande trauma samt själva våldtäktsscenerna. Serierna visar två skilda följder för våldtäktsoffer där den ena slutar i självmord och den andra i hämnd. Resultatet visar även utifrån ett intersektionellt perspektiv att kön räknas högre än klass i fråga om trovärdighet i Björnstad samt visar att social status är viktigt i fråga om trovärdighet och stöd. Båda serier har sitt fokus på offret och inte på förövaren i våldtäktsscenerna för att framkalla medkänsla hos tittaren och inte avsmak. Serierna framställer dock förövarna som personer vars handlingar kan ursäktas då båda visas ha en svår relation till sina föräldrar.

Under 1734 års lags tillämpningsperiod var våldtäktsbrottets syfte att skydda ära och heder. Det innebar att kvinnor som av rättsväsendet och samhället sågs som osedliga inte erhöll samma skydd som ärofulla kvinnor. Medan män förväntades ha ett ansvarslöst sexuellt beteende så delades kvinnor in i två grupper, de kyska skyddsvärda och de osedliga icke skyddsvärda. För att bli betraktad som en skyddsvärd kvinna så skulle man vara ren och oskuldsfull. Under lagens tillämpningsperiod blev det svårare och svårare för kvinnor att leva upp till kraven för de skyddsvärda då beskrivningen av den ideala kvinnan inte längre var mänsklig. Det ledde till att kvinnor riskerade att själva anses ansvariga för den våldtäkt de utsatts för, en osedlig kvinna kunde nämligen locka män till att begå otuktiga handlingar. När 1734 års lag ersattes av strafflagen år 1864 ansågs våldtäktsbrottets syfte vara att skydda kvinnan som individ, äran fick ändock en framträdande roll då en kvinnas otuktiga leverne utgjorde en förmildrande omständighet vid påföljdsbestämmandet i ett våldtäktsmål. Vissa ansåg dessutom att osedliga kvinnors nej sällan var allvarligt menat. Hade den våldtagna kvinnan haft samlag tidigare ansåg man således att hon hade samtyckt även till framtida sexuella handlingar. Kvinnlig sexualitet förknippades med sjukdomar som hysteri, kleptomani och nervsvaghet, medan manlig sexualitet var en naturlig, aktiv, otålig och aggressiv drift som behövde tillfredsställas. Män skulle erövra kvinnor, men om kvinnan visade intresse för sexuellt umgänge så skulle mannen bli avtänd. För att våldtäktsparagrafen skulle anses vara tillämplig krävdes att mannen hade utövat absolut våld, vilket var ett våld som utplånade alla kvinnans försök till motstånd. Om kvinnan inte hade gjort så mycket motstånd att hon dog eller blev medvetslös så ansågs hon många gånger inte ha blivit tvingad till samlaget, en våldtäkt hade då inte skett. Vid brottsbalkens tillkomst år 1965 angavs att syftet med våldtäktsbrottet var att ge ett skydd för kvinnans integritet i sexuellt hänseende mot vissa grövre angrepp. Om kvinnan hade en relation till den man som våldtagit henne var det en förmildrande omständighet som ändrade brottsrubriceringen från våldtäkt till våldförande. Under början av lagens tillämpningsperiod ansågs kvinnan fortfarande kunna vara medskyldig till den våldtäkt hon utsatts för vilket korrelerar med den samhälleliga uppfattningen om att kvinnor kunde locka män till att begå övergrepp genom att göra dem upphetsade men sedan inte vilja fullfölja händelseförloppet med ett samlag. I och med brottsbalkens senaste revidering år 2018 är våldtäktsbrottets syfte att skydda varje individs rätt till sexuellt självbestämmande. Brottet bygger nu på frivillighet och förlegade föreställningar om manlig och kvinnlig sexualitet har inte längre något utrymme i rättstillämpningen. Våldtäktsbrottet har således undergått stora förändringar sedan 1734 års lag. Brottet formades länge av patriarkala föreställningar om sexualitet och kön men har nu tagit ett steg in i en mer jämställd och fördomsfri framtid i och med lag 2018:618.

Bakgrund: Sexuellt våld mot kvinnor är ett folkhälsoproblem vilka får konsekvenser både för samhället i stort samt hos kvinnan. Hälsokonsekvenser hos kvinnan kan uppträda som fysiska skador men även som emotionella konsekvenser i form av depression. Bristande kunskaper kring sexuellt våld har uppmärksammats hos sjuksköterskor vilket gav motiv till litteraturöversikten. Syfte: Var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet gällande omvårdnad av sexuellt våldsutsatta kvinnor inom den somatiska vården.  Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Artikelsökningar utfördes i Cinahl, Medline och Psycinfo. Litteraturöversikten inkluderade 12 primärartiklar med ursprung från Amerika, Sverige och Australien. Resultat: Huvudkategorierna som framtogs var Erfarenheter gällande patientnära arbete mellan sjuksköterskor och sexuellt våldsutsatta kvinnor samt Erfarenheter gällande omkringliggande omständigheter som påverkar omvårdnaden av sexuellt våldsutsatta kvinnor. Vidare framtogs sex underkategorier. Slutsats: Resultatet ger samhället en förståelse för sjuksköterskors erfarenhet av arbetet med sexuellt våldsutsatta kvinnor samt vilka hinder som finns för att erbjuda dessa kvinnor en personcentrerad vård. Ur resultatet noterades ett behov av ytterligare kunskap och rutiner inom sjukvården gällande arbetet med sexuellt våldsutsatta kvinnor. / Background: Sexual violence against women is a public health problem which has consequences for the society and the women. Health consequences for the women can appear as physical injuries but also as emotional consequences in the form of depression. A lack of knowledge about sexual violence has been noticed among nurses, this provided motive for the literature review. Aim: To describe nurses' experience regarding nursing of sexually abused women within somatic health care. Method: A literature review with a qualitative method and an inductive approach. Article searches were performed in Cinahl, Medline and PsycInfo. The literature review included 12 primary articles originally from the United States, Sweden and Australia. Result: The main categories that were produced were Experiences related to patient care between nurses and sexually abused women and Experiences related to surrounding circumstances that affect the work with sexually abused women. Furthermore, six subcategories were created. Conclusion: The result gives the society an understanding of nurses experience of working with sexually abused women as well as what obstacles there are to offering these women personcentred care. From the results, a need for additional knowledge and routines within the healthcare system regarding work with sexually abused women was noted.

In this thesis the objective has been to identify differences in judgements between female and male offenders in legal cases about rape against children in Swedish courts. Female offenders are often seen as victims or mentally ill by judicial courts/institutions. By analyzing the cases from a theoretic perspective that gender is constructed by victimization the thesis will investigate how the offenders motivate their act. The thesis has investigated cases from 3 angles; the relationship with the child, the sexual act and their explanations to the committed crime/acts. There are some indications that construction of sex is identifiable. The relationship with the plaintiff in the cases is assumed from the feelings the child has towards the male offender, and when the offender is a woman it is assumed from her feelings and not the relationship with the child. Judgements with male offenders is more detailed with the sexual act and therefore also much more explained in the documents from the court. The female offender is often described as a vulnerable, manipulated or victimized and therefore given reason for not taking responsibilities for their acts. This is often used by the lawyer who represents the female offender.

Uppsatsen tar sitt avstamp i en våldtäktsdiskurs där förövaren osynliggörs och den utsatta utmålas som ansvarig. Syftet är att undersöka hur manlighet konstrueras i kampanjen ”Where Do You Stand?” i förhållande till hegemonisk maskulinitet. En semiotisk analys av kampanjens bildmaterial kopplas till rådande diskurser om maskulinitet och teoretisk inspiration hämtas från representations- och genusteori. Dessutom presenteras en bakgrund som behandlar mäns syn på våldtäktsmän, hur mäns våld har en direkt koppling till alkohol och manlig samvaro, och en diskussion kring den nya feministiska mannen. Bilderna analyseras utifrån ett semiotiskt och diskursivt perspektiv. De fyra bilderna tar på många sätt avstånd från rådande våldtäktsdiskurs och försöker skapa en mer rättvisande bild av sexuella övergrepp än den som syns i media, och en ny sorts manlighet som inte är beroende av styrka och våld, men misslyckas i sin okritiska representation av män som något annat än goda allierade. Representationerna speglar på många sätt den rådande hegemonin genom sina bestämda kroppsuttryck och blickar.

I denna studie som förhåller sig till ett kvalitativt arbetssätt kommer vi att studera hur gärningsmän respektive offer gestaltas i olika kontroversiella våldtäktsfall i Sverige. Genom att använda oss av en kritisk diskursanalys på våra valda fall, ”Rissnevåldtäkten” och ”Stureplansvåldtäkten”, strävar vi efter att kunna analysera språket samt uppnå vårt syfte och besvara våra frågeställningar. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur språket kan skapa olika föreställningar gällande hur gärningsmän och våldtäktsoffer framställs. För att uppnå detta kommer vi att använda oss av valda tidningsartiklar hämtade från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Metro och Svenska Dagbladet. Vi finner det intressant att identifiera sociala kategorier som kön, klass och etnicitet för att avläsa hur dessa produceras och reproduceras i artiklarna. De frågeställningar vi använder avser således att förklara hur föreställningar om våldtäktsoffer och gärningsmän framställs samt om det förekommer några sociala kategorier som kan vara avgörande i hur tidningsartiklarna presenterar innehållet. Till en början har vi undersökt hur våldtäktsfallen framställs var för sig för att sedan kunna sätta dem i relation till varandra genom en jämförande analys. Vår övergripande teoretiska utgångspunkt är intersektionalitet, denna teori använder vi för att lyfta fram de sociala kategorierna kön, klass och etnicitet. Resultatet vi tagit fram grundar sig i de sociala kategorier vi belyst med hjälp av det intersektionella perspektivet som vi använt oss av. Gärningsmännen beskrivs med dominanta och aggressiva ordalag medan offren som i båda fallen var kvinnor, beskrivs som passiva och försvarslösa objekt. I båda våldtäktsfallen lades stor vikt vid gärningsmännens bakgrund som gav en stämplande effekt. I ”Stureplansvåldtäkten” var klass (med tillhörande status) en framträdande kategori i framställningen av gärningsmän och offer. De beskrevs bland annat som ”Stureplansprofiler”, ”krogägare” och ”stekiga och rika”, offret beskrevs som ”drinkhora”, ”gänghora”, ”barnskötare” och ”kraftigt berusad”. I ”Rissnevåldtäkten” var framförallt etnicitet framträdande vid beskrivning av gärningsmän och offer. Uttryck som bland annat ”invandrarkillar”, ”svartskallar”, ”gäng” och ”utomeuropeiska” beskrev männen. Offret i samma fall framställdes med uttryck såsom ”svennehora”, ”kraftigt berusad” och ”sönderknullad”. Offren framställs i båda fallen ur en underordnad position i förhållande till gärningsmännen som oftast framställdes som överordnade. Genom en användning av språkliga uttryck genomgående studien har vi kunnat belysa olika maktpositioner och hur dessa konstruerats. Oavsett social kategori bottnar alla uttryck och framställningar i konstruktioner som produceras och reproduceras. / In this study who relates to a qualitative approach we aim to highlight how perpetrators and victims are being portrayed in various articles regarding controversial rape cases in Sweden. Through the use of a critical discourse analysis of our selected cases, ”Rissnevåldtäkten” and ”Stureplansvåldtäkten”, we intend to analyze the language as well as achieve our purpose and answer our questions. The main purpose of the study is to gain a deeper understanding of how language can create different perceptions regarding how perpetrators and victims of rape are being portrayed. To achieve this we will use selected newspaper articles taken from Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Metro and Svenska Dagbladet. We find it interesting to identify social categories such as gender, class and ethnicity to determine how these are produced and reproduced in the articles. The questions we use are to explain how perceptions of rape victims and perpetrators are being portrayed and if there are social categories that can be crucial in how the newspaper articles present the content. At first we will examine how the two rape cases are portrayed separately and then be able to put them in relation to each other through a comparative analysis. Our overall theoretical perspective will be intersectionality where we focus on highlighting the social categories of gender, class and ethnicity.The result we have developed is based on the social categories we elucidated using the intersectional perspective. The perpetrators are described with dominant and aggressive terms, whereas the victims in both cases were women, described as passive and defenseless objects. In the ”Rissnevåldtäkten” ethnicity was particularly prominent in the descriptions of the perpetrators through expressions such as ”invandrarkillar” (immigrant boys), ”svartskallar” (insulting word referring to foreigners), ”gäng” (gang), ”utomeuropeiska” (referring to people from outside Europe). The victim in the same case was portrayed with expressions such as ”Svennehora” (insulting word for Swedish whore), ”kraftigt berusad” (strongly intoxicated) and ”Sönderknullad” (fucked to pieces). In the ”Stureplansvåldtäkten”, class with associated status, was a prominent category in the presentations of the perpetrators. They were described among other things as ”Stureplansprofiler” (Stureplan profiles), ”krogägare” (restaurant owners) and ”stekig och rik” (referring to a rich lifestyle) while the victim was described as ”gänghora” (in this case whore in a gang), ”barnskötare” (nanny) and ”kraftigt berusad” (strongly intoxicated). The victims are portrayed from a subordinate position in relation to the perpetrators who most often are presented as superior. Through the use of linguistic expressions throughout this study, we have been able to highlight various positions of power and how these are constructed. Irrespective of social category, all expressions and portrayals are based on compositions that are being produced and reproduced.

Grooming, sexuella övergrepp onlina, ökar och enligt forskning tillskrevs dess offer mer negativa attityder i kontrast till offer som utsatts för sexualbrott som skett i verkligheten. Studiens syfte var att undersöka skillnader i studenters attityder gällande en flicka som utsatts för grooming kontra sexuella övergrepp utan initerad kontakt online. Även könsskillnader i negativa attityder undersöktes. Fyra enkäter med olika scenarion besvarades av 290 studenter mellan 17-59 år. Resultatet visade att mer negativa attityder tillskrevs offret som utsatts online i jämförelse med offret som utsatts för övergrepp utan initierad kontakt online. Män påvisade mer negativa attityder än kvinnor i samtliga scenarion. Resultaten överensstämmer med tidigare forskning. Att bemötas av negativa och skuldbeläggande attityder från omgivningen kan utöver de personliga konsekvenserna leda till att färre anmälningar görs, vilket följdaktligen bidrar till att fler gärningsmän går fria.