Grooming, sexuella övergrepp onlina, ökar och enligt forskning tillskrevs dess offer mer negativa attityder i kontrast till offer som utsatts för sexualbrott som skett i verkligheten. Studiens syfte var att undersöka skillnader i studenters attityder gällande en flicka som utsatts för grooming kontra sexuella övergrepp utan initerad kontakt online. Även könsskillnader i negativa attityder undersöktes. Fyra enkäter med olika scenarion besvarades av 290 studenter mellan 17-59 år. Resultatet visade att mer negativa attityder tillskrevs offret som utsatts online i jämförelse med offret som utsatts för övergrepp utan initierad kontakt online. Män påvisade mer negativa attityder än kvinnor i samtliga scenarion. Resultaten överensstämmer med tidigare forskning. Att bemötas av negativa och skuldbeläggande attityder från omgivningen kan utöver de personliga konsekvenserna leda till att färre anmälningar görs, vilket följdaktligen bidrar till att fler gärningsmän går fria.

Uppsatsen undersöker hur kvällstidningen Aftonbladet gestaltar våldtäkt i sin nyhetsrapportering. De våldtäkter som studien kommer att analysera är våldtäkter som inträffat på festivalområden, avgränsat till de på Bråvallafestivalen 2016, samt övriga överfallsvåldtäkter som inträffat under sommaren 2016. Studien kommer även att undersöka potentiella likheter och skillnader i nyhetsrapporteringen av dessa två typer av våldtäkt. Analysmaterialet består av tre rapporterande artiklar om festivalvåldtäkter respektive tre om överfallsvåldtäkter. Genom att utgå från teorier såsom Christies teori om det ideala offret, gestaltningsteorin, medielogikens dramaturgi och teorin om nyhetsvärdering, i samband med en kvalitativ innehållsanalys, analyseras respektive artikels textuella innehåll utefter fem olika teman. Dessa teman är hur rubrik och ingress konstrueras, hur offret gestaltas, hur gärningsmannen gestaltas, hur miljön gestaltas, och vilka andra aktörer som lyfts fram samt hur de lyfts fram. Analysresultaten, av de tre respektive tre artiklarna, sammanfattas sedan utefter den våldtäktstyp de behandlar, för att sedan jämföras med varandra.Resultaten av den tematiska analysen visar på att Aftonbladets framställning av festivalvåldtäkter till viss del skiljer sig från tidningens framställning av överfallsvåldtäkter. Genom användandet av mindre värdeladdade ord och mer neutrala beskrivningar i artiklarna om festivalvåldtäkt, framstår bland annat offren som mindre oskyldiga, gärningsmännen som mer passiva och distanserade, medan miljön kan tolkas som mindre respektabel, i jämförelse med artiklarna om överfallsvåldtäkt. Denna framställning kan tolkas normalisera de våldtäkter som inträffar på festivalområden. / The essay examines how the Swedish tabloid newspaper Aftonbladet portrays rape in their news reports. The rape cases that the study is going to analyze are rape that has occurred at festivals, delimited to Bråvallafestivalen 2016, as well as other cases of assault rape taking place during the summer of 2016. The study will also examine potential similarities and differences between the news reports of these two types of rape.By using theories such as Christie’s theory of the Ideal Victim, the Framing theory, the Dramaturgy of the Media Logic, and the News Value theory, in combination with a qualitative content analysis, the textual content of each article is analysed based upon five themes. These themes are how the headline and preamble are constructed, how the victim is portrayed, how the perpetrator is portrayed, how the environment is portrayed, and which other actors that are being mentioned as well as how they are being mentioned.The results of the thematic analysis shows that some differences do exist, when it comes to how Aftonbladet portrays rape at festivals in comparison to assault rape. By using less emotive words and more neutral descriptions in the articles about festival rape, the victims appear as less innocent, the perpetrators as more passive and aloof, while the environment could be perceived as less respectable, as compared to the articles about assault rape. This portrayal can be interpreted as normalizing the rapes that take place at festivals.

Studien fokuserar på åtta irakiska kvinnors upplevelser av Iran-Irak- och Gulfkriget under åren 1980–1991. Syftet är att belysa hur dessa kvinnor upplevde och hanterade krigets sociala förtryck, militäriska samhälle, ekonomiska kris och politiska våld under dessa år. Studiens inledning ger bakgrund om krigen i Irak. Därefter presenteras intervjuer med och skrifter av åtta kvinnor som genomlevde krigen. Deras berättelser analyseras med hjälp av traumateorier, socialt stöd, kultursociologisk teori samt Salutogenas perspektiv (KASAM) och Coping (hanteringsstrategier). Resultaten belyser de hanteringsstrategier och de svårigheter som irakiska kvinnor utvecklade samt gick genom under krigen, 1980–1991. Dessa svårigheter gick ut på ekonomiska problem, våldtäkt, kulturella mönstren samt det sociala förtrycket.

No description available.

No description available.

We have chosen to analyze how four well known sex crimes were presented in the Swedish national daily newspapers in the 2000s. We chose this topic because sex crimes are considered one of the most terrible crimes. Sex crimes involve the media and upset the society. Our purpose was to analyze if we could identify stereotypes and prejudices about sex crimes in the press reports. The four sex crimes were: Rissne case in 2000, Tumba case in 2003, Hagamannen case in 2006 and the Stureplan case in 2007. We have read all the news stories from the Swedish national daily newspapers Svenska dagbladet and Expressen about our four cases. We analyzed a total of 40 articles, five articles from Svenska dagbladet and five articles from Expressen to each case. It was a strategic choice that resulted in ten articles per case from two national daily newspapers. We had three discourses in focus: gender, ethnicity and social background, when we analyzed the sex crimes. The method we used was a qualitative text analysis. Our purpose was to analyze how sex offenders and their victims were presented in the national Swedish daily newspapers. The main question was how gender, ethnicity and social background affect the presentation of the perpetrators and their victims. We have concluded that sex crimes are permeated by myths and that Helen Benedict´s eleven rape myths regarding the reporting about sex crimes in the United States several years ago are constantly reproduced in Swedish newspapers in the 2000s. These prejudices are a problem on an individual, national and global level.

Det senaste året har flertalet våldtäktsmål fått stor uppmärksamhet i media. I mars 2014 startade tidningen Metro #NEJÄRNEJ - kampanjen som granskar hur polisen och domstolar hanterar våldtäktsfall. Denna kampanj består av en serie artiklar som uppmärksammar domar där män frias från misstankarna om våldtäkt. Kvinnans trovärdighet ifrågasätts, deras samtycke misstolkas och ord står mot ord. En konsekvens av detta resulterade i att det blev allt svårare för kvinnor att bevisa inför rätten att det de hade blivit utsatta för var en våldtäkts handling. Vårt mål i denna studie är att söka förståelse för hur tingsrätten motiverar sina friande domar. Syftet med denna uppsats är att belysa vilken diskurs som konstrueras genom friande våldtäktsdomar utifrån ett genusperspektiv. Syftet uppnås genom att undersöka de subjektiva rekvisiten i beslutsskäl som ligger till grund för friande våldtäktsdomar. Kritisk diskursanalys används som både metod och teori som behandlar diskursiva mönster i domstolsbeslut i friande våldtäktsmål. I den här studien har vi analyserat fem texter i form av domar från svensk tingsrätt. Studien visar att tingsrätten i sina bedömningar utgår ifrån olika diskursiva och sociala praktiker. Dessa diskurser är kopplade till det så kallade genuskontraktet med bestämda föreställningar, där män definierar hur kvinnor ska vara i olika sammanhang; denna diskurs ser kvinnan som "det ideala offret" och säger hur kvinnor ska bete sig inför, under och efter att kvinnor ha blivit utsatta för våldtäkt. Ett hård draget exempel kring de bestämda föreställningarna är om kvinnor bär korta kjolar kan detta ses som en inbjudan till att bli våldtagna. Vidare handlar och hävdar de sexologiska teorier som att kvinnor kan frivilligt acceptera en viss grad av våld. Efter att ha genomfört vår undersökning anser vi att tingsrätten inte bara konstruerar diskurser om vad som är normalt vid ett våldtäktsbrott, utan även avspeglar rådande maktförhållanden mellan det manliga respektive kvinnliga könet och definierar hur människor ska bete sig i detta sammanhang. / This past year, the media has been giving a major attention to exculpatory rape cases. In March 2014 the newspaper Metro started the # NEJÄRNEJ – campaign that examines how the police and courts handle rape cases. This campaign consists of a series of articles commemorating the judgments of the men cleared of allegations of rape. The woman's credibility is questioned; their consent is being misinterpreted and when word stands against word, men’s word tends to weight more. One consequence of this was that it became increasingly difficult for women to prove in court that it was indeed rape. Our ambition for this study is to seek understanding of how the district court justifies its guilty sentences. The purpose of this paper is to highlight the discourse constructed by exculpatory rape sentences from a gender perspective. We aim to achieve the purpose by investigating the subjective criterions of the decision in the evaluation process. Critical discourse analysis is used both as method but also as theory and deals with discursive patterns in the court's decision in acquitting rape cases. In this study, we analyze five texts in the form of sentences of the Swedish district court. The study shows that the district court bases on different discursive and social practices in the evaluation process. These discourses are linked to the so-called gender contract with certain ideas where men define how women should be in different contexts; this discourse sees the woman as the "ideal victim" and says how women should behave before, during and after the women have been victims of rape. An example around the determined performances is about women wearing short skirts and how that can be seen as an invitation to be raped. Further claim the sexological theories that women may voluntarily accept a certain degree of violence. After conducting our investigation, we believe that the district court not only construct discourses about what is normal at a rape crime but also reflects power relationships between the male and female gender and defines how people should behave in this context.

Sexual abuse is a global issue that can result in psychosocial consequences for the on that has been abused. Statistics show that girls and boys in high school age are among the group that are most vulnerable to sexual abuse and studies shows that high school counselors have or should have resources that can help students that has been abused. The purpose of this study is, through interviews study the work of high school counselors regarding students that have been sexually abused but also how they work to prevent sexual abuse. We also wanted to investigate if there are any differences in the mode of work depending on gender. Our study is based on interviews of six high school counselors that we interviewed in person at their work place. To analyze our data, we took help from previous research on the subject but also theories about action space, sexuality and gender. Our result shows that the high school counselors work in different ways to help students that have been sexually abused but there are no specific guidelines on how the high school counselors are supposed to work to prevent sexual abuse and deal with students that have been abused. Their main job is to be a support system for the student if she or he need to talk to somebody and guide the student through the process of pressing chargers or contacting different authorities. It became evident in our study that prevention and the way of dealing with sexual abuse needs to improve in the high school counselors’ work, which most of the school counselors said themselves. None of the counselors said that they work differently based on the student´s gender but half of them used the word boy when describing the perpetrator and girl when describing the victim. With the help of our theory we could see that there is a perception in society where the male gender is often seen as the perpetrator and that this perception affects how high school counselors see and talk about sexual abuse. This perception makes it also more difficult for boys to talk about sexual abuse and also realize when they have been victims of sexual abuse.

Vid frågor som rör barns utsatthet för sexuella övergrepp har internet fått en allt större roll där den omfattande teknikutvecklingen har lett till nya möjligheter för personer att ta kontakt med unga för sexuella ändamål. Syftet med denna studie var att undersöka skolkuratorers erfarenheter av att möta och arbeta med unga som utsatts eller riskerar att utsättas för sexuella övergrepp på nätet. Studiens empiri baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju skolkuratorer som arbetar på högstadium. Empirin analyserades med hjälp av en teoretisk referensram bestående av yrkeskompetens samt tidigare forskning. Resultatet visar att skolkuratorerna arbetar till med förebyggande insatser såsom kunskapsspridning och utbildning till både elever och föräldrar. Det framkommer dock att insatserna ter sig resultatlösa då alltfler elever blir utsatta och skolkuratorerna har inte har kunnat se några förändringar. För att fånga upp elever som blivit utsatta för nätövergrepp utgör relationen ett viktigt verktyg. När det gäller att stödja elever som blivit utsatta utförs arbetet vid misstanke eller när skolkuratorerna har fått kännedom om att en elev har blivit utsatt. En utmärkande utmaning är skolkuratorernas kunskapsbrist kring fenomenet som leder till svårigheter i det förebyggande, upptäckande och intervenerande arbetet. / The internet has gained an increasing role when it comes to issues regarding child sexual abuse, where the extensive technology development has led to new opportunities for people to contact young people for sexual purposes. The aim of this study was to investigate school counselors' experiences of meeting and working with young people who are exposed or at risk of being subjected to sexual abuse online. The empirical study is based on qualitative semi-structured interviews with seven school counselors’ working at high school. The empiric material was analyzed using a theoretical framework consisting of professional competence and previous research. The result shows that school counsellors’ work on preventive measures such as information work for both students and parents. However, it appears that the efforts seem futile as more students are being exposed and the school counsellors’ have not been able to see any changes. In order to capture students who have been subjected to sexual abuse online, the relationship is an important tool. When it comes to supporting students who have been exposed, the work is carried out on suspicion or when the school counsellors’ have become aware that a student has been exposed. A distinct challenge is the lack of knowledge about the phenomenon that leads to difficulties in preventive, spotting and intervening work.

Denna uppsats behandlar porträtteringen av transmän i filmerna Pojkarna (2015) och Boys Don’t Cry (1999). Syftet är att undersöka hur karaktärernas könsidentiteter är porträtterade och även att kunna bidra med kunskap till filmskapare om hur man kan utveckla porträtteringar av transmän i film. Analysen skrivs ur ett queerteoretiskt och normkritiskt perspektiv och genomförs med hjälp av Jens Eders analysmetod Karaktärsklockan. Maskulinitetsteori används för att undersöka karaktärernas maskulina uttryckssätt. Resultatet av denna undersökning visar att karaktärerna är nyanserade men att filmskaparna berövar karaktärerna rätten till sina könsidentiteter genom att de ständigt behöver rättfärdiga sig själva och sedan avslutar de filmerna med en tragisk eftersmak. Att karaktärerna berövas ett lyckligt slut kan skapa reflektioner om att det är ouppnåeligt att leva ett bra liv som transperson. / This thesis will examine the portrayal of trans men in the films Girls Lost (2015) and Boys Don’t Cry (1999). The purpose is to analyse how the characters’ gender identities are portrayed, and be able to contribute with knowledge of how to further advance the portrayal of trans men in film. The analysis is written from a queer theoretical and norm-critical perspective, with support from Jens Eder’s method of analysis Clock of Character. Masculine theory is used in order to examine how the characters express their masculine traits. The result of this study shows that the characters are nuanced, though, the filmmakers deprive them of their right to their gender identities as they constantly need to justify themselves, as well as ending both films with a tragic aftertaste. As the characters are deprived of a happy ending, this might create reflections that a good life as a trans person is unachievable.