När denna uppsats skrivs har det gått drygt fem år sedan #metoo-rörelsen och införandet av samtyckeslagstiftningen i Sverige. Dessa två händelser anses ha haft inverkan på den allmänna kunskapen om och synen på sexualbrott, där skulden i större utsträckning flyttas över från offret till gärningsmannen.  Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra hur offer och gärningsman gestaltas grammatiskt i nyhetstexter i svenska tidningar före och efter #metoo-rörelsen och samtyckeslagstiftningen. Undersökningen utgår från transitivitetssystemet inom Hallidays systemisk-funktionella grammatik och i huvudsak analyseras processtyper samt första- och andradeltagare. 50 nyhetsartiklar om våldtäkt från svenska tidningar, hälften från 2016 och hälften från 2022 är föremål för undersökningen.  Resultaten visar att gärningsmannen 2022 i större utsträckning konstrueras som aktiv och ansvarig samt placeras mer i centrum än i texterna från 2016.

The purpose of the study was to investigate how a plaintiff's story is valued in rape convictions and to see what could affect the credibility and reliability of the plaintiff and defendant. The study used 40 rape convictions from Svea Hovrätt distributed between 2017 and 2021, which were read through several times based on content analysis. The results were analyzed on the basis of theories such as the ideal victim, critical victimology and with a social constructionist perspective. Previous research in the same field was also used. The results of the study showed that there were no major differences between the years, but a small difference could be sensed where the bearing in the plaintiff's story weighed heavier in 2021 than 2017. What affected the reliability and credibility depended on whether it was the defendant or plaintiff. An indication of negative discrimination could also be noted concerning racialized persons, which mostly turned out to be due to language difficulties. / Syftet med studien var att undersöka hur en målsägandes berättelse värderas i våldtäktsdomar och för att kontrollera vad som kunde påverka trovärdigheten och tillförlitligheten för målsägande och tilltalad. I studien användes 40 våldtäktsdomar från Svea Hovrätt fördelade mellan 2017 och 2021, vilka lästes igenom flertalet gånger med utgångspunkt i innehållsanalys. Resultatet analyserades utifrån teorier som ideala offret, kritisk viktimologi och med ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Även tidigare forskning inom liknande områden användes. Studiens resultat visade att det inte fanns större skillnader åren emellan men det kunde anas en liten skillnad där bäringen i målsägandes berättelse vägde tyngre 2021 än 2017. Vad som påverkade tillförlitligheten och trovärdigheten var beroende av om det gällde den tilltalade eller målsäganden, vilket kunde synas i bedömningen av trovärdighet och tillförlitlighet vid berusning. En antydan till negativ särbehandling kunde också noteras rörande rasifierade personer vilket mestadels visade sig bero på språksvårigheter. / <p>En ambitiös uppsats uppsatts med intressant delvis juridisk dock även kriminologiskfrågeställning. Omfattande empiri. Delvis adekvat men möjligen lite väl omfattande och därför något spretigt teorival. Adekvat val av metod. Till uppsatsens obetingade styrkor hör att både kvalitativ ochkvantitativ metod används Välskriven även om visa språkliga skavanker kan observeras. Det förhållandevis ringa antalet fall samt analysmetoden har ger inte författarna möjligheteratt till fullo besvara uppsatsens frågeställningar. Bl.a. kunde man inte vänta sig attförändringar över tiden skulle kunna upptäckas om de inte var mycket dramatiska. Jag skulle också önska mer djupgående och integrerad avslutande diskussion. Men min sammanlagda bedömning är dock att det är en bra uppsats.</p>

Den tidigare forskningen har visat att sexuella övergrepp ofta medför svåra konsekvenser för offret. Vidare finns en risk för ytterligare trauma i form av sekundär viktimisering, om offret möts av skuldbeläggning från sin privata omgivning eller rättsväsendet. I denna studie studerades svenska tingsrättsdomar för att undersöka skuldbeläggning av målsäganden i våldtäktsdomar, samt för att jämföra eventuella skillnader i detta avseende med misshandel- eller bedrägerimål. Vidare undersökte studien huruvida det förekommer utmanande av skuldbeläggning i domarna. Studien har utgjorts av en kvalitativ dokumentstudie med en tematisk innehållsanalys. Vidare har studiens teoretiska ramverk utgjorts av begreppen våldtäktsmyter, skuld och tron på en rättvis värld.  Fynden visade att våldtäktsmyter kom till uttryck i majoriteten av våldtäktsdomarna, vilket i många fall gav upphov till skuldbeläggning av målsäganden. Oberoende av måltyp identifierades även olika typer av skuldbeläggande diskussioner. I våldtäktsdomarna handlade diskussionerna främst om huruvida målsägande genom sitt agerande gett uttryck för samtycke. Sett till misshandelsdomarna handlade det istället om diskussioner kring målsägandens eventuella provokation och tilltalades rätt till nödvärn. Gällande bedrägeridomarna identifierades diskussioner kring hur målsäganden hade kunnat undvika bedrägeriet. Slutligen identifierades utmanande av skuldbeläggning av målsäganden i domarna, främst i våldtäktsdomarna. Avslutningsvis visar studien att andelen domar där skuldbeläggning förekom inte skiljde sig avsevärt mellan de olika måltyperna. Däremot identifierades ett större antal fynd av skuldbeläggning i våldtäktsdomarna än i domarna för de andra måltyperna. Således tycks skuldbeläggning av målsägande i våldtäktsmål vara vanligare, sett till mängden fynd, jämfört med skuldbeläggning av målsägande i misshandel- och bedrägerimål.

I denna uppsats introduceras applikationen ”Min kropp, mitt val” med målet att informera våldtäktsoffer om rättsprocessen samt bidra till en ökad gemenskap bland offer. En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod används för att uppnå detta mål. Resultatet visar att det finns ett behov av en applikation för att tillhandahålla information eftersom det finns en kunskapsbrist i hur man anmäler ett sexualbrott och hur rättsprocessen ser ut. Utifrån det behovet skapades en prototyp av en applikation baserad på den kunskap som samlades in från intervjuer. Information om att det är viktigt att anmäla brott så tidigt som möjligt för att öka chanserna för en fällande dom är ett exempel på vad applikationen innehåller. Applikationen är välbehövlig eftersom den har utformats utifrån det behov som finns och kan utvecklas för att bredda målgruppen ytterligare.

Begrepp som personlig integritet, sexuell självbestämmanderätt samt sexuell integritet är vedertagna begrepp inom juridiken som används av såväl lagstiftare, rättsväsende och doktrin, men trots detta finns det ingen egentlig definition av endera begreppen.    Jag har i den här uppsatsen visat att sexuell integritet innebär rätten för den enskilde att själv bestämma när, var, hur och med vem denne vill delta i en sexuell aktivitet. En sexuell aktivitet innebär i sin tur utförande av eller deltagande i en sexuell handling, eller att försätta sig i en sexuell situation. Ett sexualbrott innebär därmed att en person inkräktar på den enskildes rätt till detta val.    Våldtäkt har funnits vara urtypen av sexualbrotten. Om en gärning anses utgöra en våldtäkt, utgör den därmed även en kränkning av den utsattes sexuella integritet. Innebörden av den senaste utformningen av våldtäktsbrottet samt vad det innebär att delta frivilligt har diskuterats. Definitionen av frivillighet är av vikt, då detta sedan 1 juli 2018 är den nedersta gränsen för när en gärning utgör en våldtäkt. Vidare illustrerades den osäkerhet som råder inom rättsväsendet gällande straffvärderingen av våldtäkt. Anledningen till denna osäkerhet är frågan om hur stor påverkan det nya rekvisitet om frivillighet bör ha, då det ansetts göra att fler gärningar kan klassificeras som våldtäkt än tidigare.    Hämndpornografi har länge behandlats enbart som ett förtalsbrott, det vill säga ett brott mot någons ära och anseende. Numera kan hämndpornografi, det vill säga akten av att sprida sexuellt eller naket material på en annan utan dennes tillåtelse, även behandlas enligt de nya paragraferna om olaga integritetsintrång i 4 kap 6 c, d §§ BrB. Olaga integritetsintrång innefattar även andra typer av gärningar, varför jag valde att hålla mig till termen hämndpornografi för att underlätta för läsaren.    Olaga integritetsintrång utgör ett brott mot den enskildes frihet och frid, eller med andra ord dennes personliga integritet. Jag har i den här uppsatsen argumenterat för att hämndpornografi bör urskiljas från resterande punkter i 4 kap 6 c § BrB, då spridande av bild eller annan uppgift om någons sexualliv, samt spridande av bild på någons helt eller delvis nakna kropp har andra skyddsområden jämfört med övriga punkter, nämligen att de båda utgör intrång på den enskildes sexuella integritet. Detta har skett genom problematisering av förarbetena till lagen, analys av relevanta rättsfall samt belysande av utsattas berättelser om hur hämndpornografi påverkat dem.    Utöver detta har jag även påvisat att det behövs ytterligare vägledande praxis för att lösa den inkonsekvens och osäkerhet som råder gällande tillämpningen av såväl våldtäkt som olaga integritetsintrång.

Den romerska författaren och poeten Publius Ovidius Naso (43 f.Kr. - 17 el. 18 e.Kr.) hade år 8 e.Kr. skrivit färdigt sitt magnum opus Metamorfoser. Verket skildrar ungefär 250 olika myter eller sagor som alla kretsar kring temat förvandlingar, eller så kallade metamorfoser. Men Ovidius verk har under det senaste århundradet uppmärksammats för dess otaliga skildringar av våldtäkt. Från Jupiter till Pluto, från gudarnas gud till underjordens härskare, skapar Ovidius ett poetiskt universum där våldtäkt är enda sättet för dessa gudar att uttrycka sina karikatyr-artade sexualiteter. I och med att Ovidius porträtterar ett såpass stort spann av sexuella kfgj så formas därmed det mönster som ska komma att brytas med i myten om nymfen Sálmakis våldtäkt på den unga pojken Hermafróditos.  Med hjälp av forskare som lagt fram att Ovidius skildrar våldtäktens psykologiska följder på dess offer kan vi i Sálmakis-myten se att det rör sig om något så ovanligt som en kvinnlig våldtäktsförövare. I forskning när det gäller subjektivitet inom mytologiska narrativ, där mannen har blivit det universella subjektet, utifrån vilket allt annat definieras, blir det tydligt att Ovidius också i subjekt/objekt ställer rollerna på sin kant.  Alltså skapar Ovidius något unikt i skildringen av Sálmakis där det rör sig om en kvinnas roll som subjekt och våldtäktsförövare. Hon blir placerad jämte mannen. Men det krävs något så brutalt som våldtäkt för att först blottlägga maskulinitetens uttryck för att sedan kunna klargöra Sálmakis roll i myten.

The objective of this study is to examine how professionals approach women that have experienced intimate partner rape. Sexual abuse is an area that has seen an upswing of interest in later years partly thanks to samtyckeslagen (the consent law) and #metoo. At the same time the field is full of misinterpretations and old prejudice that sometimes risks leading to poor professional approach from the professionals. Secondary victimization is an effect of the poor approach that means that the women feel victimized again but by the professionals instead of the perpetrator. Though the area has gained more scientific traction in later years there are still many questions remaining and gaps in knowledge to examine. Through this study we have found that the women continuously experience approaches that makes them feel victimized. We have also found that a lot of the victimization is based in old belief connected to rape myths, the belief that a rape looks a certain way and therefore also that the victim of rape is a certain way. At the same time the women also describe that some professionals have been absolutely essential to their healing. This imbalance in approach is also evident in the earlier research that we have found. Our analysis also found that secondary victimization doesn’t only happen in the meeting between the women and the professionals. The choice of wording in the documentation after the meeting have also proven to be able to wake feelings of both shame and pride with the women. It also became evident that the women that had been exposed to secondary victimization in some cases would go to long lengths to avoid further contact with professionals. This finding means that the secondary victimization risks preventing the authority from helping these women in the future.

Fokus för denna uppsats är att jämföra hur förövarna som använt våld mot kvinnor beskrivs i Kriminalvårdens två olika behandlingsprogram. Behandlingsprogrammen som riktar sig till förövare av våld i nära relationer respektive förövare av sexualbrott har i denna studie granskats och jämförts. I uppsatsen används innehållsanalys som metod och det empiriska materialet har utgjorts av manualerna till Kriminalvårdens ovan nämnda behandlingsprogram. Jämförelsen visar att det finns skillnader i hur sexualbrottsförövare och förövare av våld i nära relationer beskrivs i de båda behandlingsprogrammen. En slutsats är att sexualbrottsförövare i detta empiriska material i högre grad än förövare av våld i nära relationer definieras utifrån antaganden om att beteendet är en del av identiteten. Det framkommer även att sexualbrottsförövare i högre utsträckning än förövare av våld i nära relationer beskrivs som mer avvikande och förväntas fortsätta vara en avvikare även efter behandlingen. Detta blir bland annat tydligt genom att målen i de båda behandlingsprogrammen skiljer sig åt. När det gäller förövare av våld i nära relationer framställs att målet är att förövaren ska kunna fungera i en relation igen, medan målet för sexualbrottsförövare uppges vara att, trots kognitiva förvrängningar, avstå från att återfalla i det brottsliga förövarbeteendet. Vidare finns en skillnad mellan hur förövare av våld i nära relationer och sexualbrottsförövare innesluts i samhället. I manualerna till behandlingsprogrammet som riktas till förövare av våld i nära relationer hävdas att "vår kultur" är en förklaring till beteendet och samhället tilldelas därmed en det av skulden för det våld som förövaren dömts för. Sexualbrottsförövare däremot blir särskilda från den gemensamma kulturen genom att det hävdas att "vissa kulturer" påverkar "vissa män" att begå sexualbrott. Detta kan tolkas som ett sätt att utesluta sexualbrottsförövare, vilket kan göra det möjligt att placera problemet antingen hos individen eller hos andra kulturer än den som benämns som "vår". Att sexualbrottsförövare betraktas som mer avvikande kan även exemplifieras med att sexualbrottsförövare i behandlingsprogrammets manualer beskrivs med att förövare kan "(…)te sig som vanliga människor" (Kriminalvården, 2006, ROS, Teorimanual, s.23), vilket antyder att de i själva verket inte är vanliga människor. Resultaten i denna studie visar på ett avståndstagande och mystifiering av sexualbrottsförövaren, vilket kan leda till att sexualbrott som problem förläggs hos individen eller andra kulturer snarare än att det betraktas som ett av det svenska samhällets problem.

The main purpose of this essay has been to discover shortcomings in the Criminal law conserning sexual offences and in the application of this law. The primary material of the study has therefore been two different government bills considering 2005 and 2013 years’ provisions on rape, three rape cases, and the proposal for a new provision on rape based on consent as the primary legal definition of rape. From gender theories about power, gender and sexuality I have used discourse analysis as a method to analyze the material to see how the government relates to these questions when reasoning around a new provision on rape. I have also tried to examine why there are so few rape cases that get convicted by analyzing the cases to see how the judges reason around the woman´s responsibility in the events. Another purpose has been to examine how the new potential provision on rape built on consent could change the situation for the woman in rape cases. My conclusions are that there are flaws in the way that the rape provision is built and that a new law built on consent probably won´t have a significant impact on the situation of the woman other than that it might have a normative effect. The study has also shown that the government doesn’t consider elements as male dominance, gender and sexuality when arguing for a new law, which undermines the women’s situation. The study has also shown that the judges in rape cases has indirectly put responsibility on the women, while the prosecuted is acquitted due to his lack of understanding of the women’s resistance. / Huvudsyftet med denna uppsats har varit att synliggöra brister i sexualbrottslagstiftningen och tillämpningen av denna. Det primära materialet i studien har därför varit två propositioner som behandlar våldtäktsbestämmelsen, den ena från år 2005 och den andra från 2013, tre olika rättsfall samt det nya förslaget till en samtyckeslag. Utifrån genusvetenskapliga teorier om makt, kön och sexualitet har jag använt diskursanalysen som metod för att analysera materialet för att se hur regeringen förhåller sig till dessa typer av frågor när de resonerar kring en ny våldtäktslag. Jag har också försökt undersöka varför det är så få våldtäktsfall som får fällande domar genom att analysera de olika fallen för att se hur domarna resonerar kring kvinnan och hennes ansvar under händelserna. Ett annat syfte har varit att undersöka hur det nya samtyckesförslaget skulle kunna förändra kvinnans situation i rättsfall. Mina slutsatser är att det finns brister i de sätt som våldtäktsbestämmelsen är uppbyggd på och att en ny samtyckeslag förmodligen inte har någon större inverkan på kvinnans situation förutom att den kan ha en normativ effekt. Studien har också visat att regeringen inte tar hänsyn till frågor som manlig dominans, kön och sexualitet i argumenten för en ny lag, vilket leder till att kvinnornas situation undergrävs. Studien har också visat att domarna i våldtäktsmål ställer ansvar på kvinnorna, medan den åtalade frikänns p.g.a. dennes bristande förståelse för kvinnornas motstånd.

Våldtäkt är ett utbrett globalt problem som påverkar på individ- och samhällsnivå. Utifrån detta har syftet med denna studie varit att belysa och få en djupare förståelse för hur socionomstudenter uppfattar våldtäkt, offer- och förövarskap samt hur detta är kopplat till kön. Studien innehar en kvalitativ ansats och materialet samlades in genom sex semistrukturerade intervjuer. Urvalet gjordes genom ett snöbolls- samt ett målinriktat urval och materialet analyserades utifrån tematisk analysmetod. Resultatet påvisade att det fanns en otydlig definition av våldtäkt bland respondenterna och en viss problematik i att beskriva vart gränsen mellan sex och våldtäkt går då den påverkas av olika omständigheter. Våldtäkt uppfattades och beskrevs som en makthandling som utförs av män mot kvinnor, att det bottnar i ett jämställdhetsproblem. Respondenterna menade på att offret och förövaren kan vara vem som helst men av deras resonemang framgick att deras uppfattningar om offer- och förövarskapet kan kopplas till kön. Resultatet visade även på tre omständigheter som respondenterna uppfattar kan komma att villkora offer- och förövarskapet.